9789127414396 by Smakprov Media AB

samhälle 1 Lars Lagheim Göran Körner ImPuls samhälle för grundskolans senare del är indelad i tre böcker: grundbok 1 utgår från individen och är indelad i 8 kapitel: Möte med samhället, Kom med i samhället, Skolan – din arbetsplats, Lag och rätt, Om droger, Familjen – det minsta samhället, Handskas med pengar samt Tryggheten. grundbok 2 vidgar perspektivet och det svenska samhället

SAMHÄLLE 1

för grundskolans senare del

hamnar i fokus. Följande kapitel ingår: Jorden vårt hem i universum, Vårt ansvar för varandra, Massmedierna – om information och påverkan, Hur samhället styrs, Europeiska gemenskap samt Vår miljö. grundbok 3 vidgar perspektivet ytterligare; från studier och arbetsliv till konflikter i världen och dess orsaker och konsekvenser. Kapitlen heter: Vid sidan om, Din framtid – om arbete och utbildning, Samhällsekonomi, En värld full av konflikter, Konflikter i orättvisans spår, Hur löser vi världens konflikter? samt Vår gemensamma framtid. I serien IMPULS Samhälle finns även en stadiebok som innehåller samtliga tre grundböcker. Du kan dessutom abonnera på tillhörande lärarhandledning som finns på www.nok.se/impuls

För mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls ISBN 978-91-27-41439-6

789127 414396

1 0 0 0 0

Tonårsflicka vid en busshållsplats i Gustafsberg, Sverige

samhälle 1 SAMHÄLLE 1

för grundskolans senare del

Lars Lagheim Göran Körner ImPuls samhälle för grundskolans senare del är indelad i tre böcker: grundbok 1 utgår från individen och är indelad i 8 kapitel: Möte med samhället, Kom med i samhället, Skolan – din arbetsplats, Lag och rätt, Om droger, Familjen – det minsta samhället, Handskas med pengar samt Tryggheten. grundbok 2 vidgar perspektivet och det svenska samhället hamnar i fokus. Följande kapitel ingår: Jorden vårt hem i universum, Vårt ansvar för varandra, Massmedierna – om information och påverkan, Hur samhället styrs, Europeiska gemenskap samt Vår miljö. grundbok 3 vidgar perspektivet ytterligare; från studier och arbetsliv till konflikter i världen och dess orsaker och konsekvenser. Kapitlen heter: Vid sidan om, Din framtid – om arbete och utbildning, Samhällsekonomi, En värld full av konflikter, Konflikter i orättvisans spår, Hur löser vi världens konflikter? samt Vår gemensamma framtid. I serien IMPULS Samhälle finns även en stadiebok som innehåller samtliga tre grundböcker. Du kan dessutom abonnera på tillhörande lärarhandledning som finns på www.nok.se/impuls

För mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls ISBN 978-91-27-41439-6

789127 414396

1 0 0 0 0

Tonårsflicka vid en busshållsplats i Gustafsberg, Sverige

u lever i ett demokratiskt samhälle där du som medborgare har både skyldigheter och rättigheter. Du lyssnar på andra, anpassar dig till dina föräldrar, kompisar, lärare och lagledare. Men använder du din rätt att ta ställning, säga ifrån, diskutera och argumentera för dina åsikter? Kan du det? Du är med och skapar framtidens samhälle. Det beror på dig och alla andra hur framtiden blir. Om du följer med i vad som händer, lär dig demokratins spelregler och är aktiv, då har du en chans till en god framtid. Liksom alla andra. Därför är kunskapen om de mänskliga rättigheterna, och om hur demokratin ska fungera, den här bokens röda tråd. Författarna

Samhälle inlaga korr5ny.indd 3

09-04-02 14.55.00

Innehåll Möte med samhället. . . . . . . . . . . . .

Samhälle = hålla samman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Vad är samhällskunskap?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Demokrati – samhällets spelregler. . . . . . . . . . . . . . . . 9

Kom med i samhället. . . . . . . . . . .

På väg att bli vuxen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kompisarna – en gemenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Demokrati eller diktatur?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mobbning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 12 17 19

TANKESTÄLLARE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Skolan – din arbetsplats. . . . . . . .

Skolans spelregler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skolans arbetssätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elevrådet – bara för eleverna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bra arbetsmiljö ger bättre studieresultat. . . . . . . . . . .

26 29 32 35

TANKESTÄLLARE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Lag och rätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hela världen – vårt samhälle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Normer, regler och lagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Brott är att bryta mot lagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Åka fast . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Påföljder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sätta gränser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

40 40 44 49 52 57

TANKESTÄLLARE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Samhälle inlaga korr5ny.indd 4

09-04-02 14.55.10

Om droger. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tobak. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Snus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Alkohol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Narkotika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

66 68 68 72

TANKESTÄLLARE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

Familjen – det minsta samhället . . . . . . . . . . .

Familjen förr och nu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilda familj . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Han, hon och genus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att skiljas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . När döden skiljer oss åt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

80 82 86 88 89

TANKESTÄLLARE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Handskas med pengar . . . . . . . . .

Räcker pengarna?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 TANKESTÄLLARE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102

Tryggheten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Samhället som ”det goda hemmet” . . . . . . . . . . . . . 106 Trygghet hela livet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Samhällets stöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 TANKESTÄLLARE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 REGISTE R . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Samhälle inlaga korr5ny.indd 5

120

09-04-02 14.55.21

MÖTE MED SAMHÄLLET

Samhälle inlaga korr5ny.indd 6

09-04-02 14.55.23

Möte med

samhället V

ARFÖR KOMMER HON in just nu? Ska bara lägga några tröjor i byrån, säger hon. Rotar i

lådan, städar liksom. Vad vill hon? Kolla om jag röker? Och farsan som alltid ska veta om jag gjort läxorna. Det har jag ju. Åtminstone säger jag det. Det är som om de inte litar på mig. Hugo tar på sig en tröja, går ut i hallen, river åt sig jackan och hoppar i skorna. Vart ska du? ropar mamma från köket. Ut! Måste ut! Hemma till tio, det är skola i morgon. Vilket himla tjat. Hugo säger ju inget om andras tider. Lönar sig inte. Kommer hem när vi snackat färdigt, tänker han, och slår igen ytterdörren bakom sig. Hugo, som nyss fyllt fjorton, går första året på Bogårdsskolan. Han är bland de äldsta i klassen men bland de yngsta på skolan. Är på väg till busstation. Där är kiosken öppen och bänkarna i parken intill gör det till en perfekt träffpunkt.

MÖTE MED SAMHÄLLET

Samhälle inlaga korr5ny.indd 7

09-04-02 14.55.27

Samhälle = hålla samman Känner du igen dig? Måste ut! Där hemma bestämmer mamma eller pappa, där ute väntar kompisarna, vuxenlivet, samhället. Tonåren är en brytningstid. Du och din kropp förändras. Din relation till föräldrarna ändras. Det är en spännande tid. Kanske blir du kär för första gången, kanske börjar du engagera dig i samhället på ett annat sätt än tidigare. Du blir arg på orättvisor i samhället och vill ändra på dem. Vad innebär det att engagera sig i samhället? Vad är egentligen ett samhälle? Enligt ordboken består ett samhälle av en ”en större grupp människor som lever tillsammans på ett organiserat sätt”. Det är en ganska luddig skrivning, eller hur? Hur stor är till exempel en större grupp? Vi tillhör faktiskt flera olika grupper eller samhällen. Några är små, som familjen, skolan där du går eller kompisgänget vid kiosken, medan andra är större, som kommunen eller landet där du bor. Samhällen präglas av att vi människor håller samman, att vi ”lever tillsammans” som det står i ordboken. Kommunen och landet vi bor i brukar kallas för närsamhället. Hela världen bildar världssamhället. I alla samhällen finns det människor som tycker på olika sätt. För att undvika bråk, våld och i värsta fall krig måste vi kunna prata med varandra, lyssna och visa respekt. Vi måste kunna organisera oss och samarbeta för att överleva.

Man behöver inte hänga vid kiosken för att träffa kompisar. Även Internet är fyllt av mötesplatser.

MÖTE MED SAMHÄLLET

Samhälle inlaga korr5ny.indd 8

09-04-02 14.55.30

Vad är samhällskunskap? Skolämnet samhällskunskap handlar precis om vad ordet säger – kunskap om samhällen. Vanliga frågor som tas upp i samhällskunskap är: • Hur samarbetar vi i familjen, i skolan, i närsamhället och i världssamhället för att vi ska känna oss trygga och ha ett bra liv? • Varför spricker samarbetet ibland? • Varför blir det konflikter och krig och hur hanterar vi dem? • Hur planerar vi för ett bättre samhälle i framtiden? Om du tänker efter kan du nog komma på fler frågor som passar inom samhällskunskapen.

Demokrati – samhällets spelregler Ett ord som är särskilt viktigt i samhällskunskapen är demokrati. Genom att lära oss historia får vi reda på varför samhället har blivit som det är i dag. Där läser vi om mänsklighetens misstag, utveckling och framsteg. Krig, svält och miljöförstöring är exempel på misstag. Men vi lär oss också om framsteg – som demokrati. Demokrati handlar bland annat om att vi: • delar med oss rättvist • respekterar varandra och hjälper varandra • löser konflikter på ett fredligt sätt, diskuterar och bestämmer tillsammans. I demokratin finns många av de grundläggande spelregler som krävs för att vi ska kunna skapa ett gott och mänskligt samhälle, var vi än bor på jorden. Demokratin kan kanske till och med rädda oss från krig, svält och miljöförstöring i framtiden. Därför är demokratin grunden, eller den ”röda tråden”, i den här boken om samhällskunskap. Den har fokus på det som finns i din närhet – skolan, familjen, lag och rätt – men också ekonomi, droger och trygghet. I Impuls Samhälle 2 och 3 kan du läsa mer om hur till exempel Sverige och EU styrs och om världsproblemen och hur vi försöker lösa dem. MÖTE MED SAMHÄLLET

Samhälle inlaga korr5ny.indd 9

09-04-02 14.55.30

Kom med i

samhället För det lilla barnet är världen liten. Bostaden, mamma och pappa och kanske ett eller ett par syskon är hela världen. Men världen växer långsamt. Det lilla barnet lär känna nya människor, andra barn och deras föräldrar, barnen och de vuxna i förskolan, de som jobbar i affären, lärare och klasskamraterna i skolan.

I tonåren blir världen ännu större. Vi byter kanske skola och hamnar i en annan del av stan. Vi får nya kompisar. Och vi lär oss att olika regler gäller hemma, i skolan och på fritiden. Under tonåren påverkas vi av vår familj, våra kompisar och våra idoler. Vi påverkas av det vi läser och det vi hör. Vi lär oss av varandra, på fritiden och i skolan. Hur utvecklas vi till vuxna? Vilka människor påverkar oss och försöker leda oss? Hur lär vi oss att skilja på rätt och fel, på bra och dåliga ledare? Hur hanterar vi bråk och konflikter? I ett demokratiskt samhälle gäller vissa spelregler, som att till exempel använda ord i stället för våld. Reglerna är inte svåra att lära sig.

KOM MED I SAMHÄLLET

Samhälle inlaga korr5ny.indd 10

09-04-02 14.55.31

KOM MED I SAMHÄLLET

Samhälle inlaga korr5ny.indd 11

09-04-02 14.55.33

På väg att bli vuxen Under tonåren utvecklas du från barn till vuxen. Du kanske betraktar din spegelbild och tänker: Vem är jag? Duger jag? Vad ska det bli av mig? I tonåren börjar frigörelsen från föräldrarna. Den kan ske lugnt och stilla, men det kan också vara en jobbig tid för hela familjen (som för Hugo i inledningskapitlet). Ibland blir det gräl. Tonåringen har svårt att finna sig i de gamla barnsliga reglerna, som att komma hem på bestämda tider och att jämt göra som de vuxna vill. Och föräldrarna vet inte heller riktigt hur de ska göra för att det ska bli bra. Man lär sig vuxenlivet steg för steg. Det är viktigt att de vuxna så småningom ger tonåringen mer eget ansvar, men de måste förstås alltid finnas till hands för att hjälpa och stödja – och sätta gränser ibland.

Hur ska vuxna vara? Kanske har du hört uttrycket ”Det är inte vad du säger utan vad du gör som räknas”. Med det menas att man ska försöka föregå med gott exempel. • Tycker du att vuxna är bra på att föregå med gott exempel? • Hur ska en bra vuxen vara enligt dig?

Kompisarna – en gemenskap Små barn leker helst två och två. Senare blir det vanligt att man har en bästis, och att man leker hemma hos varandra. Under tonåren blir man ofta fler och fler som håller ihop. Kanske har man fortfarande en bästis, men för många ungdomar blir kompisarna – eller gänget – viktigare. Många gäng håller ihop nästan hela tonårstiden. Gänget skapar sina egna oskrivna regler. Man har bestämda ställen att träffas på, man klär sig lika, uppträder på samma sätt och använder samma uttryck när man pratar. Alla har ungefär samma intressen. Man identifierar sig med varandra. Det kan vara skönt att ha sitt kompisgäng. Man känner att man har någonstans att gå ”när dom där hemma inte förstår en längre”. I gänget känner man gemenskap och trygghet.

KOM MED I SAMHÄLLET

Samhälle inlaga korr5ny.indd 12

09-04-02 14.55.33

När är man vuxen? När blir man vuxen? När man slutar högstadiet? När man har sex första gången? När man flyttar hemifrån? Alla har nog lite olika svar på den frågan. Enligt lagen är du minderårig om du är under 18 år. När du har fyllt 18 är du myndig. Då får du göra egna affärer, till exempel skriva på kontrakt, skaffa kreditkort och köpa vad du vill utan föräldrarnas tillstånd. Först när du är myndig bestämmer du över dina tillhörigheter. 5–18 år. Du kan dömas att betala ersättning, skadestånd, om du förstör eller skadar något eller någon. Dina föräldrar kan få betala skadeståndet om de inte har hållit efter dig. Vad händer om du som 13-åring tänder eld i skolans papperskorg och elden sprider sig? Du kan bli skyldig att betala ersättning under många år. 13 år. Om dina föräldrar ger sitt tillstånd så får du ta ett kortare och lättare sommarjobb. 14 år. Du får börja arbeta, ta anställning. Men arbetet får inte vara tungt, och du får inte jobba i industrin. 15 år. Du är straffmyndig. Det betyder att om du begår ett brott så kan du bli anmäld för det, åtalad och dömas till straff, påföljd. Du får vara vittne, det vill säga bevittna någon annans namnteckning när ett viktigt papper ska skrivas under. 16 år. Din skyldighet att gå i grundskolan, skolplikten, upphör efter vårterminen det år du fyller 16 år. Men om du har för dåliga kunskaper har du rätt till ytterligare ett eller två år i grundskolan. När du har fyllt 16 år får du ta körkort för lätt motorcykel, och om länsstyrelsen ger tillstånd får du börja köra bil med godkänd instruktör. Du får bestämma över de pengar du tjänar själv. 18 år. Nu är du myndig och får gifta dig, ta banklån och skriva avtal. Du får ta körkort för tung motorcykel, personbil och lätt lastbil. Du har rätt att rösta i politiska val. Du kan också själv bli politiker, och bli vald. Du får köpa cigaretter och folköl, och du kan själv välja vilket arbete du vill söka. 19 år. Du får ta körkort för tung lastbil. 20 år. Du får handla alkohol på Systembolaget, köra buss, taxi och ta trafikkort.

KOM MED I SAMHÄLLET

Samhälle inlaga korr5ny.indd 13

09-04-02 14.55.34

Kan du stå emot? I gänget känner man att man är någon och tillhör något. För det mesta är det en positiv känsla, men den känslan kan också bli så stark att man kanske är beredd att göra vad som helst för att få vara kvar i gänget. ”Göra vad som helst …?” Ensam skulle du inte göra några dumheter, men i gänget kan grupptrycket vara hårt. Det känns som att gänget trycker på. Om kompisarna kräver att du ska pröva droger och sprit, eller mobba, stjäla och förstöra, kan gänget bli något farligt – farligt för både dig själv och för andra. Senare, i 17–18-årsåldern, är man inte längre så beroende av kompisarna och vad de tycker. Det kan bli intressantare att bara vara två, att vara tillsammans med sin pojk- eller flickvän.

Bästisar – hur ser man det? • Hur stor betydelse har kompisarna för dig? • Vem bestämmer vad du ska tycka och göra?

KOM MED I SAMHÄLLET

Samhälle inlaga korr5ny.indd 14

09-04-02 14.55.44

SamhaĚ&#x2C6;lle inlaga korr5ny.indd 15

09-04-02 14.55.50

SAMHÄLLE 1

för grundskolans senare del

För mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls ISBN 978-91-27-41439-6

789127 414396

1 0 0 0 0

Tonårsflicka vid en busshållsplats i Gustafsberg, Sverige