9789127114579

071702Vaga leva.ORIG.indd 6

07-06-19 12.59.33

innehåll

Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Författarens förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Del 1 Blyghet och social ångest . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 1 Du med? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 De många olika aspekterna av social ångest och blyghet 2 Bra eller dåligt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Attityder till blyghet och social ångest Del 2 Kroppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 3 Herregud, inte nu! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 De fysiska aspekterna av social ångest 4 Blodröd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Att rodna 5 Offentliga toaletter? Aldrig! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Paruresis 6 Agitatorer och fredsmäklare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Näring 7 Att ta eller inte ta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Medicinering

071702Vaga leva.ORIG.indd 7

07-06-19 12.59.34

Del 3 Psyket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 8 Tänk dig bara … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Fantasins makt 9 Var ska jag börja? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Värdet av mål 10 Ord som svider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Ordens makt 11 Om bara ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Andra tankefällor Del 4 Handlingens makt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 12 Gör det! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Exponering, exponering, exponering 13 Här är jag! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Social interaktion genom kroppsspråk 14 Hej! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 Att börja samtala med andra 15 Första intryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234 Anställningsintervjuer och anföranden 16 Låt oss träffas! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 Vänskap 17 Får jag lov? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260 Dejting 18 Du klarar det! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279 Att behålla motivationen och det sociala självförtroendet trots motgångar Appendix I – Buk- eller magandning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 298 Appendix II – Visualisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 303 Appendix III – Måljournal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 307 Appendix IV – Förslag till mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 309 Appendix V – Riktlinjer för att skapa effektiva affirmationer . 312 Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 313 Författarens tack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 319 Källor till citat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 321 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 322

071702Vaga leva.ORIG.indd 8

07-06-19 12.59.34

förord

Som psykolog och chef för Center for Anxiety Disorders i Vermont vet jag att ångest är det vanligaste känslomässiga problemet i vårt västerländska samhälle, för att inte säga i hela världen. Ändå är det bara tjugofem procent av människor med ångest som söker professionell vägledning och bara en bråkdel av dem som får ­ effektiv hjälp. Det växande behovet av tillförlitlig information om hur man handskas med detta problem gör att det ständigt dyker upp nya självhjälpsböcker, men Erika Hilliard tar med sin bok ett stort steg framåt genom att särskilt fokusera på social ångest och blyghet. Dessa hör till de mest handikappande formerna av ångest.

Sannolikt är du som läser detta på jakt efter konkreta och specifika sätt att handskas med din blyghet och sociala ångest. Hilliard är lyckligtvis en erfaren psykoterapeut som ger detaljerade råd i relevanta ämnen, exempelvis vad man ska tänka på när det gäller sitt yttre (klädsel, dofter och kroppsspråk) för att underlätta sociala kontakter. Dessutom ger hon tips om hur man blir bättre på att ha ögonkontakt, lär sig samtala med andra och lyckas i anställnings­ intervjuer. Ett kapitel om hur man skaffar och behåller vänner behandlar ett grundläggande behov som ofta är smärtsamt otillfredsställt hos blyga, introverta och känslomässigt hämmade personer.

Hilliard ägnar till och med ett kapitel åt dejting, en av de mest ångestväckande aspekterna av socialt samspel för dem som är blyga ­eller lider av social ångest.

Hilliard har både personlig och yrkesmässig erfarenhet av det område hon skriver om. Detta gör hennes bok varm, autentisk och

071702Vaga leva.ORIG.indd 9

07-06-19 12.59.34

extra trovärdig. Man kan lita på någon som har upplevt samma sak som man själv och som har kämpat sig igenom problemen.

I mina egna böcker (Dancing with Fear och The Worried Child) visar jag att ångest är resultatet av tre samverkande faktorer. Den första är biologisk eller genetisk, det som jag kallar läggning. Enkelt uttryckt är vissa av oss födda med en blyg, känslig eller försiktig läggning.

Den andra faktorn är en uppsättning inlärda personlighetsdrag som höga prestationskrav, perfektionism, en vilja att vara till lags, känslighet för kritik, rädsla för att bli avvisad, påverkbarhet, svårigheter att slappna av och ängslighet. Vissa av dessa personlighetsdrag – som höga krav och en önskan att göra bra ifrån sig – är i själva verket positiva och ökar våra chanser till framgång i ­livet.

Den tredje faktorn är för hög stressnivå. I praktiskt taget alla fall av ångest som jag har sett dyker symtomen upp efter en period av hög stress. Detta förklarar varför ångestsymtom kan tyckas variera så mycket.

Hilliards bok går väl ihop med detta sätt att se på ångest. Hon tar till exempel upp stressfaktorerna vid blyghet och social ångest, som informationsöverbelastning, negativa tankar och tidspress, och hon visar hur en livsstil med hög stress ökar sannolikheten för ångest.

Hilliard ger råd om stresshantering och har också skrivit ett kapitel om hur man använder olika födoämnen för att dämpa kroppens reaktioner. Dessutom betonar Hilliard den positiva sidan av blyghet och social ångest – en önskan att göra bra ifrån sig, att glädja andra och att vara framgångsrik.

Hilliard påpekar också att den moderna teknologin har förändrat vårt sätt att samspela och därigenom får vi färre tillfällen att träffas och praktisera våra sociala färdigheter. Detta är säkert sant.

Att mejla och tala i mobiltelefon har ersatt kontakten öga mot öga, samtidigt som det ger oss möjlighet att hålla kontakten med människor smidigt, billigt och över stora avstånd.

Om du tycker att du har hjälp av struktur och lugnande försäk­ ringar kommer du att tycka om Hilliards bok med dess positiva ton och ovanliga uppläggning. Boken förmedlar ett optimistiskt synsätt med intressanta fallbeskrivningar. Indelningen i kropp, psyke och 10

071702Vaga leva.ORIG.indd 10

07-06-19 12.59.34

handling känns naturlig och det är lätt att leta sig fram genom kapitlen och hitta användbar information.

Hilliards bok är också uttömmande. Detaljer som utelämnas i andra böcker i ämnet behandlas sakkunnigt. Ett kapitel tar till exempel upp paruresis, en form av ångest och spänning som gör det svårt att använda offentliga toaletter. Här finns också ett kapitel om anställningsintervjuer och om att tala inför grupp.

Det finns vetenskapliga belägg för att kognitiv beteendeterapi är den effektivaste metoden för att behandla ångest. Hilliard uppmärksammar detta och ger råd om hur man använder visualisering, positivt tänkande och nya tankemönster för att lyckas bättre med det man företar sig och lära sig trivas med sig själv. Hon redogör också för de steg som måste ingå i »desensibilisering« och »exponering« för att man ska kunna handskas med – och övervinna – social ångest.

Jag har också funnit att gruppterapi är en effektiv form av hjälp vid social ångest. I över tjugo år har jag lett grupper för blyga och ängsliga klienter, och jag blir gång på gång förbluffad av kraften i denna terapeutiska metod. I en grupp som jag nyligen hade fick till exempel ett antal studenter hjälp att återvända till college efter att ha hoppat av första året på grund av blyghet och social ångest. Hilliard har också många års erfarenhet av att leda grupper för människor med ångest, och denna erfarenhet använder hon sig av när hon ger råd om hur man kan lära sig vara mer avspänd i grupper och sociala situationer.

Jag håller med Hilliard när hon menar att medicinering inte är någon bra långsiktig lösning för att handskas med social ångest.

Först och främst lär man sig inte några nya färdigheter genom att medicinera. Dessutom är det många ängsliga personer som inte tycker om att ta medicin och därför använder den inkonsekvent och med nedslående resultat. Obehagliga biverkningar och inledande svårigheter att vänja sig vid medicinen kan förvärra problemet.

Till och med när medicinen faktiskt får ångesten att minska finns alltid frågan om vad som händer när man slutar med den. Kommer blygheten och den sociala ångesten att öka igen?

Genom att låta Erika Hilliard råda dig kan du lära dig att förstå och handskas med din blyghet och sociala ångest. Denna ovärder11

071702Vaga leva.ORIG.indd 11

07-06-19 12.59.34

liga självhjälpsbok kan tjäna som din personliga terapeutiska vägledning mot större social säkerhet och livsglädje.

Paul Foxman, Ph D Burlington, Vermont 22 juli 2004 Paul Foxman är filosofie doktor och har under de tjugofem år han arbetat som privatpraktiserande terapeut specialiserat sig på behandlingen av ångestsyndrom, stress och relationsproblem. Han har skrivit Dancing with Fear och The Worried Child och är chef för Center for Anxiety Disorders i Burlington i Vermont. Mer information om Foxman finns på www.drfoxman.com

12

071702Vaga leva.ORIG.indd 12

07-06-19 12.59.34

författarens förord

Om du är en person som har problem med social ångest kanske du känner dig villrådig om vart du ska vända dig för att få hjälp. Hur ska du lära dig att trivas med livet när du plågas av blyghet och social ångest?

Självhjälpsböcker är ofta den enda utvägen för många socialt ängsliga eller blyga människor. Eftersom mycket av litteraturen om social ångest är relativt ny är den inte tillnärmelsevis så omfattande som litteraturen om andra tillstånd. Detta är förvånande med tanke på statistiken: femtio procent av befolkningen uppger sig vara blyga, en andel som tycks öka med en procent per år. Tretton procent av befolkningen lider av extrem blyghet eller social ångest. De böcker som finns inriktar sig i allt väsentligt på likartade strategier.

Synsättet är ofta detsamma: förändra ditt sätt att tänka, förändra ditt beteende. Detta kallas för kognitiv beteendeterapi.

Jag har varit terapeut i över trettio år, lett stödgrupper för personer med social ångest i över femton och aktivt följt med i litteraturen under hela mitt yrkesliv. Jag har alltid hållit utkik efter bra metoder och läst allt om social ångest jag fått tag på. Trots detta har jag inte kunnat hitta en enda uttömmande bok om blyghet som tar upp teman som alltför ofta förbigås i andra – en bok med en rad olika infallsvinklar klart indelade efter tema. Det har varit ett nöje att fylla detta tomrum genom att skriva Våga leva! Fri från blyghet och social ångest.

Jag ska nämna några av fördelarna med denna bok. Du får inblick i både de stigmatiserande och de positiva sätten att se på social ångest. Du kan läsa om hur de olika delarna av hjärnan framkallar 13

071702Vaga leva.ORIG.indd 13

07-06-19 12.59.35

de fysiska symtomen på social ångest. Förutom att du får lära dig de vanliga sätten att lugna kroppen genom andnings- och muskelavslappningsövningar får du också bekanta dig med det som kallas grundning och självreglering. De som rodnar eller inte klarar av att gå på offentliga toaletter får läsa om både nya och beprövade metoder att handskas med dessa tillstånd.

Praktiska råd kommer att lära dig att utnyttja din fantasi så att du kan börja förverkliga dina drömmar. Listor över personliga mål hjälper dig att hålla fast vid de fysiska, psykiska och handlingsinriktade övningar som du bestämt dig för. Du får läsa om vilken skrämmande makt blickar kan ha och hur du kan bli bättre på att ha ögonkontakt. Jag kommer att ge ingående beskrivningar av hur du med specifika sätt att använda tal och kroppsspråk kan lära dig kommunicera effektivare i arbete, lek och kärlek. Du kommer kort sagt att kunna skräddarsy en effektiv plan för att öka ditt sociala självförtroende.

Social ångest är ett tillstånd som kan förändras. När den sociala ångesten minskar till en hanterbar nivå blir också blygheten mindre plågsam. Om någon frågar vilka resultat jag har fått i mina stödgrupper svarar jag vanligen att det varierar. Jag har hört människor säga att de lärdomar de har fått i gruppen har varit livsavgörande.

Några har stönat över att det är för mycket jobb. Resten befinner sig någonstans i mitten; de har upptäckt att deras liv har blivit öppnare vilket känns nytt och spännande.

Jag har själv brottats med blyghet och social ångest och har fått min beskärda andel av kommentarer som: »Har du tappat talförmågan?« eller: »Erika, du rodnar.« Jag har förlamats av social ångest när jag gjort offentliga framträdanden eller talat inför grupper.

Det är annorlunda nu. Jag uppskattar min känslighet, den där fantastiska egenskapen som ofta åtföljer blyghet och social ångest. Det var antagligen min känsliga natur och mitt intresse för människor som gjorde att jag blev terapeut. Känslighet är en viktig egenskap i det terapeutiska arbetet där det handlar om att uppfatta nyanser, läsa kroppsspråk och notera mönster i tankar och sätt att vara. Det var helt säkert mina egna erfarenheter av social ångest som fick mig att intressera mig för just denna typ av mänsklig oförmåga. Och jag är uppriktigt glad att det blev så. Jag har många gånger fått bevittna 14

071702Vaga leva.ORIG.indd 14

07-06-19 12.59.35

vilken läkekraft och styrka som finns inom människor. Jag har inspirerats av hur människor, trots oro och ångest, har lyckats övervinna sina begränsningar och fritt utveckla sina resurser. Michael kan äntligen delta i en kurs för fotbollstränare. Kerry säger lugnt och samlat sin mening på de månatliga ledningsmötena. John lyckas så väl i en anställningsintervju att han får jobbet.

För en tid sedan hade jag tillfälle att träffa min barndomsvän ­Noella. Det var bara andra gången vi träffades som vuxna och när hon märkte mitt sociala självförtroende sade hon: »Vad har hänt med den blyga flickan som jag kände?« Hon påminde mig om hur lätt jag brukade rodna, att jag aldrig följde med när flickorna gick ut och dansade och att jag aldrig sade vad jag tyckte. Det var länge sedan. Många av de vändpunkter i mitt liv som bidrog till mitt sociala självförtroende ligger till grund för de praktiska övningarna i denna bok.

Jag kan njuta av den ljuva känslan att oförskräckt visa vem jag är och ibland är jag fortfarande tystlåten, tankfull och blyg, fast lyckligt­ vis bara lite. Och det är som det ska. Ett annat exempel från mitt eget liv är att jag har kunnat följa hur min son Jordan, en gång ett blygt barn som på sin första dag i förskolan blåste ut ljusen på födelse­ dagstårtan sittande under ett bord, har utvecklats till en utåtriktad, populär pojke i high school och behållit sitt självförtroende under collegeåren. Jag tvivlar inte på att jag åtminstone till viss del har bidragit till hans självförtroende genom att berätta för honom om många av de tankar och övningar som nu finns i denna bok.

Nu är det din tur. Om du på allvar går in för att använda dig av idéerna i denna bok, om än bara några stycken, finns det alla skäl att tro att också du skulle kunna få bättre självförtroende. Du kommer att trivas bättre med din kropp i sociala situationer. Ditt psyke kommer att hitta mängder av sätt att ge dig kraft och mod. Och du kommer att känna dig som den du verkligen är, i ord och handling, i denna nya värld av osannolika möjligheter.

15

071702Vaga leva.ORIG.indd 15

07-06-19 12.59.35

inledning

På de mest osannolika ställen – i en spricka i trottoaren eller i en bergsskreva – gror ett litet frö och utvecklas långsamt till en röd ros eller en väldoftande tall. Trots alla hinder spirar livet överallt omkring oss. Det finns något inom varje människa som strävar efter att slå ut i blom och när detta inte är möjligt växer i stället oro och osäkerhet fram.

Människor som är blyga eller lider av social ångest är bara alltför väl bekanta med denna känsla av oro och osäkerhet. De längtar efter­ att kunna uttrycka sina känslor och åsikter och bli den person som ligger precis under ytan och döljs av deras sociala ångest. Om deras situation tillåter det kommer livskraften att segra. Människor med social ångest kan hitta sätt att trivas bättre med sig själva och andra och gör det också. Många blyga och socialt ängsliga männi­ skor lever bra liv och lyckas med det de tar sig för.

För cirka femton år sedan blev jag kontaktad av Kristin, en trettiofemårig kontorschef, som ville gå i terapi för att komma till rätta med sin oro och ängslan på jobbet. Hon beskrev hur hon brukade rodna och få hjärtklappning och ryckningar i kinden just innan det var hennes tur att tala på ett ledningsmöte. Jag visste exakt vad hon talade om. Med undantag för ticsen hade jag upplevt denna speciella typ av social ångest i arbetssammanhang och ibland också i andra sociala sammanhang. Erfarenheter under livet hade tursamt nog gett mig möjligheter att övervinna en del av denna sociala osäkerhet. Men jag var ändå bara några steg före Kristin på resan mot självförtroende i sociala situationer.

Vi grep oss an hennes problem från flera olika håll: vi arbetade 16

071702Vaga leva.ORIG.indd 16

07-06-19 12.59.35

med relationerna i hennes familj, hennes självförtroende och förhållandet till maken. Så småningom lärde sig Kristin att trivas bättre med sig själv, men hon fick fortfarande hjärtklappning och tics när hon var på möten på jobbet. Det var tydligt att hon behövde något annat. Kristin var den första klienten som frågade om jag kunde tänka mig att starta en stödgrupp för människor med social ångest. Detta önskemål var det enda jag behövde. Jag läste in mig på området och upptäckte att gruppsamtal är ett av de mest effektiva sätten att lära sig handskas med social ångest.

Det tog åtta månader att få ihop sammanlagt åtta personer till min första grupp. Jag tog sedan kontakt med Kathy Tait, journalist på Vancouvertidningen The Province, och frågade om hon skulle vara intresserad av att skriva om social ångest. Kathy frågade genast om hon kunde intervjua gruppen.

Det veckoslut när hennes tvåsidesartikel »Rädd för folk« publicerades blev jag helt nerringd. Det höll faktiskt på i över en vecka.

Under det där första året ledde jag tre olika grupper med tolv deltagare i varje.

För ungefär tre år sedan ringde jag Kristin för att höra hur hon hade det. Hon berättade att livet var härligt. Hon var särskilt angelägen att berätta för mig att hon hade lobbat för en rad olika skolprojekt hos regeringen. Hon berättade att hon hade sagt sin mening på möten i skolan och talat fritt och otvunget med föräldrarna. In­ nan hon deltog i gruppen, som gett henne värdefulla insikter, hade hon aldrig kunnat drömma om att hon skulle klara av detta.

Jag har länge velat fånga dessa värdefulla erfarenheter i en bok som vänder sig till vanligt folk. Även om tanken på denna bok har funnits i minst tio år skulle jag inte ha kunnat skriva den för tio år sedan. Jag har under årens lopp lärt mig så mycket, i många olika sammanhang: av gruppmedlemmar och andra klienter som jag träffat i mitt arbete som privatpraktiserande terapeut, av nya terapeutiska metoder, av kloka böcker om social ångest och kloka böcker om livet och av mina egna upplevelser av sorg och glädje. Jag hoppas att jag, i någon liten utsträckning, har lyckats presentera några av dessa idéer och upplevelser på ett tilltalande och lättbegripligt sätt.

Jag har delat in boken i fyra delar. Del ett, Blyghet och social ång­ est, beskriver social ångest i allmänhet. Den innehåller definitioner, 17

071702Vaga leva.ORIG.indd 17

07-06-19 12.59.35

beskrivningar och orsaker till social ångest. Där kan du läsa om kända och okända personer som upplevt social ångest. Du får lära dig skillnaden mellan normal och överdriven social ångest och blyghet och utforska några av de samhälleliga och kulturella seder och bruk som kan leda till en missriktad avsky mot social ångest och blyghet. Du får klart för dig att antalet människor med social ångest ständigt ökar i vårt samhälle. Du upptäcker och gläder dig åt att forskning och alltfler kliniska rön visar hur människor på olika sätt kan acceptera sin normala blyghet och minska sin orimliga sociala ångest. Mycket viktigt är att du upptäcker hur du kan se på social ångest ur ett positivt perspektiv.

Del två, tre och fyra tar upp aspekter av social ångest som har att göra med kropp, psyke och handling i nu nämnd ordning.

Del två, Kroppen, förklarar hur hjärnan och nervsystemet ger upphov till de fysiska förnimmelser som är förknippade med social ångest. Du får lära dig hur du kan dämpa kroppens reaktioner genom grundning, självreglering, andning, muskelavslappning samt näringsriktig föda. Jag diskuterar fördelarna och riskerna med medicinering. Jag tar också upp rodnad och paruresis, det vill säga rädsla för att använda offentliga toaletter.

Del tre, Psyket, består i sin tur av två delar: fantasins makt och ordets makt. I den första avdelningen beskrivs hur fantasin på olika sätt kan påverka många aspekter av livet positivt eller negativt. Olika teorier som förklarar hur fantasin fungerar granskas. Du får riktlinjer som hjälper dig att utnyttja och utveckla din fantasi för att sätta upp mål, skapa avspänning och bygga upp självförtroende i sociala situationer.

Eftersom ordet har makt kommer negativa inre röster, negativa förväntningar och negativa övertygelser och antaganden att beskrivas och ifrågasättas. Du får lära dig att identifiera och ifrågasätta tankefällor som leder till social ångest. Till dessa hör självfokusering, perfektionism, bundenhet vid regler, önskefällan och jämförelsefällan. Du får veta hur du kan bygga upp ett lager av ord som uppmuntrar och stärker dig genom positiva affirmationer, tacksamhet över ångestens positiva sidor och en lista över dem.

Del fyra, Handlingens makt, handlar om uppföljning. Du lär dig att handskas med ångestväckande situationer genom att använda 18

071702Vaga leva.ORIG.indd 18

07-06-19 12.59.35

en successiv och repetitiv metod. Du börjar ta kontakt med andra, först genom kroppsspråk och sedan genom tal. Du tränar på att göra bra ifrån dig i anställningsintervjuer och när du framträder inför publik. Sedan kan du gå vidare till mer personliga områden, som att skaffa dig vänner och dejta. Boken avslutas med ett kapitel som visar hur du bevarar din motivation, handskas med bakslag och använder dig av samhällets resurser.

Som du kan se är denna bok lite av en »grundkokbok«. Känn inte att du måste ta till dig vartenda ord för att ha nytta av boken.

Du kan läsa den från pärm till pärm eller du kan fördjupa dig än här, än där, beroende på vad som är relevant för dig. Ibland räcker det med en enda sak för att ens liv ska förändras radikalt. En före detta gruppmedlem berättade till exempel för mig att det öppnades en helt ny värld för honom när han lärde sig att fokusera på andra och inte på sig själv. En annan sade att hon trivdes bättre med sig själv och andra helt enkelt för att hon hade lärt sig att acceptera att hon var blyg och uppskatta de många fina egenskaper som var förbundna med denna känslighet. En man inspirerades av sina visualiseringsövningar, en annan kände att han äntligen kunde ta itu med den negativa inre röst som tidigare hade begränsat honom. Vilken enskild sak kommer att förändra ditt liv?

Jag hoppas att mötet med alla de människor som här låter dig ta del av deras personliga berättelser, tankar och upptäckter kommer att uppmuntra dig att se denna bok som ett äventyr – ett äventyr där du inte är ensam. Bokstavligen tusentals människor med social ångest har gått före dig i sökandet efter socialt självförtroende och tusentals kommer att följa efter dig. Just nu står tusentals precis bredvid dig, i grannhuset, i hemtrakten, i grannlandet och längre bort i din världsdel. Precis som du är det många som vidtar mått och steg för att handskas med sin sociala ångest så att de kan öppna sig för mer av vad livet har att bjuda. Du är i gott sällskap. Ha så trevligt!

19

071702Vaga leva.ORIG.indd 19

07-06-19 12.59.36

071702Vaga leva.ORIG.indd 20

07-06-19 12.59.36

del 1 Blyghet och social 책ngest

071702Vaga leva.ORIG.indd 21

07-06-19 12.59.36

071702Vaga leva.ORIG.indd 22

07-06-19 12.59.36

1 Du med?

De många olika aspekterna av social ångest och blyghet

Det finns lika många recept på borsjtj som det finns ryssar.

Alla Galtsjinska, min mor

Jake, en fyrtiofemårig tandläkare, berättar för de andra medlemmarna i en stödgrupp för personer med social ångest hur hans liv styrs av social ångest: Det är inga svårigheter för mig att hålla ett anförande inför femhundra personer på en konferens. Men när jag träffar människor en och en så griper skräcken tag i mig. Jag har ingen aning om vad jag ska säga. Det känns som jag blir värderad. Jag är rädd att inte göra ett gott intryck. Till och med när allt går bra är jag rädd att jag ska sabba alltsammans. Informella situationer är ett helvete för mig. Att vara mig själv känns som en omöjlig bedrift.

Catherine, som nu i vuxen ålder studerar per korrespondens, harklar sig som förberedelse för att börja tala: Jag är mästare på att dra mig undan. Jag kan åka till en annan stad och handla för att slippa möta en kassörska som jag stött på förr i kassan. Att handskas med främmande personer är inga problem ifall jag inte måste träffa dem mer än en gång. Jag oroar mig för att de ska lära känna mig för då kommer de inte att tycka om mig. Om min granne kommer hem samtidigt som jag undviker jag ögonkontakt. Om jag har tänkt jobba lite i trädgården och upptäcker att grannen redan är ute i sin ändrar jag mina planer 23

071702Vaga leva.ORIG.indd 23

07-06-19 12.59.36

och stannar inomhus. När jag arbetade som sekreterare för länge sedan avskydde jag att min chef iakttog mig när jag stenograferade eftersom han kunde märka att mina händer darrade. Jag dricker inte kaffe i andras sällskap av rädsla för att darra. Jag går inte på fester och det gör min man fruktansvärt besviken. När jag är i en grupp känns det alltid som att jag är utanför, som att jag inte hör till. Det är fantastiskt att jag överhuvudtaget vågade gå med i den här gruppen, men jag vet att jag inte kan fortsätta leva så här.

Vad har Jake och Catherine gemensamt? De är i högre eller lägre grad oroliga för att människor kommer att granska dem och nedvärdera dem. De är rädda för att bli avvisade.

Social ångest lyfts fram i ljuset Det är inte så länge sedan som social ångest inte ägnades någon större uppmärksamhet bland människor som arbetade i hjälpar­ yrken. Skälen var huvudsakligen två. För det första berättade många människor inte om sin sociala ångest för sina terapeuter. För det andra fanns det inte mycket skrivet om denna typ av problem i facklitteraturen. Ofta talade människor inte om sin sociala ångest eftersom de inte ens erkände den för sig själva. En av mina gruppmedlemmar, Peter, sade till exempel att det tagit honom lång tid att inse att han led av en specifik åkomma. Varje år brukade han bli magsjuk samma dag som det var dags för en utfärd med företaget.

Han tyckte att det var ett intressant sammanträffande. Peter gjorde inte kopplingen att denna fysiologiska reaktion var av samma typ som när han i high school valde att gå hem och äta lunch varje dag i stället för att äta med klasskamraterna i cafeterian. Andra männi­ skor talar inte om sin sociala ångest eftersom de är alltför generade för att göra det. Åter andra tror att den inte går att göra något åt; den är helt enkelt en del av deras personlighet så varför då göra sig besväret att tala om den.

Social ångest har troligen funnits lika länge som det funnits människor på jorden. Experternas uppmärksamhet fick den emellertid först på 1960-talet när den brittiske psykiatern Isaac Marks be24

071702Vaga leva.ORIG.indd 24

07-06-19 12.59.36

skrev ett tillstånd där individer blev oroliga varje gång de var utsatta för andras granskande blickar medan de utförde en uppgift. Så snart man befinner sig i en viss situation blir man fixerad vid tanken att man är iakttagen och inte kommer att bestå provet, att man inte kommer att duga vad man än säger och gör. Man är rädd för att bli förödmjukad eller tappa fattningen.

Social ångest och social fobi hör nära samman. När den sociala ångesten blir så intensiv och ihållande att den påverkar en persons sätt att fungera socialt och på arbetet kallas den ofta social fobi eller socialt ångestsyndrom.

Hur är det med blyghet?

I mina stödgrupper använde jag tidigare termerna social ångest och blyghet omväxlande. En dag blev jag förvånad över ett uttalande från Leila, en gruppmedlem som hade lätt att säga vad hon tyckte.

Hon sade att hon kände stark social ångest i en mängd olika situationer men aldrig hade betraktat sig som blyg. Detta var en ny tanke för mig. Vi kan inte utgå ifrån att människor med social ångest nödvändigtvis är blyga. Hur är det med det omvända förhållandet?

Känner blyga människor alltid social ångest?

Blyghet kan delas in i två huvudtyper. Den ena formen av blyghet är helt enkelt ett personlighetsdrag som innebär att man behöver tid på sig innan man känner sig väl till mods i sociala situationer. Vi ser denna typ av naturlig försiktighet hos barn som förhåller sig avvaktande till främlingar. Detta kan vara en sund försiktighet som skyddar barn från människor som kan vara farliga. Den andra formen av blyghet har mer att göra med oro för att bli värderad. Denna blyghet hör närmare samman med social ångest. Social ångest är liktydigt med de känslor av obehag som hänger ihop med rädslan för att bli granskad och betygsatt, medan blyghet är liktydigt med de beteendemässiga reaktionerna på social ångest. Till dessa reaktioner hör hämningar och överdriven försiktighet. Christopher J McCullough, för­ fattaren till Always at Ease, Overcoming Shyness and Anxiety in Every Situation, skriver: »Blyghet är, precis som en fobi, inte en känsla utan ett beteende, ett försök att undvika ångest.« Enligt min erfarenhet upplever de flesta som betraktar sig som 25

071702Vaga leva.ORIG.indd 25

07-06-19 12.59.36

blyga ofta social ångest. Om människor som upplever social ångest är blyga eller inte beror på graden och frekvensen av deras symtom.

I denna bok kommer jag att fortsätta att använda orden omväxlande, ofta med övervikt för social ångest eftersom denna beteckning är mer precis och relevant.

Introversion och extroversion En vanlig uppfattning är att blyghet och introversion följs åt. Faktum är dock att det finns både blyga och icke-blyga introverta personer precis som det finns blyga och icke-blyga extroverta personer.

Människor som är introverta får största delen av sin energi inifrån sig själva. De njuter av sin inre värld av tankar och reflektioner. De trivs i sitt eget sällskap. Introverta som inte är blyga har inga svårigheter i umgänget med andra. De kan visa upp ett stort mått av social energi, men bara under begränsad tid. Efter ett tag blir de trötta och behöver hitta en stillsammare plats där de kan vara för sig själva och bygga upp energin igen på sitt stillsamma sätt.

Introverta som inte är blyga lämnar antagligen en fest rätt tidigt.

Blyga introverta får, precis som icke-blyga, också sin energi inifrån.

Men de är inte lika avspända i sociala kontakter. De vill vanligen ha större fysiskt avstånd mellan sig själva och personer som de inte känner väl. De föredrar ofta att vara hemma och läsa, lyssna på musik, sitta vid datorn eller bara gå och skrota.

Icke-blyga extroverta får sin energi huvudsakligen från andra människor. De trivs omedelbart i andras sällskap och tycker om att vara tillsammans med andra så länge som möjligt. Blyga extroverta får också sin energi från andra, men det tar ett tag innan de känner sig avspända med människor. När de väl vant sig vid den sociala miljön och börjar intressera sig för andra känner de sig vanligen mycket hemmastadda, har lätt att tala och märker att energin ökar ju längre den sociala tillställningen håller på. De hör ofta till de sista som lämnar en fest eller ett evenemang.

Kategorierna icke-blyga och blyga introverta och icke-blyga och blyga extroverta är inte fyra distinkta, självständiga kategorier.

Människor hör inte till den ena eller andra kategorin. Det är snarare så att de tenderar att reagera i enlighet med en kategori men be26

071702Vaga leva.ORIG.indd 26

07-06-19 12.59.36

roende på omständigheterna kan de också växla mellan de olika kategorierna eller ha blandade tendenser.

Hur social ångest yttrar sig Människor upplever olika grader av blyghet och social ångest beroende på sin personlighet och sin individuella bakgrund.

Grader av blyghet och social ångest Normal För de flesta som känner sig blyga rör det sig om helt vanlig blyghet. De känner inte stark ångest i sociala situationer. Roger till exempel känner sig blyg när fotbollslaget splittras inför sommaren och han måste träffa några nya lagmedlemmar. Han har lärt sig att han behöver lite tid för att bli varm i kläderna tillsammans med andra. De flesta människor känner normal social ångest i vissa obekanta sociala situationer, men precis som för Roger försvinner ångesten så snart de kommer igång.

Lätt – Måttlig Det finns människor vars blyghet och sociala ångest bara ibland utgör ett hinder i deras liv. Marianne till exempel har bra självförtroende på jobbet, men känner sig väldigt klumpig när det gäller att dansa. Även om hon ofta har drömt om att ta danslektioner känner hon sig orolig för vilket intryck hon ska ge andra och har följaktligen inte ens försökt sig på de gratislektioner i dans som den latinamerikanska restaurangen i hennes område erbjuder.

Måttlig – Extrem Cirka tretton procent av befolkningen lider av blyghet och social ångest i sådan grad att de antingen undviker sociala situationer eller uthärdar de sociala situationerna med en intensiv känsla av obehag. När Helenas arbetskamrater på kontoret ber att hon ska följa med och äta lunch eller gå på fest efter jobbet tackar hon nej och säger att hon har ärenden att göra eller tider att passa. Hon 27

071702Vaga leva.ORIG.indd 27

07-06-19 12.59.36

är mest avspänd när hon pratar med några få nära familjemedlemmar och brukar ofta tiga som muren när alltför många släktingar kommer på besök.

Extrem Denna ytterlighetsform av blyghet innebär att människor är så rädda för att bli avvisade att de undviker människor och situationer så mycket som möjligt för att minimera risken att bli avvisade och framför allt för att slippa känna ångest. Harry stannar hemma vartenda veckoslut. Även om han ofta har tänkt att hans problem kanske skulle lösas om han hade en flickvän gör han inget för att träffa människor. Han säger oftast: »Varför bry sig, ingen kommer i alla fall att tycka om mig.« Var tror du att din sociala ångest hamnar på denna skala? Om den är normal har du inget att oroa dig för. Du måste bara acceptera att social ångest och blyghet är en del av din personlighet. Som du snart kommer att inse finns det många bra egenskaper som är förknippade med denna grad av social ångest. Om din sociala ångest ligger någonstans mellan svag och extrem ska du ha klart för dig att detta inte behöver vara bestående. Människor rör sig fram och tillbaka längs skalan beroende på livssituation och inre styrkor och resurser. Denna bok kommer att ge dig många idéer om hur man kan utveckla dessa.

Synlig och osynlig blyghet och social ångest Linda sitter tyst i gruppen. Hon tittar i golvet när hon börjar tala med låg röst. När hon tittar upp och märker att de andra ser på henne rodnar hon och tittar snabbt bort. Linda är synligt blyg. Synligt blyga personer visar sina symtom öppet. De är ofta tystare och mer försiktiga i sociala sammanhang än osynligt blyga personer som Bill. Han har lätt att tala i gruppen. Ingen av de andra förstår varför han är med i en stödgrupp för socialt ängsliga och blyga människor. Han berättar för gruppen: »Det där får jag höra hela tiden. Mina vänner har svårt att tro att jag är blyg. Jag försöker hålla skenet uppe men inom mig är jag ofta jättenervös. Jag undrar om folk kommer att se min brist på självförtroende. Jag är orolig för att de inte kommer att 28

071702Vaga leva.ORIG.indd 28

07-06-19 12.59.37

tycka om mig när de väl lärt känna mitt verkliga jag.« Osynligt blyga eller socialt ängsliga personer håller sina symtom för sig själva. Utifrån sett verkar de ofta självsäkra samtidigt som de känner sig blyga och upplever intensiv social ångest inombords.

Symtom på social ångest Symtomen på social ångest är vanligen fysiska, psykiska eller handlings- eller beteenderelaterade. Här nedan följer en lista över många av de sätt som social ångest kan yttra sig på. Kryssa för dem som gäller dig. Lägg till eventuella andra under respektive rubrik.

Fysiska symtom • hjärtklappning • höra pulsen i örat • snabb och ytlig andning • muntorrhet • klump i halsen • röst som inte bär • svårt att svälja • dålig aptit • magont • annan värk • rodnad • svettning

• känsla av att inte få luft • stickningar • huvudvärk • illamående • yrsel • för varm, för kall • plötsligt kissnödig • muskelspänning • ryckningar i ansiktsmuskler • darrande händer/ben • stelt ansiktsuttryck

Annat: _____________________________________________________________ Psykiska symtom • Föreställningar – föreställer mig det värsta, ibland med livliga inre bilder – föreställer mig några av de fysiska symtom som nämnts ovan – föreställer mig hur jag uppfattas av andra (vanligen nervös, otillräcklig, till och med underlig) – föreställer mig hemska resultat och följder Annat: _____________________________________________________________

29

071702Vaga leva.ORIG.indd 29

07-06-19 12.59.37

• Ord – tankar som kännetecknas av oro, negativa bedömningar eller förutsägelser. Till exempel: »Tänk om de inte tycker om mig?« »De tycker inte om mig.« »De kommer inte att tycka om mig.« – övertygelser och antaganden som är inskränkande. Till exempel: »Jag måste göra saker perfekt annars blir jag inte godkänd.« »Om jag lyckas beror det på någon annan. Om jag misslyckas så är det enbart mitt fel.« Annat: _____________________________________________________________ • Mentala processer: – självfokuserad, fixerad vid vilket intryck jag gör på den andra personen – fokus på vad jag ska säga härnäst snarare än på vad den andra personen säger – svårt att minnas vad den andra personen sade eftersom det var svårt vara uppmärksam – svårt att tänka, huvudet blir tomt Annat: _____________________________________________________________ Handling/Beteende • Undvikande – undviker ögonkontakt – undviker sociala situationer – tendens att vara passiv – tvekar – undviker att ta initiativ – håller inne med åsikter – skjuter upp saker

30

071702Vaga leva.ORIG.indd 30

07-06-19 12.59.37

• Trygghetssökande – beger sig bara till bekanta platser – håller sig till gamla vänner – håller med majoriteten – klär sig diskret – är noga med sin klädsel – tendens att vara överdrivet hjälpsam – överdrivet trevlig • Tecken på nervositet – talar för tyst eller för högt – mumlar eller stammar – fnittrar nervöst – darrande läppar – skruvar på sig – blir stel eller slapp – sluten kroppshållning – bristande social förmåga Annat: _____________________________________________________________ Bristande social förmåga har kopplats ihop med social ångest; man har emellertid upptäckt att socialt ängsliga människor i allmänhet skattar sin sociala förmåga lägre än objektiva bedömare gör. Men många socialt ängsliga människor är ändå osäkra på hur man inleder och håller igång ett samtal eller hur man handskas med konfliktsituationer. De vet inte hur man ger och tar emot komplimang­ er. De är inte riktigt säkra på vad de ska säga och när.

Vilka av dessa tre huvudgrupper av symtom känner du dig mest bekant med: de fysiska, de psykiska eller de handlings- och beteenderelaterade? De flesta brukar säga att det som besvärar dem mest är ångestfyllda tankar. Men det finns också många andra som påverkas mest av de fysiska eller beteendemässiga symtomen. Ta och fundera en stund på vilka uttryck din sociala ångest vanligen tar sig. Detta kommer att hjälpa dig att bestämma vad du främst ska satsa på för att minska din sociala ångest.

31

071702Vaga leva.ORIG.indd 31

07-06-19 12.59.37

Effekter på känslorna Förutom att social ångest påverkar kroppen, psyket och beteendet påverkar den också känslorna. Just när vi känner social ångest är det i regel bara känslor av oro vi medvetet upplever. Med detta menar jag nervositet, ångest, rädsla, ängslan och osäkerhet. När Betty slog sig ner för att spela vid den årliga auditionen för skolorkestern kände hon hur hjärtat började banka och händerna darra på ett alltför välbekant sätt. Inte förrän hon kommit hem började hon känna sig rasande på sig själv för att hon varit nervös och inte hade spelat bättre. Det är vanligen först efter att ångesten lagt sig och hamnat i bakgrunden som andra känslor kommer fram. Förutom att vara rasande kunde Betty ha känt sig skamsen, ledsen, deprimerad, modfälld, underlägsen och ensam. Skälet till att jag inte tog med dessa känslor i listorna över huvudsymtomen härovan är att även om vi kan ha direkt inflytande över vår kropp, vårt psyke och vårt beteende kan vi inte förändra våra känslor direkt. De positiva känslorna kommer att dyka upp naturligt så snart vi gjort förändringar som gäller kropp, psyke och handlingar eller beteende.

Situationer Specifik och allmän social ångest Jake, tandläkaren i vår stödgrupp, har gott självförtroende som yrkes­man men blir alldeles darrig när han talar med någon i privata sammanhang. Han har vad som kallas specifik social ångest. Steve, en naturälskare, är ett bra exempel på en person som upplever ge­ neraliserad social ångest. Han beskriver en genomgripande osäkerhet som påverkar honom så snart han har med andra människor att göra.

Typer av sociala situationer Vilken social situation som helst kan framkalla plågsam ångest, men det finns några situationer som oftare än andra utlöser denna reaktion. Kryssa för de exempel nedan som är tillämpliga på dig.

Lägg gärna till eventuella egna exempel.

32

071702Vaga leva.ORIG.indd 32

07-06-19 12.59.37

• möta människor för första gången • möta någon du tycker är attraktiv • tala med auktoritetsgestalter eller med människor med hög status (grundad på rikedom, ålder eller berömmelse) • tala i telefon • tala i en grupp, att vara i centrum för uppmärksamheten i större eller mindre grupper • hålla ett anförande (fyrtiofem procent av befolkningen säger att det de är mest rädda för är att tala inför folk) • göra saker inför andra: äta, skriva, dansa, tala i telefon i någons närvaro, utföra sitt arbete • använda offentliga toaletter • ha skriftliga prov (ofta betraktad som en form av social ångest) Annat: _____________________________________________________________ Vilken situationen än är undrar vi om vi kommer att hålla måttet i andras ögon. Eller snarare oroar oss för att vi inte ska hålla måttet.

Det är vanligt med blyghet I början av 1970-talet intervjuade Philip Zimbardo, forskningspionjär på blyghetens område, och hans team över 5 000 collegestudenter. Åttio procent uppgav att de hade varit blyga någon gång i sitt liv. Fyrtio procent betraktade sig som blyga i dagsläget. Fyrtio procent uppgav att de hade varit blyga men inte längre var det. Fyra procent uppgav att de alltid var blyga, i alla sociala situationer, med nästan alla människor. Bara sju procent trodde att de aldrig hade varit blyga. Om man anser sig vara blyg är man med andra ord i gott sällskap. Här är några exempel på kändisar som tillstått att de är eller har varit blyga: Barbra Streisand, Donny Osmond, Carly Simon, Willard Scott, Michael Caine, Terence Stamp, Carol Burnett, Henry Winkler, Orson Welles, Kim Basinger, Robert De Niro, Robin Williams och Barbara Walters.

33

071702Vaga leva.ORIG.indd 33

07-06-19 12.59.37

Blyghet blir allt vanligare I början av 1990-talet steg andelen unga vuxna som uppgav att de var blyga med cirka tio procent. Dagens nivå på femtio procent tycks stiga med en procent per år. Forskarna spekulerar kring att ökningen kan ha att göra med det moderna samhällets förändringar, däribland framstegen på datateknologins område, automatiserade tjänster, och stora företagsomorganisationer där nedskärningar och produktivitet sätts före anställdas arbetstillfredsställelse och säkerhet.

Cyberspacegenerationen ägnar allt mer tid åt att spela dataspel, surfa på nätet, mejla och chatta på bekostnad av att ha direkta kontakter med andra människor där man har roligt, fördjupar nära relationer eller arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. Automatisering innebär inte bara att den personliga kontakten i det dagliga livet blir onödig utan ibland omöjlig. Vi kan nu sköta våra bank­ affärer, betala räkningarna och tanka bilen utan att behöva tala med en enda människa. Vi kan öppna garagedörren med en fjärrkontroll och behöver inte träffa grannarna när vi stiger ur bilen och går in i huset. I arbetslivet har chefernas antal minskat så att de har hand om flera avdelningar och gör det jobb som tidigare utfördes av två eller tre personer. Personal som har direkt kundkontakt uppmanas minska sin tid per ärende med tjugofem procent eller mer.

Här finns inte längre tid att prata och vara trevlig. Kom till saken, vidare till nästa kund. Vi håller på att förlora alla tillfällen att öva på att vara sociala. Till och med vanan att umgås runt middagsbordet i familjen blir ett minne blott när familjemedlemmar gräver ner sig i sina individuella världar av datorprogram, dokusåpor och personliga sysselsättningar. Inte undra på att allt fler blir blyga.

Det är vanligt med social ångest Hittills har vi talat om att det är vanligt med blyghet. När det gäller social ångest finns det ingen riktig statistik. Eftersom social ångest är ett normalt socialt fenomen skulle jag uppskatta det till att cirka nittio procent av befolkningen har upplevt social ångest någon gång i sitt liv. De enda som inte är med är de sju till elva procent som anser att de aldrig har varit blyga.

34

071702Vaga leva.ORIG.indd 34

07-06-19 12.59.38

Extrem social ångest eller social fobi Enligt den nu gällande Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders lider cirka tretton procent av befolkningen av den extrema form av social ångest som kallas social fobi eller socialt ångest­ syndrom. Enligt vissa rapporter drabbas män och kvinnor lika ofta av social ångest, medan andra rapporter tyder på att det går tre kvinnor med social ångest på två män. I båda fallen är det vanligare att männen söker hjälp. Förvånad? Män möter kanske ofta större kulturella förväntningar på att vara den som är framåt och tar initiativ.

Orsaker till blyghet eller social ångest Varför upplever vissa människor sin blyghet eller sociala ångest bara som ett lätt obehag, medan den för andra är fruktansvärt plågsam? Hur kan man förklara skillnaderna i upplevelsen av social ångest? Varför är vissa människor mest besvärade av sina fysiska symtom medan andra tycker att deras ängsliga tankar är mest störande? Hur kommer det sig att Jake, tandläkaren, kan tala inför femhundra människor utan problem men får hjärnsläpp när han ska tala med en enskild individ? Varför blir Steve, naturälskaren, nervös i nästan alla situationer där det finns människor, oavsett om det är en, fem eller femhundra? Vilka faktorer bidrar till utvecklingen av blyghet och social ångest?

De flesta forskare och författare är överens om att ingen enskild faktor leder till social ångest. I stället handlar det vanligen om ett samspel av faktorer. Biokemiska och genetiska aspekter liksom förhållanden under den tidiga barndomen och upplevelser senare i livet spelar in. Människors biokemiska reaktion på stress är särskilt relevant för dem vars sociala ångest tar sig starka fysiska uttryck.

På senare år har man inom trauma- och hjärnforskningen ägnat stort intresse åt förhöjda stressreaktioner. Vi kommer att titta närmare på dessa i kapitel 3. Det kan vara så att vissa människor har drabbats av en »dysfunktionell styrning« av de biokemiska ämnen som normalt gör det möjligt för vårt nervsystem att fungera optimalt. Det traumatiserade nervsystemet kan med andra ord bli överkänsligt. Det börjar gå på högvarv vid minsta störning.

35

071702Vaga leva.ORIG.indd 35

07-06-19 12.59.38

Familje- och tvillingstudier har visat att social ångest kan gå i släkten. Det handlar inte om att människor ärver den sociala ångesten i sig, utan de ärver en benägenhet för ångest. De är lite känsligare, lite mer reaktionsbenägna på yttre stimulering. Men det är viktigt att komma ihåg att gener inte agerar på egen hand. De samspelar med miljön.

Miljön har en oerhört stor betydelse för om man kommer att utveckla påtaglig blyghet eller social ångest. Det finns en mängd faktorer som är viktiga, däribland följande: • Spädbarnets anknytning till föräldrar/vårdnadshavare och dess reaktioner på stress – har att göra med hur föräldrar/vårdnadshavare lugnar eller irriterar barnets nervsystem och får det att utvecklas till ett tillstånd av vakenhet eller försiktighet.

• Budskap från familjen – både positiva budskap, som framkallar känslor och tankar hos barn om att vara älskade, respekterade och trygga, och negativa budskap som kritik, vanvård, övergrepp, skambeläggande eller överbeskydd som framkallar känslor och tankar om att vara ofullkomliga, värdelösa, otrygga, hämmade eller odugliga.

• Blyghetsetiketten – man sänder ett budskap om att blyghet kan vara »dåligt« i stället för att ge barnet tillåtelse att vara som det är.

• Begränsande familjemönster – man skapar ogynnsamma situationer som framkallar social ångest. Mönstren kan bestå i att man lever isolerat; att vuxna är allsmäktiga medan barn ska ses och inte höras; att kommunikation med ord eller beröring förekommer mycket sällan eller aldrig, för att inte tala om att uttrycka tankar och känslor, att livsstilen är ombytlig; att föräldrar eller släktingar är tillbakadragna eller blyga och på så sätt tjänar som modell för blyghet; att föräldrar eller vårdnadshavare lägger överdriven vikt vid att man måste vara omtyckt.

• Mobbning – förekommer ofta under barndomen, antingen av syskon eller av klasskamrater, ofta för saker man inte har någon kontroll över, som fräknar, vikt, glasögon. Detta blir särskilt förödande när det handlar om gruppmobbning.

36

071702Vaga leva.ORIG.indd 36

07-06-19 12.59.38

• Kamraters gillande – särskilt under tonåren när det är viktigt att passa in.

• Att vara annorlunda – handlar om alla fysiska, sociala och känslomässiga sätt som individer kan vara olika på, som att man är särskilt kort eller lång, är drabbad av missbildningar eller funktionshinder, är homosexuell eller känner sig marginaliserad på grund av etnicitet, fattigdom eller social bakgrund.

• Trauma – under vilken period av livet som helst; även andras och egna reaktioner som leder till blyghet eller social ångest.

• Livsvillkor – exempelvis ovana vid sociala situationer beroende på fysisk isolering (bosatt på landet eller arbetar utomlands) eller att man är skild, änka/änkling eller pensionär, eller nya krav som har att göra med förändringar på jobbet, flyttning eller nära anhörigs dödsfall eller sjukdom.

Berättelserna från några av medlemmarna i tidigare stödgrupper kan ge dig en föreställning om hur många faktorer som kan ha betydelse. Ta till dig var och en av dessa berättelser (som de varit vänliga nog att låta mig publicera) och tillåt dig att bli berörd av det som händer och av uthålligheten hos dina medmänniskor. Du kanske upptäcker teman som påminner om din egen historia. Eller om du är mer analytisk av dig kanske du kan identifiera faktorer som tycks ge upphov till social ångest och som därefter förstärker och upprätthåller den.

Thomas Thomas är en tillmötesgående man. Han är femtio år och talar med skrovlig, vänlig röst: Under min uppväxt var det mycket alkohol och våld hemma. Jag reagerade genom att dra mig undan. Jag brukade gömma mig under sängen i mitt rum. Ju mer min mor och styvfar slogs, desto mer drog jag mig undan. Min mor träffade en annan man som sparkade ut min styvfar. Vi flyttade till ett skjul i skogen. Min styvfar brukade komma tillbaka och trakassera oss. En gång sköt han en kula genom fönstret.

37

071702Vaga leva.ORIG.indd 37

07-06-19 12.59.38