9789140672742

Lärande och utveckling Tove Phillips

Den här boken är för dig som studerar människans utveckling från barndom till ålderdom och vill veta mer om hur vi utvecklar våra kunskaper och färdigheter.

Lärande och utveckling tar upp ämnen som motorisk, intellektuell, social och emotionell utveckling, utvecklingsteorier, kunskapssyn, fostran och lärande.

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Lärande och utveckling, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Lärande och utveckling

Hur utvecklades du från att ha varit en liten bebis till att bli den tänkande och sociala person du är idag?

Varför är vissa människor duktigare i skolan än andra och varför är några bättre på idrott?

Vad är egentligen kunskap och hur går lärande till?

Lärande och utveckling Tove Phillips

innehåll 1. Utveckling, lärande och socialisation...........7 1.1 Introduktion till individens utveckling.......................8 Utvecklingens grunder...............................................................8 Faktorer som påverkar............................................................12 Teorier om utveckling, lärande och socialisation......................14

1.2 Fysisk och motorisk utveckling..............................20 Fysisk utveckling.....................................................................21 Motorisk utveckling.................................................................26

1.3 Intellektuell utveckling.............................................29 Tanke, språk och lärande........................................................30 Kognitiva teorier......................................................................37

1.4 Emotionell och social utveckling............................45 Personlighetsutveckling...........................................................46 Psykodynamiska teorier...........................................................51 Behavioristiska teorier..............................................................62 Socialisationsteorier.................................................................68 Sociokulturella teorier..............................................................71

1.5 Från vaggan till graven...........................................74 Spädbarnsåldern....................................................................75 Förskoleåldern........................................................................83 Skolåldern...............................................................................92 Tonåren.................................................................................101 Vuxenlivet..............................................................................109 Ålderdomen..........................................................................115 Sammanfattning....................................................................119

4

2. Kunskap förr och nu.................................123 Vad är kunskap?...................................................................124 Lärande och fostran..............................................................129 Undervisning och utbildning..................................................137 Pedagogiska teorier..............................................................143 Sammanfattning...................................................................149

3. Villkor för lärande......................................153 Inre förutsättningar................................................................154 Yttre förutsättningar...............................................................164 Normalitet och avvikelse.......................................................169 Funktionshinder i skolan........................................................173 Sammanfattning...................................................................177

4. Miljö för lärande........................................181 Förskola................................................................................182 Skola och fritidshem.............................................................188 Lek och skapande verksamhet.............................................193 Att arbeta i lärmiljöer..............................................................198 Sammanfattning....................................................................201

5. Det sociala sammanhanget......................205 Roller....................................................................................206 Grupprocesser......................................................................208 Ledaren................................................................................212 Konflikter...............................................................................216 Sammanfattning...................................................................219 Ordlista................................................................................................222 Index....................................................................................................223 Bildförteckning...................................................................................224

5

Thea och Tilda är 17 år, enäggstvillingar och Trots sina olikheter står Thea och Tilda väldigt olika. Till utseendet är de lika som bär, väldigt nära varandra. De tycker om att tillmen deras personligheter, skolprestationer bringa tid tillsammans och kan prata med och sociala status skiljer sig mycket åt. varandra om allt.

Thea, som föddes först, är en utåtriktad och Tvillingarnas föräldrar upphör aldrig att försocial tjej med många vänner. Hon gör bra vånas över att flickorna blivit så olika varanifrån sig i skolan och får alltid goda omdö- dra. Enäggstvillingar har ju samma arvsanmen när hon praktiserar eller sommarjobbar. lag och borde väl därför vara ganska lika i På fritiden spelar hon basket och är en av de personligheter? Deras pappa tror att Tilda duktigaste i laget. alltid blivit mer ompysslad och beskyddad, Tilda är ganska blyg och tillbakadragen. eftersom hon var nära att dö under förlossHon gillar inte att stå i centrum och har alltid ningen. Han menar att det har gjort henne hållit sig lite i bakgrunden. Hennes resultat i mer osäker och osjälvständig. Mamman skolan är ganska bra, men hon får aldrig lika hävdar bestämt att hon alltid behandlat flickbra resultat som Thea. Tilda började spela orna lika och att deras olikheter beror på basket samtidigt som sin syster, men sluta- små skillnader i arvsmassan och genetiska de efter en termin, eftersom hon inte trivdes. förändringar som sker under uppväxten.

6

1. Utveckling, lärande och socialisation Individens utveckling och lärande är stora kunskapsområden med många olika aspekter. De kan förklara människors beteende och gör att man lättare förstår deras behov. När man arbetar med människor i olika åldrar är det därför viktigt att ha dessa grundläggande kunskaper. I detta kapitel får du lära dig om:

• Utvecklingens grunder och utvecklingsteorier • Fysisk och motorisk utveckling • Intellektuell utveckling • Emotionell och social utveckling • Utveckling från vaggan till graven

diskutera

· fundera på

1. Thea och Tilda har samma arvsanlag och samma föräldrar - varför tror du att de har blivit så olika?

2. Tror du att Thea är intelligentare än Tilda eller finns det andra orsaker till varför hon gör bättre ifrån sig i skolan?

3. Har du själv syskon och i så fall, är ni lika eller olika ?

Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Människors lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv.”

7

1.1 Introduktion till individens utveckling Utvecklingens grunder Individens utveckling är ett väldigt stort område att studera. Det handlar om hur vår kropp växer och hur vi lär oss att hantera den.

Det handlar om hur vi lär oss språket och tillägnar oss kunskap genom kommunikation och tänkande. Det handlar också om våra känslor, vår personlighet och hur vi växer in i samhället runtomkring oss.

Helhet och delar motorisk – som har att göra med rörelseförmåga

Individen är en helhet och det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv när man tittar på dess utveckling. Samtidigt är det naturligt och praktiskt att dela upp ett så stort område i följande delar.

•

Fysisk och motorisk utveckling: Kroppens tillväxt och förmågan att kontrollera rörelserna.

kognitiv – som har att göra med kunskap, förnuft eller information

•

Intellektuell och kognitiv utveckling: Utvecklingen av tänkandet, minnet och språket.

emotionell – känslomässig

•

Emotionell och social utveckling: Personligheten, känslorna och samspelet med andra.

intellektuell – som har att göra med intellekt och tänkande

8

Alla utvecklas olika När man följer barns utveckling är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv och se till alla delar i barnets utveckling. Ett barn kanske lär sig gå sent, men är tidigt i den språkliga utvecklingen. För ett annat barn dröjer det två år innan orden kommer, eftersom det varit upptaget med att utveckla sina fysiska förmågor. Ett tredje barn kan oroa sin omgivning genom att vara sen med det mesta, men det kan bero på att barnet i det tysta observerar och strukturerar sina intryck. Det finns också barn som är sena i utvecklingen på grund av sjukdom eller funktionshinder.

Det finns milstolpar för vad barn brukar klara av vid en viss ålder. Dessa milstolpar är till god hjälp när man vill se att barnet utvecklas normalt, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen sker i olika takt.

Arv och miljö Det finns olika uppfattningar om hur mycket i vår personlighet som är genetiskt betingat och hur mycket som har att göra med miljöpåverkan. Debatten om arv och miljö pågår ständigt – den är kontroversiell och har ibland politiska syften.

När studier om människans utveckling satte igång under 1800-talet var det vanligt att de olika teorierna lade stor vikt vid antingen arv eller miljö. Idag är de flesta som forskar kring utveckling överens om att den sker i en kombination av arv och miljö.

milstolpe – vägmärke, en punkt där en viktig förändring sker genetisk – medfödd, ärftlig, finns i generna betingat – som beror på kontroversiell – omtvistad, som det finns olika åsikter om

9

Det sociala arvet Det är inte bara medfödda, genetiska egenskaper som går i arv från föräldrarna. Beteenden som går i arv genom socialisation brukar kallas ”det sociala arvet”. Detta begrepp används ofta när man exempelvis diskuterar varför människor som själva blivit slagna som barn också slår sina egna barn eller varför barn till skådespelare har en större tendens att själva börja arbeta i film- eller teaterbranschen.

Det finns en risk att man i alltför hög grad använder sin sociala bakgrund som ursäkt för sitt beteende. Dessutom kan det sociala arvet bli som en självuppfyllelse – man tar nästan för givet att man ska bli som sina föräldrar och blir det just därför.

Maskrosbarn Maskrosbarn är ett begrepp som används för personer som trots en svår uppväxt och ett tungt socialt arv klarat sig bra i livet. Maskrosen är ju en blomma som klarar av att växa i asfalt.

Maskrosbarn kan växa upp i familjer med allvarliga problem som missbruk, psykisk sjukdom, misshandel och övergrepp, men ändå gå vidare i livet med en stark identitet, optimism och självkänsla och klara av att skapa hållbara relationer och anpassa sig till samhället. Dessa barn har ofta fått stöd, hopp och meningsfullhet genom någon annan person i omgivningen, som en lärare eller granne. diskutera

· fundera på

1. Vilken del av individens utveckling tycker du verkar mest intressant – den fysiska, den intellektuella eller den emotionella och sociala?

Varför?

2. Vilka av dina egenskaper tror du är medfödda?

3. Hur tror du att debatten om arv och miljö kan ha politiska syften?

4. Har en människa som begår brott rätt att skylla på sin bakgrund eller ska alla ta ansvar för sina egna handlingar?

5. En del barn vanvårdas och utsätts för våld och övergrepp av sina egna föräldrar. Har alla människor rätt att skaffa barn?

10

merkunskap

- det sociala arvet

Det sociala arvet har inte bara intresserat forskare, utan också författare och filmare. Det har gjorts ett antal dokumentärserier, i Sverige och i andra länder, där man följt människor från barndomen upp i vuxenlivet för att se hur de påverkas av sin bakgrund.

Modstrilogin är en serie av Stefan Jarl som består av tre dokumentärfilmer: Dom kallar oss mods (1968), Ett anständigt liv (1979) och Det social arvet (1993). I den första filmen möter man ungdomarna Kenta och Stoffe, som lever i Stockholms undre värld med missbruk och kriminalitet. I de andra två filmerna får man följa deras liv och vad som händer med deras egna barn.

Barnen från Jordbro är en dokumentärserie av Reiner Hartleb som följer en skolklass i det lilla samhället Jordbro från 1972 till 1994. Serien bestod först av 15 avsnitt, men har gjorts om till fem filmer: Barnen från Jordbro (1972-1975), Leva i Jordbro (1975-1981), Tillbaka till Jordbro (1988), Det var en gång en liten flicka (1991) och En pizza i Jordbro (1994). I serien följer man Jordbrobarnen från första klass, genom skoltiden och upp i vuxenåldern.

Up-serien (The Up-series) är en brittisk dokumentärserie som följer 14 barn från olika delar av Storbritannien under 36 år. Barnen presenteras första gången när de är 7 år och får då berätta om sina liv och sina drömmar. Därefter träffar man barnen vart sjunde år fram till 1999. Serien består av sex filmer.

11

Faktorer som påverkar

förvärvad – tillägnad, anskaffad, ej medfödd

Det finns ett antal olika faktorer som påverkar barnets utveckling.

Några av dem är medfödda – de har genetiska orsaker (arv). Andra är förvärvade – de beror på barnets omgivning och erfarenheter (miljö). Spindeldiagrammet visar exempel på faktorer som påverkar barnets utveckling.

Arv Arvsanlagen spelar stor roll i barnets utveckling. Barnet kan ärva fysiska egenskaper som utseende och längd, men också talanger som musikalitet och personlighetsdrag som temperament. Om man är tidig eller sen i vissa delar av utvecklingen kan också ha ärftliga orsaker.

Miljö Miljön kring barnet påverkar dess utveckling på många sätt. Social och ekonomisk status kan avgöra vilka möjligheter barnet har att utvecklas. Familjen och andra människor i barnets omgivning har mycket stor inverkan på barnets utveckling. Samhälle, politik och gällande värderingar spelar också stor roll.

12

Tillväxt Tillväxt är en självklar del av utvecklingen. Cellerna delar sig och kroppen växer. Tillväxten gör det möjligt för barnet att använda kroppens funktioner. Det finns sjukdomar som bromsar tillväxten och därför också gör att utvecklingen försenas.

Hälsa Ett friskt barn kan lägga all sin energi på att utvecklas, medan ett sjukt barn inte alltid har den möjligheten. Hälsan kan vara ärftligt betingad, som exempelvis vid medfödda sjukdomar, eller påverkad av förvärvade sjukdomar eller andra faktorer i uppväxtmiljön.

Stimulans Stimulans är en viktig del i barnets utveckling. Exempel från verkligheten visar att barn som växt upp utan stimulans från omvärlden kan få allvarliga störningar i hela sin utveckling. Alla delar av utvecklingen – motorik, språk, känslor och social förmåga – är beroende av stimulans för att utvecklas. Hit räknas också fysisk kontakt.

Sömn Sömnen är nödvändig för barnets utveckling. Barn sover mycket mer än vuxna och en stor del av tillväxt och utveckling sker under sömnen. Barn som inte får tillräckligt med sömn kan därför hämmas i sin utveckling.

hämma – hindra eller försena

Kost Kosten är naturligtvis livsviktig för utvecklingen. I Sverige tar vi för givet att det finns mat på bordet varje dag, men så är det inte överallt i världen. Svenska barn lider inte av matbrist. Här har vi istället problem med ökad fetma hos barn. Vi behöver inte oroa oss för tillgången på mat, utan snarare vad barnen äter för mat och hur näringsrik den är.

13

Teorier om utveckling, lärande och socialisation Fakta och teori vetenskap – verifierbar kunskap, beprövade metoder för att beskriva eller förklara verkligheten respons – reaktion, svar, återkoppling

Något av det allra viktigaste när man studerar ett vetenskapligt ämne som psykologi eller sociologi, är att man kan skilja på fakta och teorier. Fakta är sanningar, medan teorier är modeller för att förklara fakta.

Det är ett faktum att fler kvinnor än män arbetar inom barnomsorgen – detta finns det statistiska bevis för. Varför det är så finns det många olika teorier om. Vissa anser att kvinnor har en medfödd ”känsla” för barn, medan andra anser att kvinnliga och manliga könsroller enbart är inlärda. Båda dessa antaganden är teorier, inget av dem är fakta.

Pappa och barn – lika ”naturligt” som mamma och barn?

En överblick Den vetenskap som studerar individens utveckling inom dessa områden kallas utvecklingspsykologi. Det finns många olika teorier om individens utveckling, i synnerhet den sociala, emotionella och intellektuella utvecklingen. Här är en överblick över några av de mest inflytelserika teorierna.

14

Arv/miljö

Fokus

Kända forskare

Psykodynamiska teorier

Kombination arv/miljö

Emotionell och Sigmund Freud, social utveckling Erik H. Erikson

Psyket består av en medveten och en omedveten del.

Emotionella störningar grundläggs främst under barndomen.

Behavioristiska teorier

Främst miljö

Emotionell och John B. Watson, social utveckling Ivan Pavlov, Buurhus F. Skinner

Vår personlighet och vårt beteende formas helt av den omgivande miljön.

Vi anpassar vårt beteende beroende på vad det ger för respons.

Kognitiva teorier

Kombination arv/miljö

Intellektuell utveckling

Vid vissa stadier i livet är vi mer eller mindre mottagliga för intellektuell utveckling.

Sociokulturella teorier

Kombination arv/miljö

Emotionell och Lev Vygotskij, social utveckling Alexej Leontjev

Kulturell och social omgivning har stor betydelse.

Mognadsteorier

Främst arv (mognad)

Motorisk och intellektuell utveckling

Arnold Gesell

Individen utvecklas i egen takt allt eftersom den mognar.

Humanistiska teorier

Kombination arv/miljö

Emotionell och intellektuell utveckling

Abraham Maslow

Människan är förnuftig och kan göra sina egna val.

Socialisationsteorier

Kombination arv/miljö

Emotionell och Urie social utveckling Bronfenbrenner

Jean Piaget, Lev Vygotskij

Grundtankar

Sociala system i vår omgivning påverkar vår utveckling.

15

Singelliv destruktiv – nedbrytanbde, förstörande, skadlig

Det har blivit allt vanligare med vuxna som är ensamstående. Ibland är singellivet självvalt, ibland är det ofrivilligt. Man kanske har tagit sig ur destruktiva förhållanden och inte känner sig mogen att skapa nya. Att leta efter någon att dela livet med utan att hitta den rätte kan vara svårt. När andra i omgivningen slår sig till ro och bildar familj kan ensamheten kännas stressande och bitter. Men det finns också många som tycker det är skönt att leva ensam och vissa har i stället ett rikt socialt liv med vänner och aktiviteter.

Idag är det många som väljer singellivet framför parrelationen.

Familjebildande När man blir förälder är man plötsligt inte bara ansvarig för sig själv längre. Livet förändras över en natt och egna intressen hamnar i skymundan. Under lång tid framöver kommer barnen att utgöra en stor och viktig del av föräldrarnas liv.

Många av de familjer som bildas kommer också att upplösas och ombildas. Skilsmässofrekvensen är hög i Sverige och separationer mellan föräldrar har ökat. Att separera kan kännas som ett misslyckande, i synnerhet om det finns barn med i bilden. Separationer är aldrig smärtfria och såväl föräldrar som barn drabbas ofta av skuldkänslor.

112

Arbete och arbetslöshet Att ha ett arbete är ett bevis för att man är vuxen och en del av samhället. Arbetslivet är en del av identiteten, det skapar självkänsla och ekonomiskt oberoende. Genom arbetet har man också i de flesta fall daglig kontakt med andra människor, vilket uppskattas av många.

Om man inte har något arbete så tillhör man en grupp av befolkningen som kan hamna lite utanför. Man har ingen yrkesidentitet, man är i ekonomisk beroendeställning och man får inte det dagliga sociala umgänget med arbetskamrater eller kunder. Att vara arbetslös kan påverka självförtroendet negativt. Eftersom arbetslösheten är ett ganska utbrett problem, som till och med kan öka i framtiden, kanske synen på arbete kommer att förändras. Det finns många faktorer i livet som skapar meningsfullhet och arbetslivet är inte nödvändigtvis en av dessa.

Arbetslöshet kan leda till psykisk och fysisk ohälsa, social isolering, ekonomiskt beroende och dåligt självförtroende. Ingen vet hur stor arbetslösheten kommer att vara i framtidens samhällen, men det kanske blir nödvändigt att förändra våra värderingar kring arbete och anställning.

113

Meningen med livet Att bli vuxen är på många sätt en befrielse – man känner sig ofta tryggare i sig själv och har större möjligheter att göra sådant man vill göra. Det är ändå inte helt ovanligt att vuxna vid vissa tillfällen i livet går igenom kriser av olika slag.

•

En inre kris kan uppstå när man blir förälder och inser att man inte själv är nummer ett längre. Vissa känner sig nertyngda av ansvar som de är osäkra på om de klarar av.

•

Under barnens uppväxt finns det några som upplever att deras jag försvinner. De lever för arbetet, familjen och barnen och känner sig kvävda av att inte ha någon egentid eller möjlighet att förverkliga sig själva.

•

Någonstans i mitten av livet är det inte ovanligt att genomgå en kris som gäller livet och existensen. Man upptäcker att halva livet har gått och känner kanske att det gått för snabbt.

•

Om man har barn kan man få en omställningschock den dag de flyttar hemifrån. Under många år har de varit en så stor del av livet att tomheten kan bli mycket påtaglig. För vissa föräldrar innebär det en sorg, för andra en nystart.

Livet är en väg som kantas av lycka, sorg, relationer och separationer. Hur man klarar av att handskas med kriser av olika slag beror bland annat på grundtrygghet, självinsikt och förmåga att bearbeta och gå vidare. diskutera

· fundera på

1. När tycker du att man är vuxen?

2. Vilka är fördelarna och nackdelarna med att vara vuxen jämfört med att vara tonåring?

3. När tycker du det är lagom att stadga sig och skaffa barn?

4. Tycker du det är viktigt att ha en relation och egen familj när man blir vuxen, eller är det viktigast att man får följa sina egna drömmar?

114

Ålderdomen Att bli äldre i Sverige idag är inte samma sak som det var för hundra år sedan eller som det är i vissa andra samhällen. I jordbrukssamhället, där livsvillkoren inte förändrades särskilt mycket från generation till generation, kunde de äldre åtnjuta en viss respekt grundad på deras livslånga kunskap och erfarenhet. De hade dessutom praktiska funktioner i hushållet, som att passa barn eller ägna sig åt enklare hushållssysslor.

Dagens åldrande människa är ofta mindre insatt i ny teknik, nya företeelser och nya värderingar. Den enorma kunskap och erfarenhet som äldre människor besitter är inte något som efterfrågas idag. Den tidigare funktionen som kunskapskälla har därför nästan försvunnit.

Inte heller har den åldrande människan någon praktisk funktion i familjen. Stat och näringsliv har tagit över de sysslor som tidigare passade bra för den äldre generationen, såsom barnpassning och hushållssysslor. Stat och näringsliv har också tagit över omvårdnaden om de äldre.

Den svenska välfärden har medfört att vi inte längre behöver våra föräldrar och att de inte längre behöver oss. Däremot kan familjeband och föräldrar fortfarande fylla oerhört viktiga funktioner när det gäller kärlek, trygghet och känslan av sammanhang.

115

Fysiskt åldrande När man blir äldre är det framför allt kroppen som skickar signaler om att man inte längre är i samma form som förr. Hur snabbt eller långsamt man åldras är väldigt individuellt. Det beror bland annat på arvsanlag och livsstil. Det som händer i kroppen vid åldrandet är till exempel:

116

•

Muskelmassan minskar och skelettet blir skörare, vilket leder till minskad rörlighet i alla kroppsdelar.

•

Kroppens olika organ, som hjärta och lungor, får successivt en nedsatt funktion.

•

Immunförsvaret minskar, vilket gör att man blir mer mottaglig för sjukdomar och infektioner.

•

Synen och hörseln försämras.

•

Huden blir mindre elastisk, vilket gör att man får rynkor.

•

Pigmentet förändras, vilket bland annat gör att håret vitnar.

Intellektuellt åldrande Det intellektuella åldrandet handlar om hur individens tankeförmåga och minne förändras med ökad ålder. Även här är variationerna stora. När man åldras sker en minskning av antalet nervceller i hjärnan. Detta tros vara orsaken till att man med ökad ålder får svårare att anpassa sig till nya situationer och att man reagerar långsammare på olika stimuli.

Att bli glömsk är en av de saker som ofta förknippas med ålderdom. Minnet brukar dock inte försämras särskilt mycket förrän i väldigt hög ålder. Däremot kan minnet påverkas av sjukdomar som Alzheimers och andra demenssjukdomar.

Det går att hålla intellektet aktivt och spänstigt genom träning.

Korsord och minnesövningar är bra sätt att hålla hjärnan i form.

demens – syndrom som stör intellektuella förmågor som minne och logiskt tänkande

Emotionellt och socialt åldrande Åldrandet kan ses som det sista steget i utvecklingen och det sista kapitlet i livet. Under ålderdomen har man ofta tid att fundera över det liv man levt och hur man hamnade där man är nu.

Livets sammanfattning En människa som på det stora hela känner sig nöjd med sitt liv, med alla dess lyckostunder och all dess sorg, kan uppleva en harmonisk och tillfredsställande ålderdom. En människa som känner bitterhet, sorg eller hat gentemot livet och hur det gestaltat sig, kommer förmodligen att lida även under sina sista levnadsår.

117

Ensamhet Många äldre lever ensamma och träffar bara sina barn och barnbarn under korta stunder då och då. Ensamheten kan kännas sorglig – att ha mycket tid, men ingen att dela den med, är något som många tycker är tråkigt. Hur individens sociala liv ser ut beror dels på dess hälsa, dels på hur mycket den själv anstränger sig för att skaffa nya vänner och vårda gamla relationer. Vissa ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter där de träffar likasinnade, medan andra tycker det känns svårt att skapa nya kontakter.

Sverige och andra länder Sverige är ett land med stora generationsklyftor och ett stort individualistiskt tänkande. Familjens betydelse är inte särskilt stor och ingen förväntar sig längre att barnen ska ta sig an sina föräldrar när de blir gamla.

Många andra länder har en starkare familjekultur. Att ta hand om familjens äldre är en självklarhet. Genom att göra det kan man också förvänta sig att själv bli omhändertagen när man blir äldre.

I dessa kulturer finns ofta starka band mellan barn och deras moroch farföräldrar. Många svenska barn och ungdomar har förlorat den naturliga täta kontakten med äldre generationer och känner sig ibland osäkra på hur de ska bete sig med sina äldre släktingar. På samma sätt kan de äldre uppleva att de inte riktigt vet hur de ska prata med dagens unga generation. diskutera

· fundera på

1. Vad har du för relation till äldre människor?

2. Hur mycket förväntar du dig att dina barn ska ta hand om dig när du blir äldre?

3. Vems ansvar är det att ge den åldrande människan en bra och meningsfull tid – den åldrande människan, barnen eller staten?

4. Hur vill du att ditt liv ska se ut när du har pensionerats?

118

Sammanfattning •

Grundläggande kunskaper om individens utveckling tar bland annat upp: - motoriska, intellektuella, sociala och emotionella aspekter - att alla individer utvecklas på olika sätt och i olika takt - samspelet mellan arv och miljö - olika faktorer som påverkar individens utveckling

•

Det finns många olika teorier som rör utveckling och socialisation. Några av de ”klassiska teorierna” är psykodynamiska, kognitiva och behavioristiska teorier. Idag utgår man mycket från sociokulturella teorier, som tar mer hänsyn till kultur och omgivning än de klassiska teorierna.

•

Fysisk och motorisk utveckling handlar om kroppens tillväxt och förmågan att kontrollera rörelser. Att lära sig tugga, rita och springa är alla delar av den motoriska utvecklingen.

•

Intellektuell utveckling gäller utvecklingen av minne, språk och tankeförmåga. Det handlar om hur individen skapar strategier för att ta till sig, lagra och använda sig av ny information.

•

Emotionell och social utveckling rör de delar av individens utveckling som handlar om känslor, personlighetsutveckling och hur den anpassar sig och samspelar med omgivningen.

•

Individens utveckling pågår hela livet. Det här kapitlet har tagit upp på vilka sätt människor utvecklas under: - spädbarnstiden - förskoleåldern - skolåldern - tonåren - vuxenlivet - ålderdomen

119

instuderingsfrågor

1.

Ge exempel på faktorer som påverkar individens utveckling.

2.

Vad menas med motorisk utveckling?

3.

Vad menas med intellektuell utveckling?

4.

Vad menas med emotionell och social utveckling?

5.

Redogör för grundtankarna i de psykodynamiska teorierna.

6.

Redogör för grundtankarna i de kognitiva teorierna.

7.

Redogör för grundtankarna i de behavioristiska teorierna.

8.

Redogör för grundtankarna i de sociokulturella teorierna.

9.

Ge exempel på kritik som idag riktas mot de klassiska teorierna.

10. Vad är en medfödd reflex? Ge exempel.

11. Vad är skillnaden mellan grovmotorik och finmotorik?

12. Vad innebär abstrakt tänkande?

13. Förklara begreppen assimilation och ackommodation.

14. Vad är den proximala utvecklingszonen? Förklara och ge exempel.

15. Vilka är stegen i Maslows behovstrappa?

16. Vad är tanken bakom Maslows behovstrappa?

17. Vad menas med att psyket har en medveten och en omedveten del?

18. Vad är en försvarsmekanism? Förklara och ge exempel.

19. Vad är en existentiell kris i Eriksons stadieteori?

20. Förklara hur inlärning genom betingning kan gå till.

21. Vad skiljer de nya sociokulturella perspektiven från traditionella teorier?

120

uppgifter

1.

Välj en av de utvecklingsteorier som nämns i boken och gör ett fördjupningsarbete. Ta reda på vilka personer som står bakom teorin och presentera några av deras grundtankar.

2.

Gör tre stora bildcollage som illustrerar människans fysiska/motoriska, intellektuella och emotionella/sociala utveckling.

3.

Intervjua barn, ungdomar eller vuxna som är tvåspråkiga. Fråga hur de använder språken i vardagen, vilket språk de tänker på och vad de har för tankar om att vara tvåspråkig.

4.

Skriv en livsberättelse om en påhittad person med utgångspunkt från Maslows behovstrappa. Hur får personen sina behov tillgodosedda och hur klättrar han eller hon på stegen?

5.

Gör ett grupparbete där varje grupp fördjupar sig i en av människans åldrar och vad som händer i utvecklingen under just den perioden. Presentera ert arbete för resten av klassen och levandegör genom bilder och exempel.

Avsluta med en frågequiz där klasskamraterna får visa vad de lärt sig.

6.

Tillbaka till Thea och Tilda: Arbeta i små grupper. Diskutera om det skulle varit möjligt att Thea och Tilda hade blivit mer lika varandra, exempelvis genom föräldrarnas och omgivningens bemötande. Förbered ett rollspel där ni är föräldrar/omgivning i en särskild situation. Plocka ut en Thea och en Tilda från publiken och testa era metoder på dem.

121

Lärande och utveckling Tove Phillips

Den här boken är för dig som studerar människans utveckling från barndom till ålderdom och vill veta mer om hur vi utvecklar våra kunskaper och färdigheter.

Lärande och utveckling tar upp ämnen som motorisk, intellektuell, social och emotionell utveckling, utvecklingsteorier, kunskapssyn, fostran och lärande.

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Lärande och utveckling, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Lärande och utveckling

Hur utvecklades du från att ha varit en liten bebis till att bli den tänkande och sociala person du är idag?

Varför är vissa människor duktigare i skolan än andra och varför är några bättre på idrott?

Vad är egentligen kunskap och hur går lärande till?

Lärande och utveckling Tove Phillips