Page 1

รถverblick kerstin espling-lindberg catharina kjellrรถier ringer anita lilburn

liber


Innehåll naturorientering del 1

historia del 1

Fem ryggradsdjur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Forntiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Lejonet – ett däggdjur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 9

Istiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 58

Arapapegojan – en fågel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Stenåldern. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Krokodilen – ett kräldjur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Bronsåldern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 61

Grodan – ett groddjur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Järnåldern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

Hajen – en fisk .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Vikingatiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

Två ryggradsdjur i Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Medeltiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Huggormen ....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

De fyra stånden – ett nytt samhälle . . . . . 71

Vargen ................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Hansan – en nordeuropeisk

Kulturväxter ....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Kaffe .................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Ris......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 20 Vete ...................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

handelsunion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Arbete och gemenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Kristendomen i Norden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Sjukdomar och sjukvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

1500-talet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

geografi del 1 Universum och vårt solsystem . . . . . . . . 24 Stjärnorna och planeterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Månen ................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Jorden ................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Kartkunskap och klimatet . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Kampen om kungamakten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 83 Gustav Vasa gör uppror mot Kristian . . 85 Brott och strafff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 91

1600-talet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Stormaktstiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Kristina – en svensk drottning

.............

95

Häxorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

Kartan ................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 30 Jordgloben ......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Klimatet .............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Världsdelarna ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Asien ................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 36 Afrika.................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Nordamerika ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 43 Sydamerika ........ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Europa ................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 49 Oceanien med Australien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

naturorientering del 2 Växthuseffekten och global uppvärmning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 Fotosyntesen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Cellandningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Människokroppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104


geografi del 2

religion

Natur och naturresurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

Judendomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156

Klimat och natur ........ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

Abraham . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157

Skog ................................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

Mose . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157

Vatten ........................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 113

Israel – Palestina . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158

Befolkning.................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Invandring, utvandring och befolkningsutveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

Två landskap ............... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Södermanland ........... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Lappland ....................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122

Några högtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Levnadsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159

Kristendomen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Jesu budskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Jesu liv, död och uppståndelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Kristendomens spridning och delning . . . . 164 Den nya katolska kyrkan och nya kyrkobildningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164

historia del 2 1700-talet ..................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

Svenska kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 165 Några högtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166

Upplysningstiden ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

Islam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 168

Gustav III....................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

Muhammed . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168

Livet på landsbygden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130

Koranen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 169

Livet i städerna .......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132

Några högtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170

1800-talet

................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135

Moskén. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171

Industrialismen ......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135

Hinduismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173

Statarna ........................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137

Själavandring – återfödelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173

Den stora utvandringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139

Karma – vad man sår får man skörda . . . . . . . 174

Kvinnans frigörelse .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

Kaster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174

1900-talet ..................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Arbetarrörelsen växer fram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Vägen till allmän rösträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Välfärdssamhället ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148

2000-talet..................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151

Människans själ – en gnista av världssjälen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Vägar till själens befrielse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Gud har tusen ansikten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Några högtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178

Buddhismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 180 Munkar och nunnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 ”Den stora vagnen och den lilla vagnen” 184 Andakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Några högtider

...............................................

184

Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186


Förord Överblick är avsedd för svenska som andraspråk-undervisningen i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är ett ämnesintegrerat material med texter och övningar kring naturorientering, geografi fi, historia och religion. Materialet presenteras cykliskt. Avsikten är att förbereda eleverna för vidare ämnesstudier. Boken kan användas från nybörjarstadiet. Texterna och övningarna följer en innehållsprogression från konkreta och välkända begrepp (lejonet, arapapegojan, etc.) till mer abstrakta (t. ex. historiska förlopp). Den språkliga progressionen går snabbt över från de första texternas elementära nivå till ett mer komplext språk. Efter varje större avsnitt finns fi en ordlista där orden i möjligaste mån grupperats semantiskt i kategorier. Det är höga krav som ställs på svenska som andraspråk-elevernas inlärning, både kunskaps- och språkmässigt. Under en kort tid ska de utveckla ett kunskapsrelaterat språk och dessutom inhämta ämneskunskaper. Detta görs bäst i en ämnesintegrerad undervisning för även i de fall där eleverna har en gedigen skolbakgrund saknar de det kunskapsrelaterade språket För de flesta av våra elever tar det ungefär två år att uppnå en kommunikativ förmåga. De har inte tid att vänta på detta utan parallellt måste de utveckla ett skolspråk. Det gör de bäst genom att arbeta med ämnesrelaterade texter som språkligt ligger strax över deras nivå. Språkinlärningen går snabbare om man samtidigt får nya ämneskunskaper. Ämne och språk befruktar varandra. Ordförrådets stora betydelse för läsförståelse och skriftlig produktion har på senare tid kommit alltmer i fokus. Tonvikten i övningarna i Överblick ligger därför på att utveckla ett ordförråd som leder till större framgång i ämnesstudierna. Boken arbetar


med det ordförråd som är nödvändigt för att tillägna sig de omvärldskunskaper och de begrepp som svenska högstadie- och gymnasieelever nött in under hela sin skoltid. Även vuxna elever och elever som inte går vidare till gymnasieskolan har glädje av att lära sig ett ordförråd som ökar deras möjligheter att aktivt delta i samhällslivet. För att eleverna ska kunna hinna tillägna sig både språk och ämneskunskaper så snabbt som möjligt bör en ämnesintegrerad undervisning tillämpas från första början. Metodtips och idéer om hur detta ska kunna genomföras kan man få i Lärarhandledningen till Överblick. Överblick gör inte anspråk på att täcka högstadiets SO- och NO-kurs. Avsikten är att ge svenska som andraspråk-läraren ett redskap att förbereda eleverna för ämneslärarens undervisning under högstadiets senare del och gymnasieskolan. Författarna

11


16

Vargen Vargen är ett socialt djur. Den lever och jagar i flock. Varje flock har sitt område som kallas för revir: andra flockar får inte komma dit. I en flock har varje varg sin plats. Den snabbaste och starkaste hanen eller honan är ledare för flocken. I varje flock finns det mycket unga eller mycket gamla eller svaga djur, som inte kan jaga. De vargar som jagar, delar sitt byte med dem så att alla i flocken får mat. fl Vuxna vargar leker ofta. De leker ensamma, med varandra flockens ungar. Ungarna i en flock är ”allas” ungar. eller med fl De vuxna vargarna som kan jaga skaffar mat till ungarna.

1. Varför kan man säga att vargen är ett socialt djur? (Ge minst fyra exempel!) 2. Förklara vad ett vargrevir är. 3. Vem bestämmer i en vargflock? 4. Vilka olika ljud kan vargen använda?

5. Hur kan vargarna ”tala” med varandra på andra sätt? 6. Vet du några andra djur som lever ungefär som vargen? 7. Vargen är släkt med hunden. Hur liknar de två djuren varandra?


naturorientering del 1

Om två vargar slåss brukar den starkaste vargen inte döda den andra. Den svagaste vargen visar strupen. Det betyder att den ger upp och då slutar den starkaste att slåss. Vargar har ett rikt ”språk”. De ”talar” med varandra med kroppen, med rösten och med lukten. De visar strupen eller tänderna eller viftar med svansen. De ylar eller gnäller eller morrar. De ger information till varandra när de lämnar lukter på marken. Samarbete är lika viktigt som strid för att en art ska överleva. Vargens liv är ett bra exempel på det.

Vargen är utrotningshotad i Skandinavien. Det betyder att det finns mycket få vargar här. Riksdagen har bestämt att det får finnas fi ca 200 vargar i Sverige. En del svenskar vill att det ska finnas ännu fler, andra vill inte ha några vargar alls. Våren 2006 fanns mellan 141 och 171 vargar i hela Skandinavien. 120 av dem fanns i Sverige.

Ordlista till Två ryggradsdjur i Sverige djur En huggorm en varg en hund en orm en mus, möss kroppsdelar en rygg en strupe framtänder

utseende, egenskaper skygg svag gammal sjuk tvådelad (tunga) yvig (svans) social normal fuktig sned yvig mörk farlig livsfarlig frisk

beteenden matar skaffar mat visar leker slåss ylar gnäller morrar slingrar viftar med svansen jagar solar sprutar ligger i dvala (färgen) varierar

platser i norr på marken vid polcirkeln en lövhög ett område ett revir ett ställe ett sjukhus en vårdcentral strid en ledare en strid ger upp överlever dödar hugger

övriga ord en lukt ett ämne ett samarbete en temperatur en fuktighet en läkare en röst ett bett ett ormserum ett sicksackband utrotningshotad

17


26

Månen en vis man Nasreddin Hodja var en vis man i Turkiet. Folk gick ofta till honom med svåra frågor därför att han visste så mycket. En dag kom en man till honom och frågade: ”Vad är viktigast, solen eller månen?” Hodja svarade: ”Solen skiner på dagen när det är ljust, men månen lyser på natten när det är mörkt. Därför är månen viktigast.”

Runt jorden roterar månen. Den går runt jorden på knappt 28 dygn, lite mindre än en månad. Månen lyser inte av sig själv. Den refl flekterar bara solens ljus, och vi ser bara den del av månen som solen lyser på. Det som vi kallar månsken är egentligen solsken. I alla tider har människor undrat om det finns fi liv utanför vår jord. Man har drömt om att resa ut i rymden, till andra planeter. Men månen är den enda plats i universum som människor har besökt. Den amerikanske astronauten Neil Armstrong var den första människan som landsteg där. Han och en annan astronaut landade på månen den 21 juli 1969. Människor kan inte leva på månen. Så här berättar en av astronauterna: Det finns ingen luft på månen, så det finns ingen vind, inget regn, inget vatten. Det finns absolut inget liv, bara grå sten. Himlen är svart, och det är alldeles tyst. Temperaturen växlar mellan +130 °C och –170 °C. Dagen och natten är 14 dygn långa. De enda färger man kan se är på den vackra jorden. Den ser man som ett jätteklot, och den lyser blå och grön på den svarta himlen.

Visste du att … • ljusets hastighet är 300 000 km/sekund? • det tar 8 minuter för solens ljus att nå jorden? • det tar 1 sekund för ljuset från månen att nå jorden?

nymåne

1. Hur lång tid tar det för månen att gå runt jorden? 2. Varför lyser månen? 3. Varför vill många människor resa ut i rymden? 4. Vilka platser i rymden har man besökt? 5. Vem är Neil Armstrong?

halvmåne

fullmåne

6. Varför kan man inte leva på månen? 7. Hur stora kan temperaturskillnaderna vara på månen? 8. Varför blåser det inte på månen? 9. Hur långt är ett dygn på månen?


geografi del 1

Jorden sedd från månen.

Jorden Jorden är en unik planet i vårt solsystem, för den är full av liv – på marken, i vattnet och i luften. Här fi finns syre och vatten, och temperaturen är lämplig för växter och djur. Men det har inte alltid varit så. För 4,6 miljarder år sedan var jorden ett stoftmoln. Efter flera miljoner år blev molnet ett glödande klot. Klotet blev så småningom kallare på ytan, och då började det regna. Det regnade i flera fl miljoner år, och när det slutade fanns det stora hav, fl floder och sjöar på jorden. Många forskare tror att livet föddes i havet för 3 500 miljoner år sedan. Först kom bakterierna, sedan ryggradslösa djur, så vattenväxter och efter det fi fiskar, fåglar och däggdjur. Till sist, för ungefär 5–7 miljoner år sedan kom de första människorna. Det finns kanske andra planeter med liv i universum. Men i vårt solsystem är jorden den enda planeten med liv.

1. Hur länge har det funnits liv på jorden? 2. Vilka skillnader finns det mellan jorden och de andra planeterna? 3. Varför är jorden lämplig för liv? 4. Varför började det regna?

5. När kom bakterierna? 6. Vilka ryggradsdjur kom först? 7. Vilka ryggradsdjur kom sist? 8. När kom de första människorna?

27


40

Afrika Yta och läge Afrika är den näst största världsdelen med en yta på 30,3 miljoner 2 km . Det är tre gånger större än Europa. Ekvatorn delar kontinenten på mitten, så att halva Afrika ligger på norra halvklotet och halva ligger på södra halvklotet. Afrika ligger mellan Indiska oceanen i öster och Atlanten i väster. Norr om kontinenten ligger Medelhavet.

Klimat och natur Nästan hela Afrika har tropiskt klimat. Medeltemperaturen är över +18 °C hela året, men nederbörden varierar mycket. Det regnar mest i ett bälte runt ekvatorn i länder som Demokratiska republiken Kongo och Republiken Kongo. Där trivs regnskogen, för det är varmt och det regnar nästan varje dag. Norr och söder


geografi del 1

41

Elefanter på en savann i Kenya.

om ekvatorn växlar årstiderna mellan regn- och torrtid. Där finns väldiga grässlätter – savanner. På savannerna lever Afrikas fi stora däggdjur: elefanter, noshörningar, giraffer, lejon och många andra djur. Utanför savannområdena, både i norr och i söder, blir torrtiden längre, och savannen övergår i öken. I norra Afrika ligger världens största öken, Sahara. Där regnar det ibland inte på fl flera år. Genom öknen rinner världens längsta flod, fl Nilen. I Sydafrika, längst ner i söder på kontinenten, är det svalare med subtropiskt klimat i kustområdena.

Befolkning Afrika är en glest befolkad kontinent, men folktätheten varierar mycket från land till land och från område till område. I Öst- och Västafrika finns de mest tättbefolkade områdena. Det finns ca 880 miljoner invånare i hela Afrika. Nigeria är det folkrikaste landet med ca 130 miljoner invånare. De flesta afrikaner bor på landsbygden, men allt fler människor flyttar in till städerna. Den största staden är Kairo, Egyptens

1. Ligger Afrika på norra eller södra halvklotet? 2. Vilka fakta om Afrikas befolkning hittar du i texten? 3. Varför växer det regnskog i Kongo?


58

f.Kr. = före Kristus e.Kr. = efter Kristus

Forntiden

(ca 12 000 f.Kr – 1 050 e.Kr)

Istiden Innan historien börjar ... För 20 000 år sedan täckte tjock is hela Norden. Isen var 2–3 km tjock och tryckte ner landet långt under vattnet, ungefär tusen meter. Men för 14 000 år sedan blev klimatet långsamt, långsamt varmare, och isen började smälta. Och landet kom sakta upp ur havet, naket och tomt. Ingenting växte, det fanns inget liv. Ett par tusen år senare, när södra delen av Norden var isfri, kom de första växterna: lavar, mossor, gräs och blommor, buskar och träd. Klimatet var kallt, men det blev så småningom varmare och de första djuren började komma: först insekter och fåglar, sedan däggdjur. I haven fanns fiskar och sälar. Och till sist kom människorna.

Så här kan det ha sett ut då stenåldersfolket i Norden var på vandring.

1. Vilka länder ligger i Norden i dag? 2. Varför fanns det inget liv i Norden för 20 000 år sedan? 3. Varför låg landet under vattnet? 4. Varför började isarna smälta?

5. När kom de första växterna? 6. Vilka djur kom först till Norden? 7. Vad betyder a) f.Kr.? b) e.Kr.?


historia del 1

59

Stenåldern (11 000 f.Kr–1 500 f.Kr) kort om stenåldern Kapitlet stenåldern handlar om de första människorna i Sverige. De levde i små grupper och jagade och fiskade. fi De hade verktyg av ben, trä och sten. Av sten gjorde de t.ex. yxor och knivar. Efter flera tusen år lärde de sig att tämja vilda djur. Några tusen år senare lärde de sig att odla jorden.

Jaktredskap från stenåldern. Vad tror du att de användes till?

Jägarstenåldern (11 000 f.Kr – 3 000 f.Kr ) De första människorna kom söderifrån. De var fi fiskare, jägare och samlare, och de kom till ett land där det fanns gott om vilda djur i skogarna och fisk i haven. De första invandrarna jagade, fiskade och samlade växter. Deras redskap och vapen var enkla, men de fungerade bra. Det var knivar, yxor, spjut, pilbågar och metkrokar. Man gjorde dem av trä, ben och sten. Sten var det material man använde mest. Därför kallas denna tid för stenåldern. De första människorna levde i små grupper på omkring tio personer. När det blev ont om mat på en plats flyttade de till en annan plats. Det fanns inte många människor, bara några tusen i hela Norden. Men fler och fler invandrade och befolkningen ökade. Ifl flera tusen år levde nordborna på ungefär samma sätt.

1. Varifrån kom de första människorna till Norden? 2. Varför stannade människorna i Norden? 3. Hur skaffade människorna mat? 4. Varför flyttade människorna från plats till plats?

5. Vilka redskap använde stenåldersmänniskorna? 6. Varför använde man inte verktyg av stål eller järn? 7. Vilka andra redskap känner du till? 8. Varför kallar man tiden mellan 11 000 f.Kr. och 1500 f.Kr. för stenåldern?


94 Det fanns många som inte kunde betala de höga skatterna och därför måste lämna över sina gårdar till staten eller adeln. Jorden missköttes, och det blev svält i landet. Skaror av tiggare vandrade längs vägarna och försökte få tag i mat. Människorna var svaga av hunger, och i städerna bröt svåra epidemier ut: pest, smittkoppor och lepra. Många historiker kallar denna tid för stormaktstiden. Men det var bara några få som fick fi stor makt och rikedom. För de flesta svenskar var 1600-talet en fruktansvärd tid, en tid av svält, död, sjukdomar och sorg.

Under stormaktstiden byggdes många krigsskepp. Ett av dem var ”Vasa”. En sommardag år 1628 seglade ”Vasa” ut från Stockholms hamn för att användas i kriget mot Polen. Men skeppet var felbyggt. Efter en kort stund kom en stormvind, skeppet la sig på sidan och sjönk. Det låg på sjöbotten i hamnen i 333 år. År 1956 hittades det, och några år senare lyckades man ta upp det och reparera det. Det står nu på Vasamuseet i Stockholm.

5. Varför lämnade många bönder sin jord på den här tiden? Nämn tre orsaker. 6. Vad hände om man inte kunde betala skatt? 7. Vilka material användes i vapenproduktionen? 8. Vad hände när bönderna inte odlade jorden?

9. Varför drabbades svenskarna av svåra epidemier på 1600-talet? 10. Vilka stora epidemier fanns under denna tid? 11. Vilka länder krigade Sverige med? 12. För vem var 1600-talet en god tid?


historia del 1

Drottning Kristina var mycket intresserad av böcker. Hennes samling på slottet blev enormt stor och la grunden till det som kom att bli Sveriges nationalbibliotek, Kungliga biblioteket. Men de finaste böckerna tog hon med sig till Rom, där de i dag utgör en särskild samling i Vatikanbiblioteket, bibliotheca regina. Kristina dog 1689 och är begravd i Peterskyrkan i Rom.

Kristina – en svensk drottning När den svenske kungen Gustav II Adolf stupade i krig år 1632 var hans enda barn, Kristina, bara sex år gammal. Hon började regera då hon var 18 år. Kung Gustav Adolf hade bestämt att Kristina skulle uppfostras som en pojke. Hon fick klä sig i pojkkläder och öva sig i att rida, jaga och spela boll. Det var mycket ovanligt för en fl flicka på den här tiden.

1. Varför började inte Kristina regera direkt efter det att kung Gustav VI Adolf hade dött? 2. Vad dog Kristinas far av?

95


110

Istiden har format Sverige Varma och kalla perioder har växlat på vår planet. Den senaste köldperioden kom för ca 25 000 år sedan. Då bildades is över hela norra Europa. Isen var ca 3 km tjock och pressade ner landet flera hundra meter. Stenar, grus, växter och djur frös fast i isen. fl Med stor kraft gled den tunga isen söderut över landet och krossade det landskap som tidigare hade funnits där. Bergstoppar och floddalar slipades runda av isen. Allt som hade frusit fast i isen fl maldes sönder. När isen smälte släppte den ner lera och sten på berggrunden. Denna blandning av små lerkorn och stora och små stenar kallas morän. Det är den vanligaste jordarten i Sverige. Det är en jord som är svår att odla, men barrskogen trivs där. I Skåne där berggrunden är mjuk bildades en fin fi jord som kallas moränlera. Där ligger några av Sveriges bästa jordbruksområden.

Naturlig skog eller urskog i Skåne.

7. Varför har Sverige inte några höga spetsiga berg? 8. Hur bildades jordarterna i Sverige? 9. Varför har Skåne bra odlingsjord? 10.Varför växer det barrskog i stora delar av Sverige?


geografi del 2

Planterad tallskog i Skåne.

Skog Ungefär hälften av Sveriges yta täcks av skog, mest barrskog. Barrskogen i Sverige är en del av ett stort skogsbälte som går runt norra delen av jordklotet. Nästan ingenting annat än tall och gran kan växa i moränen, den jord som sedan istiden täcker stora delar av Sverige. Lövskog växer mest i odlade trakter av landet, men björken med sin vita stam är ett vanligt träd i hela landet, utom i Skåne. En naturlig skog, som har vuxit upp av sig själv, är en mycket varierad miljö. Där finns många olika sorters träd, både barrträd och lövträd. Där fi finns unga träd och gamla träd, höga träd och låga träd. Men inte bara träd. Buskar, blommor, svampar, bär och mossor växer också i en naturlig skog. Där fi finns öppna, ljusa platser och mörka, skuggiga platser, torr mark och våt mark. I en sådan skog kan det finnas fi omkring 8 000 växt- och djurarter. Men det finns inte så många naturskogar kvar i Sverige. Drygt 3 % av all skog i Sverige är naturskog. Skogsägarna har huggit ner nästan alla gamla skogar, tagit bort våtmarkerna

1. Vilka träd trivs bäst i Sveriges jord? 2. Varför finns det inte så mycket lövskog i Sverige? 3. Varför har man huggit ner den naturliga skogen? 4. Vad är det för skillnad mellan en naturlig skog och en planterad skog?

skogen och markförsurningen Från Europas bilar och industrier släpps årligen ca 30 miljoner ton svavel och syror ut i luften. Med regnet faller utsläppet ned och försurar marken och vattnet. Det orsakar svåra skador på skogen, särskilt på barrträden. Barren gulnar och faller av, och till slut dör träden. Dessa skador har man sett länge i Mellaneuropa, och nu drabbas också den svenska skogen. EU: s miljöorgan UNEP och många miljöorganisationer i Europa arbetar för att länderna ska minska sina utsläpp. Det går långsamt men vi kan se en tydlig minskning från 1970-talet på 35–40 %.


1700

126

1700-talet Under 1700-talet förlorade Sverige landområden som vunnits i tidigare krig. Men det var en storhetstid för vetenskapen i Sverige. Carl von Linné klassifi ficerade växter och djur och gav dem latinska namn. Chistopher Polhem uppfann slussar, lås och pumpar. Anders Celsius uppfann en termometer som delades in i 100 grader. 1771 blev Gustav III kung. Han var intresserad av kultur och stödde konstnärer. Samhället moderniserades under Gustav III:s tid, tortyr avskaffades, borgare och bönder kunde få de höga posterna i statsadministrationen, alla klasser kunde köpa jord av staten och adeln. Böndernas liv förändrades också. Jorden delades i större bitar. Jordbruken blev effektivare. Det blev religionsfrihet i Sverige under Gustav III:s regering.

Upplysningstiden 1700-talet kallas ofta för upplysningstiden. Människor blev ”upplysta”: de fi fick nya kunskaper. Vetenskapsmännen ansåg att hela naturen styrdes av lagar som man kunde studera och förstå. Tidigare hade vidskepelse och religion styrt människornas liv. Under upplysningstiden blev förnuft och naturvetenskapliga kunskaper mycket viktigare än förut. Upplysningsmänniskorna var praktiska, och de intresserade sig för allt som var nyttigt för samhället. En typisk upplysningsmänniska var optimistisk, och hon var övertygad om att hon hade både möjlighet och skyldighet att förbättra samhället. Upplysningstiden beskrivs kanske bäst med dessa ord av vetenskapsmannen Carl von Linné: ”Vetenskapen är det ljus som upplyser folk som vandrar i mörkret och låter dem se med klara ögon och höra med öppna öron.”

1. Varför kallas 1700-talet för ”Upplysningstiden”? 2. Vad var det som var nytt med 1700-talets tankar om världen? 3. På vilket sätt kan man säga att religionen förlorade något av sitt inflytande över människorna när upplysningen kom? 4. Vem betalade vetenskapsmännens forskning? 5. Hur tänkte en typisk upplysningsmänniska?


historia del 2

1700-talet blev en storhetstid för vetenskapen i Sverige. Astronomer som studerade universum, geologer som undersökte bergarter och tekniker som uppfann nya maskiner fick stöd av staten. Botaniker som studerade växter, kemister som upptäckte nya grundämnen och medicinare som utvecklade läkarvetenskapen fick också pengar till sin forskning.

Svenska vetenskapsmän Det fanns många stora vetenskapsmän i landet under den här tiden. Teknikern och uppfinnaren fi Christopher Polhem har kallats ”den svenska mekanikens fader”. Han konstruerade bl.a. lås, pumpar och slussar och grundade en teknisk skola i Stockholm, numera Kungliga Tekniska Högskolan, som utbildar ingenjörer. Anders Celsius var matematiker och astronom. Han uppfann en termometer som han indelade i hundra grader. Celsiustermometern används i stora delar av världen. Carl von Linné var professor i medicin och botanik. Han uppfann ett system att indela växter i klasser och familjer och blev världsberömd för det. Linné brukar kallas för ”Blomsterkungen”, eftersom han ägnade hela sitt liv åt att studera växter och gav latinska namn åt alla växter som var kända på hans tid. Hans klassififi ceringssystem är erkänt i hela världen. Carl von Linné är en av de internationellt mest kända svenskarna. Han var naturvetare, botanist, zoolog och geolog och en skicklig läkare.

6. Vilka tre svenska vetenskapsmän från 1700-talet har blivit berömda? 7. För vilka uppfinningar har de blivit kända? 8. Vad är skillnaden mellan en upptäckt och en uppfinning? Ge exempel. 9. Vilken typ av vetenskapsmän tror du Sverige har mest nytta av i dag? 10. Vilken typ av vetenskapsmän tror du ditt hemland har mest nytta av i dag?

127


180

D

Buddhismen I många asiatiska länder är buddhismen den största religionen. Det fi finns i dag ca 360 miljoner buddhister i världen. Buddhismen uppstod liksom hinduismen i Indien. Religionen har fått sitt namn efter Buddha, ”den upplyste”. Buddhas namn var egentligen Siddharta Gautama, och han levde på 500-talet f.Kr. Buddha var från början en hinduisk prins, och som alla hinduer trodde han på återfödelse och på lagen om karma. Senare började han ifrågasätta hinduismen. Han trodde inte längre att det fanns någon Gud eller några gudar som styrde människornas liv. Han accepterade inte heller kastsystemet. Buddha gick ut bland människorna och talade till dem. Han sade: ”Detta är sanningen om lidandet: födelse är lidande, att åldras är lidande, sjukdom är lidande, död är lidande. Att skiljas från det man älskar är lidande.”

Unga buddhistmunkar i Laos. Inom buddhismen är det vanligt att pojkar lever som munkar under en del av sitt liv.

1. I vilken världsdel är buddhismen den största religionen? 2. Vem var Buddha? 3. Vad var det som skilde Buddhas tro från monoteistiska religioner?

4. Vad var människans vanliga sinnestillstånd enligt Buddha? 5. Vad sa Buddha om lidandet?


religion

181

Orsaken till allt lidande är vår livstörst: vi försöker hålla fast allt det som är förgängligt och som vi en dag kommer att förlora. Men vi människor kan nå befrielse om vi gör oss fria från livstörsten. När vi har gjort det återföds vi inte längre och lidandet upphör. Vi uppnår ”nirvana”, ett sinnestillstånd av glädje och frid. Människan kan uppnå ”nirvana” genom att följa ”den åttafaldiga vägen”, åtta levnadsregler som gäller: rätt kunskap, rätt beslut, rätt tal, rätt handling, rätt yrke, rätt strävan, rätt medvetenhet, rätt koncentration. den åttafaldiga vägen – – – –

– – – –

Rätt kunskap betyder att människan förstår sanningen om lidandet. Rätt beslut kan människan fatta när hon har rätt kunskap. Rätt tal betyder att man inte får ljuga. Rätt handling betyder att människan inte får döda utan ska ha medlidande med allt levande. Varje grässtrå har rätt att leva, minsta mask är viktig på jorden. Människan får inte heller stjäla, dricka alkohol och missbruka sexualiteten. Rätt yrke. En buddhist får inte arbeta inom yrken som skadar andra levande Han bör t. ex. inte bli slaktare eller soldat. Rätt strävan. Man ska undvika onda tankar och handlingar och sträva efter Rätt medvetenhet. Man ska vara uppmärksam på de tankar och känslor ma Rätt koncentration betyder att man koncentrerar sina tankar på sanningen

Munkar och nunnor

D

De fl flesta buddhister lever ett vanligt liv och arbetar i olika yrk ute i samhället. Men i vissa länder är det vanligt att buddhistis män och kvinnor då och då under sitt liv tillbringar några veck eller månader i kloster. Det finns också många som lever hela livet i kloster som mu kar och nunnor. Munkar och nunnor följer de buddhistiska le nadsreglerna strängare än andra. En munk har bara några få ägodelar: två orangefärgade klädstycken, en rakkniv, en vandringsstav, en synål, en tiggarskål och en sil. Silen används för att sila bort insekter ur dricksvattnet, för ingen levande varelse får skadas.

6. Hur kan människan bli befriad från lidandet? 7. Vad är nirvana? 8. Hur kan människan uppnå nirvana? 9. Vad är den åttafaldiga vägen? 10. Vad innebär ”rätt handling”?

11. Vad innebär ”rätt yrke”? 12. Varför är buddhister vegetarianer? 13. Hur lever buddhistiska munkar och nunnor? 14. Varför är silen en viktig ägodel?


religion

185

Seinyattemplet i Burma. Framför templet syns bodhiträd.

fakta Antal trosbekännare ca 360 miljoner Gudstjänstlokal Tempel Viktig högtid Puja-dagarna, Fullmånedagarna

Ordlista till Buddhismen en buddhist ett lidande ett medlidande (en) livstörst ett sinnestillstånd (en) frid

nirvana en munk en nunna ett kloster en andakt (en) rökelse

en sil hyllar mediterar uppnår undviker tillbringar

missbrukar fullkomlig upphöjd ärad förgänglig


August Sycholt/Gamma/IBL 9 Patrick Lux/DPA/Scanpix 10 Göran Lundqvist 11 Joyce R. Wilson/Photo Researchers/IBL 12 John Giustina/Adventure Photo/Scanpix 13 Jan Collsiöö/Scanpix 15 Edelpix 16 Nasa 24 Photodisc/Getty Images 27 Sari Gustafsson/Lehtikuva/Scanpix 32 Digital Stock/Australia & New Zeeland 34 (3) Mattias Klum/Scanpix 34 (4) Anup Shah/NaturePL/IBL 34 (1,2) Lynn M. Stone/NaturePL/IBL 34 (5) Digital Vision/Globes and Maps 35 Annika Johansson 37 (1) Rex Features/IBL 37 (2) Michael Boyny/LOOK/IBL 38 Set Bornstein 41 Stuart Franklin/MAgnum/IBL 42 Philippe Renault/AFP/Scanpix 44 Franz-Marc Frei/Corbis/Scanpix 45 Luiz Claudio Marigo/NaturePL/IBL 46 Leslie Mazoch/AP/Scanpix 48 Grzegorz Olesiak 50 Frank Rumpenhorst/DPA/Scanpix 51 Karl Schoendorfer/Rex Features/IBL 53 Digital Stock/Australia & New Zeeland 54 Hauke Dressler/LOOK/IBL 55 Patrick Glaize/Boreales/Gamma/IBL 58 IBL 59 Rob Walls/Rex Features/IBL 65 Anders Good/IBL 67 Werner Forman Archive/IBL 67 Erich Lessing/IBL 78 Gunnar Lundmark/Scanpix 79 The Bridgeman Art Library/IBL 80

isbn 978-91-47-08101-1 © Kerstin Espling-Lindberg, Catharina Kjellröier Ringer, Anita Lilburn och Liber AB Redaktörr Eva Skarp Formgivare Catharina Ekström Bildredaktörr Mikael Myrnerts Produktion Björn Trygg Tryck Elanders, Ungern 2007 Repro Repro 8 AB, Nacka Första upplagan 1 Liber AB, 113 98 Stockholm tfn: 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

The Bridgeman Art Library/IBL 85 IBL 89 The Bridgeman Art Library/IBL 94 The Bridgeman Art Library/IBL 95 Mary Evans Picture Library 97 John Durhan/Science Photo Library/IBL 103 Thure Wikberg/Scanpix 102 Cordelia Molloy/Science Photo Library/IBL 105 Martin Borg/Scanpix 110 Sven Persson/sydpol.com/IBL 111 Göran Gustafson/Scanpix 113 Lennart Mathiasson/N - Naturfotograferna 120 Gavin Hellier/ImageState/IBL 121 Conny Hedengren/IBL 123 Reunion des Musees Nationaux/RMN/IBL 127 Bridgeman/IBL 128 Arkiv 136 Gunnar Lundh/Nordiska museet 137 Arkiv 140 Scanpix 144 Martinie-Viollet/IBL 147 (1) Scanpix 147 (2) Stuart Franklin/Magnum/IBL 151 Tommy Svensson/Scanpix 156 Israelimages/Rex Features/IBL 159 Philippe Lissac/Godong/Corbis/Scanpix 161 Fred de Noyelle/Godong/Ina Agency 163 Jussi Nukari/Lehtikuva/Scanpix 165 Fred de Noyelle/Godong/Ina Agency 166 Gamma/IBL 169 Sören Wibeck/IBL 171 Kazuyoshi Nomachi/Corbis/Scanpix 172 Museum of Fine Arts, Houston, Texas, USA/Bridgeman/IBL 176 Binod Joshi/AP/Scanpix 179 Jean Chung/Onasia 180 Sören Wibeck/IBL 183 Curt Carnemark/Scanpix 185

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.


överblick Överblick är avsedd för svenska som andraspråkundervisningen i främst grundskolan och gymnasieskolan. Det är ett ämnesintegrerat material med texter och övningar kring naturorientering, geografi, fi historia och religion. Avsikten är att förbereda eleverna för vidare ämnesstudier. Boken kan användas från nybörjarstadiet. Texterna och övningarna följer en innehållsprogression från konkreta och välkända begrepp till mer abstrakta. Eleverna får arbeta med att bygga upp ett ordförråd som är nödvändigt för att tillägna sig de omvärldskunskaper och de begrepp som svenska högstadieoch gymnasieelever nött in under hela sin skoltid. Överblick är en revidering och sammanslagning av de tidigare utgivna läromedlen Överblick 1 och Överblick 2. Grundboken kompletteras med Överblick övningsbok.

www.liber.se

Best nr 47-08101-1 Tryck nr 47-08101-1

9789147081011  

kerstin espling-lindberg catharina kjellröier ringer anita lilburn liber