9789147096596 by Smakprov Media AB

Dieter K. Müller är professor i

kulturgeografi vid Umeå universitet. Dieter har sedan 1994 ägnat sig åt turismforskning och tillhör därmed de mest etablerade forskarna i landet. Forskningen har främst behandlat fritidshusturism, men under senare år har Dieters intressen också omfattat turism i polara och subpolara områden. Han ingår också i Stiftelsen för kunskapsfrämjande inom turism och tillhör därmed den grupp som årligen fördelar Sveriges Stora turismpris.

– branscher och aktörer

Var i Sverige finns de flesta fritidshusen? Vad är det vanligaste transportmedlet i samband med turism? Vilket är Sveriges största idrottsevenemang? Vilka är de stora restaurangkedjorna och var finns dessa i Sverige? Dessa och andra frågor besvaras i boken. I Sverige har turismnäringen vuxit kraftigt under de senaste årtiondena, och är idag en av de ekonomiska sektorer som har störst tillväxtpotential. Det betyder att allt fler människor arbetar med turism och att allt fler aktörer (företag och organisationer) på något sätt har en relation till denna dynamiska näring. Som en konsekvens av detta blir turismnäringen allt mer komplex och mångfacetterad. Turismen i Sverige – branscher och aktörer ger på ett lättbegripligt sätt en snabb inblick i turismnäringens utveckling, utbredning och omfattning i Sverige. Boken beskriver näringens olika delkomponenter utifrån ett deskriptivt och geografiskt perspektiv, vilket ger läsaren kunskaper som är nyttiga i samband med exempelvis omvärldsanalyser.

Turismen i Sverige – branscher och aktörer

Linda Lundmark Roger Marjavaara Dieter K. Müller

Roger Marjavaara är fil. dr och universitetslektor i kulturgeografi vid Umeå universitet. Rogers primära forskningsområde är fritidshusturism, men han intresserar sig även för frågor rörande turism och handel, charterturism, transporter, flygtrafik, turismens historia och artificiella miljöer. Roger ansvarar för Umeå universitets kandidatprogram i turism, och han har tidigare erfarenhet från turismbranschen som resesäljare, produktkoordinator och turistbyråchef.

Turismen i Sverige

Turismen i Sverige – branscher och aktörer

Linda Lundmark är fil. dr och universitetslektor i kulturgeografi vid Umeå universitet. Linda forskar om regional utveckling och sysselsättning inom turism. Hon är intresserad av sambanden mellan skyddad natur, turismsysselsättning och lokal och regional utveckling samt naturturismens roll för att skapa hållbara samhällen utanför de stora städerna. Under de senaste åren har klimatet kommit att bli centralt i hennes forskning, eftersom klimatförändringen antas få konsekvenser för människor och samhällen, särskilt på nordliga breddgrader.

”Denna bok är unik i sitt slag. Aldrig tidigare har fakta och statistik om den svenska turismnäringen samlats och presenterats i liknande omfattning. Turismnäringen är en aning spretig och innehåller delar av andra näringar, vilket gör att det är svårt att få en överblick över näringens omfattning och beståndsdelar. Syftet med denna bok är därför att presentera turismnäringen i sin helhet, men även de olika underkategorierna i någorlunda detalj. Denna typ av omvärldskunskap är viktig i yrkeslivet då det gäller exempelvis konkurrentanalyser och etableringsfrågor.”

”Turism är en näringsgren som omsätter stora summor i den svenska ekonomin och Sverige blir allt mer attraktivt för inkommande turister. Turismen står ännu för en relativt liten andel av den svenska ekonomin, men denna ökar för varje år. Fler och fler människor får även sin inkomst härifrån och det finns stora förhoppningar om att turismen i framtiden skall kunna spela en allt viktigare roll i Sverige.”

Best.nr 47-09659-6

Tryck.nr 47-09659-6-00

Linda Lundmark Roger Marjavaara Dieter K. Müller

Turismen i Sverige - omslag.indd 1

11-03-10 09.54.43

Turismen i Sverige – branscher och aktörer ISBN 978-91-47-09659-6 © 2011 Författarna och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktörer: Carina Blohmé och Karin Landmér Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Omslagsbild: Scanpix Bildhuset/Bengt af Geijerstam Bildredaktör: Ewa Hansson-Rosdahl Illustrationer: Jonny Hallberg (där inget annat anges) Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Gyllene Snittet AB Teckensnitt: Brödtext, Arno Pro. Rubriker: Berthold Akzidenz Grotesk Tryck: Kina 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Turismen i Sverige.indd 4

2011-03-18 14.12

Till minne av vĂĽr kollega, Bruno Jansson (1942â&#x20AC;&#x201C; 2010)

Turismen i Sverige.indd 5

2011-03-10 09.48

Innehåll Förord....................................................................................... 11 1..Introduktion....................................................................... 13 Vad är turism? ...............................................................................................................14 Turismens omfattning ............................................................................................... 17 Sammanfattning ........................................................................................................... 21

2..Offentliga.aktörer............................................................. 23 Introduktion ..................................................................................................................... 23 Kommunala offentliga aktörer............................................................................... 25 Turistbyråer.........................................................................................................26 Kommunalt.ägande...........................................................................................28 Kommunal.finansiering.....................................................................................29 Planering.för.turism...........................................................................................31 Samverkan..........................................................................................................33 Regionala offentliga aktörer ...................................................................................34 Länsstyrelser......................................................................................................34 Regioner.och.landsting....................................................................................38 Regionala.turismorganisationer.....................................................................40 Nationella offentliga aktörer ................................................................................... 42 Visit.Sweden......................................................................................................42 Tillväxtverket.......................................................................................................45 Andra.myndigheter...........................................................................................46 Andra.aktörer.....................................................................................................50 Internationella aktörer .............................................................................................. 52 Nordiska.Turistrådet.........................................................................................52 Nordic.Innovation.Center.och.Nordisk.ad.hoc-grupp.för.turism............52 Europeiska.unionen..........................................................................................52 European.Travel.Commission.(ETC).............................................................53 OECD:s.turistkommitté...................................................................................53 UNWTO..............................................................................................................54 Sammanfattning ...........................................................................................................54

3..Transporter......................................................................... 57 Introduktion .....................................................................................................................58

Turismen i Sverige.indd 6

2011-03-10 09.48

I N N e håll

landtransporter ............................................................................................................. 63 Bil..........................................................................................................................63 Järnväg.................................................................................................................70 Buss.....................................................................................................................75 Övriga.landtransporter.....................................................................................79 lufttransporter ...............................................................................................................84 Flygtransporter...................................................................................................84 Sjötransporter ................................................................................................................91 Reguljära.färjor...................................................................................................91 Kryssningsrederier............................................................................................95 Privata.fritidsbåtar.............................................................................................97 Sammanfattning ...........................................................................................................99

4..Logi.....................................................................................101 Introduktion .................................................................................................................. 101 hotell................................................................................................................................ 110 Stugbyar ........................................................................................................................ 118 Vandrarhem .................................................................................................................. 120 Camping ......................................................................................................................... 121 Gästhamnar .................................................................................................................. 126 Privata stugor och lägenheter ............................................................................ 127 Privat och icke kommersiellt boende ............................................................. 129 Släkt.och.vänner............................................................................................. 129 Fritidshus..........................................................................................................130 Sammanfattning ........................................................................................................ 132

5..Mat.och.dryck...................................................................133 Introduktion .................................................................................................................. 134 Restauranger ............................................................................................................... 135 Gourmetrestauranger.................................................................................... 141 Restaurangkedjor........................................................................................... 145 Utländsk mat ............................................................................................................... 147 Vägkrogar och bensinmackar ............................................................................. 150 Mat- och dryckesproduktion som turistattraktion.................................... 150 Sammanfattning ........................................................................................................ 152

Turismen i Sverige.indd 7

2011-03-10 09.48

I N N e håll

6..Rekreation,.kultur.och.sport........................................155 Introduktion .................................................................................................................. 155 Museer och utställningar....................................................................................... 156 Världsarven.i.Sverige..................................................................................... 159 Kulturminnen.och.museer............................................................................. 159 Sport................................................................................................................................. 161 Musik- och kulturfestivaler ................................................................................... 167 Djur- och temaparker, badanläggningar ...................................................... 169 Teater och dans ...........................................................................................................170 Shopping ........................................................................................................................171 Gränshandel.och.turism.i.Sverige...............................................................174 Natur- och friluftsliv...................................................................................................177 Sammanfattning ........................................................................................................ 183

7..Distribution.och.försäljning.........................................185 Introduktion .................................................................................................................. 185 IT-utveckling.i.turismindustrins.distributionssystem...............................186 Resebyråer .................................................................................................................... 188 Bokningssystem ........................................................................................................ 192 Sammanfattning ........................................................................................................ 195

8..Researrangörer...............................................................197 Introduktion .................................................................................................................. 197 Paketreselagen...............................................................................................198 Resegaranti.....................................................................................................199 Charterarrangörer ..................................................................................................... 200 Nischarrangörer ......................................................................................................... 205 Incomingföretag ..........................................................................................................207 Sammanfattning ........................................................................................................ 208

9..Övriga.aktörer..................................................................209 Mässarrangörer .......................................................................................................... 209 Media ............................................................................................................................... 212 Branschtidningar............................................................................................ 212 Konsumenttidningar....................................................................................... 213 Handböcker,.Internet.och.sociala.medier................................................. 214

Turismen i Sverige.indd 8

2011-03-10 09.48

I N N e håll

Intresseorganisationer ........................................................................................... 214 Rese-.och.Turistnäringen.i.Sverige.(RTS)................................................ 214 Svensk.Turism................................................................................................. 216 Sveriges.Hotell-.&.Restaurangföretagare.(SHR)................................... 216 Sveriges.Camping-.och.Stugföretagares.Riksorganisation.(SCR).... 216 Svenska.Liftanläggningars.Organisation.(SLAO).................................. 217 Svensk.Handel................................................................................................ 217 Föreningen.Turism.i.Sverige.(FörTur)......................................................... 217 Föreningen.Sverigeturism.(FÖRST).......................................................... 217 Övriga.organisationer.i.Sverige.................................................................. 218 Organisationer.för.utländska.organisationer.och..företag.i.Sverige.... 219 Organisationer.för.utgående.turism........................................................... 219 Övriga aktörer ............................................................................................................. 219 Sammanfattning ........................................................................................................ 221

Referenser............................................................................223 Register.................................................................................233

Turismen i Sverige.indd 9

2011-03-10 09.48

Turismen i Sverige.indd 10

2011-03-10 09.48

Förord Aldrig tidigare har fakta och statistik om den svenska turismnäringen samlats och presenterats i liknande omfattning. Som vi vet är turismnäringen en aning spretig och innehåller delar av andra näringar, vilket i sin tur gör att det är svårt att få en överblick över näringens omfattning och beståndsdelar. Syftet med denna bok är därför att presentera turismnäringen i sin helhet, men även de olika underkategorierna i någorlunda detalj. Denna typ av omvärldskunskap är viktig i yrkeslivet då det gäller exempelvis konkurrentanalyser och etableringsfrågor. Idén att sammanställa en bok har sin grund i författarnas fleråriga erfarenhet av undervisning i turism. Under årens lopp har vi introducerat nybörjarstudenter i den svenska turismnäringen och gått igenom vilka aktörer som finns på marknaden. Då det saknats publikationer som tar ett samlat grepp om turismnäringen, har vi använt egenproducerade läromedel. Efter en tids diskussioner kläcktes idén om att kontakta ett förlag och presentera ett förslag till bok i ämnet. Bokförlaget Liber nappade på idén och det var där resan startade – du håller nu resultatet i din hand. Vi som skrivit denna bok är forskare med ämnet kulturgeografi som moderdisciplin. Boken har därför en tydlig geografisk ansats, dvs. den rumsliga dimensionen är central i beskrivningen av den svenska turismnäringen. Detta tar sig uttryck i att vi beskriver, och i viss mån förklarar, olika fenomens geografiska utbredning och omfattning. Något som ter sig naturligt när man behandlar ämnet turism, då den geografiska dimensionen är en av turismens mest centrala beståndsdelar. Utöver den geografiska ansatsen har boken även en tydlig deskriptiv karaktär. Vi beskriver turismnäringen utan att göra anspråk på några djuplodande analyser. Vi har valt att göra så för att ge läsaren en snabb och faktabaserad introduktion till den svenska turismnäringen, utan krångligheter. Vi är medvetna om att turism är ett komplext fenomen Denna. bok. är. unik. i. sitt. slag.

Turismen i Sverige.indd 11

2011-03-10 09.48

fÖRoRD

som kräver omfattande forskning om man vill förstå dess olika mekanismer. Dock får detta göras i andra publikationer. När man skriver om ett fenomen så finns det alltid en rad avgränsningar som måste göras och så har även skett här. Denna bok avgränsar sig till att endast omfatta aktörer som på ett eller annat sätt är en del av turismnäringen i Sverige. Ytterligare en avgränsning är att boken beskriver den svenska turismnäringen utifrån dagens situation. Detta betyder att vi endast översiktligt beskriver den historiska utvecklingen, och att huvudfokus ligger på hur saker och ting är ordnade idag. Målgruppen för denna bok är alla som på ett eller annat sätt har ett intresse av att veta något om turismnäringen i Sverige. Det kan vara människor aktiva inom turismbranschen idag som vill veta mer om branschens alla beståndsdelar och utbredning för att förbättra sin omvärldskunskap. Dock är ambitionen att boken ska fungera som läromedel på introduktionsnivån inom turisminriktade utbildningar på gymnasiet, folkhögskolor, KY-utbildningar samt universitet och högskolor. Det finns några personer som vi skulle vilja passa på att tacka för deras stöd i arbetet med boken. Den första är vår kollega och pionjär inom turismforskningen i Umeå, Docent Bruno Jansson. Bruno var alltid en positiv kraft och aktiv deltagare i allehanda diskussioner rörande turismnäringen och har uppmuntrat oss att fullfölja detta bokprojekt. Tyvärr fick Bruno inte chansen att se den slutgiltiga produkten och således är denna bok dedikerad honom. I övrigt vill vi gärna tacka Ola Håkansson och Christine Ineborn vid bokförlaget Liber AB, som hela tiden trott på vår idé och som har ett genuint intresse och engagemang i att göra kunskapen om turism intressant och spännande. Ett stort tack även till Carina Blohmé och Karin Landmér, som hjälpt oss med manusarbetet. Umeå i februari 2011 Linda Lundmark Roger Marjavaara Dieter K. Müller

Turismen i Sverige.indd 12

2011-03-10 09.48

1. Introduktion Turism.är.ett.komplext.fenomen som spänner över många sektorer i

samhället. För att kunna skapa en attraktiv region eller en attraktiv destination måste fyra delvis sammanhängande områden samverka. För det första bör det finnas en eller flera attraktioner (se kapitel 6). För det andra bör det finnas ett fullgott utbud av service, som restauranger och kommersiellt boende av god kvalitet (se kapitel 4). Serviceutbudet är en viktig faktor för att turisterna ska återkomma till en destination och i sin tur rekommendera en destination till någon annan. För det tredje bör destinationen ha goda kommunikationer (se kapitel 3). Det ska med andra ord vara relativt enkelt att ta sig dit med olika transportmedel och det ska finnas en hög grad av service kring resan. Slutligen bör det finnas goda informationsmöjligheter kring destinationen när det gäller marknadsföring och paketering samt distribution och försäljning av turismprodukten (se kapitel 7 & 8). Detta sista kan också kopplas till den första punkten – det är omöjligt att skapa primära attraktioner på en destination om man inte är känd bland turisterna.

Figur 1.1 Den legendariska hamburgerrestaurangen Krysset i Skellefteå – en del av turismnäringens serviceinfrastruktur. (Foto: Roger Marjavaara, 2008)

Turismen i Sverige.indd 13

2011-03-10 09.48

1. INTRoDUKTIoN

De attraktioner som är avgörande för turisternas val av resmål kallas för primära attraktioner. Exempel på sådana skulle kunna vara Medeltidsveckan på Gotland eller utförsåkning i Sälen. Sekundära attraktioner har viss betydelse för valet av resmål, medan de tertiära är attraktioner som var okända vid avresan men som upptäcks på turistmålet. Denna korta introduktion visar hur komplex turism faktiskt är och det är aktörerna (privata och offentliga) i detta system som denna bok handlar om. Vi har valt att fokusera på utbudet, dvs. vi koncentrerar oss på att beskriva de aktörer som levererar ett utbud av varor och tjänster till turister.

Vad är turism? För det första bör vi definiera vad vi menar med turism. Vilka människor räknas som turister och vilka gör det inte? Till detta använder vi oss av Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen. Enligt den omfattar turism; ….människors.aktiviteter.när.de.reser.till.och.vistas.på.platser.utanför.sin.vanliga.omgivning.för.kortare.tid.än.ett.år.för.fritid,.affärer. eller.andra.syften..

(Tillväxtverket,.2009)

Detta betyder att definitionen av turism omfattar i princip all konsumtion som är direkt kopplad till resandet eller människors rörlighet utanför deras vanliga omgivning. Definitionen av turism innehåller således tre huvudsakliga beståndsdelar; plats, tid och syfte. Med plats menas var en person måste befinna sig för att räknas som turist. Enligt definitionen ovan måste denna plats vara utanför den vanliga omgivningen för denna person. Detta är något problematiskt, då den vanliga omgivningen varierar beroende på person. För att underlätta detta brukar man vanligtvis säga att denna plats måste ligga utanför den kommun man är bosatt i. Med tid avgränsas turism till att omfatta allt resande för kortare tid än ett år. Det resande som omfattar mer än ett års bortavaro räknas som migration. Även detta är smått problematiskt då exempelvis en jordenruntresa kan omfatta en bortavaro som är längre än ett år, utan att för den delen vara förknippad med en permanent migration.

Turismen i Sverige.indd 14

2011-03-10 09.48

1. INTRoDUKTIoN

När det gäller syften så gör man i definitionen ingen skillnad mellan fritid och arbete. Ibland brukar man se att man gör skillnad på fritidsturism och affärsturism. Även det blir dock problematiskt då det ibland kan vara svårt att avgöra om en resa är utförd i fritids- eller affärssyfte. Således är det bra att inte göra skillnad mellan dessa två, utan räkna in båda i definitionen. I den offentliga statistiken rörande turism (exempelvis övernattningstal) brukar dock inte vistelser i fängelser, på sjukhus eller under militärtjänst räknas in, även om de i princip skulle kunna falla under definitionen ovan.

Figur 1.2 Amerikanska kryssningsturister utanför Storkyrkan i Gamla stan, Stockholm. Dessa turister uppfyller alla krav enligt definitionen av turister; de vistas utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Foto: Roger Marjavaara, 2005)

Turismen i Sverige.indd 15

2011-03-10 09.48

1. INTRoDUKTIoN

Det finns även olika former av turism. Dessa delas in i tre kategorier: inhemsk turism, inkommande turism och utgående turism (se figur 1.3). Den inhemska turismen är de aktiviteter som sker av turister som reser inom sitt eget land. I Sverige är det svenskarnas turistande i Sverige som är den inhemska turismen. Den inkommande turismen är de utländska turisternas aktiviteter i Sverige, dvs. alla turister som kommer till Sverige från andra länder. Den utgående turismen är svenskarnas resande till andra länder. Turismnäringen är ett begrepp som består av de aktiviteter som sker i olika branscher (så som till exempel rese-, hotell- och flygbranschen) och som primärt är riktade till turister och som primärt även konsumeras av turister (Turistdelegationen, 1995). Således omfattar denna näring aktiviteter inom ett stort antal olika branscher. Ibland är turismnäringen hela branschen (som för t.ex. resebyråer & researrangörer) och ibland bara mindre delar av branschen (som inom transporter). Enligt Turistdelegationen är det vem som konsumerar – inte vad som produceras – som definierar vad som är turism och som avgränsar denna näring. Gemensamt för dessa verksamheter är dock att de levererar produkter som är avsedda för människor som utövar turism.

de lan Tu ri

uri ll t

ino

tio

Inhemsk turism

de an m om m Ink turis

Ut gå tur end ism e

Internationell turism

Figur 1.3 Former och kategorier av turism. (Källa:.Turistdelegationen,.1995)

Turismen i Sverige.indd 16

2011-03-10 09.48

1. INTRoDUKTIoN

Turismens omfattning Internationellt sett har turismen ökat kraftigt under efterkrigstiden. Man räknar med att det internationella resandet ökat cirka 100 % sedan 1991. Den kraftigaste tillväxten sker i Mellanöstern och Asien, där allt fler människor har de ekonomiska resurser som krävs för att resa till ett annat land. Enligt FN-organet UNWTO kommer det internationella resandet att öka kraftigt framöver och man förutspår en global tillväxt av det internationella resandet med drygt 60 % fram till 2020. I Europa förväntas tillväxten vara något måttligare. (Tillväxtverket, 2010a.) För den svenska ekonomin har turismnäringen fortfarande en relativt liten betydelse. Turismnäringens andel av BNP låg under 2009 på 3,1 %, vilket var betydligt högre än för exempelvis jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske. Vid en internationell jämförelse är dock andelen relativt låg och länder som exempelvis Spanien, Österrike och Norge låg på en betydligt högre andel av BNP (Tillväxtverket, 2010a). Om man jämför med våra övriga nordiska grannar och tittar på marknadsandelen av inkommande utländska gästnätter i Norden, så ser man att Sverige idag har den största andelen, med 36,5 % av marknaden (se figur 1.4). Finland och Sverige tar marknadsandelar på bekostnad av Danmark och Norge.

Norge Finland

Sverige Danmark

36,5

30 26,6 21,1

15,8 10 95

Figur 1.4 Inkommande turism i Norden – gästnätter, marknadsandelar i procent. (Källa:.Tillväxtverket,.2010a)

Turismen i Sverige.indd 17

2011-03-10 09.48

1. INTRoDUKTIoN

I Sverige är turismnäringen en omfattande verksamhet som skapar många arbetstillfällen och omsätter stora summor varje år. Under 2009 omsatte turismnäringen hela 251,7 miljarder kronor och genererade 159 094 årsverken. Av de 251,7 miljarderna var 93,6 miljarder genererade av utländska turister (turismexport). Turismkonsumtionen i Sverige utgjorde 7,5 % av de svenska hushållens totala konsumtion (Tillväxtverket, 2010a). I figur 1.5 redovisas hur omsättningen fördelas mellan olika branscher. Sedan år 2000 har omsättningen inom turismnäringen i Sverige ökat med hela 67,8 %. Dessa 251,7 miljarder genereras till största delen av inhemsk turism, cirka 62,8 %. Resterande 37,2 % genereras av inkommande turister, vilka har ökat sin omsättning i Sverige med hela 147 % sedan år 2000. Den största sektorn vad gäller turisternas omsättning var varuhandeln med en omsättning på cirka 104,5 miljarder kronor, eller cirka 41,5 % av den totala omsättningen. Drivmedel och livsmedel står för lite mer än hälften av dessa 104,5 miljarder. Sällanköpsvaror (såsom kläder, möbler och kapitalvaror) står för nästan hälften av omsättningen inom varuhandeln. Därefter kommer boende och restaurang, som står för en omsättning motsvarande 73,5 miljarder kronor, eller 29,2 % av totalen. Här är fördelningen nästan jämn mellan omsättningen inom logisektorn och restaurangsektorn. Transportsektorn, med intäkter från exempelvis tågbiljetter, flygstolar och hyrbilar, står för cirka 20 % eller cirka 50 miljarder kronor. Den största sektorn är luftfarten med nästan hälften av omsättningen. Konsumtionen av kultur, rekreation och sport är den minsta sektorn, men det är också denna sektor som i huvudsak bidrar med den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga sektorer framåt.

Turismen i Sverige.indd 18

2011-03-10 09.48

1. INTRoDUKTIoN

Svenska affärsresenärer 43,6 (–3,2)

Svenska fritidsresenärer 114,5 (+4,8)

Utländska besökare 93,6 (+12,9)

Turism 251,7 (+6,1) Transport 50,6 (–3,2)

Luftfart, 22,7 (–3,7) Landtransporter, 9,5 (+4,4) Resebyråer, 8,6 (–12,3) Hyrbilar, 4,2 (–1,3) Sjöfart, 3,0 (–2,8) Järnväg, 2,5 (+6,6)

Boende & restaurang 73,5 (+6,6)

Boende, 37,9 (+0,6) Restaurang, 35,6 (+14,0)

Varuhandel 104,5 (+11,1)

Övrig handel, 50,9 (+15,1) Livsmedel, 27,3 (+15,4) Drivmedel, 26,2 (+0,3)

Kultur & tjänster 23,1 (+5,2)

Kultur/rekreation, 15,0 (+10,2) Övriga tjänster, 8,1 (–3,0)

Figur 1.5 Fördelning av turismnäringens totala omsättning 2009, i miljoner kronor. Förändring jämfört med 2008 inom parentes. (Källa:.Tillväxtverket,.2010a)

Utgifter som turister från ett land har när de besöker Sverige skapar ett inflöde av utländsk valuta i Sverige, och man kallar detta inflöde för export. Svenskars utgifter i utlandet är lika med import. Som vi påpekat så är turismnäringen en svensk exportnäring på frammarsch, då antalet utländska turister ökar i Sverige. Om vi jämför utvecklingen av turismnäringens exportvärde med utvecklingen av Sveriges totala export av varor och tjänster ser vi att turismnäringen ökat i snabbare takt än den totala exporten. Under perioden 2000–2009 har den totala exporten ökat med cirka 43 %, medan turismnäringen ökat med 130 % (Tillväxtverket, 2010a). Turismnäringens andel av Sveriges totala export var under 2009 större än för flera andra viktiga varuområden. Bland annat var den större än Sveriges järn- och stålexport och även större än den svenska personbilsexporten. Samtidigt har också näringens exportvär-

Turismen i Sverige.indd 19

2011-03-10 09.49

1. INTRoDUKTIoN

Figur 1.6 Turistbyrå i köpcentret Nordstan, Göteborg. Ett uttryck för det symbiotiska förhållandet mellan varuhandel och turism. (Foto: Roger Marjavaara, 2006)

de som andel av den totala exporten ökat från 3,9 % till 6,2 % under perioden 2000–2009. Turismnäringen bidrar till ökad sysselsättning. Antalet sysselsatta (årsverken) i turismnäringen har ökat med cirka 35 % de senaste tio åren. Under 2009 uppgick siffran till cirka 159 094 helårsverken (Tillväxtverket, 2010a). Detta var fler årsverken än det totala antalet sysselsatta inom storföretag såsom Volvo AB med dotterbolag, Ericsson, Volvo Personvagnar, Husqvarna AB, Scania, Skanska, Sandvik, Saab (koncernen), TeliaSonera, AstraZeneca, ABB, SCA och Atlas Copco. Dessa företag sysselsatte tillsammans cirka 155 827 personer 2009 (Tillväxtverket, 2010a). Av det totala antalet årsverken inom turismnäringen var flest sysselsatta inom hotell- och restaurangbranschen (cirka 62 000 helårsverken, eller cirka 38,9 % av alla inom turismnäringen). Näst största bransch var varuhandeln med nästan 35 000 helårsverken eller cirka 21,9 % av

Turismen i Sverige.indd 20

2011-03-10 09.49

1. INTRoDUKTIoN

totalen. Den kraftigaste ökningen när det gäller antalet sysselsatta årsverken sedan år 2000 har skett inom kultur, rekreation och sport, där drygt 16 750 årsverken uppstått (till nästan 25 000), en ökning med över 200 %. Även varuhandeln har uppvisat en kraftig ökning från cirka 21 000 till cirka 35 000 helårsverken. Antalet sysselsatta inom transportsektorn har däremot minskat med 28 % under motsvarande period (Tillväxtverket, 2010a).

61 960

Hotell och restaurang Varuhandel Kultur, rekreation, sport Övriga landtransp. person Resebyråer, -arrangörer Övriga tjänster Luftfart Uthyrning Järnvägstransport Sjöfart Övrigt

34 850 24 549 11 083 8 277 8 046 5 366 1 931 1 339 1 304 388 0

10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000

Figur 1.7 Antal sysselsatta (årsverken) inom turism i olika branscher 2009. (Källa:.Tillväxtverket,.2010a)

Sammanfattning Turism är en näringsgren som omsätter stora summor i den Svenska ekonomin och Sverige blir allt mer attraktivt för inkommande turister. Dock står turismen ännu för en relativt liten andel av den Svenska ekonomin, men denna ökar för varje år. Fler och fler människor får även sin inkomst härifrån och det finns stora förhoppningar om att turismen i framtiden skall kunna spela en allt viktigare roll i Sverige. Turismen berör många olika sektorer av ekonomin. Handel, transporter, boende, evenemang, museer, är alla en del av denna dynamiska och mångfacetterade sektor.

Turismen i Sverige.indd 21

2011-03-10 09.49

Turismen i Sverige.indd 22

2011-03-10 09.49

2. Offentliga aktörer ofta enbart som en del av näringslivet. Så har inte alltid varit fallet (Sörlin & Sandell, 2000). Staten och den offentliga sektorn har bidragit till att skapa förutsättningar för turismens utveckling genom olika lagar och program. Inte minst införandet av en allmän semester har varit ett viktigt steg till en mer omfattande turismutveckling. Turism. betraktas. idag

Introduktion Staten och den offentliga sektorn spelar än idag en viktig roll när det gäller att skapa förutsättningar för och reglera turism. Inflytandet utövas av lagstiftaren, olika typer av myndigheter, kommuner och offentligt ägda eller delägda bolag. Under 1990-talet blev det också tydligare att även överstatliga internationella politiska organisationer påverkar turismutvecklingen i Sverige. Hall (2000) skiljer mellan följande sätt på vilka den offentliga sektorn påverkar turismutvecklingen: •. Samordning:.Den.offentliga.sektorn.har.ett.intresse.av.att.undvika.att.resurser.slösas.bort.genom.att.olika.aktörer.arbetar.isolerade.från.varandra.mot. samma.håll. •. Samhällsplanering:.Planering.för.turism.sker.på.många.olika.sätt..Det.kan. till.exempel.nämnas.att.infrastruktur.som.vägar.och.flygplatser.samt.attraktioner.som.nationalparker.och.kulturella.sevärdheter.i.många.fall.planeras,.underhålls.och.förvaltas.av.den.offentliga.sektorn. •. Lagstiftning. och. reglering:. Den. offentliga. sektorn. påverkar. turism. direkt. och.indirekt.genom.lagar.och.förordningar..Direkt.påverkan.innebär.att.lagar. och. förordningar. har. skapats. speciellt. för. turismsektorn.. Indirekt. påverkan. sker.genom.lagar.och.förordningar.som.påverkar.andra.sektorer.som.i.sin.tur.

Turismen i Sverige.indd 23

2011-03-10 09.49

2. of f e NTlIGa aKTÖR e R

påverkar.turism..Ett.exempel.på.det.senare.är.till.exempel.regler.om.moms. eller.hygien.i.mathantering. •. Företagande.och.entreprenörskap:.Den.offentliga.sektorn.kan.också.själv. uppträda.som.företagare.eller.vara.ägare.eller.delägare.av.företag..På.så.vis. kan.den.offentliga.sektorn.konkurrera.med.det.privata.näringslivet. •. Stimulans:.Stöd.och.finansiering.av.olika.projekt.innebär.att.den.offentliga. sektorn. genom. sitt. ingripande. försöker. förbättra. olika. platsers. konkurrensförmåga..Hit.hör.också.finansiering.av.forskning.och.utbildning.inom.turism. •. Marknadsföring:. Den. offentliga. sektorn. tar. ofta. över. uppgiften. att. marknadsföra.destinationen..Marknadsföringen.syftar.inte.enbart.till.att.locka.turister.till.destinationen..I.allt.större.utsträckning.är.en.viktig.uppgift.även.att. erbjuda.attraktiva.alternativ.till.lokalbefolkningen,.som.därmed.också.spenderar.pengar.inom.destinationen. •. Social. turism:. Alla. människor. har. inte. samma. möjlighet. att. delta. i. turism.. Den.offentliga.sektorn.kan.dock.möjliggöra.för.fler.att.delta.genom.att.t.ex.. erbjuda.speciella.förmåner.till.personer.med.funktionsnedsättning..Historiskt. sett.har.den.offentliga.sektorn.också.tvingat.fram.allmän.semester.som.gjorde.det.möjligt.för.arbetare.att.delta.i.turistresande. •. Skydd.av.privata.och.offentliga.intressen:.Genom.planering.försöker.den. offentliga. sektorn. att. medla. mellan. konkurrerande. intressen.. Detta. är. nödvändigtvis. en. politisk. process. som. ibland. tenderar. att. gynna. särintressen,. snarare.än.allmänna.intressen.

Vid sidan av Halls (2000) uppräkning kan nämnas att den offentliga sektorn också agerar som konsument av turism. Detta är kanske ingen medveten strategi, men utlokaliseringen av statliga verk innebär att tjänstemännens resande bidrar till att upprätthålla transportförbindelser. Så har t.ex. utlokaliseringen av Riksantikvarieämbetet från Stockholm till Visby enligt Svenska Dagbladet (SvD, 2010) betytt att antalet tjänsteresor har ökat kraftigt. År 2009 köptes för de 409 anställda sammanlagt 2 360 enkelbiljetter på sträckan Visby–Stockholm. Flytten till Visby innebär att Riksantikvarieämbetet behöver 70 % mer pengar för sitt resande. I detta kapitel presenterar vi de viktigaste offentliga aktörerna inom svensk turism och beskriver på vilket sätt dessa påverkar turismutvecklingen i Sverige. Detta görs utifrån olika geografiska skalnivåer. Vi börjar på den kommunala nivån och till sist presenterar vi internationella aktörer.

Turismen i Sverige.indd 24

2011-03-10 09.49

2. of f e NTlIGa aKTÖR e R

Kommunala offentliga aktörer Utvecklingen i Sverige varierar idag i olika delar av landet när det gäller befolkning och näringsliv. Globaliseringen har inneburit en förändring av näringslivet och i synnerhet tillverkningsindustrin har utsatts för konkurrens från utlandet. Detta påverkar också den kommunala ekonomin och sysselsättningen. De flesta kommuner i Sverige är därför intresserade av att göra sig mer attraktiva för investeringar, nya invånare och turister genom att påpeka platstypiska fördelar som skiljer just den egna kommunen från andra i landet och världen. I detta sammanhang pekar man ofta på lokal natur och kultur och de möjligheter dessa ger för invånare och besökare. Processen kallas ibland för platsmarknadsföring eller geografisk marknadsföring och kommunerna är på många olika sätt inblandade i att förändra omvärldens bild av kommunen (Hall, 2005). För att uppnå dessa målsättningar satsar kommuner åtskilliga miljoner kronor på olika åtgärder med målsättningen att främja turism. Turistdelegationen, statens förra myndighet för turism som nu är en del av Tillväxtverket, sammanställde år 2000 de kommunala kostnaderna för turismfrämjande. Sammanlagt 420 miljoner kronor satsade kommunerna på denna verksamhet. Landets största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö, redovisade kostnader motsvarande 92 miljoner kronor. I genomsnitt är det alltså ungefär 1,5 miljoner per kommun. Fördelningen är dock inte jämn. Större kommuner spenderar normalt mer pengar på turismfrämjande. Men även kommuner som är utpräglade turistdestinationer – exempelvis Gotland, men även många kommuner i Dalarna – investerar mycket pengar i denna verksamhet (figur 2.1). De satsade pengarna investeras dock inte enbart inom kommunen. En femtedel betalas till regionala insatser och på så vis finansieras vissa regionala turismorganisationer genom kommunala avsättningar. Som motprestation marknadsför dessa till exempel regionen där de betalande kommunerna ingår.

Turismen i Sverige.indd 25

2011-03-10 09.49

2. of f e NTlIGa aKTÖR e R

Turistbyråer Det viktigaste verktyget för kommunerna i arbetet med turism är turistbyråerna. Det finns sammanlagt mer än 300 turistbyråer i Sverige. Med andra ord återfinns en eller flera turistbyråer i varje kommun i landet. Turistbyråerna är indelade i två klasser beroende på vilka tjänster de kan tillhandahålla för resenärerna (FörTur, 2010). Alla turistbyråerna är nämligen inte öppna året runt. I mindre turistiska områden finns det ofta turistbyråer som är öppna bara under den huvudsakliga turistsäsongen. De turistbyråer som är auktoriserade av Föreningen Turism i Sverige (FörTur) får använda någon av dessa båda logotyper; •. Blågul.logotyp:.Dessa.turistbyråer.erbjuder.information.om.det.lokala,.det. regionala. och. det. nationella. turismutbudet.. Turister. kan. här. också. få. hjälp. med.bokning.av.boende.och.aktiviteter.i.kommunen.och.hjälp.med.att.hitta. rätt.till.andra.destinationer.i.landet..Blågula.turistbyråer.brukar.också.ha.tillgång.till.Internet.och.telefon.för.att.tillåta.turister.att.själva.leta.efter.information. •. Grön.logotyp:.Turistbyråer.med.grön.logotyp.erbjuder.ofta.endast.information.om.det.lokala.turismutbudet..Här.kan.man.också.få.hjälp.med.bokning. av.boende.och.aktiviteter..En.del.av.dessa.turistbyråer.har.dock.endast.öppet.under.den.lokala.huvudsäsongen.

Utöver broschyrer och turistkartor tillhandahåller många turistbyråer också ett utbud av souvenirer. Auktoriseringen syftar till att garantera viss kvalitet och servicenivå. För att bli auktoriserad krävs att turistbyråernas medarbetare har servicekunskap, kunskaper om turismens betydelse, faktakunskaper om turismutbud och turismnäring samt relevanta språkkunskaper. De flesta turistbyråerna i Sverige idag är dock öppna året runt. Denna utveckling speglar dels turismens ökande betydelse för den lokala sysselsättningen och ekonomin, dels de vidgade arbetsuppgifter som många turistbyråer har idag. Delvis har turistbyråerna också övertagit andra uppgifter än turistinformation och den turistiska marknadsföringen av kommunen. Turistbyråerna kan driva eller samordna olika utvecklingsprojekt i turism, samordna den lokala turismnäringen eller också sköta om marknadsföringen av kommunen till andra intressenter, som t.ex. näringslivet och inflyttare.

Turismen i Sverige.indd 26

2011-03-10 09.49

2. of f e NTlIGa aKTÖR e R

Figur 2.1 Kostnader för kommunalt turistfrämjande 2000. (Ingen senare studie utförd.). (Källa:.Turistdelegationen,.2001)

Turismen i Sverige.indd 27

2011-03-10 09.49

2. of f e NTlIGa aKTÖR e R

Många turistbyråer drivs idag inte direkt av kommunerna. Istället har kommunerna bildat egna bolag med uppgift att sköta om turistiska frågor. Delvis har kommunerna också bjudit in lokala turismföretag att köpa andelar i dessa bolag. Vissa kommuner har också valt att köpa in turistbyråtjänsten från privata företag. Dessa förändringar visar tydligt en starkare marknadsorientering av turistbyråerna som inte alltid är okomplicerad, eftersom kommuner på så vis t.ex. förlorar kontrollen över vilken bild av kommunen som sprids via marknadsföring och tappar samordningsmöjligheter med andra kommunala uppgifter. Kommunalt.ägande Vissa kommuner äger och driver, direkt eller indirekt, via kommunala bolag viktiga resurser för den lokala turismen. Så ägs t.ex. många campingplatser av kommuner som dock i många fall väljer att utarrendera anläggningarna till privata företag. Därutöver kontrollerar kommuner museer, simhallar, teatrar och liknande anläggningar som också utgör viktiga turistresurser. Ett särskilt tydligt exempel är Skavsta flygplats som till 9,9 % ägs av Nyköpings kommun (se faktaruta). Kommunalt.ägande. –.Stockholm..Skavsta.Flygplats.och.Ryan.Air Stockholm. Skavsta. Flygplats. var. länge. en. regional. fl.ygplats. som. ägdes. av. Nyköpings. och. Oxelösunds. kommuner.. År. 1997. startade.det.irländska.fl.ygbolaget.Ryan.Air.sina.budgetresor.mellan.Skavsta.och.London.och.år.2003.etablerade.Ryan.Air.sin.svenska.bas. på.fl.ygplatsen..År.1998.sålde.kommunerna.fl.ygplatsen.till.ett.engelskt.bolag,.men.Nyköpings.kommun.har.behållit.9,9.%.av.ägande. än.idag.. I.synnerhet.Ryan.Air.har.blivit.ett.viktigt.ankare.för.fl.ygplatsen.som. också.trafi.keras.av.ett.antal.andra.bolag..Sedan.Ryan.Airs.etablering. på. Skavsta. har. passagerarantalet. fyrdubblats. och. fl.ygplatsen. är.idag.landets.tredje.största.. För. att. säkerställa. Ryan. Airs. bas. på. Skavsta. har. Nyköpings. kommun.slutit.ett.avtal.med.fl.ygbolaget.som.innebär.att.Ryan.Air.marknadsför. Nyköpings. kommun. i. sina. kampanjer.. Detta. kostar. Ny-

Turismen i Sverige.indd 28

2011-03-10 09.49

2. of f e NTlIGa aKTÖR e R

köpings.kommun.ca.6.miljoner.kronor.per.år..Avtalet.har.ifrågasatts. eftersom.det.ses.som.ett.indirekt.stöd.av.ett.enskilt.bolag,.vilket.inte. är. tillåtet. enligt. kommunallagen.. Det. har. dock. slutligen. godkänts.. Nyköpings.intresse.i.Ryan.Airs.närvaro.är.dock.lätt.att.förstå..Flygplatsen.sysselsätter.idag.ca.1.300.människor.och.mer.än.40.företag.har.valt.att.lokalisera.sig.vid.denna.transportnod..Detta.ger.Nyköpings.kommun.viktiga.skatteintäkter. (Källor:.Stockholm..Skavsta.Airport 2010;.SkavstaAirport.se,.2009)

Kommunal.finansiering Vid sidan om finansieringen av turistbyråer och marknadsföring påverkar kommunerna turismen också genom olika stödåtgärder. Många glesbygdskommuner stödjer t.ex. det lokala hotellet finansiellt. Skälet för detta är att hotellen anses vara en viktig förutsättning för det lokala näringslivet. Utan hotell är det svårt för affärsturister att övernatta i kommunen och faran är då att näringslivets på sikt väljer att flytta från kommunen. Ett sådant förfaringssätt är inte okontroversiellt. Det ekonomiska stödet ger hotellet en fördel gentemot andra potentiella aktörer på marknaden som inte kan räkna med samma hjälp. Kommunerna anklagas därför ibland för illojal konkurrens eftersom de faktiskt försvårar för privata företag att etablera sig på marknaden. Många turistiska satsningar genomförs idag i projektform. Framför allt EU-projekt, men också nationella regionalpolitiska utvecklingssatsningar, bygger på att skapa partnerskap mellan privata och offentliga aktörer. Projektpengar beviljas bara om lokala aktörer kan uppbringa motsvarande belopp, kontant eller i form av arbetsinsatser. I detta sammanhang är kommunerna viktiga s.k. motfinansiärer som ger andra lokala aktörer möjlighet att ta del av t.ex. EU-resurser. Kommunerna stödjer också andra olika aktiviteter som kan gynna lokalbefolkning och turister. Vid sidan om det allmänna kulturlivet med teatrar och bibliotek märks i synnerhet satsningar på evenemang. Vid sidan om ett allmänt lyft av t.ex. kulturlivet innebär det kommunala stödet också att hotell- och restaurangnäringen gynnas av det ökade antalet turister. Vissa kommuner har satsat medvetet på att lyfta turismnäringen på detta sätt. Landets troligtvis bästa exempel är Göte-

Turismen i Sverige.indd 29

2011-03-10 09.49

2. of f e NTlIGa aKTÖR e R

borg som sedan länge har etablerat sig som evenemangshuvudstad (se faktaruta). Evenemangsstaden..Göteborg Göteborg.&.Co.är.ett.bolag.som.samägs.av.kommunen.och.det.lokala.näringslivet..Bolagets.uppgift.är.att.arbeta.för.att.marknadsföra. staden.och.hjälpa.till.att.utveckla.den.till.en.ledande.evenemangsstad.och.mötesplats..Följande.information.kan.läsas.på.bolagets.Internetsida: Göteborg & Co:s verksamhet syftar ytterst till att öka livskvaliteten hos människor som lever och verkar i Göteborg. Turismen bidrar på flera sätt. Den medverkar till att bygga broar mellan människor från skilda kulturer och med olika etnisk bakgrund. Den skapar ett bredare utbud av kultur, nöjes- och idrottsarrangemang, restauranger, utflyktsmål, affärer m.m. Den ger inkomster för många företag och skapar arbetstillfällen. Den ger samhället stora skatteinkomster och bidrar på så sätt till att finansiera den ”mjuka” sektorn. Turismen skapar också underlag till att utveckla en större och mer attraktiv infrastruktur. (Göteborg.&.Co,.2010)

Bolaget. försöker. uppnå. målet. genom. att. organisera. stora. evenemang.som.lockar.turister.till.Göteborg..Bland.de.stora.evenemangen. kan. nämnas. friidrotts-EM. 2006,. Volvo. Ocean. Race. 2006. och. VM. i. konståkning. 2008.. Därutöver. har. Göteborg. erbjudit. scener. för.konserter.med.olika.världsartister..Staden.är.också.en.viktig.mötesplats.med.bland.annat.Bok-.och.biblioteksmässan.och.TUR-mässan,.landets.största.turismmässa..Scandinavium,.Ullevi.och.Svenska. Mässan,.alla.på.olika.sätt.relaterade.till.Göteborgs.kommun,.är.viktiga.arenor.för.att.uppnå.målet.att.bli.en.ledande.evenemangsstad.. Det.praktiska.ansvaret.för.dessa.arenor.och.genomförande.av.evenemang.ligger.hos.GOT.Event.som.är.ett.helägt.kommunalt.bolag. Göteborgs.stad.har.indirekt.genom.Göteborg.&.Co.också.en.viktig. roll.för.turismforskning.och.-utredning.i.Västsverige..Man.är.delägare. i. Turismens. utredningsinstitut. som. genomför. analyser. och. konsultuppdrag.inom.turism.. (Källor:.Göteborg.&.Co,.2010;.Got.Event,.2010)

Turismen i Sverige.indd 30

2011-03-10 09.49

2. of f e NTlIGa aKTÖR e R

Planering.för.turism Ett annat viktigt uppdrag för kommunerna är att planera för markanvändning och infrastruktur. Enligt lagstiftningen bör kommunerna planera för kommunens invånare. Detta innebär att turister inte står i fokus för den kommunala planeringen. Det har till exempel visat sig att fritidshusturister trots att de ofta stannar lång tid i kommunerna sällan uppmärksammas i planeringen, utan istället förblir ”osynliga” i den lokala planeringen (Müller, 2007a). Turister använder dock många av de anläggningar och tjänster som kommunen tillhandhåller för sina invånare. I vissa kommuner, som t.ex. Åre, står turism i fokus. Översiktsplanen behöver reglera områden för nya nedfarter, hotell och stugbebyggelse, skoterleder, parker m.m. Viktigt i detta sammanhang är att kommunen försöker planera så att olika samhällsintressen tillgodoses och konflikter minimeras. Ett exempel på en föreslagen fördjupad översiktsplan för Tylösandsområdet visas i figur 2.2. Här syns det tydligt att Halmstads kommun utpekar gångstigar, nya områden för camping och golfbana i anslutning till ett av landets mest populära strandbad. Samhällsplaneringen handlar dock inte endast om markanvändningsfrågor. Sociala frågor, infrastruktur och näringslivsutveckling ingår också i den kommunala samhällsplaneringen. Kommunen bestämmer t.ex. krogars öppettider och beviljar utskänkningstillstånd. Kommunala miljöhälsoskyddsinspektörer ansvarar för att kontrollera de hygieniska förhållanden som råder i restaurangköken som serverar mat till lokalbefolkning och turister. Offentliga transporter planeras och upphandlas av kommunen. Kommunen försöker också skapa goda förutsättningar för nyetableringen av företag. I synnerhet på landsbygden har intresset i detta sammanhang inte minst riktats mot turistföretag. Planeringen för turism kan ske med olika förtecken (Müller, 2007b). Trots en allmän samsyn att kommuner bör sträva efter en hållbar utveckling skiljer sig strategierna. I vissa kommuner dominerar synsättet att kommersiella aktörer har bättre förutsättningar att förvalta mark och lösa konflikter genom ett marknadsmässigt förfaringssätt som handlar om att minska kostnader och maximera nyttan. Kommuner där ett sådant synsätt dominerar förhåller sig relativt passiva i planeringen och tenderar att överföra ansvaret för planering och utveckling till privata aktörer. Inom turism benämns en sådan planeringsstrategi

Turismen i Sverige.indd 31

2011-03-10 09.49

2. of f e NTlIGa aKTÖR e R

Figur 2.2 Turismhänsyn i förslaget för fördjupad detaljplan för Tylösandsområde, Halmstads kommun. (Källa:.Halmstads.kommun.2009)

”boosterism” eftersom den anser att turismutveckling är ett överordnat mål som kräver att andra intressen underordnar sig. I andra kommuner har turism inte samma starka ställning. Detta kan t.ex. innebära att turismutveckling hejdas för att säkerställa skyddade naturområden eller andra samhällsintressen. Det kan konstateras att tendensen idag är att kommuner huvudsakligen tillämpar ett passivt förhållningssätt gentemot turism. Ansvaret har i många fall överförts till destinationsbolag som kan vara helt eller delvis kommunalägda.

Turismen i Sverige.indd 32

2011-03-10 09.49

2. of f e NTlIGa aKTÖR e R

. amverkan S Under de senaste årtiondena har många kommuner också kommit till insikt om att de själva sällan är resmål och därför utgör svaga aktörer på den turistiska marknaden. För att stärka positionen har olika samarbeten med grannkommuner, regionala turismorganisationer eller privata aktörer inletts. Dessa samarbeten avser inte minst marknadsföring, men också strategisk destinationsutveckling. Kommunerna deltar i dessa samarbeten genom att tillhandahålla arbetskraft och finansiering. Ofta är arbetet organiserat inom ramen för destinationer som anses vara områden med rimliga resurser för att kunna locka turister. Somliga destinationer har lyckats etablera sig väl och utgör idag välkända varumärken (se faktaruta) medan andra för en mer anonym tillvaro. AB..Glasriket Glasriket. är. en. av. landets. viktiga. destinationer. kring. glasbruken. i. Småland..Så.här.beskriver.destinationsbolaget.sig.själv.och.sitt.arbete: AB Glasriket är Glasrikets ofﬁciella sälj- och marknadsföringsbolag. Vår uppgift är att marknadsföra och sälja hela besöksmålet Glasriket. Bolaget ägs till 60 % av 13 glasbruk och till 40 % av de fyra kommunerna Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge. AB Glasriket informerar om besöksmålet Glasriket både via Glasriket Magasin, en turistbroschyr som utkommer en gång per år samt via webben. AB Glasriket arbetar både inom privatresor och gruppresor. Vi arbetar både med bokning och försäljning direkt via webben samt skräddarsydda lösningar för både stora och små grupper. Vi är mest aktiva på den svenska, danska och tyska marknaden. AB Glasriket har också ansvar för att koordinera en rad utvecklingsprojekt gällande besöksnäringen i Glasriket. (Källa:.Glasriket,.2010)

Turismen i Sverige.indd 33

2011-03-10 09.49

Dieter K. Müller är professor i

– branscher och aktörer

Turismen i Sverige – branscher och aktörer

Linda Lundmark Roger Marjavaara Dieter K. Müller

Turismen i Sverige

Turismen i Sverige – branscher och aktörer

Best.nr 47-09659-6

Tryck.nr 47-09659-6-00

Linda Lundmark Roger Marjavaara Dieter K. Müller

Turismen i Sverige - omslag.indd 1

11-03-10 09.54.43