Issuu on Google+

Nedslag i historien – kommentarhäfte Sam Olofsson


Nedslag i historien – kommentarhäfte Sam Olofsson

I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se


Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Nedslag i historien – kommentarhäfte © 2010 Sam Olofsson och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Projektledare och redaktör Ulf Wagner Bildredaktör Ingrid Westman Formgivning Lennart Persson Omslagsbilderna visar Benazir Bhutto vid ett valmöte december 2007 i Pakistan (Sajjad Ali Qureshi/Gamma/Eyedea Presse/IBL Bildbyrå) och soldater från Röda armén som hissar den sovjetiska flaggan på Brandenburger Tor i Berlin under andra världskrigets sista dagar (Wojtek Laski/Keystone/IBL Bildbyrå), se sid 6 för ytterligare kommentarer kring denna bild. Bild sidan 5 Bettmann/Corbis/Scanpix Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-40-67125-7 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Prepress Litho Montage AB, Dalby 2010 Tryck Holmbergs i Malmö AB, Malmö 2010


Innehåll 4 Något om hur boken ska användas 8 Vilka var orsakerna till den franska revolutionen? 10 Varför störtades Gustav IV Adolf? 12 Varför kastades USA ut i ett inbördeskrig 1861? 14 Var Alexander II en framgångsrik reformator? 17 Hur viktig var Bismarck för Tysklands enande? 19 Varför var borgårdstalet så kontroversiellt? 21 Varför tvingades den ryska tsaren att abdikera 1917? 23 Varför kollektiviserades det sovjetiska jordbruket? 26 Varför kom fascismen till makten i Italien 1922? 28 Kom Hitler till makten lagligt och demokratiskt? 31 Varför var det ingen som stoppade Hitler? 34 Varför slöt Tyskland och Sovjet en icke-angreppspakt? 35 Varför tilläts Engelbrechtdivisionen passera genom Sverige 1941? 38 Går det att försvara atombomberna över Hiroshima och Nagasaki? 41 Varför försvann Raoul Wallenberg? 43 Varför bildades en judisk stat i Palestina 1948? 46 Vem var ansvarig för kalla krigets utbrott? 47 Varför blev Berlin en symbol för kalla kriget och dess fall? 49 Vem var ansvarig för missilkrisen på Kuba 1962? 52 Varför introducerade Mao kulturrevolutionen i Kina? 54 Varför blev Vietnamn en amerikansk katastrof? 56 Vem var egentligen ansvarig för IB-affären? 59 Varför kom ayatolla Khomeini till makten i Iran 1979? 61 Varför inledde president Reagan en konfrontationspolitik mot Sovjet? 63 Varför kollapsade Sovjetkommunismen? 66 Varför frigav apartheidregimen Nelson Mandela 1990? 69 Varför mördades Benazir Bhutto? 70 Var Deng Xiaoping en klok förnyare av Kina?

3


Något om hur boken sk a användas Det finns ganska utförliga instruktion om hur boken ska användas i själva textboken – dessa bör alla läsa. Men eftersom det finns ett särskilt ”tänk” bakom upplägget av boken, kan det vara på sin plats att skriva ytterligare några rader till användaren i detta kommentarhäfte. Det är alltid en grannlaga uppgift att finna en titel till en bok. Denna boks titel kan ge intryck av att boken i huvudsak behandlar källkritik. Jag skulle vilja uttrycka det på så vis att man med hjälp av ett antal källor och genom att diskutera dessas värde, får en möjlighet att fördjupa sig och skaffa sig ytterligare kunskaper i ett antal centrala historiska händelser. Med andra ord lär du dig historia bl.a. med hjälp av källkritik. Det finns en progression och en systematik i sättet att fråga som är viktigt att vara medveten om: •• Första frågan kräver att eleven förstår vad som står i källan/dokumentet. Det kan också krävas att de förstår vad de ser på ett foto eller en politisk teckning. •• Andra frågan kräver att eleven kan se likheter och skillnader på två dokument som vanligen beskriver samma sak. Dokumenten kan ha ”tendens” eller skilja sig på någon punkt och eleven förväntas kunnas se detta. •• Tredje frågan kräver att eleven kan förstå varför ett dokument eller en källa skapats och vilket värde eller begränsning denna historiska källa har för en historiker som vill använda det. Denna fråga kräver en del träning för att eleverna ska kunna hantera den. Men den färdighet som eleven förvärvar på denna fråga anser jag vara av mycket stor vikt. •• Den sista frågan blir syntesen dvs. att eleven ska använda sin egen kunskap, texten kring övningen och dokumenten på ett riktigt sätt, för att kunna besvara frågan som övningen handlar om. Det kan inte nog betonas att det inte finns några givna svar eller rätt eller fel när vi ska försöka bedöma dokumentet eller källans värde eller begränsning. Som lärare ska du delta i en diskussion, och ibland ställa frågor som får eleverna till att tänka till, för att dra de mest rimliga slutsatserna kring dokumentets värde. Jag ska visa en källa, eller dokument som jag valt att kalla dem i boken, för att belysa denna problematik. Det är en bild från kollektiviseringen av jordbruket i Sovjetunionen. Bilden visar ryska bönder som demonstrerar mot kulakerna under kollektiviseringen. På banderollen står det: Vi kolchosbönder likviderar kulakerna genom en fullständig kollektivisering. Vilket värde och vilka begränsningar skulle en historiker se i en bild som denna om han söker kunskap om kollektiviseringen? Vilka slutsatser kan han eller hon dra om bilden hittas i ett arkiv? Vi utgår ifrån att detta är all kunskap vi har om bilden. Historikern vet genom sin kunskap i ämnet att det fanns mycket avundsjuka mellan kulaker och fattigare bönder. Regimen framställde ofta kollektiviseringen som en reform som genomfördes efter krav från de fattigare bönderna. Med detta som ledning skulle man kunna säga att värdet är att här kan vi studera ett bevis, ett foto, på de fattigare böndernas stöd för kollektiviseringen i en by på 1930-talet. Men finns det begränsningar? Finns det frågor vi bör ställa om källan? Kan vi okritiskt 4


acceptera slutsatsen att vi här ser bönder som uttrycker sin åsikt om kollektiviseringen? Vi kanske borde fråga vem fotografen var? Vem hade en kamera på landsbygden i Sovjetunionen på tidigt 1930-tal? Var kommer de välgjorda banderollerna från som bönderna bär? Är det rimligt att tro att det förekom demonstrationer i Stalins Sovjetunionen som inte var kontrollerade av regimen? Min slutsats kring denna bild är att den är arrangerad. Regimen har arrangerat demonstrationen, skickat dit en fotograf, tillverkat banderollerna och uppmanat eller troligen beordrat bönderna att delta. Bilden har sedan publicerats i den statskontrollerade pressen för att ge intryck av att folket, massorna, stödde kollektiviseringen. Det skulle vara min slutsats om jag hittat bilden i en byrålåda eller ett arkiv. Men jag kan inte vara säker på att denna slutsats är riktig. Men det är den mest rimlig slutsats jag drar av denna källa givet att jag inte kan finna någon annan information om bilden. Finner jag den tryckt i en tidning stärks min uppfattning eftersom pressen var statskontrollerad. Hittar jag bara ett löst foto är jag mindre säker. Det är detta jag menar att vi inte har ett officiellt svar eller kan vara absolut säkra på källans värde. Det är denna situation som många historiker hamnar i, i sitt arbete. Hur ska jag ställa mig till denna källas användbarhet? Min erfarenhet av att undervisa med hjälp av källor är att eleverna tycker detta är oerhört stimulerande. Majoriteten accepterar vanligen det som står i anslutning till bilden. Då frågar jag: men vem tror ni förresten är fotografen? Eller var kommer banderollerna ifrån? Steg för steg kommer en diskussion igång där man börjar inse att den första tolkningen kanske inte håller. Som lärare betonar jag att jag inte vet och ställer ständigt frågan: vad tror ni? Vilken är den mest rimliga slutsatsen? Jag ger mig in i en diskussion med klassen där jag betonar att jag inte har något absolut säkerställt svar. Vi sätter oss tillsammans i den situation som en historiker ställs inför när han/hon ska bedöma sitt källmaterial. 5


Detta är en av huvudidéerna bakom boken. Ingen vet med säkerhet svaret på frågan vilka slutsatser vi kan dra ur källorna. Vi drar de mest rimliga slutsatserna vi kan med hjälp av den färdighet och den kunskap vi har om källkritik. Men vi vet aldrig med säkerhet vad John F Kennedy tänkte om de sovjetiska missilerna på Kuba, när han talade till nationen den 22 oktober 1962. Till vilka delar var det politisk retorik och politiska överväganden och till vilka delar speglade det hans innersta tankar? Personligen vet jag att eleverna behöver en viss vana och skolning i att hantera de frågor som finns speciellt i fråga tre. Men jag vet också av erfarenhet att de efter cirka 3–4 övningar snabbt lär sig hur de ska resonera. Jag vet också att de diskussioner vi brukar ha i dessa sammanhang är mycket kreativa och lärorika. En annan detalj som kan vara värd att notera om vi nu accepterar min tolkning av bilden är det faktum att trots att bilden är arrangerad finns det historisk information att hämta. Bilden kan ses som en ”förfalskning”. Men vi kan genom bilden studera regimens metoder för att få stöd för sin politik. Även en ”lögn” kan ha ett värde för historikern eftersom vi kan få information om hur den som sänder ut budskapet tänker eller agerar eller vill uppfattas. På sidan 11 finns en bild som vi vet har manipulerats. Bilden togs den 2 maj 1945 i Berlin av den sovjetiske fotografen Yevgeny Khaldei. När han några dagar senare i Moskva framkallat sina 36 negativ från händelsen upptäckte någon att en av soldaterna hade två armbandsur. Det kunde leda till misstankar om plundring och han fick i uppgift att retuschera bort dem från ett av negativen. Den retuscherade bilden publicerades den 13 maj. Senare la fotografen in rökmoln och monterade in en större flagga som tydligt visar vilken sida det var som intaget Berlin och rest sin flagga på Brandenburger Tor. Denna bild finns på bokens omslag. Fotografen som dog 1997 i Moskva lär ha bemött kritik mot bildmanipulationen med ”Det är en bra och historiskt betydelsefull bild”. Och man kan onekligen fråga sig om inte manipulationen påverkat dess historiska betydelse. När det gäller fråga tre, vilken är den fråga som jag tror kan vara den knepigaste för eleverna, vill jag också betona att det är källans natur som ska värderas. Tanken är primärt inte att man ska diskutera enskilda påstående i exempelvis en text och kommentera dessa påståenden utifrån ett sant/falskt perspektiv. Låt mig ge två exempel: Vi börjar återigen med fotot från kollektiviseringen. Frågan vi ska ställa är vilka värden eller begränsningar som ett foto som detta, från Stalins Sovjetunionen under kollektiviseringen, har för en historiker som finner det. För att svara på denna fråga kan vi förvisso använda oss av detaljer vi finner på fotot som exempelvis de välgjorda banderollerna. Men utan att titta på en sådan detalj kan vi diskutera värdet av foton som dessa från Sovjetunionen vid denna tidpunkt. Vi diskuterar primärt källans ”natur”. När det gäller Kennedys tal är inte den primära frågan att diskutera om han verkligen står bakom det han säger i exempelvis punkt tre i texten. Vi diskuterar primärt källans natur dvs. vilka slutsatser om värde och begränsningar kan vi dra ur politikers tal när hela världen, eller de amerikanska väljarna, lyssnar på sin ledare i en mycket allvarlig politisk situation. Kan vi förvänta oss att han helt öppet deklarerar vad han känner eller finns det begränsningar i form av politiska överväganden? När vi diskuterat detta kan vi kommentera mera i detalj vad han säger. Det är därför en poäng att ha en kunskap om vilka frågor man vanligen bör ställa kring värde och begränsningar till den vanligaste typen av källor eller dokument i denna bok. 6


Det finns en sådan genomgång i inledningen till textboken. Hur ska vi se på historikers böcker, politikers tal, dagböcker eller ögonvittnen från ett visst land under en viss tid? Likaså finns det ett antal slutsatser man vanligen kan dra kring den tredje del­frågan i fråga tre dvs. syftet till att dokumentet kommit till. Varför skriver historiker böcker, varför håller politiker tal eller skriver memoarer etc. Hur boken eller varje avsnitt ska användas måste anpassas till den situation som varje lärare arbetar i. Faktorer som styr upplägget kan vara schema eller klassens förmåga. Det är viktigt att eleverna förstår själva textdelen innan ni diskuterar källorna och övriga frågor. Skall man ge den i läxa och därefter gå igenom den i klassrummet? Har man ett längre lektionspass tycker jag att eleverna först läser in textdelen och att läraren sedan snabbt går igenom materialet så att alla förstår. Därefter diskuterar man frågorna. En klass som gjort 2–3 övningar kan mycket väl få svara på frågorna skriftligt. Det faktum att vi inte alltid med säkerhet kan ge alla svar kring ett dokument hindrar inte det faktum att vi kan bedöma elevens förmåga att dra rimliga slutsatser ur det material som presenteras. När jag undervisar i en klass med stor rutin med att arbeta med ett material som detta går jag först igenom ämnet, därefter får klassen skriftligt och individuellt besvara frågorna vilket jag rättar och betygsätter. När jag lämnar tillbaka det rättade materialet har vi den diskussion som jag anser vara mycket viktig i detta sammanhang. Men givetvis tar jag någon övning ibland som jag går igenom muntligt i klassrummet. I detta kommentarhäfte finns mina ”svar” på de frågor jag ställt. Låt oss hoppas att mina svar inte okritiskt accepteras av er som ett slutgiltigt svar. Hör gärna av er till mig genom förlaget om ni besitter kunskap kring dokumenten som hjälper oss att rätt tolka dess värde. Notera det jag skrev i inledningen att denna text bör läsas tillsammans med de råd och hjälp som ges i själva textboken. Sam Olofsson

7


Vilk a var orsakerna till den fr ansk a revolutionen? Frågor på sid 19 i textboken

1 a Vilken punkt tror du var viktigast för bönderna i dokument B? Vi kan givetvis inte säkert veta det, men det är rimligt att tro att det de lyfter fram först är särskilt viktigt: rättvisa skatter. Men sannolikt är det fler paragrafer som är mycket viktiga, bl.a. de om olika feodala pålagor. 1 b Varför hatade borgarklassen aristokratin enligt dokument D? För att adeln slog vakt om sina privilegier och hade monopol på statliga ämbeten. 2 Vilka skillnader ser du mellan dokument A och B i dess syn på det franska samhället? I dokument B kan vi se hur privilegiesamhället försvaras utifrån adelns perspektiv, dvs. från de som gynnas av systemet. I dokument B ser vi hur det uppfattas från den motsatta sidan, dvs. hur bönderna ogillar det system som de upplever som orättvist. 3 Förklara varför dokument A och E tillkommit. Vilket värde och vilka begränsningar ser du i dessa dokument för en historiker som studerar den franska revolutionen? Dokument A är från 1788, dvs. bara månader innan kungen samlar generalständerna och revolutionen bryter ut. Argumenten var vid denna tidpunkt kända och spänningen var stor i det franska samhället. Syftet med dokumentet är att uttrycka adelns krav och att påverka kungen i en mycket viktig fråga. Vi kan utgå ifrån att en uppvaktning till kungen i en fråga som var av största vikt, har övervägts mycket noga. Värdet med dokumentet är att vi här kan studera adelns officiella ståndpunkt och syn på problematiken. Begränsningen är att vi inte riktigt vet vem som författat dokumentet och hur representativa dessa är för adeln i allmänhet. Sannolikt uttrycker dokumentet den åsikt som högadeln verkligen hade men vi skulle behöva ytterligare information och samstämmiga källor för att säkert dra denna slutsats. Syftet med dokument E, dvs. varför Marie Antoinette har skrivit detta brev till sin mor, är inte helt lätt att svara på. Vi har sannolikt bara en del av brevet vilket gör frågan än svårare. Den text vi har ger ett intryck av att dottern vill förmedla till modern att folket älskar dem, dvs. att deras ställning är stark. Värdet med dokumentet är att vi kan studera hur kronprinsessan, hon blev drottning 1774, ser på sig själv och sin position. Notera att det är ett privat brev och inte ett officiellt tal. Kungamaktens och de högre ståndens arrogans anses vara en faktor bakom revolutionen och Marie Antoinette skriver till modern att det av skattetrycket hårt trängda folket visade dem mycket stor uppskattning och blev särskilt glada åt en

8


slängkyss. Vi har här med andra ord en primärkälla som visar hur överklassen såg på underklassen. Den verkligt intressanta frågan är om detta brev bara är en fasad och att det har en begränsning på så vis att hon inte skriver till modern hur det verkligen var. Det är givetvis fullt möjligt att hon inför modern vill ge skenet av att allt är bra, dvs. att dottern ”sköter sitt jobb”. Samtidigt finns det tyvärr många andra dokument och källor som visar på en mycket stor arrogans från de högre stånden. Vi ser det exempelvis i dokument A. Därför känns denna ”begränsning” inte speciellt övertygande. Kommentar: här finns en uppenbar möjlighet att leda en intressant diskussion om hur ärlig en dotter är som skriver ett privat brev till sin mor. Vill hon ge skenet av att allt är bra för att inte oroa modern? Är hon kapabel efter ett helt liv vid hovet att rätt tolka befolkningens reaktion? Vi vet inte detta men det är intressanta frågor att diskutera. 4 Genom att studera dessa dokument och använda din egen kunskap, på vilka sätt bidrog de olika samhällsklasserna till revolutionen? Adeln var inte villig att ge upp sina privilegier. De visade ingen förståelse eller känsla för de lägre klassernas krav. Vi kan studera detta i dokument A och kan också se kronprinsessans text i dokument E som ett exempel på detta. Prästerskapet var lierat med adeln. Karriär inom kyrkan var en vanlig väg för unga adelsmän eftersom kyrkliga ämbeten var förbehållna adeln. Det är därför logiskt att se adeln och prästerskapet som lierade i sin attityd att bevara privilegiesamhället. Detta är en orsak till revolutionen. Det finns inget dokument som visar prästerskapets inställning. Borgarklassens ekonomiska makt växte under 1700-talet. De var inte beredda att acceptera privilegiesamhället och representationen i ständerförsamlingen. Vi kan studera deras ogillande av privilegiesamhället i dokument D. Borgerskapets initiativ att utropa sig till nationalförsamling var av oerhört stor betydelse för revolutionen och kan ses som starten av revolutionen rent politiskt. Arbetare tog till våld i de orostider som präglade Frankrike. Ett exempel är givetvis stormningen av Bastiljen, som förvisso inte bara gjordes av arbetare. Notera att arbetarupplopp inte på något vis var något nytt. Dokument C är faktiskt från 1725, dvs. cirka 50 år före revolutionen. Det hade kunnat vara 1789. Revolten 1789, däribland stormningen av Bastiljen hade stor betydelse för revolutionens utveckling. Bönderna revolterade mot privilegiesamhället och spelade enligt Lefebvre en helt avgörande roll för revolutionen. Hans uppfattning om deras betydelse visas tydligt i dokument D. Bönderna utgjorde den stora majoriteten av befolkningen och det är rimligt att anta att om denna grupp tar till våld, har det en stor betydelse.

9


Varför störtades Gustav IV Adolf? Frågor på sid 27 i textboken

1 a Vilka problem tror du ett samarbete med upprorsmännen kunde förorsaka för andra militära befälhavare? (se dokument B: Vi räknar med full tillförsikt på varje militärbefälhavares nit att med oss medverka.) Fred hade inte ingåtts med Ryssland och att under brinnande krig göra myteri var givetvis belagt med dödsstraff. Varje militärbefälhavare hade därför att ta ställning till om de skulle stödja och samarbeta med trupper som begick ett synnerligen allvarligt brott. Konsekvenserna av ett samarbete var mycket allvarliga. Om revolten mot kungen vann stort stöd var det å andra sidan farligt att vara kungatrogen. 1 b Vad vill soldaterna åstadkomma enligt dokument B? Man vill att rikets ständer ska sammankallas och stoppa den extra krigsskatt som kungen vill ha utkrävd. Konsekvensen av att stoppa en ny skatt skulle bli att ett nytt krig i Finland, dvs. ett återtagande av Finland, stoppades. 2 Vilka likheter och skillnader kan du se mellan dokument B och C, som skäl för revolten mot kungamakten? Likheter: Bägge dokumenten ger uttryck för att situationen är mycket allvarlig för Sverige. Skillnader: Dokument B ger uttryck för att ständerna bör sammankallas och att en ny krigsskatt inte ska tas ut. Med andra ord vill man stoppa ett nytt krig. Dokument C tar fasta på att ett inbördeskrig måste undvikas. Kungen idé att lämna huvudstaden uppkom som ett svar från hans sida på revolten i Värmland, varför denna fara inte kan diskuteras av soldaterna i Värmland i detta skede i dokument B. De vet sannolikt inte något om kungens plan att lämna Stockholm. 3 Förklara varför dokument C och D tillkommit. Vilket värde och vilka begränsningar ser du i dessa dokument om du vill studera den politiska utvecklingen vid tiden kring 1809 års krig? Generalen nedtecknade i efterhand hur det gick till när kungen arresterades. Syftet med denna berättelse kan ha varit ett intresse av att informera samtid och eftervärld om en viktig händelse i svensk historia. Det kan också vara ett försök att rättfärdiga de aktioner man gjorde. Generalen lyfter exempelvis fram faran för ett inbördeskrig samtidigt som Ryssland planerade anfall mot Sverige. Man kan också möjligen tänka sig att berättelsen var ett sätt att visa på sin egen betydelse för att uppnå någon form av fördel efter revolutionen. Dessa tre skäl är möjliga förklaringar till varför han skrev. Vi kan dock inte med säkerhet avgöra vad som verkligen fick honom att skriva utan analyserar vad som torde vara den mest rimliga förklaringen till hans skrivande. Värdet med denna primärkälla är att vi får ta del av ett med all sannolikhet noga genom-

10


tänkt dokument som presenterar kuppmännens skäl och vad som hände på slottet. Det är alltså författat av en av de absoluta nyckelpersonerna bakom kuppen och vi kan här studera hur han vill att kuppen ska uppfattas. Begränsningen med dokumentet är att detta bara bygger på en individs berättelse och han kan ha goda skäl att förtiga vissa saker som framställer kuppen i en mindre positiv dager. Vi vet inte att så är fallet men måste vara medvetna om risken. Det finns andra nyckelpersoners berättelser om händelsen, bl.a. från Gustav IV Adolf själv, och det är därför viktigt att jämföra dessa utsagor. Syftet med dokument D, dvs. varför Cronstedt har författat ett dokument som förklarar varför man gav upp Sveaborg, är rimligen att han vill förklara och rättfärdiga sitt agerande. Han dömdes till döden för sitt agerande så han har all anledning att förklara sig. Värdet med dokumentet är att vi får ta del av befälhavarens förklaring till varför Sveaborg gavs upp. Han har säkerligen noga tänkt igenom sin skildring av händelsen och detta är därför ett synnerligen värdefullt dokument om vi vill ta del av officerarnas sätt att förklara händelsen. Sannolikt är denna partsinlaga ett medvetet försök att beskriva kapitulationen vid Sveaborg på ett oriktigt sätt. Men denna sannolika ”lögn” har ändå ett stort historiskt värde eftersom vi kan studera hur de ansvariga på Sveaborg vill framställa händelsen. Begränsningen är att vi måste vara mycket medvetna om att Cronstedt vill framställa sitt agerande som icke klandervärt. Det är alltså ett försvar och en partsinlaga. Vi kan exempelvis se att han framställer situationen som rent militärt mycket svår, vilket skulle kunna motivera en kapitulation. Många var sjuka och på bara tio dagar blev man av med hälften av krutförrådet. Kommentar: eventuell egen kunskap som bidrar till att bättre tolka dokumentet får och ska användas. Vi vet att andra gjort en helt annan bedömning. Professor Carlsson beskriver exempelvis agerandet som förräderi. 4 Genom att använda dessa dokument och din egen kunskap, hur skulle du vilja förklara orsakerna till statskuppen 1809? En orsak till statskuppen var förlusten av Finland. Denna hade bl.a. sin grund i att Gustav IV Adolf inte på något sätt var beredd att samarbeta med Napoleon. Man kan möjligen förklara detta med kungens uppväxt. Napoleon var ett barn av en revolution som störtat och avrättat Frankrikes kung. Den svenska kungen hade egna och mycket traumatiska personliga erfarenheter från liknande aktioner genom mordet på sin far. Aversionen mot Frankrike kan delvis ses i dokument A. Kungens vilja att återerövra Finland hade mycket svagt stöd. Detta kan exempelvis ses i dokument B och E. Sverige hade just förlorat Finland, ekonomin var efter år av Napoleonkrig undergrävd, det var missväxt och officerarna i Sverige var mycket kritiska till kungens ledarskap. Planerna för ett nytt fälttåg var sannolikt mycket viktiga för att skapa en grogrund för kuppen. Inom adeln och officerskåren fanns sedan Gustav III tid och dennes statskupp, ett stort motstånd mot kungens stora makt. Den mer omedelbara orsaken till statskuppen var kungens idé att lämna huvudstaden för

11


att förena sig med mer lojala trupper. Vi kan se detta skäl i dokument C, dvs. att officerarna till varje pris ville undvika ett inbördeskrig. Slutligen kan man diskutera kungens personliga svagheter som en möjlig orsak till statskuppen. Professor Carlsson uppger exempelvis att hans bristande sociala förmåga till en del förklarar hans tillkortakommanden. Här finns givetvis olika tolkningar av olika historiker, men skälen ovan torde vara huvudskälen.

Varför k astades USA ut i ett inbördeskrig 1861? Frågor på sid 34 i textboken

1 a Vad menas med uttrycket ”i vissa bestämda stater” i dokument E? De stater som brutit sig ur unionen. 1 b Vilka argument använder Jefferson för sin ståndpunkt i dokument B? Att slaveriet inte fungerade i norr och att man därför först sålt sina slavar och därefter velat lagstifta bort söderns ”rätt” till slavar. I den senare delen av dokumentet framställs också att slavsystemet är positivt för slavarna. 2 Vad ser du för likheter och skillnader mellan dokument B och C? Bägge dokumenten har åsikter i slavfrågan och bägge måste nog anses ha tendens, dvs. försöka övertyga och ge argument för och emot slaveriet. I dokument B kan vi läsa om hur människorna i nord först sålt sina slavar och därefter försökt att lagstiftningsvägen ta bort denna ”rättighet”. Dessutom, vilket ju är poängen, så framställs det att slaveriet varit bra för ”vildarna”. I dokument C framställs dock slaveriets grymheter genom att berätta om en auktion, dvs. det har en tendens åt andra hållet vilket bl.a. märks i ordvalet där ord som ”boskap” används. 3 Varför tror du dokument C och E tillkommit? Vilket värde och vilka begränsningar ser du i dessa dokument för en historiker som studerar striden om slaveriet i USA? Syftet med dokument C är sannolikt att bilda opinion mot slaveriet. Vi drar den slutsatsen genom att studera ordvalet samt det faktum att artikeln fanns införd i en New York tidning dvs. en stat i norra USA. Värdet är att detta är ett samtida dokument där sannolikt ett ögonvittne berättar om sin upplevelse. Men med tanke på den hätska argumentation som fanns vid tiden kan vi inte ta detta som intäkt på att så verkligen skett. Vi vet dock samtidigt att auktioner som 12


dessa förekom. Dokumentet har definitivt ett stort värde om vi vill få information om hur argumentationen kunde se ut på respektive sida. Begränsningen är givetvis den att detta till delar kan vara en överdrift för att skapa opinion. Att fenomenet med auktioner förvisso förekom, innebar inte att vi kan ta alla uppgifter i ett dokument som detta för sanna. Vi behöver ytterligare källmaterial för att dra denna slutsats. Syftet med dokument E, dvs. emancipationsförklaringen av slavar i utbrytarstaterna, handlar mest sannolikt om att försvaga sydstaterna eftersom man i norr nu räknade med stöd och soldater från sydstaterna. Lincoln som förvisso var emot slaveriet hade inte tidigare velat upphäva det i utbrytarstaterna och man kan givetvis spekulera i vilken omfattning det dessutom nu skedde av principiella skäl eller av omsorg om slavarna. De militära orsakerna är dock säkrare. Värdet i dokumentet är att denna förordning som Lincoln uppenbarligen kunde utfärda genom ”fullmakt” under kriget i egenskap av överbefälhavare, har vittgående konsekvenser. Vi kan här läsa oss till hur presidenten motiverar denna handling. Det är ett mycket viktigt dokument och vi kan läsa om hur Lincoln officiellt ville att det skulle uppfattas. Begränsningen är att presidenten kan ha haft delvis andra bevekelsegrunder än de han uppger. Å andra sidan måste det sägas att de militära orsakerna framkommer ganska tydligt vilket man kanske hade kunnat förmoda skulle döljas. Det är därför svårt att se en dold agenda. 4 Vilka möjliga orsaker till det amerikanska inbördeskriget lyfter författarna fram i dokument A, D och E? I dokument A lyfter staten Carolina fram tullfrågan. I dokument D lyfter Lincoln fram betydelsen av unionen. I dokument E kan man i Lincolns emancipationsförklaring se betydelsen av inbördeskriget. Inbördeskriget i sig var nog en viktig faktor att driva på processen.

5 Genom att använda din egen kunskap och dessa dokument hur skulle du vilja förklara Lincolns betydelse för slaveriets avskaffande? Lincoln var motståndare till slaveriet och ledde nordstaterna i inbördeskriget som ledde till slaveriets avskaffande bl.a. genom Emancipationsförklaringen i dokument E. Det var Lincolns politik vid valet 1860 som tvingade fram en lösning eftersom han nu inte var beredd att acceptera att nya delstater skulle få bli slavstater. Men andra skulle resonera att Lincoln egentligen inte ville avskaffa slaveriet utan bara hålla samman unionen vilket visas i dokument D. Ytterligare andra skulle peka på att den egentliga orsaken var att det var två fundamentalt olika samhällen som kolliderade där det inte bara var slavfrågan som var tvisteämnet. Vi kan ex. studera vikten av tullfrågan i dokument A. Det var inte en individ som avskaffade slaveriet utan en djup konflikt mellan två olika system där de stater som var emot slaveriet gick segrande ur striden. Vi kan studera i dokument B och C hur olika 13


man såg på denna fråga och det stöder tesen att det ledde till inbördeskriget. Oavsett om det var slaveriet i sig eller en kamp mellan två olika system som ledde till inbördeskriget, är det en felaktig förenkling att säga att det var Lincolns förtjänst att slaveriet försvann. Sammanfattningsvis kan sägas att ett påstående att Lincoln avskaffade slaveriet lägger lite för stor tonvikt vid hans person även om han inte var oviktig. Men det går givetvis att hitta historiker som inte samtycker utan betonar hans stora betydelse. Det kan vara intressant att notera att man i USA vanligen hänvisar till Lincoln som presidenten som avskaffade slaveriet. Ovanstående fråga handlar egentligen huruvida detta är en felaktig förenkling eller ej.

Var Alexander II en fr amgångsrik reformator? Frågor på sid 42 i textboken

1 a Vilken betydelse tror du att bestämmelserna i dokument E kom att få i det ryska samhället på 1860-talet? Det ryska samhället måste ha öppnats upp på två sätt: dels genom idéer och influenser från väst samt genom att studerande från lägre samhällsklasser fick ökade möjligheter till högre studier (under förutsättning att det implementerades). Det är anmärkningsvärt liberala regler, speciellt att undervisningslitteraturen på universiteten inte skulle underställas censur. 1 b Vad tror du var mest känsligt för en adelsman när det gäller avskaffandet av livegenskapen enligt dokument C? Adelsmannen berättar om att politiken ifrågasätts ur två perspektiv, dels att jordägarna förlorar land och arbetskraft, dels att det kan få negativa följdverkningar på samhället i sin helhet i form av lägre produktivitet och oroligheter. Vi kan inte veta med säkerhet vad de ansåg vara mest negativt, men det är rimligt att anta att de konsekvenser som berörde dem direkt, dvs. förlust av land och arbetskraft sågs som ett hot mot deras ekonomiska ställning. 2 Vilka likheter och skillnader ser du avseende effekterna av avskaffandet av livegenskapen i dokument C och D? Likheter: Bägge dokumenten diskuterar effekterna av upphörandet av livegenskapen och bägge dokumenten fokuserar i huvudsak på negativa konsekvenser. Bägge dokumenten uttalar att bönderna kan komma att få det sämre pga. reformen. Skillnader: Dokument C fokuserar inledningsvis på negativa konsekvenser för adeln som förlorar land och arbetskraft. Det visar också på risk för negativa samhällsekonomiska konsekvenser och risk för oroligheter. Det är alltså adelns och samhällets perspektiv som behandlas. 14


Nedslag i historien – kommentarhäfte Sam Olofsson


9789140671257