9789170276750

är boken för dig som sköter redovisningen i en ideell förening. Den är en perfekt handbok för kassör och revisor. Boken innehåller ett stort antal exempel på hur olika transaktioner hanteras i den löpande redovisningen, allt utförligt kommen­terat på begriplig svenska.

Dessutom innehåller boken en beskrivning av de fyra sätten att avsluta redovisningen, nämligen årsredovisning, årsbokslut, förenklat årsbokslut (nytt) och årsrapport. Ett utförligt sökordsregister gör boken till ett heltäckande uppslagsverk för ­redovisningen.

UR INNEHÅLLET Björn Lundén

Bokföringsskyldighet • Redovisning i praktiken • Löpande redovisning • Kontoplan • Avstämning • Banken • Inventarier • Fastigheten • Intäkter • Kostnader • Anställda • Gåvor och bidrag • Automatkonteringar • Avslut av räkenskaperna • Årsrapport eller liknande • Förenklat årsbokslut • Årsbokslut • Årsredovisning • Revision

FÖRFATTAREN har skrivit ett stort antal böcker

om redovisning och beskattning och är ofta anlitad som föreläsare när det gäller föreningar.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Redovisning i ideella föreningar

REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR

BJÖRN LUNDÉN

Redovisning

i ideella föreningar Sjunde upplagan

Redovisning i ideella föreningar av Björn Lundén

Sjunde upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken.

Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se.

Den här boken är en klimatneutral trycksak.

Läs mer på www.klimatneutral.se.

Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2011.

Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Bröd­texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga av boken är tryckt i 1 000 exemplar hos Elanders AB. ­Tidigare upplagor är tryckta i sammanlagt 13 500 exemplar.

Sjunde upplagan, januari 2011 ISBN 978-91-7027-675-0

Innehåll Om boken................................................................................................7 Nyheter ................................................................................................10

Grundläggande bestämmelser

13

Bokföringsskyldighet........................................................................... 14 Avslut av räkenskaperna.....................................................................23 Räkenskapsår......................................................................................29

Introduktion till löpande redovisning

31

Löpande redovisning...........................................................................32 Redovisningen i praktiken..................................................................40 Övriga bestämmelser om ­bokföring...................................................48 Kontoplan.............................................................................................57 Avstämning..........................................................................................62 Rapporter.............................................................................................65 Sektioner..............................................................................................71 Kontanthantering................................................................................75

Praktiska konteringsexempel

79

Anställda .............................................................................................80 Automatkontering................................................................................97 Banken...............................................................................................105 Bidrag................................................................................................. 111 Bilen....................................................................................................115

Eget kapital och fonder...................................................................... 118 Faktureringsavgift............................................................................120 Fakturorna.........................................................................................122 Fastigheter.........................................................................................128 Försäkringar......................................................................................134 Gåvor..................................................................................................138 Interimsposter....................................................................................145 Intäkter (30-konton)..........................................................................150 Inventarier mm..................................................................................162 Kontokredit........................................................................................168 Kostnader (­40-konton)....................................................................... 172 Leasing...............................................................................................185 Likvida medel.....................................................................................188 Observationskontot............................................................................195 Skatter................................................................................................197 Övriga transaktioner.........................................................................199

Årsredovisning, revision, mm

201

Årsredovisning...................................................................................202 Årsbokslut..........................................................................................226 Förenklat årsbokslut..........................................................................230 Årsrapport eller liknande..................................................................259 Resultatreglering...............................................................................262 Revision..............................................................................................266

Kontoplan 277 Kontoplan för ideella föreningar (baserad på Idrottens Baskontoplan)................................................ 278 Sökordsregister............................................................................. 293

Om boken Innehållet i den här boken är anpassat till ideella föreningars redovisning. Jag har tänkt mig en förening som är så stor att den har dubbel bokföring med hjälp av ett datorpro­g ram, och att före­ningen avslutar räkenskaperna med i första hand ett förenklat årsbokslut, men jag tar också upp hur ett bokslut, en års­redo­visning, eller en annan årsrapport upprättas.

Föreningar som betalar skatt och moms Du som arbetar i en ideell förening som bedriver näringsverksamhet med både moms och skatt hänvisar jag beträffande dessa avsnitt till vår bok BOKFÖRING. Där beskrivs även bokföringen av moms och skatt. Den här boken beskriver den löpande bokföringen för de föreningar som varken betalar skatt eller moms.

Inte bara kassörens angelägenhet Boken är skriven för dig som är kassör i en ideell förening. Men även du som arbetar som revisor och granskar kassörens arbete har säkert nytta av boken och likaså styrelseledamöterna, som ju ytterst är ansvariga för att bokföringen sköts ordentligt. För dessa rekommenderar jag också våra böcker REVISION I FÖRENINGAR och ­STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR .

Boken kan säkert också fungera som en handbok på redovisningsoch revisions­byråer som har ideella föreningar som kunder.

Nytt i denna upplaga Detta är den sjunde upplagan av boken. Boken är upp­daterad med aktuella sifferuppgifter, nya råd och rekommendationer samt lagändringar till 1 januari 2011.

Riksdagen antog den 1 december 2010 propositionen om enklare redovisning. Du hittar de nya reglerna i kapitlet Nyheter.

Bokföringsnämnden (BFN) publicerade den 16 december 2010 ett allmänt råd med tillhörande vägledning för ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut.

Texten i kapitlet Förenklat årsbokslut bygger på detta allmänna råd 7

Om boken samt vägledningen. Jag utgår från att de flesta ideella föreningar kommer att upprätta förenklat årsbokslut, även föreningar som inte är bokföringsskyldiga.

Den här boken innehåller ett nytt kapitel om kontanthantering i samband med stora arrangemang. Texten bygger på bilaga B till Idrottens kontoplan.

Kapitlet Observationskontot har kompletterats med de nya rekommendationerna i BAS-kontoplanen.

Begreppet ideell Ordet ideell är intressant. I Svenska Akademiens Ordlista har ordet följande betydelse: Grundan på eller syftande till högre, andliga värden; upphöjd; översinnlig.

När det gäller idella föreningar, kan man dela in dem i två grupper, allmännyttiga och inte allmännyttiga. Detta är en ren skattemässig indelning. Den här boken behandlar främst de allmännyttiga, dvs de som inte redovisar inkomstskatt och moms. Däremot kan de mycket väl vara bokföringsskyldiga.

Med ideellt arbete menar jag arbete utan ersättning.

Fyra delar Boken består av fyra delar: • Del 1 handlar om grundläggande redovisningsbestämmelser för ideella föreningar • Del 2 är en introduktion till den löpande bokföringen • Del 3 innehåller praktiska konteringsexempel • Del 4 visar de olika sätten att avsluta räkenskaperna, dvs års­ rapport, förenklat årsbokslut, årsbokslut och årsredovisning.

Register För att du ska hitta det du söker finns ett utförligt sökordsregister i slutet av boken. Dessutom hittar du alla kapitelrubriker i innehållsförteckningen i början av boken.

Idrottens Baskontoplan, lämplig för alla föreningar Alla exempel i den här boken är gjorda i kontoplanen Idrottens ­Baskontoplan 2010, som bygger på BAS-kontoplanen. Kontoplanen har tagits fram av Riksidrotts­f örbundet i samarbete med SISU. Kontoplanen med utförliga kontobeskrivningar är utgiven av SISU, idrottens förlag. Vi har fått tillstånd att använda kontoplanen i den här boken. På så sätt får kontoplanen en stor spridning, vilket är bra.

8

Om boken Den här boken vänder sig även till andra föreningar än idrottsföreningar. Det finns dock ingen avgörande skillnad när det gäller redovisningen. Även andra föreningar än idrottsföreningar kan ha lotterier, olika sektioner och fonder. Idrottens Baskontoplan fungerar mycket bättre än den vanliga baskontoplanen i alla typer av ideella föreningar, möjligen med undantag för mycket stora näringsdriv­ ande föreningar. Ämnesvis gruppering I den tredje delen av boken är bokföringshändelserna grupperade ämnesvis. Där finns t ex ett kapitel om anställda. Där kan du läsa om hur du bokför löpande lönekostnader, hur du be­handlar anställdas skatter vid löneutbetalningarna och hur du bokför ­olika semesterkonton. En transaktion som berör flera ämnes­områden kan finnas beskriven på flera ställen i boken.

Det är ganska lätt att sortera in de olika affärshändelserna i rätt ämnesområde. Däremot är det svårare att hitta någon systematik i hur de olika ämnesområdena ska sorteras. Så jag har gjort det lätt för mig och sorterat avsnitten i bokens andra del i bokstavs­ordning.

Inom varje ämnesområde finns det ingen särskild ordning.

BL Bok Plus – bokuppdateringar, lagtexter, mm På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Du hittar även relevanta lagtexter, t ex bokför­ ingslagen och årsredovisningslagen.

Gå till vår startsida www.blinfo.se, välj Gratistjänster, sedan BL Bok Plus och därefter boktiteln Redovisning i ideella föreningar.

På www.blinfo.se hittar du också Faktabanken med aktuell information om t ex socialavgifter, traktamenten, bilförmån, prisbasbelopp och pensionsgrundande inkomst.

Andra böcker att läsa Budgetarbetet beskrivs i vår bok BUDGET. Boken ANSTÄLLDA är en heltäckande handbok för arbetsgivare. Böckerna IDEELLA FÖRE­ NINGAR och IDROTTS­FÖRENINGAR är breda föreningshandböcker där vi behandlar juridik och beskattning.

Tack Avslutningsvis vill jag tacka alla de läsare som under årens lopp hört av sig med tips och kommentarer som lett till att boken har blivit bättre.

Näsviken i januari 2011 Björn Lundén 9

Nyheter

Förenklat årsbokslut Från 1 januari gäller Bokföringsnämndens allmänna råd om förenk­ lat årsbokslut i ideella föreningar. Du kan läsa om dessa i kapitlet Förenklat årsbokslut, där det finns en detaljerad beskrivning. §§ Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och registrerade trossamfund som upp-rättar förenklat årsbokslut, BFNAR 2010:1

Enklare redovisning Från 1 januari 2011 gäller en hel del nya regler för årsredovisning, årsbokslut, löpande bokföring och arkivering. Många av nyheterna berör ideella föreningar.

På olika ställen i boken beskrivs de nya reglerna utförligt. Här är en kort sammanfattning. §§ Prop 2009/10:235 Enklare redovisning

Kontantmetoden Alla föreningar som normalt omsätter högst 3 milj kr per får vänta med att bokföra affärshändelserna till dess att betalning görs (­kontantmetoden). Uppkomna fordringar och skulder behöver alltså inte bokföras löpande under året.

Senareläggning av bokföringen Möjligheten att vänta med att göra den löpande bokföringen har blivit större. För att bokföringen ska få senareläggas måste det dock finnas en anledning till senareläggningen. En sådan anledning kan vara att bokföringen samordnas med redovisningen av moms.

Senare­läggningen av bokföringen måste följa god redovisningssed.

Det är främst Bokföringsnämnden som ger anvisningar om denna.

10

Nyheter Gemensam verifikation Likartade affärshändelser vid kontantförsäljning får dokumente­ ras genom en gemensam verifikation. Det tidigare kravet på att det skulle vara svårt att upprätta verifikationer för de olika affärshän­ delserna för att få använda gemensam verifikation har tagits bort.

Räkenskapsår Möjligheten att ha ett annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår) har utökats. Det innebär att en ideell förening kan välja vilket brutet räkenskapsår som helst, så länge det påbörjas den första dagen i en kalendermånad och omfattar tolv hela månader.

Läs om detta i kapitlet Räkenskapsår Årsbokslut Alla som är bokföringsskyldiga ska avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Ett årsbokslut är ett internt dokument som är enklare än en årsredovisning. Ett årsbok­ slut behöver inte granskas av en revisor eller offentliggöras. Årsbokslutet blir nu ännu enklare att göra. Här är de viktigaste ändringarna: • Bestämmelserna om hur vissa anläggningstillgångar ska värde­ ras upphävs.

• Antalet poster som ska tas upp i balansräkningen och resultaträk­ ningen blir färre. Bland annat behöver inte extraordinära intäkter och kostnader redovisas separat längre.

• Vissa krav på tilläggsupplysningar har tagits bort.

• Bestämmelserna om tilläggsupplysningarnas placering har för­ enklats.

Förenklat årsbokslut Ideella föreningar som inte ska göra en årsredovisning och som nor­ malt har en årlig omsättning på högst 3 milj kr får göra ett förenklat årsbokslut. I ett sådant räcker det med att det finns en resultaträk­ ning och en balansräkning som har upprättats enligt god redovis­ ningssed.

Upplysningar i årsredovisningen Reglerna om vilka upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen har blivit färre och enklare, framför allt för mindre föreningar. Här är de viktigaste ändringarna: • De anställdas sjukfrånvaro behöver inte längre redovisas.

• Inte heller behöver löner och andra ersättningar till de anställda redovisas särskilt för varje land.

11

Nyheter • Mindre föreningar behöver inte heller lämna uppgift om kostnader och förpliktelser som avser pensioner till ledande befattnings­ havare.

• Inte heller behöver de lämna uppgift om avtal om avgångsvederlag till sådana personer.

• Det blir enklare att göra en förvaltningsberättelse, bland annat genom att mindre föreningar inte längre behöver lämna uppgift om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

• Mindre föreningar får en generell rätt att göra en resultat- och balansräkning i förkortad form.

Hur bokföringen ska sparas (arkivering) I bokföringslagen finns regler om hur de uppgifter (räkenskapsinfor­ mation) som ingår i bokföringen ska sparas och hur länge detta ska göras. De regler som gäller för detta har förändrats på två sätt: • Räkenskapsinformation får föras över från ett material till ett annat i större utsträckning än tidigare.

• Räkenskapsinformationen ska nu sparas i sju år i stället för som tidigare tio.

12

Grundl채ggande best채mmelser

13

Bokföringsskyldighet En ideell förening är bokföringsskyldig (för hela sin verksamhet) om den uppfyller något (det räcker med ett enda) av följande tre krav: • Föreningen bedriver näringsverksamhet.

• Föreningen är moderföretag i en koncern.

• Värdet på föreningens tillgångar överstiger 1,5 milj kr.

En ideell förening som inte uppfyller något av ovanstående villkor är inte bokföringsskyldig.

I kapitlet Sektioner kan du läsa om hur man avgör om en sektion är bokföringsskyldig. §§ BFL 2 kap 2 §

Näringsverksamhet?

Med näringsverksamhet menar man all verksamhet som är av eko­ nomisk natur och bedrivs yrkesmässigt. Även en begränsad verk­ samhet kan vara näringsverksamhet. Näringsverksamheten ska ge inkomster, men behöver inte ge vinst.

Typiska näringsverksamheter för ideella föreningar är lotterier, bingo, reklam, sponsring, entréavgifter, insamlingar, fester, dans, bio, försäljning, uthyrning, uppdragsverksamhet, utbildningsverk­ samhet, kioskförsäljning, servering samt olika former av dagsverken mot ersättning.

Inkomster som inte innebär näringsverksamhet är medlemsavgifter, bidrag från stat och kommun, samt gåvor, legat och stipendier.

Att föreningens näringsverksamhet många gånger befrias från inkomstskatt och moms saknar betydelse för bokföringsskyldig­ heten. Det har ingen betydelse vad inkomsterna ska användas till (exempelvis ett allmännyttigt ideellt ändamål).

I slutet av det här kapitlet finns en exempelsamling från Bokförings­ nämnden som visar vilka aktiviteter som räknas som näringsverk­ samhet.

14

Bokföringsskyldighet Moderföretag i koncern En förening är bokföringsskyldig när den är moderföretag i en koncern. Det förekommer att en ideell förening bedriver närings­ verksam­heten i ett fristående aktiebolag. Har föreningen mer än hälften av rösterna i detta, anses föreningen vara ett moderföretag i en koncern. Motsvarande gäller om föreningen har mer än hälften av rösterna i en ekonomisk förening (ovanligt).

Värdet på föreningens tillgångar Föreningens tillgångar ska värderas till marknadsvärdet. Mark­ nadsvärdet är vad tillgången kan säljas för vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter ska tas upp till taxeringsvärdet.

Detta gäller även byggnader på annans mark. Saknas taxerings­ värde (på t ex en idrottsanläggning, kyrka eller biograf) ska värdet uppskattas.

En nystartad ideell förening, utan näringsverksamhet, men med tillgångar över 1,5 milj kr blir bokföringsskyldig redan från starten. Övriga föreningar måste vid varje årsskifte kontrollera hur mycket tillgångarna är värda. Vid det årsskifte då tillgångarnas värde över­ stiger 1,5 milj kr, inträder bokföringsskyldigheten.

Flera verksamheter Om föreningen är bokföringsskyldig, omfattar bokföringsskyldig­ heten all verksamhet i föreningen. Det finns dock inget som hindrar att föreningen har separata delsystem (t ex journaler, listor mm) som avser olika verksamheter eller verksamhetsgrenar om delsystemen ingår i en samlad systematisk bokföring.

Följ bokföringslagen i alla fall Att föreningen inte är bokföringsskyldig betyder givetvis inte att man kan strunta i att bokföra. Självklart ska man bokföra i alla för­ e­ningar. Det är viktigt att gentemot medlemmar, banker, ­kommunen och andra intressenter kunna visa vart pengarna tagit vägen och för att hela tiden ha god kontroll över ekonomin.

Finns det ingen bokföring kan man ju inte kontrollera om föreningen bedriver någon skattepliktig verksamhet. Man kan inte heller kon­ trollera att styrelsen håller ordning på pengarna. Revisionen går inte att genomföra utan bokföring. Även om vissa föreningar inte är ­formellt bokföringsskyldiga är det lämpligt att utgå från bokförings­ lagens regler i alla fall.

Enligt lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter måste alla människor och juridiska personer spara underlag så att Skatte­ verket har möjlighet till kontroll. Detta talar också för att någon form av bokföring är nödvändig i alla ideella föreningar.

15

Bokföringsskyldighet

Näringsverksamhet eller inte – en exempelsamling från Bokföringsnämnden Detta avsnitt är hämtat från Bokföringsnämndens rapport Ideella föreningar och bokföringsskyldigheten – en rapport om begreppet näringsverksamhet mm. Den finns på Bokföringsnämndens hem­ sida www.bfn.se under publikationer, BFN-rapporter. Här har jag gjort en del språkliga förenklingar.

Utgå från bokföringsskyldighet i tveksamma fall Begreppet näringsverksamhet är vidsträckt och omfattar även aktivi­teter som av många sannolikt inte uppfattas som kommersi­ ella. Därmed kan föreningen missbedöma frågan om de är bokför­ ingsskyldiga eller inte. Den förening som är tveksam bör utgå ifrån att den är bokföringsskyldig.

Pedagogiskt hjälpmedel Exempelsamlingen är avsedd att vara ett pedagogiskt hjälpmedel.

Slutsatserna grundar sig på uttalanden i olika förarbeten och ofta (men inte alltid) också på domstolsavgöranden. I domstolsavgöran­ dena har givetvis ibland omständigheterna i just det fallet haft betydelse. Ändras dessa omständigheter kan bedömningen alltså bli en annan.

Ingen skattemässig lathund Det civilrättsliga begreppet näringsverksamhet är något mer vid­ sträckt än det skatterättsliga begreppet. Exempelsamlingen kan därför inte användas för att bedöma vad som skatterättsligt är näringsverksamhet.

Yrkesmässighet Begreppet yrkesmässig är centralt. Det används både i skatterätts­ ligt lagstiftning och inom civilrätten som en förutsättning för näringsverksamhet. Vissa ekonomiska verksamheter är i princip alltid yrkesmässiga. Det gäller t ex verksamheter som kräver en omfattande organisation av de ekonomiska angelägenheterna eller stora investeringar eller att verksamheten haft en stor omfattning.

Flera verksamheter Om en förening bedriver en verksamhet som anses vara närings­ verksamhet blir föreningen bokföringsskyldig för hela sin verksam­ het (detta gäller även om näringsverksamheten är liten i förhållande till den rent ideella verksamheten).

16

Bokföringsskyldighet Om föreningen bedriver flera mindre verksamheter av ekonomisk natur, som var för sig möjligen inte skulle anses vara näringsverk­ samhet, kan verksamheterna sammantagna bli av den art och omfattning som krävs för att det ska vara näringsverksamhet.

Verksamheter som oftast kan klassificeras som näringsverksamhet enligt bokföringslagen Tryckeriarbeten I skatterättslig praxis har även försäljning av tryckeriarbeten till självkostnadspris bedömts vara näringsverksamhet.

Brevmärken, julkort etc Försäljning av detta slag är av ekonomisk natur och bedrivs oftast varaktigt, dvs den har en viss omfattning i tiden och avser inte en enstaka försäljning. Även om det inte finns någon entydig skatte­ rättslig praxis på området räknas verksamheten bokförings­mässigt oftast till begreppet näringsverksamhet.

Reklamartiklar, profilmaterial, souvenirer etc Med profilmaterial menas tröjor, kepsar, skärp, paraplyer etc som försetts med tryck innehållande föreningens logotyp eller liknande föreningskännetecken.

Försäljning av detta slag är av ekonomisk natur, även om den inte alltid har ett vinstsyfte, vilket inte är nödvändigt, och bedrivs oftast varaktigt, dvs den har en viss omfattning i tiden och avser inte enstaka försäljningar. Sådan försäljning till medlemmar och andra är näringsverksamhet.

Uthyrning av fritidsbostäder och andra bostäder, ­idrottsanläggningar, konferenslokaler mm Uthyrningsverksamhet innebär i princip alltid att verksamheten ska bedömas vara näringsverksamhet enligt bokföringslagen. Det spelar ingen roll om uthyrningen enbart görs till medlemmar och till självkostnadspris. Även uthyrningar till föreningar inom samma sfär och till personal innebär näringsverksamhet.

Annonser och radioreklam etc Försäljning av annonser i framtagna skrifter/medlemstidningar samt radioreklam etc innebär i princip alltid näringsverksamhet.

17

Bokföringsskyldighet Reklamplats och sponsring Försäljning av reklamplats (exempelvis på idrottströjor, i banners på föreningens hemsida, på idrottsanläggningar etc) och sponsring kan ofta jämföras med annonser i medlemstidningar, se ovan. Beträff­ ande sponsring kan gränsdragningen mot mottagande av gåva vara besvärlig. Sponsring torde dock oftast innebära näringsverksamhet.

Tjänster till utomstående (legoarbeten) Ett sätt att finansiera verksamheten i en förening är att föreningen sluter avtal med utomstående om att föreningen ska utföra vissa tjänster. Tjänsterna utförs sedan av föreningsmedlemmar utan ersättning eller mot en viss lägre ersättning medan föreningen behåller intäkterna. Sådan verksamhet betraktas bokförings­ mässigt som näringsverksamhet.

Aktiviteter (t ex danstillställningar) Verksamheten är näringsverksamhet om en avgift (inträde, avgift för deltagande eller dylikt) tas ut för aktiviteten, även om avgiften endast motsvarar självkostnaden. Om aktiviteten i princip enbart riktas till medlemmar och avser ett enstaka arrangemang som inte genererar några större intäkter (den görs till självkostnadspris eller med blygsam vinst) är det dock knappast näringsverksamhet.

Om föreningen använder anställd personal vid tillställningarna kan det ofta vara ett tecken på att det är näringsverksamhet.

Servering riktad till medlemmarna/allmänheten Sådan verksamhet innebär näringsverksamhet i de flesta fall.

Om serveringen i princip enbart riktas till medlemmar och avser enstaka arrangemang som inte genererar några större intäkter (självkostnadspris eller med blygsam vinst) torde dock näringsverk­ samhet inte föreligga.

Om serveringen till övervägande del sköts av anställd personal torde verksamheten oftast vara att anse som näringsverksamhet.

Festivaler, konserter, idrottstävlingar mm Sådan verksamhet innebär näringsverksamhet i de flesta fall där avgifter för deltagande (t ex startavgifter), inträde eller dylikt tas ut.

Om det är ett enstaka arrangemang som inte genererar några större intäkter (självkostnadspris eller med blygsam vinst) torde dock näringsverksamhet inte föreligga.

Om arbetet med att anordna festivalen etc till övervägande del sköts av anställd personal torde verksamheten oftast vara näringsverk­ samhet.

18

Bokföringsskyldighet Lotterier/bingo Lotterier som har den omfattningen att de är tillståndspliktiga torde omfattas av det bokföringsrättsliga begreppet näringsverksamhet.

Detsamma gäller också i princip alltid bingoverksamhet. Enstaka icke-tillståndspliktiga lotterier som anordnas av föreningen för med­ lemmarna, t ex i samband med ett föreningsmöte, borde däremot inte omfattas. Den verksamhet som bedrivs av konstföreningar på arbetsplatser är inte heller näringsverksamhet.

Enligt Skatteverkets handledning är lotterier och bingo typfall av näringsverksamhet för ideella föreningar.

Distribution av bingolotter Verksamheten är ofta av den art och omfattning att den får anses vara näringsverksamhet i bokföringslagens mening.

Hantering av upphovsrättsmedel I den skatterättsliga praxisen har ett förbunds ersättning från staten avseende utnyttjande av medlemmarnas upphovsrätt ansetts vara intäkt av rörelse för förbundet, och därmed är det också så bok­ föringsmässigt. Här handlar det om förmedling av kollektivt intjä­ nade upphovsrättsmedel som vidareförmedlas till medlemmarna.

Exempel på en sådan förening är STIM. Spelarrättigheter (övergångsersättningar) Verksamheten är av ekonomisk art och omfattar belopp som knap­ past kan anses vara obetydliga. Eftersom bokföringslagens närings­ verksamhetsbegrepp är omfattande torde sådan försäljning i princip alltid räknas som näringsverksamhet.

Avverkningsrätt/försäljning av skog Enligt den skatterättsliga näringsverksamhetsdefinitionen är detta alltid att skatterättsligt att se som näringsverksamhet, och därmed också bokföringsmässigt.

19

Bokföringsskyldighet

Verksamheter som ibland kan klassificeras som näringsverksamhet enligt bokföringslagen Kurser mot ersättning till medlemmar/andra Kursverksamhet torde oftast innebära näringsverksamhet när en särskild avgift tas ut för deltagande i kursen, dvs om kursdeltagarna betalar en avgift, även om den bara motsvarar självkostnadspris.

Det torde däremot inte vara näringsverksamhet om en förening vid ett enstaka tillfälle anordnar en kurs för sina medlemmar. Det torde inte heller normalt vara näringsverksamhet om kurser tillhanda­ hålls medlemmar mer regelmässig utan att dessa behöver betala något (utöver medlemsavgiften) och verksamheten inte är avsedd att ge ett ekonomiskt överskott. En särskild fråga är hur man ska bedöma medlemsavgifter som inkluderar deltagande i kurser. Om avgiften skatterättsligt kan anses vara medlemsavgift bör den också anses vara medlemsavgift i redovisningssammanhang och således inte näringsverksamhet.

Träningsverksamhet mot ersättning till medlemmar/andra Frågan om hur detta ska klassificeras har inte avgjorts i rättspraxis, men man torde i många fall kunna göra samma gränsdragningar som beträffande kursverksamhet, se ovan. Om föreningen har ett vinst­ syfte med träningsverksamheten torde verksamheten alltid bli att bedöma som näringsverksamhet. Det är viktigt att göra en helhets­ bedömning.

Administrativa tjänster till andra föreningar/medlemmar Verksamhet som innebär att ideella föreningar utan ersättning hjälper varandra med vissa arbetsuppgifter torde inte bedömas som näringsverksamhet i bokföringslagens mening.

Inte heller torde det vara näringsverksamhet om en förening kom­ penseras ekonomiskt för att utföra en annan förenings arbetsupp­ gift, om fördelningen av arbetsuppgifter och ersättningar mer är att se som en organisationsfråga och inte en kontraktsfråga. Ett exempel på detta är om en central fackförening delegerar förhand­ lingsarbetet till en lokal förening, som får ersättning för förhand­ lingsarbetet. Detsamma är fallet för ersättning som uppbärs av Hyresgästföreningen för sin förhandlingsverksamhet.

Däremot torde annan verksamhet som innebär tillhandahållande av olika administrativa tjänster mellan föreningar bli att betrakta som näringsverksamhet, om en förening säljer eller på annat sätt ekonomiskt kompenseras för att tillhandahålla dem till en annan förening. Även tjänster av mer administrativ natur som riktar sig 20

Bokföringsskyldighet till medlemmar kan bli näringsverksamhet Exempel på detta är uttagande av mätningsavgifter vid ackordsarbete.

Adressregister Försäljning av adressregister är av ekonomisk natur. Om verksam­ heten bedrivs varaktigt (dvs har viss omfattning i tiden) eller avser ett större belopp vid en enstaka försäljning blir den att betrakta som näringsverksamhet enligt bokföringslagen. Enstaka utförsäljning av adressregister mot en mindre ersättning torde inte ensamt innebära att föreningen anses bedriva näringsverksamhet.

Medlemstidningar till medlemmar och andra Verksamheten kan innefatta näringsverksamhet om en förening, som enbart tillhandahåller tidningen till medlemmar, tar ut en ­särskild avgift för prenumerationen, om inte avgiften endast mot­svarar själv­ kostnadspris. Om arbetet med tidningen sköts av anställd personal (som arbetar huvudsakligen med medlemstidningen) torde verksam­ heten oftast vara att anse som näringsverksamhet. Detsamma gäller om föreningen säljer annonsplats i tidningen eller om tidningen även säljs till andra än medlemmar.

Försäljning av begagnade varor Försäljning av insamlade kläder och annan egendom (i särskilda affärer eller vid loppmarknader, basarer och julmarknader osv) som föreningen fått genom insamlingar eller gåvor är verksamhet av ekonomisk natur.

Om försäljningen bedrivs varaktigt (dvs mer än några enstaka gånger per år eller återkommer år efter år) eller avser större belopp (även vid enstaka tillfällen) blir verksamheten att betrakta som näringsverksamhet enligt bokföringslagen. Detsamma blir oftast fallet om försäljningen sköts av anställd personal.

Upplåtelser av royaltykaraktär I skatterättslig praxis har upplåtelse av rätten att använda en före­ nings namn i reklamsammahang i flera fall ansetts vara närings­ verksamhet. I ett fall har utgången varit den motsatta; inslaget av gåva har i det fallet varit avgörande för Regeringsrätten.

Förvaltning av föreningens kapital Om en förening bedriver en aktiv förvaltning av sitt kapital, t ex genom placeringar på börsen eller i andra värdepapper torde verk­ samheten bokföringsmässigt vara näringsverksamhet, även om den kanske inte är det skattemässigt.

21

Bokföringsskyldighet

Verksamheter som inte kan klassificeras som näringsverksamhet enligt bokföringslagen Innehav och brukande av föreningslokal eller fastighet Själva innehavet av en lokal eller fastighet innebär inte att det bok­ föringsrättsligt är näringsverksamhet. Detta gäller även om lokalen skulle vara en näringsfastighet skatterättsligt. Om lokalen däremot hyrs ut blir det fråga om näringsverksamhet.

Byggande eller ombyggnation av föreningens egna lokaler eller fastigheter Detta utgör inte någon ekonomisk verksamhet. Om lokalen eller fastigheten däremot hyrs ut blir uthyrningsverksamheten närings­ verksamhet.

Passiv förvaltning av kapital Hantering av likvida medel, banktillgodohavanden och liknande är inte näringsverksamhet. Detsamma gäller förmögenhetsinnehav som förvaltas passivt.

Föreningens egna ekonomiska administration Egen ekonomisk administration, t ex att föreningen betalar sina egna räkningar eller löner till sina anställda, är inte näringsverk­ samhet. Om föreningen skulle utföra sådana tjänster till någon annan förening kan det dock ibland vara näringsverksamhet, se ovan under rubriken Administrativa tjänster till andra föreningar/ medlemmar.

Bidrag från stat eller kommun utan krav på motprestation samt mottagande av gåvor Själva mottagande av bidrag utan krav på direkt motprestation eller gåvor innebär inte näringsverksamhet. Däremot kan det som mot­ tagits användas i nästa led i verksamhet som är näringsverksamhet.

Således kan försäljning av insamlade föremål etc innebära närings­ verksamhet, se ovan. Detsamma gäller om insamlade penninggåvor eller bidrag omsätts till värdepapper som förvaltas aktivt.

Vissa kommuner lämnar så kallade driftsbidrag till föreningar.

Föreningen får bidraget mot att den åtar sig att exempelvis sköta kommunens idrottsanläggning. Sådana bidrag är kopplade till ett krav på motprestation och konstruktionen torde ofta innebära att föreningen bokföringsrättsligt anses bedriva näringsverksamhet.

22

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

är boken för dig som sköter redovisningen i en ideell förening. Den är en perfekt handbok för kassör och revisor. Boken innehåller ett stort antal exempel på hur olika transaktioner hanteras i den löpande redovisningen, allt utförligt kommen­terat på begriplig svenska.

Dessutom innehåller boken en beskrivning av de fyra sätten att avsluta redovisningen, nämligen årsredovisning, årsbokslut, förenklat årsbokslut (nytt) och årsrapport. Ett utförligt sökordsregister gör boken till ett heltäckande uppslagsverk för ­redovisningen.

UR INNEHÅLLET Björn Lundén

Bokföringsskyldighet • Redovisning i praktiken • Löpande redovisning • Kontoplan • Avstämning • Banken • Inventarier • Fastigheten • Intäkter • Kostnader • Anställda • Gåvor och bidrag • Automatkonteringar • Avslut av räkenskaperna • Årsrapport eller liknande • Förenklat årsbokslut • Årsbokslut • Årsredovisning • Revision

FÖRFATTAREN har skrivit ett stort antal böcker

om redovisning och beskattning och är ofta anlitad som föreläsare när det gäller föreningar.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Redovisning i ideella föreningar

REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR

BJÖRN LUNDÉN

Redovisning

i ideella föreningar Sjunde upplagan