Page 1

är en mycket pedagogiskt strukturerad handbok för studerande och lärare om hur man från idéstadiet till färdig rapport systematiskt arbetar sig framåt. Den fokuserar den färdiga uppsatsens kvaliteter och de arbets- och skrivprocesser som leder till god kvalitet. Bokens huvudteman är: Olika uppsatstyper samt kvalitetskriterier • Bra skrivprocesser, handledning och hantering av skrivkramp • Problemformulering och val av fokus i uppsatsen • Litteratursökning och bruk av källor, läsning och anteckningar • Teori, empiri och metod i uppsatsen • Argumentation – Uppsatsens disposition samt dess olika delar • Akademiskt språk och formalia.

Det har gjorts omfattande ändringar i denna andra upplaga – samtliga kapitel har reviderats och uppdaterats. Nytt är pentagonen, som är ett centralt och samlande arbetsredskap. En annan nyhet är en modell som omfattar uppsatsens olika element och som kopplar samman uppsatsens struktur och argumentation. 2

1

1. Vad frågar du? Undersökningens frågeställning (problemformulering) 2. Varför frågar du? Undersökningens syfte 3. Till vilket material ställer du dina frågor? Undersökningens empiri, material, data, fenomen

5

3

4. Vilka verktyg använder du för att ställa dina frågor? Undersökningens redskap: Teori, begrepp, metoder 5. Hur frågar du? Undersökningsmetoden, tillvägagångssättet

Lotte Rienecker Peter Stray Jørgensen

Att skriva en bra uppsats kan med fördel användas som ett uppslagsverk och när man vid olika tillfällen fastnar i processen – antingen det är vid problemformulering, litteratursökning, själva skrivprocessen eller någon annan del av arbetet med att prestera en korrekt och relevant text.

Att skriva en bra uppsats

Att skriva en bra uppsats

4

Upplaga 2

Författarna har gedigna praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnet. De har många års erfarenhet av att undervisa och handleda studerande i uppsatsskrivning inom högre utbildning. Och de är, eller har varit, verksamma vid Akademisk Skrivcenter vid Köpenhamns universitet.

Lotte Rienecker Peter Stray Jørgensen

Att skriva

en bra uppsats

Best.nr 47-08767-9

Tryck.nr 47-08767-9-01

Upplaga 2

Att skriva omsl uppl 2.indd 1

09-10-15 15.41.46


Innehåll Förord   9 Läsarvägledning   11 Kapitel 1.  Uppsatser inom högre utbildning – genren och olika typer av uppsatser   13 Självständiga uppsatser   14 Inom den vetenskapliga genren undersöks ett problem inom ett visst ämne   14 Vetenskap – vad menar vi med det?   17 Akademisk språkhandling och framställning   21 Undersökningens bas – uppsatsens pentagon   23 Andra akademiska uppsatsgenrer   30 Rapporter   31 Den akademiska essän   33 Styrda uppsatser    35 Akademiska förmedlande uppsatser – ut ur elfenbenstornet   37 Vad en självständig uppsats inte är   40 Varning!   42 Kapitel 2.  En bra uppsats – kvalitetskriterier   43 Undvik vanliga missförstånd om vad en bra uppsats är   44 Innehållskriterier och vetenskapsretorik   44 1. Skribenten är närvarande som fackman och visar prov på självständighet i en bra uppsats   49 2. En bra uppsats förhåller sig till vetenskapen och till genren uppsats inom högre utbildning   51 3. En bra uppsats använder sig av ämnets kunskaper och redskap   52 4. En bra uppsats är fokuserad   54 5. En bra uppsats placerar sig högt på Blooms taxonomi över utbildningsmål   54 6. En bra uppsats är ett argument   58 7. En bra uppsats förhåller sig till sitt material, sitt ämne och till sig själv   58 8. En bra uppsats metakommunicerar   59 Exempel på kvaliteter i uppsatser   59 Den anglosaxiska och den kontinentala vetenskapstraditionen har olika ideal   67

3

Att skriva en bra uppsats.indd 3

08-07-07 10.37.01


I n n e håll

Kapitel 3.  Skrivprocessen i samband själv­ständiga ­uppsatser   71 Ämnesval   72 Det första man gör efter val av uppsatsämne är att skriva   73 Börja skriva – javisst, men vad?   76 Skriv flexibelt   80 Det inledande skrivandet är tankeskrivande   83 Från tankeskrivande till utkast till färdig uppsats   90 Revidering av text   93 Projektplanering av uppsatsarbetet   98 Kapitel 4.  Skrivprocessen vid kortare och styrda ­uppsatser   101 Läs instruktionerna till uppsatsuppgiften noggrant   102 Utgå från undervisningens och ämnesområdets kärnpunkter   103 Börja texten från slutet: Skriv de sista sidorna först   103 Kapitel 5.  Handledning – utnyttja din hand­ledare på bästa sätt   107 Bra handledning   108 Olika handledarhållningar   108 Val av handledare: Ska handledaren vara ämnesexpert?   110 Sök information om handledningen   111 Förberedelser inför handledning   113 Mailkontakt med handledare   114 Flera handledningstillfällen   115 Handledaren och kvaliteten på ditt arbete   116 Efterbearbetning av handledning   117 Ingen eller dålig handledning?   120 Byte av handledare   120 Alternativ till handledning   121 Kapitel 6.  Problemformulering – från tema till fokus och frågor   123 Definitioner: ”problem” och andra problematiska ord   125 Måste det finnas ett problem (och för vem) för att man ska kunna skriva en självständig uppsats?   128 Problemformuleringar inom ”hårda” och ”mjuka” ämnen   131 En bra problemformulering hjälper dig att skriva en bra uppsats   132

4

Att skriva en bra uppsats.indd 4

08-07-01 09.51.14


I n n e håll

1. Problemformuleringen styr uppsatsens pentagon   136 2. Problemformulera kunskapsanvändande och högt på Blooms taxonomi   137 3. Problemformuleringen gör att uppsatsen får formen av ett argument   140 4. Bred eller smal problemformulering?    141 5. Huvudfrågan i problemformuleringen bör klart framgå   143 6. Problemformuleringen bör präglas av språklig precision   144 7. Använd öppna/slutna frågor medvetet i problemformuleringen   147 Testa löpande din problemformulering – och revidera den om nödvändigt   149 En dålig problemformulering – vad är det?   150 Processen: från tema till problemformulering   152 Problemformulera från svaret till frågan   155 Använd frågeord   156 Fyll i en mall   157 Be din handledare kommentera din problemformulering   157 En bra problemformulering är ingen garanti   159 Kapitel 7.  Uppsatsens disposition och struktur­ element   161 När och hur disponerar man?   162 Använd problemformuleringen som styrmedel för dispositionen   165 Genren ger strukturen   165 Den vetenskapliga strukturen speglar tillvägagångssättet   171 Den vetenskapliga strukturen innehåller argumentationens olika element   172 Generellt – konkret – generellt, uppe – ner – upp   173 Betrakta uppsatsen ur ett fågelperspektiv   174 Dispositionens kvaliteter   175 En platt struktur   177 Struktureringsprocessen   179 Problem att disponera   179 Framställningsformer – den akademiska textens byggstenar   180 Inledning och avslutning   194 Inledningen som mall   195 Inledningen presenterar projektet, inte tvivlet   203 Slutsats   203 Uppsatsens serviceavsnitt   204 Kapitel 8.  Litteratur- och informationssökning   211 Litteratur till uppsatser – hur man söker   212 Litteratur- och informationssökning utifrån en ifylld pentagon   213 Från bred till smalare sökning – före problemformulering   214

5

Att skriva en bra uppsats.indd 5

08-07-07 10.37.01


I n n e håll

Sökmetoder   215 Hjälp vid litteratur- och informationssökning   218 Sökord på svenska och engelska   219 Själva sökningen   221 Värdering av Internettexter   225 Diskussionsgrupper som informationskälla   226 Handledaren och litteratur- och informationssökning   227 Kapitel 9.  Att läsa och göra anteckningar till ­uppsatser   229 Att läsa kurslitteratur och att läsa för en uppsats kräver olika läs- och anteckningsstrategier   231 Att läsa till uppsatser   232 Läsmetod 1: syfte och innehåll   233 Läsmetod 2: grundlighet   234 Skumma – att läsa för att orientera sig om ämnet   234 Selektiv läsning – målinriktad läsning   236 Lite kort om läshastighet   237 Att göra anteckningar till uppsatsen   238 Kapitel 10.  Litteratur och källor   245 Litteraturen är ämnets bas   246 Källornas användning i och till uppsatsen   247 Problemformuleringen är vägvisare och måttstock för källhanteringen   252 Var och hur omnämner du sekundärlitteratur i din text?   253 Källkritik   257 Hur ska man återge källor?   259 Citat   261 Parafras och referat   263 Hur hänvisar man till källorna?   264 Distans till källorna   268 Litteratur- och källförteckning   270 Kapitel 11.  Teori, begrepp, ämnets metoder och ­undersökningens metod   277 Definitioner   279 Teorier i uppsatsen   280 Val av teorier till självständiga uppsatser   283 Från problemformulering till teori och ämnets metoder och undersökningsmetod   287

6

Att skriva en bra uppsats.indd 6

08-07-01 09.51.15


I n n e håll

Hur hittar man själv teorier?   289 Var i uppsatsen skriver man om teorier och metoder?   290 Ämnets metoder   292 Uppsatsens undersökningsmetod   298 Kapitel 12.  Empiri i uppsatsen   303 Kvalitativ och kvantitativ empiri   304 Innan du väljer empiri   305 Presentation av empiri i uppsatsens inledning   310 Empiri som belägg i uppsatsen   311 Empirin kan diskuteras i avsnitt om metodkritik, diskussion och slutsats   312 Kapitel 13.  Uppsatsen som ett argument   313 Argumentationen i uppsatser och andra genrer   316 Elementen i uppsatsens överordnade argumentation   316 1. Argumentationens vetenskapliga kontext   318 2. Slutsats   319 3. Belägg   320 4. Undersökningsmetoden (och ämnets metoder)   322 5. Diskussion och metodkritik   325 Motargumentation   333 Argumentationens element i uppsatsens struktur   334 Exempel på argumentationen i en uppsats   335 Den akademiska argumentationens etiska ideal   343 Kapitel 14.  Vetenskapligt språk   345 Det vetenskapliga språket   346 Skriv ”tillåtna” språkhandlingar/framställningsformer   348 Skriv metakommunicerande   348 Skriv ett precist och entydigt (fack)språk   353 Välj meningens subjekt och verb med omsorg   355 Början, mitten och slutet på ett bra avsnitt   357 Ofta ställda frågor   359 Klart språk   366 Svårt språk?   366 Språklig distans och smitta   369 Kapitel 15.  Korrekt språk i uppsatsen   371 Har du luckor i språket?   373 Vilka fel gör jag?   374 7

Att skriva en bra uppsats.indd 7

08-07-01 09.51.15


I n n e håll

Brott mot skrivreglerna   375 Talspråket som hjälpmedel   375 Interpunktion   377 Böjning   379 Brott mot gängse språkbruk   380 Använd ordböcker, lyssna och läs   381 Litteratur som kan vara till hjälp vid textproduktion   382 Kapitel 16.  Typografi och layout   383 Måste en uppsats vara snyggt formgiven?   384 Nytt stycke   385 Teckensnitt   386 Sidnumrering   387 Kapitel 17.  Skrivkramp – orsaker och handlingsalternativ   389 Från skrivblockering till skrivkramp   390 Skrivkrampens många orsaker   391 Diagnostisera skrivblockeringen   392 Ta itu med skrivblockeringar innan de blir allvarliga   395 Handledarens roll vid skrivkramp   397 Skrivkramp som kräver terapi   398 Hur studerande har kommit igång med skrivandet igen   399 Kapitel 18.  Efterord: Om du vill skriva bättre uppsatser … tala med din lärare   401 Kapitel 19.  Litteratur om att skriva uppsatser   403 Läs mer om …   403 Litteraturförteckning   406 Sakregister   414

8

Att skriva en bra uppsats.indd 8

08-07-01 09.51.16


Förord Nytt i 2:a upplagan Det har gjorts omfattande ändringar i denna 2:a upplaga av Att skriva en bra uppsats. Samtliga kapitel har reviderats och uppdaterats. Den centrala och samlande figuren, Uppsatsen pentagon, är ny, liksom modellen för uppsatsens olika element, som kopplar samman uppsatsens struktur och argumentation. Och särskilt kapitlen om litteratur, källor, teorier och metoder, struktur och argumentation har utvidgats och förnyats. Dessutom har det tillkommit ett stort antal nya översikter, mallar, råd och förslag i samtliga kapitel.

Målgrupp Målgrupp för Att skriva en bra uppsats är alla uppsatsskribenter inom högre utbildning, deras lärare, handledare och andra som ska bedöma uppsatsen. Vi skriver mest uttömmande om självständiga uppsatser, och boken riktar sig främst till dem som ska skriva uppsatser på kandidat- och magisternivå. På element- och strukturplanet finns det stora likheter mellan uppsatser oavsett om de skrivs inom ”mjuka” eller ”hårda” ämnen, och det är dessa gemensamma strukturer och element vi fokuserar på.

Exempel på bra uppsatser i boken Vi har tagit med och kommenterat många nya exempel från olika utbildningar och ämnesområden, och särskilt från samhällsvetenskapliga ämnen. En del exempel har vi fått från studerande och handledare, en del har vi hittat på Internet, på olika sidor som samlar akademiska uppsatser. De allra flesta är hämtade från bra uppsatser, eftersom bra uppsatser – bättre än dåliga – kan användas som jämförande exempel och inspirera till nya idéer som man kan bygga vidare på i sitt arbete med den egna uppsatsen. Tack till alla som har bidragit med exempel!

Den bakomliggande pedagogiken Boken är full av rutor och boxar! Det är vår pedagogiska hållning att först skriva i rutor, mallar, strukturer och boxar, och sedan skriva vidare utifrån dem. Överhuvudtaget har vi gjort denna upplaga av Att skriva en bra uppsats till mer av en handbok och uppslagsbok. Boken bygger dels på internationell forskning i akademiskt skrivande, dels på våra egna erfarenheter från många års undervisning i ämnet.

9

Att skriva en bra uppsats.indd 9

08-07-01 09.51.16


Förord

Bidrag till denna och framtida utgåvor Professor Christian Kock har satt sina spår på flera ställen i boken, särskilt i kapitel 1 om uppsatsen som genre och olika typer av uppsatser. Extern lektor Signe Hegelund har lagt grunden till kapitel 13 om argumentation. Före detta skrivkonsulent Lis Hedelund har skrivit avsnittet med språkliga råd i kapitel 15 om korrekt språk. Tack också till skrivkonsulent Signe Skov för hennes kommentarer, samt till Tina Buchtrup Pipa, politolog och bibliotekarie, för värdefulla synpunkter och förslag i kapitel 8 om litteratursökning. Vi tar tacksamt emot fler exempel, gärna även från dem som anser sig ha prövat gränserna för uppsatsskrivandet och skrivit mer okonventionellt än vad vi visar exempel på här. Och skicka gärna konstruktiva kommentarer och förslag till förbättringar till formidling@hum.ku.dk.

Om författarna Lotte Rienecker är cand psych och ledare för Formidlingscentret som hon tog initiativ till tillsammans med Christian Kock 1992. Författare till Tekster til tiden (1991), Problemformuleringer på de samfundsvidenskabelige uddannelser (1998), Problemformuleringsprogrammet Scribo (1998). Peter Stray Jørgensen, cand phil i danska, konsult på Akademisk skrivecenter, tidigare lärare i kommunikationsämnen på Byggeteknisk Højskole i Köpenhamn och extern lektor vid Institut for nordisk Filologi. Författare till bl.a. Klart sprog i universitetsopgaver, och tillsammans med Henrik Galberg Jacobsen till Håndbog i Nudansk och Politikens Basisbog om Dansk Sprokbrug. Christian Kock, professor i retorik, Köpenhamns Universitet, initiativtagare till Formidlingscentret tillsammans med Lotte Rienecker, Undervisar bl.a. i skriftlig framställning. Tidigare lektor vid Engelsk Institut. Signe Hegelund, cand phil i retorik, extern lektor vid institutionen för retorik, Köpenhamns Universitet, och Formidlingscentret. Undervisar i skrivpedagogik och akademisk argumentation. Lis Hedelund, cand phil i danska och retorik, konsult vid Formidlingscentret, tidigare amanuens vid Institut för Nordisk Filologi i danska.

10

Att skriva en bra uppsats.indd 10

09-10-15 15.13.23


Läsarvägledning Att skriva en bra uppsats är en uppslagsbok som man inte nödvändigtvis behöver läsa sammanhängande och i sin helhet. Vi rekommenderar dock att man läser kapitel 1 om uppsatsgenren och olika typer av uppsatser samt kapitel 2 om kvalitetskriterier – det är i dessa kapitel vi introducerar bokens överordnade idéer och presenterar de begrepp som vi sedan använder i resten av boken. Vi har skrivit boken i olika lager så att varje kapitel kan läsas på flera nivåer: • Man kan nöja sig med att läsa de råd som inleder varje kapitel – om man omedelbart kan se poängen med dem. • Man kan läsa kapitelöversikterna, som kortfattat visar på viktiga poäng och riktlinjer. • Man kan läsa den förklarande, resonerande och argumenterande texten om man vill få förklaringar till våra rekommendationer. • Man kan slutligen läsa de kommenterade exemplen om man vill ha det hela svart på vitt. Vi har inte kunnat undvika en del upprepningar och korshänvisningar i boken. Upprepningarna förekommer endast när något kan ses utifrån en annan synvinkel eller i en helt annan kontext. Korshänvisningarna är antingen komplement eller ett sätt att undvika att skriva exakt samma sak på flera ställen.

11

Att skriva en bra uppsats.indd 11

08-07-01 09.51.17


Kapitel 1.

Uppsatser inom högre utbildning – genren och olika typer av uppsatser • Läs vilka krav din kursplan ställer på den typ av uppsats som du ska skriva. • Sätt dig in i skillnaderna mellan de olika typer av uppsatser som används inom din utbildning: självständig uppsats, avhandling, akademisk essä och rapport. • Sätt dig in i och ta hänsyn till de krav och kvalitetskriterier som gäller för uppsatsgenren. • Tänk på att olika utbildningsinstitutioner kan ställa olika krav, även när de använder samma beteckning på uppsatserna. • Om uppsatsen ska utgå från en given text bör du vara särskilt uppmärksam på de framställningsformer du uppmanas att använda dig av. • En självständig uppsats är en undersökning av ett relevant problem inom ett visst ämne, där man utgår från teorier och metoder som är relevanta för ämnesområdet. • Uppsatser inom högre utbildning är inte skoluppsatser, lärobokstexter, artiklar i populärpress e.d. Denna bok handlar om hur du lär dig att skriva en självständig uppsats. Även om alla uppsatser inte är självständiga utgör de ett steg på vägen, dvs. de lär dig att på ett eller annat sätt leva upp till de krav som genren ställer. I detta kapitel redogör vi för de typer av uppsatser som man kan få i uppgift att skriva inom högre utbildning. Vi betonar särskilt de villkor och krav som den självständiga och undersökande (vetenskapliga) uppsatstypen ska leva upp till. Dessutom definierar och beskriver vi de begrepp vi använder och det perspektiv vi utgår från i boken.

Att skriva en bra uppsats.indd 13

08-07-01 09.51.17


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Självständiga uppsatser Med ”självständiga uppsatser” menar vi texter skrivna av de studerande som i princip ska leva upp till de krav och kriterier som gäller för vetenskapliga texter. De självständiga uppsatserna har sina modeller och förebilder i olika professionella facktexter, bland annat sådana som skrivs av lärare inom ämnesområdet som en del av deras forskning. De kräver följaktligen en hög grad av självständighet hos de studerande. I självständiga uppsatser väljer den skrivande själv sitt ämne, ställer upp problemformuleringen, söker och väljer litteratur (teori), väljer tillvägagångssätt (metod) samt analyserar, utvärderar och drar slutsatser. Graden av självständighet kan dock variera i och med att en del beslut som rör uppsatsen kan vara tagna på förhand av läraren eller institutionen – vilket då framgår av instruktionerna. Det kan till exempel handla om begränsningar i ämnesval och/eller problemformulering och/eller val av källor. I kapitel 2, som handlar om kvalitetskriterier, redogör vi närmare för hur man visar prov på självständighet i sin uppsats. Andra uppsatstyper, till exempel ”förmedlande uppsatser”, är egentligen inte akademiska uppsatser, utan vänder sig snarare till läsare utanför den akademiska kretsen. Inom många ämnesområden menar man att det är viktigt att de studerande har kunskap om denna typ av uppsats (och det håller vi med om), och därför har vi valt att ta med den här. Överhuvudtaget fokuseras det mer på att lära de studerande ”professionellt skrivande”, dvs. att skriva i olika genrer som används yrkesmässigt inom institutioner och andra verksamheter. Vi redogör kort för detta sist i kapitlet, men denna typ av uppsatser är inte bokens tema. Vi hänvisar dock till kapitel 19, s. 405, där vi har sammanställt en del användbar litteratur om att skriva förmedlande uppsatser.

Inom den vetenskapliga genren undersöks ett problem inom ett visst ämne Flaggskeppen bland uppsatserna i högre utbildning är avhandlingen samt C- och D-uppsatser, dvs. • licentiat- och doktorsavhandlingar • kandidat- och magister-/masteruppsatser Inom en del utbildningar används projektrapport och forskningsrapport som generell term för avhandling och C- och D-uppsats. Och det vi skriver om självständiga uppsatser generellt gäller även för avhandlingar samt C- och D-uppsatser.

14

Att skriva en bra uppsats.indd 14

08-07-01 09.51.17


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Men även här finns det olika indelningar. En indelning kan till exempel göras ut­ifrån var uppsatserna tar sin utgångspunkt samt arten av det material som undersöks. Gemensamt för de självständiga uppsatserna är att de undersöker ett relevant problem inom ett visst ämne, i en ämnesmässig kontext och på ett sätt som är relevant för det aktuella ämnet. Vi ger följande definition:

Den vetenskapliga genren – en definition Dokumentation ɡɡ av en undersökning ɡɡ av ett problem relevant inom ett visst ämne ɡɡ med hjälp av ämnesområdets teorier och metoder ɡɡ i syfte att övertyga ɡɡ andra kolleger ɡɡ om resultatets och slutsatsernas tillförlitlighet ɡɡ på ett sätt som är acceptabelt utifrån ämnesområdets diskurs

Begreppsförklaring • Undersökning är det överordnade begreppet i vetenskapligt skrivande – det är den akademiska språkhandlingen. Men undersökning innebär inte nödvändigtvis att man måste lösa det valda problemet; inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området förväntas man vanligtvis att analysera, tolka, diskutera och utvärdera problemet. • Ett problem innebär att flera problem endast kan behandlas i en och samma uppsats om de kan samlas under en hatt. • Att ett problem är relevant inom ett visst ämne innebär först och främst att det hör till ämnet. I praktiken kontrolleras detta i och med att din handledare ska godkänna att det du skriver hör till ämnet. När vi talar om ett relevant problem menar vi inte att något ska vara mycket problematiskt för att utgöra grunden för en problemformulering, utan snarare att det ska saknas ett svar på det valda problemet. Det handlar om ett problem som det finns ett visst behov av att undersöka inom ämnet. Ett problem är alltså inte varje fråga som man inte kan svaret på, utan en fråga som man saknar svar på, dvs. där man kan använda ett

15

Att skriva en bra uppsats.indd 15

08-07-01 09.51.17


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

eventuellt svar till något. Vi redogör närmare för vad detta innebär i kapitel 6, som handlar om problemformulering. • Ämnesområdets teorier och metoder inbegriper de begrepp och färdigheter som man använder sig av i undersökningen. Begrepp motsvarar här ungefär ”teorier” och färdigheter motsvarar ”metoder”. Tanken är att man i en självständig uppsats ska välja de teorier och metoder från ämnesområdets ”verktygsväska” som lämpar sig bäst i arbetet med problemet, dvs. dem med vars hjälp man löser problemet bättre än man hade gjort utan dem. Teorier och metoder är ofta redskap för problemlösning i den självständiga uppsatsen – inte mål i sig. Det finns dock rena teori- och metoduppsatser där ”problemlösningen” ligger i att behandla problem inom eller mellan teorier och metoder. • Målet är att övertyga om tillförlitligheten i undersökningens resultat och slutsatser. Undersökningen ska, i idealfallet, tillföra ämnet något nytt, hur litet det än må vara, men detta nya ska vara trovärdigt, och därför är vetenskapligt skrivande alltid argumenterande. • Argumentationen vänder sig till kolleger som kan använda och vidareutveckla resultaten, och framställningen ska därför göras i enlighet med kårens vetenskapliga praxis. När det gäller vem man ska se som sin läsare, se rutan ”Vem skriver man för?” på nästa sida. Sammanfattningsvis kan uppsatsgenren beskrivas på följande sätt: Den vetenskapliga genrens karakteristika ɡɡ Den primära språkhandlingen är att undersöka. ɡɡ Den innehåller alltid teori och/eller metod – det finns inga teorikrav i andra genrer. ɡɡ Det principiella avsändare–mottagareförhållandet är mellan personer inom samma ämnesområde. ɡɡ Funktionen inom det akademiska samhället är kommunikation av vetenskapliga resultat i en vetenskaplig, användbar form. ɡɡ Den styrs av vetenskapliga krav (se s. 51). ɡɡ Den är uppbyggd av ett antal fasta element och har en (ganska) fast struktur (se s. 165). ɡɡ Den iakttar regler för behandling av sekundärlitteratur, citatteknik, noter m.m. ɡɡ Den följer regler för vad som ska stå i inledning och slutsats (se s. 194).

16

Att skriva en bra uppsats.indd 16

08-07-01 09.51.18


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

ɡɡ Den använder ämnesområdets språk och den metakommunicerar (se s. 348–353). Vem skriver man för? Målgruppen för uppsatser som skrivs inom högre utbildning kan bäst beskrivas som en person inom samma ämnesområde med samma grundutbildning och generellt samma ämnesmässiga förutsättningar som den skrivande, men som inte besitter särskilda kunskaper om just det område eller de ämnesrelaterade problem som uppsatsen handlar om.

Vetenskap – vad menar vi med det? Vetenskap är ett omfattande begrepp och dessutom verkar det ofta skrämmande på de studerande. Men det behöver det inte vara. Vetenskap är att föra samman det man undersöker med för ämnesområdet relevanta redskap: teorier, begrepp och metoder. Vi illustrerar detta och de därmed sammanhängande kraven på framställningen på följande sätt:

Vad är vetenskap? Vetenskap är en undersökande verksamhet som förenar ɡɡ vetenskapliga principer (teori och metod) ⇓ och ⇑ ɡɡ specificerade, konkretiserbara, kontextualiserade fenomen och krav ɡɡ precision i begreppshanteringen ɡɡ motiveringar till skribentens val utifrån undersökningens syfte ɡɡ förklaring av viktiga antaganden och tillvägagångssätt ɡɡ dokumentation.

Denna beskrivning står i motsats till många missuppfattningar om vad vetenskap är och som vi särskilt träffar på hos ”nybörjare”, till exempel:

17

Att skriva en bra uppsats.indd 17

08-07-01 09.51.18


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Vad behöver vetenskap inte vara? ɡɡ omfångsrik ɡɡ skolmässigt teoretisk/metodisk ɡɡ politiskt, ideologiskt korrekt ɡɡ uttryck för de ”sanna” åsikterna ɡɡ språkligt abstrakt

En sten till vetenskapens stora hus Ett sammanfattande sätt att beskriva den självständiga uppsatsen är att den i idealfallet ska lära den som skriver hur man fogar ”en sten till vetenskapens stora hus”, dvs. hur man forskar. I praktiken nöjer man sig inom utbildningssystemet ofta med mindre, särskilt när uppsatsen skrivs i början av en utbildning. Faktum är att idag är det först i de licentiat- och doktorsavhandlingar som skrivs utifrån reguljär forskning som det verkligen ställs krav på vetenskaplig nyhet. Men vad kan man då i idealfallet tillföra sitt ämnesområde? Vad kan vara din uppsats bidrag till vetenskapens stora hus? ɡɡ sätta ny information i skrift för första gången ɡɡ föra andras tankar vidare ɡɡ tillföra en originell observation, en teknik eller ett resultat till ett stycke forskning som är kompetent, men inte originellt ɡɡ pröva någon annans idé ɡɡ göra ett nytt empiriskt arbete ɡɡ ta sig an en ny syntes ɡɡ tolka redan känt material på ett nytt sätt ɡɡ pröva något på ett sätt som tidigare har prövats på andra sätt ɡɡ testa en teori, metod, modell eller teknik inom ett nytt fält ɡɡ förse ett välkänt område med ny dokumentation ɡɡ använda olika metoder tvärvetenskapligt ɡɡ studera ett område som tidigare inte har studerats

18

Att skriva en bra uppsats.indd 18

08-07-01 09.51.18


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Anm.: Bearbetning av Justifying Research through the Literature Review – Robin Bellers & Lawrence Smith (Konferenspresentation, 2:a EATAW-konferensen, Budapest 2003) som i sin tur har bearbetat sammanställningen från Phillips och Pugh 1994.

I en kandidatuppsats kan det till exempel innebära att skribenten analyserar empiri eller ställer olika teorier mot varandra (om det inte redan är gjort i den litteratur man har tillgång till). Genom självständiga uppsatser ska man träna sig i att på egen hand hantera ett material. I ”genreskogen” nedan kan man se hur de olika träden representerar var sin grupp texter med samma grundläggande språkhandling. Det är främst trädet till vänster du ska kunna hantera, medan de övriga är sådana du inte behöver sätta dig in i. Genreskogen – den självständiga uppsatsen och andra facktextgenrer – lexikaliska texter – läroböcker

– populärvetenskapliga artiklar

– fältdagböcker – rapporter

– vägledningar

– berättelser – redogörelser – recensioner

– praktik – akademiska rapporter essäer – självständiga uppsatser – vetenskapliga artiklar/avhandlingar undersökande texter

registrerande texter

– personliga essäer – ”fristil” – krönikor – kåserier

förmedlande texter

resonerande texter

– OBS

värderande texter

reglerande texter

19

Att skriva en bra uppsats.indd 19

08-07-01 09.51.19


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

De genrer man inte ska skriva i när man skriver en självständig uppsats är de som har en annan språkhandling än den undersökande, en annan målgrupp och ett annat syfte. De saknar alltså ett eller flera hörn i pentagonen. Till sist lite kort om andra genrer än den självständiga uppsatsen. Under en utbildning begränsas det antal genrer som man kan skriva i:

Forskarnivå

Magister/masternivå

Kandidatnivå

Gymnasienivå

På gymnasiet får man skriva i en mängd olika genrer, och det gör man också efter utbildningens slut. Magisteruppsatsen är utbildningssystemets genremässigt smalaste typ. Här skriver nästan alla en klassisk problemundersökande avhandling. Ju längre man kommer i en akademisk karriär desto friare blir genrevalet. Forskare skriver i alla akademiska genrer, till exempel recensioner, essäer, lexikaliska artiklar, festskrifter och konstkataloger, dvs. genrer som normalt sett är uteslutna för de studerande (inom ramen för deras utbildning). Forskare på universitetet har begränsade möjligheter att skriva i dessa ”utanför huset-genrer”. Problemet med dem är att de inte ger utrymme för teori- eller metodbruk och inte heller explicit kritisk användning eller diskussion av litteratur, då de inte tränar de metoder som man ska inom utbildningen. När studerande blir underkända eller får hård kritik vid handledning beror det ofta på att de har hoppat över flera steg i utbildningen och gått direkt på att skriva ”forskartexter” i form av läroböcker och populärvetenskapligt förmedlande texter. Det går oftast inte bra. Under utbildning belönas de studerande när de tränar problemundersökning med hjälp av metodiska/systematiska tillvägagångssätt och när de använder sig av och förhåller sig till teori(er).

20

Att skriva en bra uppsats.indd 20

08-07-01 09.51.20


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Akademisk språkhandling och framställning När du skriver i akademiska sammanhang gäller det först och främst att förstå den akademiska språkhandlingen – som är att undersöka. När du ska skriva en uppsats måste du veta vilka språkhandlingar uppsatsen ska utföra – och vilka den inte ska utföra. Det grundläggande krav som ställs på många uppsatser är nämligen att de ska tillhöra en särskild sorts språkhandling. Andra språkhandlingar faller utanför din utbildning och dem ska du undvika när det är dags att skriva uppsatsen. Här följer en sammanställning över vetenskapligt acceptabla respektive oacceptabla språkhandlingar: Vetenskapliga och icke-vetenskapliga språkhandlingar/framställningsformer Gångbart i den vetenskapliga genren är:

Icke gångbart i den vetenskapliga ­genren är:

ɡɡ analysera ɡɡ argumentera ɡɡ begrunda ɡɡ beskriva ɡɡ (be)visa ɡɡ citera ɡɡ definiera ɡɡ diskutera

ɡɡ agitera ɡɡ berätta ɡɡ erfara ɡɡ förmoda ɡɡ kåsera ɡɡ lovprisa ɡɡ mena ɡɡ missionera

ɡɡ göra sannolikhetsberäkningar ɡɡ kategorisera ɡɡ konstruera ɡɡ kontextualisera ɡɡ kritisera ɡɡ kvalificera ɡɡ nyansera ɡɡ parafrasera ɡɡ prioritera ɡɡ problematisera ɡɡ reflektera ɡɡ relatera ɡɡ resonera ɡɡ tolka ɡɡ undersöka ɡɡ välja ɡɡ utvärdera (utifrån ämnesrelaterade ­kriterier!)

ɡɡ nedgöra ɡɡ plagiera ɡɡ popularisera ɡɡ postulera ɡɡ recensera ɡɡ tillstå ɡɡ tro ɡɡ tycka ɡɡ underhålla ɡɡ uppleva

21

Att skriva en bra uppsats.indd 21

08-07-01 09.51.21


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Det är särskilt viktigt i de självständiga uppsatserna att man har förståelse för detta. Här är det nämligen många studerande som gör fel. De får inte riktigt grepp om vad de ska göra i sin uppsats och kastar sig därför in i allt möjligt annat som inte förväntas av dem. Det är först när de får ett betyg eller ett omdöme med tillhörande förklaringar som de inser vad de borde ha gjort. Kort och gott: En uppsats utför en språkhandling – den undersöker. Här följer några språkhandlingar som inte förväntas av den självständiga uppsatsen.

Icke-akademisk språkhandling Ett vanligt och grundläggande fel som görs i samband med självständiga uppsatser är att man utför en helt annan handling, nämligen att berätta allt man vet om ämnet. Du har antagligen redan i grundskolan skrivit projektuppsatser och liknande. Dessa har ofta ett överordnat tema, till exempel ”barnarbete”, ”August Strindberg” eller ”Nepal”. Det som många elever då gör (hörde du till dem?) är att samla på sig allt de vet och kan hitta om ämnet och presentera det i en uppsats där de ger stort utrymme åt illustrationer, innehållsförteckning osv. De kanadensiska psykologerna och skrivforskarna Bereiter och Scardamalia (1987) kallar denna arbetsform för ”knowledge telling” (se s. 52). Man berättar det man vet, helst på ett snyggt sätt – och det kan vara alldeles utmärkt i grundskolan. Kanske kan man, med lite tur, till och med komma undan med det på gymnasiet. Men inte i högre utbildning. Här ska du inte berätta allt du vet om August Strindberg. Om du studerar svenska språket och skriver om honom ska du givetvis veta en hel del om honom – men ingen orkar läsa allt du vet. Däremot ska du undersöka något som har med honom att göra, till exempel hur han använder sin egen uppväxt som utgångspunkt i sitt skrivande. Ett annat typiskt missförstånd när det gäller uppsatsens språkhandling: Låt oss åter anta att du studerar svenska språket och skriver om August Strindberg. Du har kanske valt ämnet för att du älskar författaren. Det är ett utmärkt skäl, och du ska givetvis fortsätta göra det, men gå inte i fällan och tro att du ska skriva om hur fantastisk han är. Du vill gärna förmedla din förtjusning, kanske citera några av dina favoritstycken och få sagt hur bra de är. Den språkhandlingen är att hylla. Den kan du använda dig av i andra sammanhang, dock inte i uppsatsen. Man får givetvis tycka om det ämne och de författare man läser. Varför skulle man annars lägga ner så mycket tid? Och det du tycker om hos August Strindberg är absolut inte irrelevant för den vetenskapliga undersökningen av honom. Men du ska inte skriva en uppsats om din begeistring. Däremot kan du skriva en uppsats där du undersöker en egenskap hos Strindberg – en egenskap – som enligt dig 22

Att skriva en bra uppsats.indd 22

08-07-01 09.51.21


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

bidrar till hans storhet. Det ska helst vara en egenskap som du anser inte har uppmärksammats tillräckligt (du bör känna till vad som redan har skrivits om den), och därför vill du nu belysa viken roll den spelar hos honom.

Undersökningens bas – uppsatsens pentagon För att uppsatsen ska få erforderlig vetenskaplig grund måste ett antal olika villkor uppfyllas. Detta illustrerar vi med en pentagon:

1. Undersökningens frågeställning (problemformulering): Vad frågar du?

5. Undersökningsmetodens/tillvägagångssätt: Hur frågar du?

4. Undersökningens redskap: Teori, begrepp, metod: Vilka verktyg använder du för att ställa dina frågor?

2. Undersökningens syfte: Varför frågar du?

3. Undersökningens empiri, material, data, fenomen: Till vilket material ställer du dina frågor?

23

Att skriva en bra uppsats.indd 23

08-07-01 09.51.21


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Pentagonen visar de grundläggande hörnstenarna i varje vetenskaplig undersökning. När andra element och aktiviteter i uppsatsskrivandet behöver placeras och relateras till uppsatsens olika hörnstenar kommer vi i boken hädanefter att referera till pentagonen. Det finns undersökningar som inte innehåller empiri i vanlig mening, utan som undersöker teori(er). I sådana fall innefattar pentagonens tredje hörn även teori(er) (se exempel 4 på s. 28). Här följer fem exempel på pentagoner som har fyllts i utifrån bra uppsatser. Uppsatserna är hämtade från olika utbildningar och ämnesområden. Se även exemplet på s. 136 i kapitel 6 om problemformulering.

24

Att skriva en bra uppsats.indd 24

08-07-01 09.51.21


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Exempel 1: Uppsats i litteraturhistoria (kandidatnivå)

1. ”I det följande ska jag försöka bevisa att psykologin inte föddes med naturalismen, utan kan ses som kännetecknande för hela århundradets (1800-talets) litteratur.” 5. 1. Den litteraturhistoriska problemställningen 2. De klassiska litteraturhistoriska teoretikernas ökning 3. Analys av det intressanta i texter från före 1870 4. Analys av texter efter 1870 5. Sammanfattning (slutsats) som stödjer problemformuleringen.

4. Litteraturhistorieteoretikers påståenden (analysredskap): t begreppet ”det intressanta” t wallmänt tillgänglig psykologisk begreppsapparat”.

2. ”Denna uppsats syfte är att betrakta 1800-talets litteratur i ett brett perspektiv för att försöka lyfta fram ett sammanhang som inte framträder vid traditionella tidsindelningar.” (Före och efter det modernas genombrott, ca 1870.) (Det omedelbara syftet är ämnesinternt, men perspektivmässigt sätts problematiken i relation till undervisning i en litterär period på gymnasiet.)

3. Litterära texter och metatexter (recensioner, m.m.) före och efter det modernas genombrott.

25

Att skriva en bra uppsats.indd 25

08-07-01 09.51.22


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Exempel 2: Uppsats från en sjuksköterskeutbildning (yrkesutbildning)

1. ”Hur kan jag som anestesisköterska kommunicera med och reducera oron hos en patient som ska sövas och tidigare har upplevt awareness under anestesi?”

5. 1. Teorigenomgång 2. Analys av praxisbeskrivningen med hjälp av begrepp från teorin 3. Slutsats i relation till praxisbeskrivningen 4. Perspektiv: Förslag till procedurer i samband med awareness.

4. Litteratur om awareness. Ångestteori. Teori om kommunikation med patienter. Amerikanska teorier om kommunikationsstrategi.

2. ”(Jag kommer att titta närmare på den kommunikation som sker med patienter som har varit utsatta för sådana traumatiska upplevelser,) i hopp om att kunna reducera patienters oro för att sövas på nytt.”

3. Praxisbeskrivning (patienten NN) + andras empiri.

26

Att skriva en bra uppsats.indd 26

08-07-01 09.51.22


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Exempel 3: Uppsats i statskunskap (kandidatnivå)

5. ” Vi kommer inledningsvis i kapitel 2 att redogöra för våra metoder och introducera vårt case … (vi redogör) i kapitel 3 för vilka evalueringar som har varit aktuella … I kapitel 4 introducerar vi den analysapparat som vi kommer att använda oss av … vi anpassar teorierna till detta avsnitt … I kapitel 5 operationaliserar vi modellen för lärande genom evalueringar och utvecklar fem hypoteser … I kapitel 6 prövar vi de fem hypoteserna … (med hjälp av semistrukturerade intervjuer.)”

1. ”Denna uppsats ska undersöka vad det innebär att gå från kunskap i form av evalueringar till förändringar i praktiken … Vad är det som gör att evalueringar ofta inte leder till något? …Vilka betingelser ska vara uppfyllda för att evalueringar ska leda till lärande? Var dessa betingelser uppfyllda i samband med den bostadssociala insatsen 1993 till 2004? Vilka barriärer kan det finnas i den bostadssociala insatsen som hindrar att evalueringarna leder till lärande?”

4. ”Det gör vi genom att redogöra för teorier om lärande i organisationer, som bland annat handlar om hur man går från kunskap till praxis.” Metodlitteratur, till exempel Bryman: Social Research Methods; Christensen: Kvalitativ analys; Kvale: Den kvalitativa intervjun (med flera).

2. ”Därför är det relevant att undersöka vad man kan göra när man gör evalueringar och samtidigt vill lära sig något av dem.”

3. ”Uppsatsens empiri är den så kallade ’bostadssociala insatsen ’ som påbörjades under regeringen Nyrup, och där det från första början gjordes många evalueringar.”

27

Att skriva en bra uppsats.indd 27

08-07-01 09.51.23


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Exempel 4: Uppsats från bibliotekarieutbildningen (kandidatnivå) 1. ”Jag har för avsikt att redogöra för vilken betydelse diskursbegreppet har inom organisationsteorin. Vidare har jag för avsikt att redogöra för vilka uppfattningar om konstruktion som ligger i de olika innebörderna och användningarna av diskursbegreppet. Detta ska leda till en diskussion om det finns ett samband mellan diskursbegr epp, konstruktionsuppfattning och organisationsförståelse.” 5. 1. ”… går jag igenom de tre texterna och redogör för varje författares teorier… 2. … jämför jag de tre. Jag försöker att inplacera författarna i varandras teorier i syfte att jämföra deras diskursbegrepp och organisationsförståelse. 3. … har jag för avsikt att redogöra för förhållandet mellan diskursbegrepp och konstruktionsuppfattning.” 4. Metod: analys, jämförelse och kategorisering av de tre teoretikernas definitioner av diskursanalys utifrån Søren Barlebo Wennerbergs teori om socialkonstruktivism.

2. ”Eftersom diskursbegreppet kan ha flera innebörder är det viktigt att visa på skillnaden mellan dessa för att veta vilken innebörd diskursbegreppet kan ha, och för att veta vilken konstruktionsuppfattning som ligger till grund för användningen av diskursbegreppet.” – ”Slutsatserna om förhållandet mellan diskurs och konstruktion antas kunna överföras till andra fält …” 3. ”… tre texter skrivna av teoretiker inom fältet or ganisationskommunikation …” (teorier om organisationskommunikation).

28

Att skriva en bra uppsats.indd 28

08-07-01 09.51.23


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Exempel 5: Uppsats från socionomutbildningen (kandidatnivå)

5. t &konomisk/juridisk ram t 7al av familjer till intervjuerna t Metodisk/teoretisk ram: in- och exklusion t *ntervjuguide görs utifrån Henning Hansens modell t "nalysmodell görs utifrån teorin t "nalys av familjeintervjuerna t 4ocial insatsdel: begreppet erkännande introduceras och intervjuerna analyseras utifrån detta.

1. ”Hur påverkas nyanlända flyktingar av att leva på existensminimun – sett i ett inklusions-/exklusionsperspektiv – inom livsområdena: socialt liv, fritid och det politiska livet? – Kan socionomen genom erkännande eller brist på erkännande påverka familjernas tillgång till eller uteslutning ur dessa livsområden?”

4. Metod: Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Teori: Henning Hansen om fem livsområden; Luhmann via Nils Mortensen om in-/exklusion; C. Juul Kristensens marginalitetsbegrepp. Høilund & Juuls erkännandebegrepp utifrån deras normativa teori om socialt arbete.

2. ”…att undersöka hur den låga inkomstnivån påverkar deras liv i övrigt … att samla information så att det blir möjligt att framställa saklig kritik.”

3. *OUFSvju med tre flyktingfamiljer och två socionomer.

29

Att skriva en bra uppsats.indd 29

08-07-01 09.51.24


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Andra akademiska uppsatsgenrer Akademiker skriver givetvis i andra genrer än den undersökande. Dessa genrer är följande: Akademikers skrivande i och utanför elfenbenstornet t antologiartikel t t t t t t t t t t

artikFMJVQQTMBHTCPL veUFOTLBQMJHBStikFMCPL EPLUPSTBWIBOEMJOH NBHJTUFSVQQTBUT TBLOBT TBLOBT TBLOBT kandidaUVQQTBUT SBQQPSt BLBEFNJTLFTTÊ

t VOEFSTÚLBOEFUFYUFSJFMGFOCFOTUPSOFU

t UJETLSJGUTBStikel t MÊSPCPL

t QPQVMÊSveUFOTLBQMJHBSUJLFM

t LSÚOJLa t EFCBUUJOMÊHH

t GÚSNFEMBOEFUFYUFSVUBOGÚSFMGFOCFOTUPSOFU

Det är texterna till vänster i uppställningen som generellt är ämnesrelaterade och vetenskapliga, som man skriver inom den akademiska kretsen, i elfenbenstornet. Texterna till höger är de man skriver när man vänder sig till en bredare läsekrets, utanför elfenbenstornet. Sådana texter ska man alltså inte skriva när man arbetar med en självständig uppsats (se avsnittet ”Vad en självständig uppsats inte är”, s. 40). Några hamnar dock både innanför och utanför, till exempel läroboken och den vetenskapliga artikeln. Här nedan redogör vi för de vanligaste texterna som skrivs i elfenbenstornet, men det är viktigt att vara uppmärksam på att olika utbildningar definierar typerna olika. Därför bör du undersöka vad just din utbildning menar med de uppsatstyper som används. Notera att vi har inkluderat förmedlande uppsatser här, trots att de inte hör till elfenbenstornet.

30

Att skriva en bra uppsats.indd 30

08-07-01 09.51.24


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Uppsatstyper i högre utbildning Självständiga uppsatser ɡɡ Vetenskapliga uppsatser (till exempel uppsatser och projekt på kandidatnivå, projektuppsatser, uppsats på magisternivå och examensuppsatser av olika slag) – som vi har redogjort för ovan ɡɡ Rapporter (till exempel registrerande rapporter, praktikrapporter) ɡɡ Uppsatser i form av akademiska essäer Styrda uppsatser ɡɡ Färdighetsuppsatser ɡɡ Provuppsatser ɡɡ Förmedlande uppsatser ɡɡ Populariserade texter

Eftersom hela boken handlar om vetenskapliga uppsatser redogör vi här nedan för de övriga huvudtyperna.

Rapporter Rapport är en mycket bred beteckning som används om många slags olika texter och uppsatser. Som vi nämnde tidigare används till exempel projektrapport på många utbildningar nästan synonymt med det vi kallar avhandling – skillnaden ligger främst i det sätt på vilket det grundläggande arbetet (undersökningarna) görs – grupparbete m m. Dessa skillnader handlar mer om ord än innehåll. Det vi skriver om genren avhandlingar gäller också för undersökande projektrapporter. När det gäller rapporter är det sätt på vilket till exempel kursplanen och lärarna definierar typen viktigare än beteckningen i sig.

Registrerande rapporter Här använder vi oss emellertid av rapport i betydelsen uppsatser som först och främst är ett akademiskt och systematiskt insamlande av information på ett ställe (Jacobsen och Jørgensen 2005). Vissa rapporter är rent registrerande, dvs. enbart beskrivande, kategoriserande och eventuellt förklarande. Syftet med denna typ av

31

Att skriva en bra uppsats.indd 31

08-07-01 09.51.24


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

registrerande rapporter är att samla ett visst urval av information i en praktisk form för att kunna användas till något annat. I egenskap av professionell text är den inte att betrakta som ett mål i sig, utan det är meningen att man/någon ska arbeta vidare med informationen. Det gäller till exempel många fältrapporter inom ämnen som samlar empiriska data utanför litteraturen, till exempel arkeologi. Det är insamlingsmetoden och systematiseringen av fakta, och därmed användbarheten, som avgör om en registrerande rapport blir bra. Den måste utvärderas utifrån sitt bruksvärde: Kan den till exempel användas av akademiker för deras syften och i deras konkreta arbetssituation, till exempel som dokumentation i en avhandling? Men ren registrering av information är inom högre utbildning sällan en väsentlig kvalifikation, utan snarare en praktisk färdighet. Inom högre utbildning förväntas skribenten förhålla sig betydligt mer självständigt till innehållet än att enbart beskriva. Det gäller som sagt särskilt i projektrapporter (och forskningsrapporter) som dokumenterar ett (forsknings)arbete genom att undersöka ett problem, och där det ställs precis samma krav som på en avhandling. Men även i andra typer av rapporter inom högre utbildning är den renodlade kunskapsinsamlingen sällsynt. Underkategorier är till exempel försöksrapporter och laboratorierapporter som redogör för hur man har genomfört ett försök och under vilka villkor, med vilken metod (eventuellt apparatur) och med vilka resultat.

Praktikrapporter En särskild form av rapport skrivs i samband med praktikarbete, där den studerande under en period vistas i en verksamhet och omsätter sina färdigheter i praktiskt arbete. Praktik syftar till att de studerande kan pröva och utveckla sina färdigheter i praktiken, och detta bör avspeglas i rapporten. Praktikrapporten ska generellt sett å ena sidan analysera och utvärdera erfarenheterna från praktiken (yrkeserfarenheterna, till exempel roller, aktiviteter, projekt, produkter) utifrån ett vetenskapligt synsätt (teorier, metoder), och å andra sidan utvärdera utbildningens vetenskapliga synsätt och den yrkesmässiga kompetensen utifrån hur den gör sig i praktiken. Syftet med rapporten är att dokumentera den kompetens som prövats och utvecklats i praktiken. Här nedan anges de riktlinjer som gäller för innehåll och form:

32

Att skriva en bra uppsats.indd 32

08-07-01 09.51.25


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Fokus i praktikrapportens innehåll kan vara ɡɡ en egenhändigt framtagen produkt, till exempel en databas, ett utställningsobjekt, förmedlande texter e.d., granskad i förhållande till den kontext i vilken den ska användas, brukssituationen och brukarnas kravspecifikationer samt den vetenskapliga grund som den studerande utgår från. ɡɡ en analys av ett förhållande på praktikplatsen, till exempel organisatoriskt, eller med fokus på praktikplatsen som kulturinstitution e.d., utifrån ämnets teorier/analysmetoder/modeller. ɡɡ en användning av vetenskapliga metoder i samband med en utvald arbetsuppgift på praktikplatsen, till exempel de metodiska överväganden man gör i samband med uppbyggnaden av en databas över arkivmaterialet på praktikplatsen. Praktikrapportens form Själva rapporten bör ɡɡ minimeras till ren rapportform och begränsas när det gäller återgivning av dagbok/loggbok (dvs. ensidiga beskrivningar av och referat över praktiken), om det inte har en konkret funktion i analysen. ɡɡ vara fokuserad, dvs. analysera en konkret uppgift, en arbetsprocess som praktikanten har tagit del av eller en produkt som hon eller han har tagit fram (eventuellt flera, om de kan samlas under en hatt), dvs. att praktiken som sådan fungerar som kontext för en konkret analys. ɡɡ lägga tyngd på analys, reflektion, diskussion och värdering av kompetens. ɡɡ helst innehålla praktikplatsens och/eller användarnas kommentarer på produkt och analyser.

Den akademiska essän Ordet essä täcker in åtminstone två typer av texter – den akademiska och den personliga essän – vilket kan skapa förvirring. Den akademiska essän är en långt mer bunden och strukturerad genre än den personliga. I likhet med den självständiga uppsatsen baseras den på källor eller data och omfattar akademiska metoder och begrepp. Den handlar om vanliga problem och problemställningar inom ämnesområdet, på samma sätt som den självständiga uppsatsen, men tyngdpunkten i 33

Att skriva en bra uppsats.indd 33

08-07-01 09.51.25


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

essän ligger mer på att man behärskar ämnets teorier och kan diskutera dem, än på undersökning och självständighet i datamaterialet. Som professionell genre kan den akademiska essän syfta till att för andra inom fältet peka på och argumentera för frågor som berör ämnesområdet, göra andra uppmärksamma på något som är sannolikt och leverera goda – om än inte uttömmande – argument för detta. En akademisk essä argumenterar vanligtvis för en enda uppfattning om ett material som kan tolkas på olika sätt (Clanchy och Ballard 1997). Essäns uppgift är att ta ställning och leverera ett förslag till möjlig uppfattning, och gärna integrera eller i varje fall förhålla sig till olika konkurrerande tolkningar. Dessutom ska den akademiska essän enligt Clanchy och Ballard (1997, s. 13) • analysera – inte bara beskriva eller förklara • använda generella begrepp, antaganden och teorier på ett specifikt material (eller tvärtom) • baseras på skriftliga källor (inte på egna erfarenheter – som i grundskolan).

Element som ingår i essän – Vad ska man göra? ɡɡ Beskriva tema, ställa upp (identifiera) problem och ställa den fråga som hela essän förhåller sig till. ɡɡ Komma fram till förklaring, svar, lösning, slutsats. ɡɡ Utveckla ett resonemang som ”logiskt” leder från problem, frågor osv. till förklaring, svar, lösning, slutsats. ɡɡ Dokumentera alla påståenden med akademiskt acceptabla belägg. ɡɡ Göra framställningen lätt att följa för läsaren. Akademiska essäer används som ett slags övningsuppsatser i akademiskt resonemang och argumentation. De förekommer i viss utsträckning i det svenska utbildningssystemet; till exempel kan det ställas krav på att man på en kurs ska ha skrivit ett visst antal för att man ska få godkänt. I essäer är ämnet och till viss del problemformuleringen och källorna ofta angivna, som i denna essäuppgift från andra terminens studier i antropologi: • Diskutera utifrån empiriska exempel hur olika antropologer har förhållit sig till etnicitet. Akademiska essäer är ofta styrda som i exemplet ovan, men de kan också vara fria inom ramen för kursens ämnesområde.

34

Att skriva en bra uppsats.indd 34

08-07-01 09.51.25


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Styrda uppsatser De styrda uppsatserna är undervisningsuppsatser utan motsvarighet utanför utbildningsinstitutionen. De har endast till syfte att träna eller kontrollera den kunskap och de färdigheter som de studerande har användning för när de ska skriva de självständiga uppsatserna. De förekommer enbart under utbildningens första studieår och de tjänar ett renodlat utbildningssyfte. De kan delas in i två huvudtyper: färdighets- och provuppsatser.

Färdighetsuppsatser Färdighetsuppsatser är uppsatser som används i undervisningen, med givet ämne, given problemformulering och eventuellt givna källor. De tränar bland annat: • färdigheter som ingår som redskap i självständiga uppsatser • ämnets metoder • akademisk observations- och analysförmåga • olika sätt att använda källor och litteratur • formalia Typiska färdighetsuppgifter är: • Argumentation för … • Referat av en text • Jämförelse mellan … • Analys av … • Tolkning av … • Diskussion … • Värdering av … Ofta är uppsatstexten indelad i tre uppgifter, till exempel: 1. Beskriv (eller redogör, skildra, karakterisera). 2. Analysera (eller jämför). 3. Diskutera, utvärdera. En annan sorts färdighetsträning är att skriva ett referat eller en resumé av ett intressant verk inom ämnet, eller kanske av en särskild tänkares filosofi. Då handlar det om att träna färdigheten att förstå och klart framställa essensen hos tänkaren eller i det aktuella verket.

35

Att skriva en bra uppsats.indd 35

08-07-01 09.51.25


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

I musik skriver man arrangemang och harmoniseringar av melodier, antingen i klassisk eller rytmisk stil. Färdigheten att kunna arrangera och harmonisera är oumbärlig för till exempel en musiklärare. Inom litterära ämnen får man i uppgift att skriva tolkningar eller analyser av litterära texter. De färdigheter som krävs i dessa typer av uppsatser är användbara för fackfolk inom olika områden. Det är färdigheter som man har användning för i självständiga uppsatser och på andra sätt i sin framtida professionella verksamhet, och därför bör man träna upp dem. Man gör alltså klokt i att göra färdighetsuppgifterna omsorgsfullt och noga granska de omdömen man får, eftersom det är ett bra och viktigt sätt att lära sig något på utbildningen. Men tänk på att dessa grundläggande färdigheter är ett medel, inte ett mål i sig. Man ska kunna använda sig av dem, och dessutom komma ihåg att göra det i relevanta sammanhang. När man börjar arbeta med en färdighetsuppsats är det klokt att ställa nedanstående frågor. Man kan rikta dem till sig själv, men om det inte räcker bör man fråga sin lärare. Man får garanterat mer ut av undervisningen om man gör det, eftersom det är större chans att lyckas med en aktivitet om man förstår det bakomliggande syftet. • Vilken färdighet tränar jag i arbetet med den här uppsatsen? • Varför är den färdigheten bra att ha? • I vilka sammanhang utanför skolan kan jag få användning för denna färdighet?

Provuppsatser Provuppsatser testar särskilda ämneskvalifikationer (färdigheter, kunskap, insikt). Alla de kvalifikationer som nämns i avsnittet ovan om färdighetsuppsatser är en förutsättning för att kunna skriva de självständiga uppsatser som krävs för att få examen inom olika ämnen. Ibland ser examensuppsatsen, som alltså är ett prov, precis likadan ut som färdighetsuppsatsen, som alltså var en träning. Därför gäller samma för provuppsatser som för färdighetsuppsatser: De är inte ”riktiga” texter. De är inte verklig kommunikation. Men provuppsatser är ändå viktiga, då de i en viss mening gör något – de visar nämligen på något: Hur den studerande löser en provuppgift visar hur väl hon eller han behärskar den kunskap och de färdigheter som krävs. (Även av det skälet är det så viktigt att veta exakt vilken denna färdighet är.)

36

Att skriva en bra uppsats.indd 36

08-07-01 09.51.26


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Visa prov på dina ämneskvalifikationer För att göra en lång historia kort: man skriver en provuppsats för att visa prov på sina kvalifikationer inom ämnet – inte för att bearbeta ett specifikt problem. Därför är rådet till den som ska skriva en sådan uppsats: • Var medveten om vilka kvalifikationer som ska testas. • Inhämta nödvändiga kvalifikationer. • Visa dina kvalifikationer. Visa först och främst de efterfrågade färdigheterna och gör det från första raden i din lösning på uppgiften. Även om du kan mer än vad som krävs, bör du vänta med det tills du har visat på de kvalifikationer som ska testas.

Examensuppsatser – under press Provuppsatser är ofta examensuppsatser – till exempel sex timmar med eller utan hjälpmedel. När man inte får ta med sig något hjälpmedel handlar examen inte bara om att testa sakkunskaperna utan också hur examinanden hanterar sakkunskaperna. Här gäller samma krav som vid färdighetsuppsatser: Ta reda på vad det är för kunskaper och färdigheter som uppgiften kräver. Och lägg tyngdpunkten i uppsatsen där. Låt oss nu titta närmare på de genrer som inte är vetenskapliga och undersökande i egentlig mening, men som – mer och mer – förekommer i högre utbildning och därför ingår i den studerandes skrivkompetens.

Akademiska förmedlande uppsatser – ut ur elfenbenstornet Idag efterfrågas förmedlingskompetens av till exempel näringslivet. Det innebär att de studerande ska kunna skriva texter som förmedlar akademiskt material till icke-akademiker. Men för att akademikern ska kunna skriva den sortens texter krävs det att hon eller han först har genomfört sin egen undersökning och förmedlat den. (Att förmedla andras material är journalistiskt arbete.) Inom vissa ämnen vill man att de studerande också ska lära sig att skriva texter som söker sig ut ur elfenbenstornet, och det är alldeles utmärkt, men genrerna i och ut ur elfenbenstornet får inte förväxlas eller blandas – om det inte görs medvetet och med ett speciellt syfte – eftersom skillnaderna är stora. Förmedlande uppsatser inom en utbildning kan, som vi tidigare har nämnt, vara till exempel

37

Att skriva en bra uppsats.indd 37

08-07-01 09.51.26


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

läroböcker och populärvetenskapliga artiklar (se ”Genrer utanför elfenbenstornet” nedan). De genrer som riktar sig ut ur elfenbenstornet ställer krav på kommunikation (dvs. att fånga läsarnas intresse och få dem att använda sig av texten) före vetenskaplighet och akademiskt djup. Genrer, syfte och målgrupper är mycket olika och måste därför omdefinieras – varje gång.

Genrer utanför elfenbenstornet ɡɡ allmänna faktaböcker ɡɡ recensioner ɡɡ debattinlägg, ”kommentarer” ɡɡ informationsmaterial (foldrar och broschyrer) ɡɡ katalogtexter ɡɡ kursmaterial ɡɡ artiklar i uppslagsböcker ɡɡ läroböcker ɡɡ memorandum ɡɡ nättexter av olika slag (hemsidor) ɡɡ nyhetsbrev ɡɡ populärvetenskapliga artiklar ɡɡ rapporter ɡɡ utredningar ɡɡ utställningstexter ɡɡ vägledningar, riktlinjer

Att kunna skriva förmedlande texter är en nyttig professionell kvalifikation, dock inte en akademisk kvalifikation. Vilka är då skillnaderna?

38

Att skriva en bra uppsats.indd 38

08-07-01 09.51.26


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Akademisk text

Förmedlande text

ɡɡ Texten: på sakförhållandets villkor

ɡɡ Texten: på läsarens villkor

ɡɡ Innehåll: uttömmande, precist, entydigt, objektivt

ɡɡ Innehåll: mottagarrelevant

ɡɡ Utgångspunkt: det akademiska problemet ɡɡ Författare och läsare: objektiva element ɡɡ Disposition: utifrån undersökningens kronologi ɡɡ Språk: sakligt, akademiskt, neutralt, faktaorienterat

ɡɡ Utgångspunkt: läsarens förhållande till problemet ɡɡ Författare och läsare: subjekt ɡɡ Disposition: utifrån läsarens intresse ɡɡ Språk: lättbegripligt, mottagaran­ passat, åskådligt, bildrikt, anekdotiskt, förklarande, illustrativt

De verkningsmedel som används i förmedlande texter, och som bör användas med stor försiktighet i akademiska uppsatser, är följande: Förmedlande verkningsmedel ɡɡ ”omvänd” disposition: slutsatsen före premisserna, samt andra icke-kronologiska dispositioner ɡɡ konkretisering ɡɡ personer, historier, situationer ɡɡ tänkta exempel ɡɡ motsättningar, kontraster, sätta saken på sin spets ɡɡ metaforer, analogier ɡɡ illustrationer ɡɡ faktarutor ɡɡ scheman, figurer, kurvor, modeller ɡɡ boxar och punktuppställningar ɡɡ klatschiga underrubriker ɡɡ klart, enkelt språk ɡɡ språkliga verkningsmedel, till exempel retoriska frågor, upprepningar, allitterationer, personligt tilltal

Om man blir osäker kan man ställa följande fråga till handledaren: ”Tycker du att jag håller mig inom ramen för genrens och uppsatstypens krav?” 39

Att skriva en bra uppsats.indd 39

08-07-01 09.51.27


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Vad en självständig uppsats inte är De ”felaktiga genrer” som de studerande emellanåt skriver i av misstag, när de egentligen ska skriva självständiga uppsatser, är i de flesta fall genrer som många lärare också skriver i (och som det är bra att behärska). Det kan vara läroböcker, artiklar i uppslagsböcker, personliga essäer, kåserier, recensioner, krönikor och populärvetenskapliga artiklar. Några av dessa kan förekomma som speciella uppsatser i högre utbildning, och därför skriver vi kort om dem nedan, men de är inte i egentlig mening undersökande, utan snarare förmedlande. Det är alltså inte dessa typer av uppsats som du som studerande ska använda som förebilder för dina självständiga ämnesuppsatser. När du vill hitta modeller för uppsatser bör du istället titta på vad dina lärare skriver i olika ämnestidskrifter och antologier, snarare än att titta i tidningar och populära tidskrifter. Här följer en kort karakteristik av några av de texttyper som man alltså inte bör skriva, såvida det inte står i kursplanen att man ska skriva en förmedlande text.

Läroboken En läroboks språkhandling är principiellt att hjälpa läsaren att bli kunnig inom ett visst ämne. I sista instans ska läroböcker utbilda nya professionella inom ett ämnesområde. Därför ska läroboken bland annat slå fast vilka som är de rådande åsikterna bland ämnets professionella utövare – ”the state of the art”. Läroboken innehåller ofta kategoriska uttalanden om vad som gäller, eller vad man ska göra. Läroboken undersöker inte, den presenterar det som den anser vara aktuella kunskaper inom ämnet. Den förutsätter en mängd undersökningar inom ämnet, men den utför inte egna undersökningar.

Artiklar i uppslagsböcker Artiklar i uppslagsböcker påminner om lärobokstexter, men ska primärt inte lära ut saker utan snarare förmedla färdig kunskap till lekmän. Färdig kunskap är sådan information som kan ges kort och kategoriskt – sådant som det inte finns så mycket att diskutera om. Dessutom ska artiklarna gärna ange vilka diskussioner och tveksamheter som råder inom ämnet, och bland annat därför ska dessa texter skrivas av ledande fackfolk. Men också i denna typ av text gäller det att kringgå den självständiga uppsatsformen. Språkhandlingen i artiklar som skrivs för uppslagsböcker är ju inte att undersöka och söka efter ny kunskap, utan att presentera redan befintlig kunskap.

40

Att skriva en bra uppsats.indd 40

08-07-01 09.51.27


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

Den populärvetenskapliga artikeln Vissa texter har som syfte att popularisera ett akademiskt material, som till exempel i featureartiklar i tidskrifter som Forskning & Framsteg, Illustrerad Vetenskap och många böcker om akademiska ämnen som vänder sig till lekmän. En typiskt förmedlande text kännetecknas av att den skrivs av någon med fackkunskaper för att förmedla en insyn i ett område där mottagaren inte har dessa fackkunskaper. Den består inte av en undersökning av något fenomen; den förutsätter att det den berättar om redan är undersökt. På så sätt påminner den om artiklar som skrivs för uppslagsböcker. Skillnaden ligger bland annat i att artikeln i uppslagsboken primärt läses av människor som självmant söker upp informationen och därför är motiverade att läsa den, medan den populärvetenskapliga artikeln vänder sig till läsare vars uppmärksamhet ska fångas in och sedan hållas kvar i en text om ett ämne som de inte självmant har sökt sig till. En sådan text ska gärna ”fånga” sina läsare med en intressant poäng och sedan hålla kvar intresset så att de läser vidare. (En del utbildningar ger klokt nog sina elever i uppgift att skriva förmedlande texter, trots deras icke-akademiska karaktär, och därför har vi redogjort för dem tidigare i kapitlet, s. 37ff.)

Hemsidor Det publiceras mer och mer på nätet, även akademiska artiklar och forskning. Ofta kan de studerande använda sig av Internet för att hitta information och källor av olika slag. Men hemsidorna håller inte (än) som mönstermodell för uppsatser, om man ska leva upp till de gängse kraven på vetenskaplig argumentation, resonemang och sammanhang. Hemsidorna på nätet är i sin länkstruktur inte omedelbart problemorienterade, argumenterande, linjärt strukturerade, sammanhängande och framåtskridande på det sätt som en vetenskaplig text förväntas vara.

Den personliga essän Ordet ”essä” härstammar från Frankrike. Det användes första gången av författaren Montaigne 1580, och det var han som grundade den spännande genre vi är inne på här – och som alltså inte är en vetenskaplig genre. Essä betyder ”försök”, ”utkast” eller ”övning”. Montaigne förklarar själv vad som kanske är essäns viktigaste kännetecken: ”Jag framför här några formlösa och ofärdiga idéer, på samma sätt som man tar upp frågor till debatt i skolorna. Inte för att få sanningen fastställd, utan för att söka efter den.” (Citat efter Bredal 1992). I en essä söker man efter sanningen; man skriver för att försöka reda ut något, inte för att presentera

41

Att skriva en bra uppsats.indd 41

08-07-01 09.51.28


1 U p p s at s e r i n o m h ö g r e u t b i l d n i n g …

en sanning som man redan har funnit. Så långt finns det en likhet med den akademiska genren som också är sökande, eller snarare undersökande. Men den personliga essän är närmast ett slags ”tankeskrivande”. Man diskuterar med sig själv. Tankarna kommer inte i en förutbestämd följd, utan mer impulsivt, och språket påminner mer om en muntlig diskussion. På så sätt kan man säga att det ”händer” något i en bra essä, och därför kan den vara underhållande läsning. Det som framför allt skiljer genren från den akademiska texten är att den inte formulerar ett akademiskt problem, utan ett allmänmänskligt, och att den använder allmän­ mänsk­liga, inte akademiska, redskap för att bearbeta problemet, till exempel personliga erfarenheter och vardagliga argument. Alla knep gäller, bara texten blir levande och tankeväckande läsning. Vissa personliga essäer är små konststycken i språklig elegans.

Varning! Läsare av Att skriva en bra uppsats har berättat att de har känt sig alldeles nedtyngda av alla formkrav som denna bok ställer läsaren inför. Vi – författarna till boken – menar att alla studerande givetvis bör vara medvetna om hur deras uppsatser och kvalifikationer kommer att bedömas. Det är bara om man har detta metamedvetande som man kan göra målmedvetna val, och dessutom själv kan ge konkret feedback till andra, eller kanske en dag själv arbeta som lärare med egna uppsatsskrivande elever. Men det är kanske bäst om du anpassar läsningen av detta kapitel till din egen skrivprocess. Vänta eventuellt med att läsa resten av kapitlet tills du har skrivit ett utkast till dig själv och står i begrepp att börja skriva

42

Att skriva en bra uppsats.indd 42

08-07-01 09.51.28


Att skriva en bra uppsats ISBN 978-91-47-08767-9 © 2006 Samfundslitteratur och författarna Svensk copyright © 2008 Liber AB Översättning: Ann Lagerhammar Redaktör: Anders Abrahamsson Fackgranskning: Peter Svensson Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Figurer: Lars Gylldorff Sättning: Gyllene Snittet AB, Helsingborg Upplaga 2:2 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Att skriva en bra uppsats.indd 2

09-10-15 15.12.32


är en mycket pedagogiskt strukturerad handbok för studerande och lärare om hur man från idéstadiet till färdig rapport systematiskt arbetar sig framåt. Den fokuserar den färdiga uppsatsens kvaliteter och de arbets- och skrivprocesser som leder till god kvalitet. Bokens huvudteman är: Olika uppsatstyper samt kvalitetskriterier • Bra skrivprocesser, handledning och hantering av skrivkramp • Problemformulering och val av fokus i uppsatsen • Litteratursökning och bruk av källor, läsning och anteckningar • Teori, empiri och metod i uppsatsen • Argumentation – Uppsatsens disposition samt dess olika delar • Akademiskt språk och formalia.

Det har gjorts omfattande ändringar i denna andra upplaga – samtliga kapitel har reviderats och uppdaterats. Nytt är pentagonen, som är ett centralt och samlande arbetsredskap. En annan nyhet är en modell som omfattar uppsatsens olika element och som kopplar samman uppsatsens struktur och argumentation. 2

1

1. Vad frågar du? Undersökningens frågeställning (problemformulering) 2. Varför frågar du? Undersökningens syfte 3. Till vilket material ställer du dina frågor? Undersökningens empiri, material, data, fenomen

5

3

4. Vilka verktyg använder du för att ställa dina frågor? Undersökningens redskap: Teori, begrepp, metoder 5. Hur frågar du? Undersökningsmetoden, tillvägagångssättet

Lotte Rienecker Peter Stray Jørgensen

Att skriva en bra uppsats kan med fördel användas som ett uppslagsverk och när man vid olika tillfällen fastnar i processen – antingen det är vid problemformulering, litteratursökning, själva skrivprocessen eller någon annan del av arbetet med att prestera en korrekt och relevant text.

Att skriva en bra uppsats

Att skriva en bra uppsats

4

Upplaga 2

Författarna har gedigna praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnet. De har många års erfarenhet av att undervisa och handleda studerande i uppsatsskrivning inom högre utbildning. Och de är, eller har varit, verksamma vid Akademisk Skrivcenter vid Köpenhamns universitet.

Lotte Rienecker Peter Stray Jørgensen

Att skriva

en bra uppsats

Best.nr 47-08767-9

Tryck.nr 47-08767-9-01

Upplaga 2

Att skriva omsl uppl 2.indd 1

09-10-15 15.41.46

9789147087679  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you