Issuu on Google+

Etik och

människans livsvillkor Katri Cronlund


Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör/Projektledare: Barbro Modin-Svensson/Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Lena Granefelt/Johnér Bildredaktör: Iréne Berggren Etik och människans livsvillkor ISBN 978-91-523-0757-1 © 2011 Katri Cronlund och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Sjunde tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2016

Kap0.s.1-8.indd 2

2016-03-02 19:20


Förord

Boken Etik och människans livsvillkor handlar om hur arbetet inom vård och omsorg påverkas av det sociala sammanhanget, kultur, livs­ åskådning, människosyn och etiska ställningstaganden. Området är stort och denna bok ger dig en första inblick i ämnet. Etik är en central fråga inom vård och omsorg. Hur ska du göra gott, och vad är rätt? Det finns lagar och riktlinjer för hur man bör handla. De är till god hjälp, men ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra hela arbetet, även i de situationer det inte finns ned­ skrivna regler. Det är en del av kompetensen hos all personal inom vård och omsorg. Var och en behöver tänka igenom sina egna värderingar. Din livs­åskådning och människosyn har betydelse för hur du arbetar utifrån den värdegrund vård och omsorg vilar på. Vad ska du ta hänsyn till för att på bästa möjliga sätt ge vård och omsorg till brukare och/eller patienter? Du måste vara beredd på att människor du möter i ditt arbete kommer från olika grupper och kulturer, och du ska kunna ge hjälp och stöd oavsett vilka de är. Ett bra bemö­ tande inom vård och omsorg bygger på kunskap, öppenhet, empati och respekt. Boken börjar med att presentera människans olika livsvillkor, för att därefter gå in på begreppet etik. Senare delen av boken handlar om hur etik och människans livsvillkor påverkar arbetet inom vård och omsorg. Tanken är att innan du kommer till de svåra etiska frågorna får en uppfattning om de omständigheter som påverkar värderingar hos brukare/patienter men även hos vård- och omsorgspersonal. I varje kapitel finns fallbeskrivningar som illustrerar texten, och frågor du kan reflektera över. Böckerna jag tipsar om kan ge mer tankar och upplevelser om det som tas upp. Jag önskar att boken inspirerar dig till att ställa frågor och söka vidare kunskap i ämnet. Katri Cronlund FÖRORD

3


Innehåll 1. Livsåskådning och kultur 9 Livsåskådning 9 Livets svåra frågor 10 Religiösa livsåskådningar 12 Icke- religiösa livsåskådningar 13

Livsåskådning och ideologi 14

När livet förändras 15 Livsåskådning inom vård och omsorg 16 Människosyn 16

Psykologiska teorier 18 Människan som helhet 19

Kultur 19 Kulturarvet 19 Religion och traditioner 21 Kultur som ett socialt mönster 23 Ytkultur och djupkultur 24

Delkultur 25 Kulturen förändras 25 Kulturtyper 26 Skamkultur – skuldkultur 27

Hederskultur 27 Hedersvåld 28 I detta kapitel har du läst om 30 Boktips 30

2. Kulturer i Sverige 31

Naturen 35 Ensamheten 37 Sakligheten 37 Förståelse och bemötande 38

Nationella minoriteter 38 Minoriteter med historiska rötter 40

Generationer 41 Tonåren – inte bara en mellanperiod 43 Socialgruppen som delkultur 45 Klassresan 45 Välfärden 46 Vägen till folkhemmet 46

Stad och landsbygd 48 I detta kapitel har du läst om 50 Boktips 50

3. Socialisation 51 Socialisation och familj 51 Familjens historia 52 Familjen idag 53

Normer 55 Värderingar 56 Roller 57 Status 57 Social kompetens 59 Kommunikationsområden 59 Rätt beteende och språk i rätt

Nationalkaraktär 31 Svensk personlighet 32 Göra rätt för sig 32

område 60

Tiden 32 Jämställdheten 34

Primärgrupper och sekundärgrupper 62

Socialisation 60 Social interaktion och grupper 61

INNEHÅLL

5


Formella och informella grupper 64 Medlemsgrupper och marginal grupper 64 Etniska grupper 65

Hur uppfattar vi andra? 65 Stereotyper 66 Fördomar 67 Attribution 68 Kroppsspråket 69 Kommunikation med klädsel 70 Klädernas betydelse 71 Vad är identitet? 72 Vad är etnicitet? 73 Den etniska identiteten 75 Etnicitet i praktiken 75 Nationalitet 76 Etnocentrism 76 I detta kapitel har du läst om 77 Boktips 77

4. Migration och internationalisering 78 Folkomflyttningar, migration 79 Den svenska lagen 80 Invandringen till Sverige 81 Invandringen är reglerad 83 Ensamkommande barn och ungdomar 84 I ett nytt land 85 Från tillfälligt besök till hemkänsla 86 Barn som flyktingar 87 Familjen i ett nytt land 88 Anpassning – ”den andra födelsen” 89 En förändrad befolkningssamman sättning 91 Invandrare = nysvensk? 92

Kulturkrockar 92 6

INNEHÅLL

Svenskar som invandrare 94 Vård och omsorg i annat land 94 Vinnare och förlorare 95

Organhandel 96 I detta kapitel har du läst om 98 Boktips 98

5. Diskriminering 99 Diskriminering 100 Diskrimineringsfall 101 Rasism 103 Rasbiologisk forskning 103 Antisemitism 105 Islamofobi 106 Diskriminering mot romer 106 Främlingsfientlighet 107 Rykten, historier och stereotyper 108 Kön 108 Hur mycket påverkar köns tillhörigheten? 109 Homosexualitet 110

Jämställdheten i världen 111 Kvinnlig könsstympning 113 Manlig omskärelse 115 I detta kapitel har du läst om 116 Boktips 116

6. Etik 117 Den fria viljan 118 Lucifer-effekten 119 Egoism eller altruism 121 Teorier om etik 123 Konsekvensetik 124 Utilitarism 125 Singers teori 127


Pliktetik 127

Rättighetsetik 129 Sinnelagsetik 131 Dygdetik 131 Blandning av teorier 132

Civil olydnad 133 Forskningsetik 134 Medicinsk-etiska frågor 135 Etiska frågor vid livets början 135

Att använda tolk 164 Närstående 166 Synen på personer med funktionsnedsättning 167 Åldrande och död i ett kulturellt perspektiv 167 Äldre kan ses på ett annat sätt 167 I detta kapitel har du läst om 171 Boktips 171

Etiska frågor vid livets slut 137 I det här kapitlet har läst om 141 Boktips 141

7. Kulturella aspekter på hälsa och ohälsa 142 Normalt och onormalt 142 Kulturella föreställningar om hälsa och sjukdom 144 Vad är hälsa? 145 Hälsa är relativt 146 Hälsokulturen 147

Vad är sjukdom? 149 Diagnos 151

Levnadsförhållanden 151 Varför blir man sjuk? 152 ”Onda ögat” 153 Att uttrycka sjukdom 153 Sjukrollen 155 Andra former av sjukroll 156

Sjukvårdssystem 157 Den personliga sektorn 157

Den folkliga sektorn 158 Den vetenskapliga sektorn 158 Den invanda vården 160 Mötet med den svenska vården 162

Kommunikationsproblem 163

8. Etik i vård och omsorg 172 Etik och moral 173 Etiska frågor i vård och omsorg 173 Religion i vård och omsorg 175 Fler frågor 177 Integritet 178 Fyra etiska principer 179 Etik i vård- och omsorgsarbetet 181 Sjukhusen arbetar med etik 182

Makt 183 Ord 184 Empati 187 Kulturkompetens 188 Värdegrund 189 I detta kapitel har du läst om 192 Boktips 192

9. Lagar och riktlinjer 193 Socialtjänstlagen 194 Socialtjänstens arbete 196 Lex Sarah 197

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 198 Hälso- och sjukvårdslagen 200 Lex Maria 202

INNEHÅLL

7


Offentlighets- och sekretesslagen 202 Statens roll 204 Klagomål 204 Mänskliga rättigheter 206 Barnkonventionen 208 I detta kapitel har du läst om 211

8

INNEHÅLL

Människan 212

Ämnets syfte 212 Kursen Etik och människans livsvillkor 213 Centralt innehåll 213

Register 215


Med hjälp av dina kunskaper, erfarenheter, värderingar, tankar och känslor har du byggt upp en helhetsbild om hur världen och livet fungerar. Det är din livsåskådning. På den grundar du dina ställningstaganden och dina tolkningar, vilket blir särskilt tydligt i krissituationer. Hur jag upplever en svår, plötslig sjukdom påverkas av min livsåskådning. Varför har jag blivit sjuk? Är det slumpen, är det Gud eller är det mitt sätt att leva som är orsaken? Eller är det de gener jag är född med? Vad händer när jag dör? Får jag evigt liv eller är allting bara slut? Hur kommer andra människor att ta min sjukdom? Kommer de att bry sig eller kommer de att reagera med likgiltighet? Finns det någon mening med att jag blivit sjuk? Svaren på dessa frågor har sin grund i min livsåskådning. När någon begår ett förfärligt brott, riktat mot en annan person, till exempel ett bestialiskt mord, uppstår alltid en diskussion om ondska. Finns det onda människor, eller finns det bara onda handlingar? Svaren beror på vilken livsåskådning vi har. Jag skulle ha mina svar och du skulle ha dina. REFLEKTERA

• Finns ondska och vad är det i så fall? Livets svåra frågor

Vi alla har någon form av livsåskådning, ett system av tankar och uppfattningar som stöd i tillvaron. Det handlar om hur vi på ett övergripande plan ser på världen och på människan. En del av oss har ägnat mycket tid åt att fundera kring detta och är väl medvetna om hur vi ser på det. Andra är mer omedvetna, men kan vid en livskris börja tänka på det. Den människosyn som var och en av oss har är nära sammankopplat till den livsåskådning vi har. Den har byggts upp under lång tid och är relativt konstant. Vi byter inte ut den från ena veckan till det andra. En del av dessa tankar och uppfattningar får vi från våra föräldrar, från uppväxtmiljön och det samhälle vi lever i. Vi påverkas dessutom av personliga erfarenheter och de kunskaper vi skaffat oss. Livsåskådning kan grunda sig på en religion, någon annan andlig rörelse eller en ideologi. Den hämtar näring från olika håll. När

10

livsåskådning och kultur


människor lever nära varandra i en kultur, finns det små skillnader i deras livsåskådning. I ett pluralistiskt* samhälle som Sverige finns en stor variation i hur människor förhåller sig till livsåskådningsfrågor. En livsåskådning omfattar de svar vi har på existentiella frågor. * Ett samhälle där olika grupper, intressen, livsstilar och åsikter finns sida vid sida.

livsåskådning och kultur

11


Center i New York och de som upplevde tsunamin i Thailand. För ingen av dem har livet blivit sig likt efteråt. Passagerarfartyget Estonia sjönk i Östersjön på väg från Tallinn till Stockholm 1994 och över 800 människor omkom. En av de överlevande, dansken Morten Boje Hviid, har i boken ”Jag ville överleva” berättat om sina känslor efter det att han hade lyckats rädda sig från det sjunkande fartyget. För att komma ut var han tvungen att kliva över skräckslagna människor som ropade på hjälp. Han förstod att om han hade stannat upp och hjälpt andra hade han själv gått under. Ändå hade han svåra samvetskval efteråt. Han var besviken på sig själv, för att han inte hade handlat som den hjälte han hade velat vara. Händelsen blev omvälvande för Morten Boje Hviid, inte bara för att den handlade om liv och död, utan för att den förändrade hans självbild. REFLEKTERA

• Varför förändrar en traumatisk upplevelse en persons syn på sig själv och livet?

Livsåskådning inom vård och omsorg Inom vård och omsorg är frågor om livsåskådning alltid aktuella. Brukare och patienter har sina föreställningar om hur världen och människan är beskaffad. Detta påverkar hur de upplever sin egen situation och relationen till den som ger vård eller omsorg. De tampas med frågor om varför de blivit sjuka, en rädsla för döden och känslor av vanmakt och hjälplöshet. En person som befinner sig i kris fokuserar mycket på existentiella frågor. Som personal har man kanske inga svar, men det viktigaste är att lyssna, och göra det med respekt. Bemötandet inom vård och omsorg har sin grund i den människo­ syn varje enskild person som arbetar inom vård och omsorg. Det i sin tur är en del av livsåskådningen. Människosyn

Människosyn handlar om vilken uppfattning vi har om människan. Vad är människovärde, hur är en god människa och framförallt hur är människan? Grunden till dessa ställningstaganden läggs under uppväxten och är en del av socialisationen, genom vilken individen

16

livsåskådning och kultur


tar till sig den egna gruppens normer och värderingar. De mest kända är humanismen och existentialismen. Människosynen är central i humanismen och existentialismen. Inom psykologi och naturvetenskap finns uppfattningar om människan och de ingår även i alla religioner. Den humanistiska människosynen betonar varje människas lika värde och därmed också lika rättigheter. Människan ska alltid betraktas som ett subjekt, aldrig som ett medel. Hon har en fri vilja och en förmåga att utvecklas. Den humanistiska människosynen är i grunden ett positivt sätt att se på människan. Existentialismens människosyn betonar människans fria vilja, hennes förmåga att reflektera över sina val och att fatta beslut. Det är inte valfritt att dö, men hur vi förhåller oss till döden bestämmer vi själva. Vårt ansvar för de val vi gör är odiskutabelt. livsåskådning och kultur

17


bröderna. Flickan ska gifta sig med den man familjen valt åt henne, och hon ska ha sin oskuld kvar. Kan detta ifrågasättas är de ingenting värda och då hotas familjens heder. Även gruppens ekonomiska intressen kan äventyras. Pappa hängde upp Pelas skolschema och mitt skolschema på kylskåpet. Sedan ville han veta vilken tunnelbana vi tog, eller vilken buss, och hur många steg det var och hur många minuter det tog när vi skulle hit eller dit. Han var misstänksam mot alla i familjen, men mest mot Pela och mig. Det var för att vi var flickor. Pappa talade alltid om sådant som vi inte fick göra. Nästan ingenting blev kvar som var tillåtet. Allt var förbjudet eller farligt. Vi fick inte vara med på skolans utflykter och inte ringa kamrater i klassen. Vi fick inte klä oss så att kroppen syntes alls, utom ansiktet. Så korta ärmar var helt förbjudet, bara nederdelen av händerna fick synas på oss. Och vi skulle ha mörka färger. Svart, grått och mörkt, så skulle Pela och jag ha det med våra kläder. Vi fick inte klippa håret kort och absolut inte ha slingor i håret eller sminka oss. Lena Katarina Swanberg, Hedersmordet på Pela, Månpocket 2003

En familj som kommer från en hederskultur utsätts för en svår omställning i ett västerländskt samhälle som Sverige. Här är det en självklarhet att varje individ, kvinna som man, pojke som flicka, har rätt att bestämma över sig själv, välja sitt umgänge och i övrigt agera som en självständig individ. Om dottern inte kontrolleras av gruppen, hur kan man då försvara gruppens heder? Den är mer sårbar än någonsin, i den nya omgivningen. Risken finns att gruppen tar till mer drastiska metoder för att hålla flickorna inom den ram som anses acceptabel. Hedersvåld

I flera fall har det gått så långt att manliga släktingar tagit livet av en ung kvinna bara för att hon hävdat sin självständighet mot gruppen. Det mest kända offret var Fadime Sahindal, Uppsala som 2002 dödades av sin egen far. Hedersvåld är ett fenomen som myndigheter och organisationer försöker förebygga. I skolan, inom socialtjänsten och inom polisen arbetar man med att få mer kunskaper

28

livsåskådning och kultur


om hedersvåldets mekanismer och uttryck, allt för att kunna hjälpa de unga utsatta kvinnorna. Frågor om hedersvåld är ständigt aktuella eftersom problemet ses på olika sätt. Hedersvåld bottnar i en livsåskådning som omfattar en syn på unga kvinnor som hedersbärare för sin grupp. Att de kontrolleras är de manliga släktingarnas plikt. De gör det för sin egen skull, för gruppens skull, men även för den unga kvinnans skull. För vilket liv får hon om hon inte anses vara kysk? Om unga bröder måste leva upp till släktens förväntningar och utföra våldet mot sina systrar, får även de sina liv förstörda. Hedersvåld eller bara att se den unga kvinnan som en bärare av heder, strider mot lagar och den svenska värdegrunden. Det är ett tydligt exempel på hur livsåskådningar och kulturella föreställningar kan komma i konflikt med samhällets grundläggande värderingar. REFLEKTERA

• Skiljer sig hedersvåld från annat våld mot kvinnor och på vilket sätt i så fall?

livsåskådning och kultur

29


Hur gammal man är, det betyder hur många månar man har levt. Att räkna och forska på det viset är mycket farligt, för då får man ju veta hur många månar de flesta människors liv varar. Var och en vakar mycket noga på det, och när rätt många månar är förbi, så säger han: ”Nu ska jag snart dö.” Han känner ingen glädje, och dör verkligen också snart.” Papalagi, Söderhavshövdingen Tuiaviis berättelse, Korpen 2003

I vår linjära tidsuppfattning ingår åldersfixering. I tidningarna skrivs t.ex. om ”Magnus Karlsson, 45” eller ”Samira Elias, 26”. Personens ålder nämns ofta även om den inte har någon betydelse i sammanhanget. REFLEKTERA

• Vilken betydelse har det att åldern används för att beskriva en person? Är du bjuden hem till någon bör du komma i tid, men inte för tidigt. Är du bjuden på middag klockan 19.00, ska du komma 19.00, inte en kvart i eller en kvart över. Punktlighet är en dygd i sammanhanget. Värdfamiljens planering bygger på att du kommer i rätt tid. Jämställdheten

Strävan efter att män och kvinnor ska vara jämställda ses som en självklarhet i Sverige. Kvinnor finns med på samma sätt som män i det offentliga rummet och i alla olika typer av arbete. Svenska kvinnor kan tilltala främmande män utan att deras moral ifrågasätts. En svensk pappa är lika bra som en svensk mamma att ta hand om sina barn och det är också vad som förväntas av dem. Det kan vara förvirrande för en person som kommer från en miljö där män och kvinnor har sina traditionella roller och uppgifter. Vad är en man som inte kan försörja sin familj utan frun måste hjälpa till? Och vad tänker andra om en kvinna som måste hjälpa sin man med att försörja familjen? Sådana frågor kan man behöva fundera över.

34

kulturer i sverige


Naturen ”Naturen. Den svenska naturen står alltid i bestämd form. Som om alla såg samma gamla tall som sträcker sig mot molnen i den täta trollskogen. När naturen nämns i Sverige händer något i alla svenskar. Det gnistrar till i era ögon. Mungiporna mjuknar. Rynkor rätas ut. Naturen är nyckeln som får svenska hjärtan att öppna sig och smälta en smula. Jag minns hur jag förvånat läste intervjuer med kända svenskar och hur de, när de fick frågan om vad de älskade mest, självklart svarade: Naturen. I andra länder svarar folk: familjen, färskost, fotboll eller frihet. Men inte i Sverige.” Alexandra Pascalidou, Frontkick, Atlas 2003

Svenskar har ett speciellt förhållande till naturen. Den är en väsentlig del av den svenska livsstilen. Barn får tidigt lära sig hur de ska förhålla sig till naturen. De ska lära sig fakta (vad heter den blomman, hur låter den fågeln) och känna respekt för naturen. Allemansrätten är en svensk företeelse, mycket exotisk för de flesta med rötter i andra kulturer i sverige

35


Fördomar REFLEKTERA

• Vilka fördomar om äldre personer är vanliga? En fördom är något vi tror, men inte vet, vilket gör att vi kan få en felaktig föreställning om andra människor. Det typiska för fördomar är att vi tillskriver andra negativa egenskaper. Fördomar kan väcka starka känslor mot en annan grupp och kan vara svåra att påverka. Den amerikanska läraren Jane Elliott utvecklade en metod i arbetet mot fördomar. Hennes utgångspunkt var siouxindianernas bön: ”Store ande, må mig bara döma dem i vilkas mockasiner jag själv har vandrat.” Jane Elliott arbetade från början med skolklasser men tillämpade senare sin metod på bl.a. fångvårdspersonal. Hon delade in de grupper hon arbetade med efter ögonfärg, blå- och brunögda. Personer med ”fel” ögonfärg blev systematiskt diskriminerade av de andra. På så sätt fick de känna hur det är att bli bedömd efter en

SOCIALISATION

67


enda betydelselös detalj. Jane Elliotts syfte var att ändra majoritets­ befolkningens inställning till afroamerikaner. Attribution

Att dra slutsatser om orsaker till det egna och andras beteende kallas för attribution. Vi vill ha kontroll över och förstå tillvaron. Finns en förklaring går det att bättre behärska världen, då kan man i fortsättningen förutsäga beteenden. Annars kan det som sker vara tillfälligt och slumpmässigt. Varför ringer inte min väninna? Varför blev läraren sur på mig? Vi försöker som amatörmässiga vetenskapsmän förklara det som sker. Det säger sig självt att vi ofta misslyckas. Våra slutsatser blir gärna dåligt underbyggda och har lite att göra med verkligheten. Vi påverkas av våra känslor. Har vi en positiv uppfattning om en person blir våra slutsatser mer positiva och tvärtom. REFLEKTERA

• Enligt forskningen uppfattas vackra människor även som goda. Varför? På Fågelvägens äldreboende arbetar Frida och Kristian. De är båda undersköterskor. Chefen på boendet, Marianne, har sin bestämda uppfattning om dessa två personer. Hon anser att Frida är lat och slarvig, hon vill bara stöka undan det hon absolut måste göra så fort som möjligt. Hon kommer alltid sist och går först. Kristian däremot uppskattas av Marianne. Han är mycket grundlig och ansvarstagande, hjälper gärna sina kollegor och klagar aldrig. En dag ringer båda två på morgonen och sjukanmäler sig. Automatiskt tänker Marianne att Frida inte har lust att jobba och att Kristian säkert har drabbats av magsjukan som går på boendet. Senare får hon veta att Frida hade ett njurstensanfall och att Kristian hade varit ute och festat kvällen före.

Det finns många faktorer som påverkar attributionen. Forskning visar att vi är benägna att bortse från sådant som beror på situationen och fokusera mer på det personliga.

68

SOCIALISATION


Av alla flyktingar som kommer till Sverige är det bara ett fåtal som redan har uppehållstillstånd. Övriga måste börja med att söka asyl. Ensamkommande barn och ungdomar

Varje år kommer flera hundra barn och ungdomar ensamma till Sverige och söker asyl här. Ibland bor de hos släktingar som redan är bosatta i Sverige eller också bor de i särskilda grupphem, där finns personal hela tiden. Eftersom barnen inte har någon vårdnadshavare med sig utser överförmyndarnämnden en god man, som tar tillvara deras intressen. REFLEKTERA

• Hur kan ett barn påverkas av att ensamt ha flytt till Sverige? 84

Migration och internationalisering


I ett nytt land

Flykten valde oss Fågeln väljer flykten. Vi valde den icke. Flykten valde oss. Därför är vi här. Ni som ej blev valda – men ändå frihet äger, hjälp oss att bära den tunga flykt vi bär! Bojan väljer foten. Vi valde att vandra. Natten var barmhärtig. Nu är vi här. Ni är för många, kanske den frie trygge säger. Kan vi bli för många som vet vad frihet är? Ingen väljer nöden. Vi valde den icke. Den valde oss på vägen. Nu är vi här. Ni som ej blev valda! Ni vet vad frihet väger! Hjälp oss att bära den frihet vi bär! Stig Dagerman, Dagsedlar: publicerade i Dagstidningen Arbetaren, 21 april 1953

Flyktingar som kommer till Sverige har gått igenom en hel del, även om det finns stora skillnader i deras upplevelser. En traumatisk kris beskrivs som ett tillstånd de flesta av oss går igenom efter en plötslig och omvälvande händelse. Först är det chockfasen, personen har svårt att förstå det som hänt. Sedan reaktionsfasen, personen reagerar på det inträffade och känslor flödar fram. Efter en tid kommer personen in i bearbetnings- och nyorienteringsfasen. Då har det värsta klingat av och det går att se framåt. Flyktingar går igenom en kris som liknar den traumatiska krisen. Den förvärras p.g.a. fysiska och psykiska trauman och problem med språket. När personen kommit till det nya landet kan han efter en tid känna trygghet och säkerhet, vilket ger energi och en vilja att vara aktiv och att planera för framtiden. Men verkligheten hinner ikapp personen som konfronteras med de svårigheter det kan innebära att bo i ett främmande land. Mötet med den nya kulturen, tidigare upplevelser och allt personen lämnat, måste han försöka övervinna. Då finns en risk att personen blickar bakåt på allt som var bra ”där hemma”, de egna traditionerna blir viktiga och man tar avstånd från

Migration och internationalisering

85


Diskriminering Diskriminering kan ske var som helst i samhället, t.ex. i arbetslivet. Vad menas med diskriminering? Ett annat ord är särbehandling. Det innebär undantag från principen att alla ska behandlas lika (utifrån lika förutsättningar). Den principen står i FN:s deklaration för mänskliga rättigheter, i artikel 2. ”Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.” Diskriminering p.g.a. kön, etniskt ursprung, sexuell läggning och ålder behandlas i svensk lagstiftning. Eftersom statsmaterna har velat understryka vikten av lika behandling antogs en lag mot etnisk diskriminering 1986. Det tillsattes även en diskrimineringsombudsman, DO, en statlig myndighet som skulle arbeta för att etnisk diskriminering inte förekommer i samhället. 100

diskriminering


Lagen om etnisk diskriminering skärptes 1999. Såväl direkt som indirekt diskriminering i arbetslivet förbjöds. Ett exempel på indirekt diskriminering är när det finns krav på att man ska ha mycket goda kunskaper i svenska även om det inte behövs för arbetsuppgifterna. Direkt diskriminering kan t.ex. innebära att en kvinnlig arbetssökande inte får arbete trots att hon är den mest kvalificerade av alla sökanden. REFLEKTERA

• På vilket sätt kan diskriminering förekomma i skolan? Diskrimineringsfall

Inom vård och omsorg kan såväl patienter, brukare som personal bli utsatta för diskriminering. Den som utsätts för diskriminering kan göra en anmälan till DO och som även kan ge råd om hur man tar tillvara sina rättigheter. DO får varje år flera hundra anmälningar som enbart gäller arbetslivet. Följande exempel är sammanfattningar av anmälningar som kommit till DO: Via Arbetsförmedlingen fick en kvinna praktikplats på kommunens äldreboende. När hon varit där några timmar uppmanades hon att gå hem. Hon behövdes inte längre och som orsak angavs att hennes kunskaper i svenska språket inte var så bra. Kvinnan anmälde kommunen till DO för etnisk diskriminering.

DO har även fokuserat på problem som kan förekomma inom vård och omsorg, där etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionsnedsättning hos patient och/eller brukare kan vara en grund för diskriminering. Ett lesbiskt par ville ha barn. När en av kvinnorna gick till vårdcentralen för att göra en utredning inför insemination, hänvisades hon till sjukhuset där det fanns en särskild mottagning för lesbiska kvinnor. Vårdcentralen tyckte det var för komplicerat att arbeta med ett lesbiskt par, trots att den utredning som skulle göras, inte påverkades av personens sexuella läggning. Kvinnan kände sig kränkt och anmälde vårdcentralen till DO.

diskriminering

101


REFLEKTERA

• Vilka handlingar kan vara exempel på den gyllene regeln? Gamlefar och sonsonen Det var en gång en gammal man, vars ögon hade blivit skumma. Döv var han också och knäna darrade på honom. Då han nu satt till bords och knappast kunde hålla i skeden, spillde han soppa på duken, och litet rann det också ur munnen. Hans son och sonhustru tyckte att detta var motbjudande. Därför satte de gamlefar i en vrå vid spisen. De gav honom maten i en lerskål och han fick inte ens äta sig mätt. Han såg bedrövad bort till bordet där de andra satt och fick tårar i ögonen. En dag föll skeden ur hans kraftlösa händer och skålen gick sönder. Den unga sonhustrun skällde på honom, men han sade ingenting, utan suckade bara. Då köpte hon honom en träskål för en billig penning och ur den fick han äta. När de nu satt där, plockade den lille fyraårige sonsonen upp små träbitar från golvet. ”Vad gör du där?” frågade fadern. ”Jag ska göra en träskål”, svarade barnet, ”åt far och mor att äta ur, när jag blir stor.” Då såg man och hustru på varandra och brast slutligen i gråt. De förde fram den gamle farfadern till bordet och hädanefter lät de honom alltid äta tillsammans med dem och sade ingenting, om han också spillde litet ibland. Fritt efter bröderna Grimm

REFLEKTERA

• Vilket budskap har berättelsen? Rättighetsetik

Rättighetsetik är en form av pliktetik. Vi människor har grundläggande rättigheter, så länge vi inte inkräktar på någon annans rättigheter. Det är den etiska principen FN följer. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är en lång katalog om rättigheter som bör gälla för alla människor i alla länder. I artikel 3 står det att: ”envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet”. Den som mördar bryter mot denna artikel. Kan den personen då dömas till dödsstraff utan att staten gör sig skyldig till att kränka mördarens mänskliga rättigheter?

etik

129


Rättighetsetik intresserar sig för vad som kan anses vara ett rättvist samhälle. Den amerikanske filosofen John Rawls (1921–2002) har i sin bok ”En teori om rättvisa” presenterat sina tankar om hur ett rättvist samhälle skulle kunna skapas. Utgångspunkten är att rättigheterna i samhället – materiella rättigheter och rätten till frihet – skulle fördelas så, som vi skulle göra, om ingen av oss visste vilken ”lott” vi skulle få i livet. Vi skulle inte veta om vi skulle tillhöra de starka eller svaga. Då skulle vi vilja fördela tillgångarna mest rättvist. Alla skulle gärna tillhöra de som har det bättre. Vi skulle ändå inte vilja att någon som är sjuk eller gammal skulle vara utan stöd, för vi vet inte om vi själva skulle ingå i den gruppen. Fördelningen skulle på detta vis utgå från att vi är egoister och ser till vårt eget bästa. REFLEKTERA

• Vad är ett rättvist samhälle? 130

etik


REFLEKTERA

• Vilka principer borde hälso- och sjukvården utgå ifrån i sina prioriteringar? Integritet

Integritet är ett centralt begrepp inom vård och omsorg. Att respektera det är att acceptera varje människas rätt att behålla sin värdighet, i alla situationer. En frisk människa som inte är beroende av andras hjälp, har lättare att behålla den. En person som är sjuk, svag eller har en funktionsnedsättning behöver ha vård- och omsorgspersonal som förstår vikten av integritet och respekterar personens rätt till det. Att respektera någons integritet innebär att respektera personens kropp, ägodelar, relationer, värderingar, kultur, livsåskådning och religiös tro, oavsett vad man själv tror på. Varje person ska ha rätt att vara den han eller hon är, även om man inte har förmåga att

178

etik i vård och omsorg


förmedla det till sin omgivning. I en sådan situation befinner sig spädbarn, personer som är medvetslösa, personer som drabbats av en demenssjukdom och personer med svåra funktionsnedsättningar. Många upplever det särskilt svårt att få hjälp med sin personliga hygien. I en sådan situation kan integriteten respekteras t.ex. med att vända bort blicken och ge personen avskildhet. Att kommentera klädsmak, närstående, att gå in med nycklar utan att knacka eller ringa på är exempel på att inte visa respekt för andra människors integritet. Den som arbetar hemma hos en brukare flyttar inte på föremål eller öppnar lådor och skåp utan att fråga. REFLEKTERA

• Hur skulle du själv vilja att din integritet ska respekteras om du t.ex. besöker vårdcentralen?

Fyra etiska principer Fyra etiska principer lyfts fram inom vård och omsorg. De har anknytning till Hippokrates ed (Hippokrates var läkare under Antiken i Grekland och upphovsman till läkareden) och teorier om etik. De fyra principerna är: • självbestämmande • att inte skada • att göra gott • rättvisa Självbestämmande (autonomi) uppfattas av de flesta som en självklarhet. Vi bör få bestämma över vårt eget liv och våra egna handlingar, så länge vi inte kränker någon annans rätt till självbestämmande. Denna princip avspeglas tydligt i Hälso- och sjukvårdslagen. Enligt den måste alla människors rätt till självbestämmande respekteras. Är man sjuk kan den rätten överföras till en närstående. Att inte skada innebär att man inte ska öka lidandet. Det ska undvikas så långt det är möjligt. Kan man handla på olika sätt i en situation ska det sätt som innebär minst lidande väljas. REFLEKTERA

• Vilka handlingar kan leda till att en brukares/patients lidande ökar?

etik i vård och omsorg

179


En nationell värdegrund inom äldreomsorgen syftar till att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas så att detta blir möjligt. Vad betyder det? Den äldre personen har sin identitet, personlighet, intressen och vanor. Värdighet innebär att personen ska få det stöd i att behålla detta. I vissa fall kan den äldre ha en önskan att bryta mot invanda mönster och få stöd i det. Välbefinnande är ett subjektivt begrepp. Det måste utgå från de omständigheter den äldre personen lever i. Det beror på hälsa och ohälsa, relationer till närstående och behovet av trygghet. Värdegrunden betonar även ett större inflytande och delaktighet. Så långt det är möjligt ska den äldre personen kunna välja hur stöd och hjälp ska ges och när det ska ges, t.ex. i boendet. 190

etik i vård och omsorg


Varje äldre person som får ta del av socialtjänstens omsorg ska behandlas som den person han är. En kvinna och en man kan ha olika behov, en person som hela sitt liv levt på landet kan ha andra intressen än den som bott i storstaden. Den ene är road av musik, den andre av att pyssla med sin frimärkssamling eller att spela dataspel. I möjligaste mån ska de få stöd för att kunna ägna sig åt sina intressen, utan att personalen uttrycker sina åsikter om det. Den äldre personen kan ha en religiös eller annan livsåskådning som personalen ska ta hänsyn till, t.ex. när det gäller traditioner och matvanor. Sverige är numera ett mångkulturellt samhälle och den äldre personen kan ha en kulturell tillhörighet som har betydelse i vård- och omsorgssituationen. Det har visat sig att äldre personer som har ett annat modersmål och som senare lärt sig svenska, tappar det språk de senast lärt sig. Att inte kunna göra sig förstådd eller att inte förstå skapar otrygghet. Personal som talar den äldre personens modersmål är att föredra, om det kan ordnas. REFLEKTERA

• Finns det något som äldre personer inte borde få göra på ett äldreboende? Vad? Varför? Att vårda äldre personer i deras hemmiljö ställer stora krav på personalen, eftersom det även är deras arbetsplats. Man ska utföra sitt arbete och samtidigt respektera den äldre kvinnan eller mannens privatliv och integritet. Många svåra situationer kan uppstå. För äldre personer är det viktigt att den personal som ger dem stöd och hjälp har hög kompetens när det gäller etiska frågor, värdegrund, bemötande och förhållningssätt. Deras livskvalitet är beroende av den. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa.” Sören Kirkegaard

etik i vård och omsorg

191


Mahatma Gandhi Hur påverkar människors livsåskådning och kultur synen på hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning? Vår värld blir allt mindre, människor flyttar av tvång eller frivilligt från den plats där de är födda. I vård- och omsorgsarbetet är bemötande och förhållningssätt det centrala i mötet med människor som har andra kulturella referensramar än vi själva.

Katri Cronlund

Ur innehållet: • Livsåskådning och kultur • Migration och internationalisering • Etik i vård och omsorg • Kulturella aspekter på hälsa och ohälsa • Lagar och riktlinjer Författare: Katri Cronlund, lärare i samhällskunskap och psykologi.

ISBN 978-91-523-0757-1

(523-4545-0)

Etik och människans livsvillkor

”Det finns mycket i livet som inte kan förstås, men livets huvudsakliga mål är: att tänka rätt, handla rätt och leva rätt.”

Etik och

människans livsvillkor Monica Imborn • Britta Åsbrink Katri Cronlund BONNIERS


9789152307571