9789127425408

Text & tal

Text & tal FRIDA BEXELL ERIKA GRANHOLM

Text & tal utgår från det centrala innehållet i kursen Svenska 1 enligt Gy 2011. Fokus ligger på de delar av ämnesplanen som handlar om att skriva och tala.

Boken består av nio kapitel och vart och ett av dessa innehåller ett antal övningar som leder fram till en avslutande examination.

Här finns dessutom konkretiserade kunskapskrav som tydliggör vad som krävs för att uppnå betygsnivåerna A–E. Text & tal finns även som digitalbok. www.nok.se/laromedel

ISBN 978-91-27-42540-8

9 789127 425408

Textotal_omslag.indd 1

2012-03-29 16.52

Innehåll 1. Novell

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Centralt innehåll Karaktär . . . . . . .

Miljö . . . . . . . . . .

Intrig . . . . . . . . . .

Examination . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2. Ord och meningar, Språkriktighet

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Centralt innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fullständiga och ofullständiga meningar .

Satsradningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Examination . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3. Referat och källkritik .

25 26 . 28 . 32 . 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4. Formellt och informellt språk, Språkriktighet Centralt innehåll . . . . .

Välj ord efter situation .

Talspråkliga pronomen Överflödiga småord . . .

Förstärkningsord . . . . .

Examination . . . . . . . . .

24

. . . . . . . . . . . . . . .

Centralt innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vem ska jag fråga? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avsikten bakom källan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

När skrevs källan och vilket material bygger den på? .

Referat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kommentar till referat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Citat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Examination . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

38

39 40 . 42 . 44 . 46 . 49 . 50 . 52

. . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . .

56

57 58 . 60 . 64 . 66 . 68

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5. Textbindning, Språkriktighet .

Centralt innehåll . . . . . . . . . . . . .

Styckeindelning . . . . . . . . . . . . . .

Läsarvänliga texter . . . . . . . . . . .

Sammanbindande ord och fraser Varierade meningar . . . . . . . . . . .

Examination . . . . . . . . . . . . . . . . .

Text&Tal.indb 4

6

7 . 10 . 16 . 19 . 22

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

70

71 72 . 76 . 79 . 82 . 84

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2012-04-02 13.17

6. Argumenterande text

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Centralt innehåll . . . . . . . . . .

Tes och rubrik . . . . . . . . . . . . .

Målgrupp . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . .

Argument och argumenttyper Avslutning . . . . . . . . . . . . . . .

Disposition . . . . . . . . . . . . . . .

Stilfigurer . . . . . . . . . . . . . . . .

Examination . . . . . . . . . . . . . .

7. Att tala

8. Språksociologi .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

118

119 120 . 127 . 129 . 136 . 138 . 140 . 142 . 144 . 146

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Centralt innehåll . . . . . . . .

Bostadsort . . . . . . . . . . . . .

Social bakgrund . . . . . . . . . Ålder . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Yrke. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Samhörighet och avstånd .

Situationens betydelse . . .

Examination . . . . . . . . . . . .

9. Fördjupningsarbete .

Källförteckning till bilderna

150

151 152 . 156 . 158 . 160 . 162 . 164 . 166 . 168

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Centralt innehåll . . . . . . . .

Frågeställning . . . . . . . . . .

Inledning . . . . . . . . . . . . . .

Metod . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avslutning . . . . . . . . . . . . .

Källförteckning och bilagor Examination . . . . . . . . . . . .

Text&Tal.indb 5

89 92 . . 94 . . 97 . 100 . 106 . 108 . 109 . 112

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Centralt innehåll . . . .

Att välja taltyp . . . . . .

Att samla information Att strukturera talet . .

Att formulera sig väl . .

Att minnas sitt tal . . . .

Hjälpmedel. . . . . . . . .

Att framföra talet . . . .

Respons . . . . . . . . . . .

Examination . . . . . . . .

88

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

172

173 174 . 176 . 179 . 184 . 185 . 186

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

191

2012-04-02 13.17

Argumenterande

6 88

Text&Tal.indb 88

2012-04-02 13.20

text Alla har vi åsikter om saker och ting. Vi kan till exempel vara för fildelning eller tycka att det ska vara gratis att åka kommunalt. Säkert har du vid ett flertal tillfällen försökt argumentera för något, till exempel varför du ska få mer pengar av dina föräldrar eller varför din kompis ska köpa en viss sorts skor. Det du gör då är att övertyga andra att tycka som du.

Argumenterande texter hittar vi på många stäl­ len; du kan se dem på insändarsidor i tidningar, på ledarsidorna, i debattinlägg och på en del blog­ gar. Det som är gemensamt för dessa texter är att de innehåller två saker: tes och argument. Tes är detsamma som åsikt och utan åsikt är det svårt att övertyga någon. Argumenten i sin tur stödjer tesen.

I det här kapitlet kommer du att arbeta med följande deluppgifter: tes, målgrupp, inledning, argument, avslutning, disposition och stilfigurer. Dessa delar kommer du sedan att foga samman till den argumenterande text som utgör examinationen. På nästa sida följer ett exempel på hur en argumenterande text kan se ut.

Centralt innehåll •

argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.

•

bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. grundläggande källkritik.

89

Text&Tal.indb 89

2012-04-02 13.20

Dela lika på föräldraledigheten min fru och jag är med barn! det är det största som hänt oss båda – ett livslångt ansvar som kommer att förändra våra liv för all framtid. bådas våra liv. dock är det inte den uppfattning vi möts av bland våra vänner, på våra arbetsplatser eller i samhället i stort. där verkar det som om det bara är min frus liv som ändras när vi får barn. hon förväntas vara hemma medan jag ska jobba på som vanligt och utöver mina två pappamånader inte ta ut en enda dag till med barnet. det här förstår jag inte alls. om man har producerat ett barn får väl för tusan båda föräldrarna ta ansvar för det. ett första logiskt steg mot detta är att dela föräldraledigheten rakt av. ett självklart argument för att dela lika är att det faktiskt kostar på att vara föräldraledig. Även om det är förbjudet att missgynna kvinnor som är hemma med barn stannar kvinnors löneutveckling ofta av i och med föräldraledigheten. det beror förmodligen mest på att de blir borta från arbetet så länge att de inte kan visa vad de går för. när de dessutom tar ut de flesta vab-dagarna skapas lätt en ilska på arbetsplatsen över att kvinnorna sviker, att de när som helst kan stanna hemma med snuviga ungar och att alla andra får dra lasset. män som däremot inte är hemma med sina barn blir då pålitliga anställda som alltid är på plats och gör sitt jobb. och det belönas, både i beröm och i lönekuvertet. Som man tycker jag att det är vidrigt att man utan vidare lämpar över detta på sin fru, en person som man säger sig älska. argumentet mot att dela på föräldraledigheten brukar vara att det är ett så hårt slag mot familjens ekonomi om mannen, som ofta tjänar mest, ska vara hemma. därför stannar kvinnan hemma. Jag vet inte hur många gånger jag hört det här argumentet från folk i min omgivning. om de bara kunde stanna hemma skulle de göra det, men det går ju inte. när jag hör det här undrar jag alltid hur det kommer sig att människor som har råd med villa, två stora bilar, Thailandsresa och massor med nya kläder inte tycker att de skulle kunna offra något av detta för att båda ska få ett nära band till barnet. i något enstaka fall har jag sett att det faktiskt stämmer att man inte klarar sig, men i de flesta fall handlar det om att man inte vill välja bort lyx som man faktiskt inte behöver. hårdrar man det innebär det att det är viktigare med nya audin än nya ungen, och om man ser det så kanske man inte ska skaffa barn alls. 

90

Text&Tal.indb 90

•

6 Argumenterande text

2012-04-02 13.20

det viktigaste argumentet är ändå att det betyder mycket för familjebanden att dela lika. Jag vill få en nära relation med min son eller dotter. Jag vill att den nya lilla personen ska känna sig lika trygg med mig, kunna tröstas av mig och att jag ska vara där när han eller hon för första gången skrattar eller säger sina första ord. kort sagt: Jag vill inte missa det viktigaste som hänt i mitt liv. För att se till att ingen pappa riskerar att göra ett felval och prioritera bort sina barns uppväxtår borde vi se till att dela föräldraledigheten rakt av. avslutningsvis önskar jag därför att vi pappor tillsammans ska ta ansvar för att förändra synen på vårt ansvar för barnen. Vi ska se till att bli betydelsefulla personer i deras liv, dela ansvaret med den vi lever med och inte bli en sådan man som väljer pengarna framför våra barn. därför ska vi välja att dela på föräldraledigheten.

6 Argumenterande text

Text&Tal.indb 91

•

91

2012-04-02 13.20

Tes och rubrik Grunden för den argumenterande texten är dess tes. En tes innebär att du har en åsikt om ett visst ämne: att du är för dödsstraff, mot vega­ nism, för abort, mot djurförsök eller liknande. Dödsstraff, veganism, abort och djurförsök är alltså inte teser i sig själva utan blir det först när du har en åsikt om något av dessa ämnen.

Om du har många olika teser i samma text blir det rörigt för läsaren.

Om vi säger att du börjar din text med tesen ”veganism är fel eftersom människor har rätt att äta kött” och sedan går över till att ”djuren i Sverige borde behandlas bättre så att veganerna slipper klaga” och avslutar med att du tycker att det är ”bra att det är tillåtet att jaga varg”, blir det svårt för läsaren att förstå vad din huvudtanke är. Välj därför ut en enda tes och håll dig till den.

Tanken med en argumenterande text är att du ska övertyga dina läsare om just den tes som du vill driva. Därför är det viktigt att tesen framgår tydligt i texten. Börja redan i valet av rubrik. Rubriken är det första som möter läsaren, så lägg därför ner tid på att få en så passande rubrik som möjligt. Rubriker bör vara korta, slagkraftiga och leda in läsaren på textens tes.

Om du vill argumentera för dödsstraff kan du till exempel ha rub­ riken ”Sverige bör införa dödsstraff redan nu” eller ”Dödsstraff är det enda rättvisa straffet för mord”.

92

Text&Tal.indb 92

•

6 Argumenterande text

2012-04-02 13.20

Övning

1

Hitta tesen läs de fem rubrikerna nedan.

1. kamphundar är inga monster 2. Varför jag tycker att Systembolagets öppettider är dåliga och måste förändras så att folk inte slutar handla där omedelbart 3. För abort 4. hyrorna i Stockholm bör sänkas och barnbidraget är för lågt 5. om djurförsök Ta nu ställning till följande för respektive rubrik: – Vilken är tesen?

– Framgår tesen tydligt? motivera varför eller varför inte.

– hade författaren kunnat förbättra sin rubrik? hur?

Övning

2

Välj en tes bestäm dig för en tes som du vill driva. Välj ett ämne som engagerar dig och som du vet en del om, så blir det lättare för dig när du ska börja skriva. Samtidigt behöver du inte själv hålla med om tesen helt och fullt; det viktiga är att du kan hitta starka argument för den. om du siktar på betyget a ska din text knyta an till någon debatt som förs i samhället idag. Välj därför först ut en debatt som du tycker verkar spännande och formulera sedan en tes som på något sätt anknyter till den.

Övning

3

Sätt en rubrik på din egen text Utgå från tesen du kom fram till i övning 2 och sätt en kort och slagfärdig rubrik till din kommande text. Tesen ska tydligt framgå i rubriken.

6 Argumenterande text

Text&Tal.indb 93

•

93

2012-04-02 13.20

Målgrupp När du skriver din argumenterande text måste du tänka på vem du vill övertyga, det vill säga vem/vilka som är din målgrupp. Människor kan delas in i olika grupper, till exempel män/kvinnor, unga/gamla, stadsbor/landsortsbor och föräldrar/barn. De olika grupperna har olika intressen och åsikter, så när du argumenterar för eller emot någonting är det viktigt att du anpassar det du säger efter din målgrupp.

Tänk dig att du vill ha en fest för dina vänner. Det första du måste göra är att övertyga dina föräldrar om att du ska få ha den. För att över­ tala dem väljer du argument som du tror att de är intresserade av, som att det inte kommer att förekomma alkohol, att det bara kommer folk du känner och att du städar efter dig.

För att sedan få dina vänner att komma måste du förmodligen välja andra argument. Du kanske tar upp att dina föräldrar blir borta hela helgen, att det kommer många roliga människor och att ni kan hålla på hur länge som helst.

Du väljer alltså att lyfta fram olika sidor av samma händelse för att olika grupper ska tycka att din idé om festen är bra. Precis så ska du tänka när du skriver din text och argumenterar för din tes.

För att få till bra argument måste du först lära känna din målgrupp.

Det gör du genom att fundera över vilken gruppen är, vad de tycker om ämnet du har valt samt vad som krävs för att övertyga dem.

94

Text&Tal.indb 94

•

6 Argumenterande text

2012-04-02 13.20

Övning

4

Para ihop argumentet med rätt målgrupp Till tesen ”Vi måste börja motionera mer” finns tre olika argument som riktar sig till tre olika målgrupper. målgrupperna är ungdomar, äldre och politiker. börja med att läsa argumenten nedan.

1. För det första har det bevisats att motion har en förebyggande effekt mot högt blodtryck, hjärtsjukdomar och stelhet i muskler och leder. idag är det många som lider av dessa sjukdomar och om du inte redan gör det är risken stor att du kommer att göra det om några år. Visst, man kan äta blodtrycksmedicin och medicin mot muskel- och ledvärk men varför göra det när det finns ett mycket hälsosammare sätt? Forskning har visat att även motion på lägre nivå förebygger sjukdomar och ger dig bättre hälsa. Ta därför på dig ett par sköna skor och en vindtät jacka och ge dig ut och motionera!

2. För det andra skulle det bli billigare för samhället om alla motionerade mer. idag kostar bristen på motion cirka 6 miljarder om året. av Sveriges vuxna befolkning är det endast cirka 40 % som motionerar regelbundet. det innebär att 60 % räknas som inaktiva. Fysisk inaktivitet leder i många fall till sjukdomar som gör att kostnaden för sjukvård och mediciner ökar. många blir dessutom sjukskrivna eller förtidspensionerade och det kostar mycket pengar för samhället. om vi börjar motionera mer skulle vi hålla oss friskare och då skulle samhällets resurser kunna läggas på annat.

3. För det tredje ger motion ökad inlärningsförmåga och bättre koncentration. kanske brukar du uppleva att du har svårt att sitta still, svårt att koncentrera dig och att du inte alltid lär dig det du ska? en av anledningarna till det kan vara att du rör på dig för lite. det är nämligen bevisat att motion har en positiv effekt på såväl inlärning som koncentration. Jag tycker att du ska ge motionen en chans. lägg lite av din fritid på en fysisk aktivitet och du kommer att uppleva skillnad jämfört med idag!

Ta ställning till följande: – Vilket argument riktar sig till vilken målgrupp? Vad får dig att dra den slutsatsen?

6 Argumenterande text

Text&Tal.indb 95

•

95

2012-04-02 13.20

Övning

5

Vilken målgrupp? gå tillbaka till början av kapitlet och läs texten ”dela lika på föräldraledigheten”. Vilken målgrupp tror du att författaren vänder sig till? Vad i texten får dig att dra den slutsatsen?

Övning

6

Välj målgrupp till din egen text bestäm dig för en målgrupp som du vill övertyga om din tes. när du har gjort ditt val, fundera över följande: – Vad tycker din målgrupp om det du ska argumentera om?

– Vad ska du skriva för att övertyga din målgrupp om det du säger?

96

Text&Tal.indb 96

•

6 Argumenterande text

2012-04-02 13.20

Inledning Inledningen i varje text är viktig. Rubriken ska fånga intresset, men det är inledningen som avgör om läsaren vill fortsätta läsa.

Inledningens uppgift är alltså att få läsaren att vilja veta mer om det texten ska handla om. I det här fallet ska du argumentera för en tes och därför är det tesen du ska få läsaren intresserad av. Det finns många sätt att göra det på. Här följer några klassiska exempel på hur du kan göra, men om du kommer på något annat sätt går det naturligtvis också bra.

Debattinledning Ett sätt att inleda en text kan vara att anknyta till någon dagsaktuell debatt för att visa läsaren att det här är en fråga som angår oss alla just nu. Om din tes är att du inte vill förbjuda kamphundar kan din debatt­ inledning se ut så här: det händer allt oftare nuförtiden. rubriker dyker upp med uppgifter om att så kallade kamphundar angriper småbarn, äter upp katter eller sätter skräck i hela bostadsområden. Upprörda röster hela vägen upp på regeringsnivå skriker ikapp om förbud. Ja, helst skulle de nog vilja avliva både kamphundarna och deras ägare direkt om de fick chansen. Frågan är om dessa hysteriska människor verkligen har tänkt igenom situationen, eller om de bygger sin uppfattning på ett enda stort missförstånd. Jag kommer att visa att det senare är fallet, att kamphundar är som hundar är mest: snälla om de har en ägare som sköter om dem, elaka om de har en ägare som inte tar ansvar.

Exempelinledning Ett annat sätt att inleda texten är att börja med ett konkret exempel.

Om vi återvänder till tesen om att du inte vill att man ska förbjuda kamphundar skulle en exempelinledning kunna se ut så här: Jag har haft hund i hela mitt liv. många olika raser och många olika hundpersonligheter har passerat förbi, men jag har aldrig haft en så snäll hund som Jenka. min katt bossar med henne, min 3-åring rider på henne och drar henne i öronen utan att hon blinkar och

6 Argumenterande text

Text&Tal.indb 97

•

97

2012-04-02 13.20

hon går snällt fot intill mig oavsett vilken arg och elak hund vi möter. den här bilden har jag dock svårt att förmedla till människor jag känner och träffar ute på promenader. Jenka är nämligen en amerikansk staffordshireterrier (i vardagstal amstaff), en så kallad kamphund, och det gör henne till en mördarhund i mångas ögon. härmed vill jag visa att de har fel.

Citatinledning Ett tredje sätt att inleda en text är att börja med ett citat som man sedan utgår från. I exemplet med kamphundarna kan en citatinledning se ut så här: när jag slog upp aftonbladet den 7:e november i år satte jag min kvällsmacka i halsen. Vår kommunminister gjorde då ett utspel om kamphundar: ”det här är farliga hundar som är skrämmande för andra”, sa ministern och fortsatte: ”de finns i parker och kring dagis. oftast attackerar de andra hundar men de kan också gå på barn och vuxna.” att människor i allmänhet har fördomar om så kallade kamphundar har jag länge haft överseende med, men när till och med våra ministrar uttrycker sig på det viset i dagstidningarna är det dags att säga ifrån.

Övning

7

Jämför inledningar läs igenom de fyra inledningarna nedan.

1. Varför ska våldtäkter straffas så lågt? Jag tycker att vi ska införa strängare straff för det brottet.

2. Jag har en kompis som heter Pernilla. hon kallas nilla. hon bodde i Salem tidigare, men har flyttat till malmö. nilla har mörkt hår och är ofta väldigt glad. hon går hotell- och restaurang. nilla festar ibland, men hon tar det nästan alltid lugnt. hennes farsa är skitsträng med det där; han låter henne aldrig vara ute sent. en kväll i november gick hon ändå hem sent från en fest och blev våldtagen av en man hon aldrig sett förut. hennes pappa tog det dåligt och skyllde på henne. killen som 

98

Text&Tal.indb 98

•

6 Argumenterande text

2012-04-02 13.20

gjorde det åkte fast, men fick ett kort straff för han var under arton. det är för jävligt. Vi borde skärpa straffen för våldtäkt.

3. Sverige ska ju vara ett jämställt land, men när man läser tidningarnas rapportering om våldtäktsdomarna förstår man att kvinnor knappt borde gå utanför dörren, eftersom lagen uppenbarligen struntar i om någon hoppar på dem. män frias för att de eventuellt gick i sömnen när de våldtog, för att de är för slöa i huvudet för att förstå att kvinnan inte var med på saken, eller för att de varit ihop med kvinnan förut och därför tydligen inte kan höra vad hon säger längre. blir våldtäktsmannen väl fälld mot alla odds får han i regel ett lågt straff och kommer ut ännu tidigare på grund av gott uppförande. det är vidrigt, och ett steg i helt fel riktning. Vi borde istället skärpa straffen för våldtäktsmän så att kvinnor i det här landet ska kunna leva sina liv utan rädsla.

4. i min hemtrakt blekinge klaras fyra av tjugotvå våldtäkter upp. det är svårt att utreda våldtäkter så polisen lägger ner de flesta utredningar innan de når åtal. anledningen till att det är svårt är för att ord står mot ord och det ofta saknas vittnen. diskutera följande: – hur tycker du att de fyra inledningarna lyckas med att fånga ditt intresse och med att presentera tesen?

– På vilket sätt hade texterna kunnat förbättras?

Övning

8

Skapa en inledning till din text Skriv en inledning till din egen text. Var noga med att göra den intresseväckande och se till att tesen kommer fram ordentligt. om du siktar på C eller högre betyg bör du knyta an till din målgrupp redan i inledningen. om du siktar på a kan det vara en god idé att anknyta till den debatt du vill delta i när du skriver inledningen.

6 Argumenterande text

Text&Tal.indb 99

•

99

2012-04-02 13.20

Argument och argumenttyper I det här avsnittet kommer du att möta två liknande ord som betyder olika saker: argument och argumenttyper.

Med ett argument försöker du övertyga läsaren om din tes. Om du argumenterar för att vi i Sverige ska låta människor fildela fritt kan du exempelvis använda argumenten ”fildelning ger ökad tillgänglighet”, ”fildelning gör att man upptäcker nya artister och därför går på fler spelningar, vilket är bra för artisten” och ”fildelning gör kulturen mer demokratisk eftersom alla har råd att lyssna på musik”. Dessa tre argu­ ment belyser olika anledningar till varför Sverige ska tillåta fildelning.

Argument kan delas in i olika kategorier. En del bygger på fakta, andra på exempel eller känslor. När man kategoriserar dem hamnar de i fack som kallas argumenttyper. Några av de vanligaste argument­ typerna är faktaargument, motargument, känsloargument, exempel­ argument, majoritetsargument och auktoritetsargument.

Vi tar några exempel på argument för tesen ”Bevara fri abort i Sverige”: Faktaargument Du argumenterar genom att anknyta till trovärdiga källor som presenterar någon typ av fakta som stödjer din tes. Använder du faktaargument måste du ange korrekt källa (se kapitel 3). aborter sker i alla länder, vare sig man har fri abort eller inte.

Skillnaden är att i länder där abort är förbjudet är abortformerna osäkra. På rFSU:s hemsida kan man läsa utdrag ur en rapport som visar att det under en femårsperiod dog över 400 000 kvinnor efter att ha genomfört en illegal abort. en av anledningarna till att många kvinnor dör är att de inte vänder sig till abortkliniker där det finns kunniga läkare utan söker istället hjälp hos personer som utför aborter på ett alternativt och ofta farligt sätt. en del försöker även framkalla aborter på egen hand med hjälp av giftiga örter eller svavel. det är inte humant att kvinnor ska behöva dö för att de inte kan få hjälp att utföra en säker abort. av den anledningen är det viktigt att vi bevarar den fria abort som vi har i Sverige idag.

100

Text&Tal.indb 100

•

6 Argumenterande text

2012-04-02 13.20

Övre bilden: Abortfrågan är och har alltid varit kontroversiell. Författaren och filosofen Simone de Beauvoir (1908–1986) slogs för att abort inte skulle ses som ett brott och 1974 blev abort lagligt i hennes hemland Frankrike.

Nedre bilden: Några av de 100 000 demonstranter som 2012 marscherade i Washington D.C. för att få USA:s politiker att avskaffa aborträtten.

6 Argumenterande text

Text&Tal.indb 101

•

101

2012-04-02 13.20

Motargument Du tar upp något som motståndarsidan säger och be­ visar att det är fel. många abortmotståndare menar att det är fel att göra abort eftersom alla individer har rätt till ett liv. de menar att varje foster har rätten att utvecklas till ett barn. det här är ett problematiskt sätt att se på saken eftersom kvinnan som bär på fostret har rätt att bestämma över sitt eget liv. Jag menar att man måste skilja på rätten till liv och rätten att utvecklas till liv och därför bör kvinnans beslut väga tyngre än argumentet om att fostret också är en individ som måste få bestämma. Fri abort är en rättighet som vi i Sverige måste bevara.

Känsloargument Du försöker beröra läsaren känslomässigt så att han/hon känner att saken är fel.

Tänk dig att du är gravid. Tänk dig att du inte har något arbete och inga föräldrar som kan försörja dig. Tänk dig att du ska föda ett barn till världen som du vet att du kommer ha svårt att ta hand om. hur skulle du känna om du då inte hade valet att göra abort? Föräldrar vill kunna försörja sina barn och ge dem en trygg uppväxt. om detta inte kan erbjudas kommer både föräldrarna och det nyfödda barnet att må dåligt. Vi vill ha ett samhälle där alla mår bra och då måste det finnas möjlighet att göra abort om man känner att man inte kan ta hand om ett barn.

Exempelargument Du tar upp enskilda exempel och låter dem be­ skriva helheten. i augusti förra året var 16-åriga anna Svensson på väg hem från en fest. anna brukade alltid ha sällskap med sina vänner men den här kvällen hade hon fått ont i huvudet och valde att gå hem tidigare.

På vägen hem blev hon överfallen av en man som våldtog henne. anna tycker mycket om barn men när hon en tid efter våldtäkten fick reda på att hon var gravid kunde hon bara känna avsmak för det liv som växte inom henne. Varje gång hon tänkte på barnet påmindes hon om våldtäkten och det enda hon såg var ett barn som hon inte skulle kunna älska.

Tyvärr är våldtäkter som leder till graviditet vanligt. anna hade tur som bor i ett land som Sverige för hon kunde göra abort. det här är ett exempel som visar hur viktigt det är att vi även fortsättningsvis har fri abort i Sverige.

102

Text&Tal.indb 102

•

6 Argumenterande text

2012-04-02 13.20

Majoritetsargument Du låter vad folk i allmänhet tycker bli ett argu­ ment i sig. människor i allmänhet är för fri abort här i Sverige. de vill att man själv ska få fatta beslut om en så viktig fråga som att sätta barn till världen. det är bara en väldigt liten, men tyvärr också väldigt högljudd, minoritet som tycker något annat. därför är det viktigt att politikerna här i landet lyssnar på den stora gruppen snarare än den lilla, och en gång för alla slår fast att abort ska fortsätta vara lagligt.

Auktoritetsargument Du visar att någon auktoritet, det vill säga respekterad person eller organisation, tycker som du. Du måste inte alltid skriva ut auktoritetens namn utan kan till exempel kalla den för ”forskaren”. en annan sak som talar för abort är att de som faktiskt är insatta i frågan tycker att abort är något bra. en enig forskarkår tycker att aborter leder till fler positiva aspekter än negativa, och bland läkarna, som är de som ska utföra aborterna, är de allra flesta för fri aborträtt. de menar att illegala aborter skulle vara ett större problem, och att tidiga aborter inte är att jämföra med mord eftersom fostret ännu inte är en kännande och tänkande individ. om de som kan mest om ämnet stödjer aborträtten borde vi lyssna på dem, på experterna, och behålla den i vår lagstiftning.

6 Argumenterande text

Text&Tal.indb 103

•

103

2012-04-02 13.20

Övning

9

Vilken argumenttyp? nedan följer ett antal argument för tesen att minkfarmar borde förbjudas. din uppgift är att sortera in argumenten under rätt argumenttyp och förklara varför du tycker så.

1. minkar är varelser med intressen, känslor och behov på samma sätt som människor. Föreställ dig själv att du hela ditt liv skulle sitta instängd i en bur som var så trång att du knappt kunde vända dig. hur skulle du känna dig då? Skulle dina intressen och behov tillgodoses då? Jag tror inte det. minkarnas behov tillgodoses inte heller och därför får det inte finnas minkfarmar.

2. minkar på farmar lever ett liv som skiljer sig drastiskt från livet i frihet. Johan gustafsson, informationschef vid Sveriges veterinärförbund, säger att minkar kräver stora ytor, mycket rörelse samt vatten att simma i för att må bra. i vilt tillstånd har de ofta revir på flera kvadratkilometer. i fångenskap lever minkar i burar lika stora som en uppslagen kvällstidning vilket helt strider mot deras naturliga tillstånd. låt minkar leva i frihet och förbjud minkfarmar!

3. På karin Sandströms minkfarm hade minkarna inte fått mat på flera veckor. många av dem låg och dog i burarna när personal från djurskyddsmyndigheten kom dit. de flesta av de minkar som levde då var så sjuka och svaga att de måste avlivas. när förhållandena på svenska minkfarmar är så här usla måste alla förstå att farmarna måste bort!

4. de flesta människor i Sverige är för en human djurhållning. de flesta människor vill inte köpa minkpälsar till priset av lidande och död hos massor av djur. därför borde politikerna lyssna på kraven att förbjuda minkfarmarna!

5. Förespråkare för minkfarmar menar ofta att minkarna får sina behov tillgodosedda i fångenskap. i verkligheten får de röra sig mycket mindre än de behöver och de får aldrig utlopp för exempelvis sina jaktinstinkter. därför måste minkfarmar förbjudas.

104

Text&Tal.indb 104

•

6 Argumenterande text

2012-04-02 13.20

Övning

10

Välj ut egna argument Fundera på vilka argument du vill använda dig av i din text och skriv ner dem. i minst ett av argumenten ska du ha hämtat information om ämnet från en artikel, bok, internetsida eller liknande. den ska sammanfattas på ett korrekt sätt (författare, källa och information omskriven med egna ord). För samtliga betygssteg ska du välja ut tre till fyra olika argument. För betygen C och a måste du även använda dig av minst tre olika argumenttyper, varav en ska vara ett motargument.

6 Argumenterande text

Text&Tal.indb 105

•

105

2012-04-02 13.20

Examination Du ska skriva en argumenterande text som kan fungera som ett debatt­ inlägg i lokaltidningen. Texten ska innehålla en tes, en inledning, tre till fyra argument och en avslutning. I kapitlet har du arbetat med dessa delar så du kan med fördel sätta samman övningsuppgifterna till en färdig text. I anslutning till texten ska du även ange din målgrupp.

För betyget C eller högre ska du göra en målgruppspresentation som du bifogar din argumenterande text. Där ska du presentera vad du har gjort för att anpassa din text efter målgruppen. Exempel på hur en så­ dan kan se ut finns efter kunskapskraven.

Kunskapskraven till uppgiften finns här intill. Var noga med att upp­ fylla samtliga punkter för den betygsnivå du siktar på.

112

Text&Tal.indb 112

•

6 Argumenterande text

2012-04-02 13.20

Att argumentera i text – krav för E Samtliga punkter måste uppfyllas för betyget E. Rubrik

Din text ska ha en rubrik där det framgår vilken tes du har.

Tydlig tes

Du ska ha en tes i din text. Tesen ska tydligt framgå på flera ställen i texten (i rubrik, inledning och avslutning).

Inledning

Din text ska ha en tydlig inledning där du får läsaren intres­ serad av vad du ska argumentera för/emot. I inledningen ska det framgå vilken tes du har.

Tre till fyra olika argument

Du använder dig av tre till fyra argument för din tes. Argu­ menten ska bevisa din tes, och de ska vara skrivna så att den som läser förstår vad du menar.

Sammanfatta information

I minst ett av dina argument måste du ha inhämtat inform­ ation om ämnet (från en internetsida, bok, tidning eller liknande). När du skriver ditt argument måste du göra ett korrekt referat av informationen (alltså ange författaren och källan samt skriva om informationen med egna ord). Du ska även göra om informationen till ett argument genom att knyta ihop den med din tes.

Avslutning

Din text ska ha en tydlig avslutning där du knyter ihop din argumentation och återupprepar tesen.

Målgrupp

Du ska ha valt ut en målgrupp till din text. Den ska anges i anslutning till din rubrik och du ska i någon mån anpassa din text efter din målgrupp.

6 Argumenterande text

Text&Tal.indb 113

•

113

2012-04-02 13.20

Att argumentera i text – krav för C Samtliga punkter måste uppfyllas för betyget C. Rubrik

Din text ska ha en rubrik där det framgår vilken tes du har.

Tydlig tes

Du ska ha en tes i din text. Tesen ska tydligt framgå på flera ställen i texten (i rubrik, inledning och avslutning).

Urskiljbar disposition

Din text ska innehålla inledning, tre till fyra argument och en avslutning. Det ska vara lätt att se var en del slutar och var nästa börjar.

Olika argumenttyper

Dina argument ska representera minst tre olika argument­ typer, varav en är ett motargument.

Fördjupad argumentation

Dina argument ska bestå av utförliga och tydliga resonemang där du förklarar hur du menar. Alla argument ska tydligt knytas ihop med den tes du har i texten.

Trovärdig information

I minst ett av dina argument måste du ha hämtat information om ämnet från en källa som är trovärdig utifrån kraven för källkritik. När du skriver måste du göra ett korrekt referat av informationen samt tydligt knyta ihop den med din tes.

Gör en målgrupps­ presentation

Gör en analys av vilken typ av argument som kan tänkas övertyga din målgrupp. Redovisa analysen i en separat text som du lämnar in tillsammans med din argumentation. I din argumenterande text ska du sedan utföra det du planerade i din målgruppspresentation så att din argumenterande text på ett tydligt sätt anpassas till din målgrupp.

114

Text&Tal.indb 114

•

6 Argumenterande text

2012-04-02 13.20

Att argumentera i text – krav för A Samtliga punkter måste uppfyllas för betyget A. Rubrik

Din text ska ha en rubrik där det framgår vilken tes du har.

Tydlig tes

Du ska ha en tes i din text. Tesen ska tydligt framgå på flera ställen i texten (i rubrik, inledning och avslutning).

Urskiljbar disposition

Din text ska innehålla inledning, tre till fyra argument och en avslutning. Du ska i din text ha en tydligt urskiljbar disposi­ tion. Det innebär att du: • knyter ihop inledning och avslutning på ett lämpligt sätt • har en rimlig fördelning mellan textens olika delar • ställer upp argumenten så att det är lätt att se var de

börjar och slutar.

Olika argumenttyper

Dina argument ska representera minst tre olika argument­ typer, varav en är ett motargument.

Fördjupad argumentation

Dina argument ska bestå av utförliga och tydliga resonemang där du förklarar hur du menar. Alla argument ska tydligt knytas ihop med den tes du har i texten.

Trovärdig information

I minst ett av dina argument måste du ha hämtat information om ämnet från en källa som är trovärdig utifrån kraven för källkritik. När du skriver måste du göra ett korrekt referat av informationen samt tydligt knyta ihop den med din tes.

Anknyt till en aktuell debatt

I din text ska du knyta an till en aktuell debatt om ditt ämne.

Den kan ha förts i tidningar, forum, bloggar eller på tv. Din argumenterande text ska tydligt länkas samman med debat­ ten och du ska tillföra nya och relevanta perspektiv.

Stildrag

Du ska i din text använda dig av stilistiska drag som gör text­ en mer läsvärd. Det kan vara t. ex. retoriska frågor, motsatser, upprepningar, liknelser och metaforer. Stildragen ska vara en väl integrerad del av din text.

Gör en målgrupps­ presentation

Gör en analys av vilken typ av argument som kan tänkas övertyga din målgrupp. Redovisa analysen i en separat text som du lämnar in tillsammans med din argumentation. I din argumenterande text ska du sedan utföra det du planerade i din målgruppspresentation så att din argumenterande text på ett tydligt sätt anpassas till din målgrupp.

6 Argumenterande text

Text&Tal.indb 115

•

115

2012-04-02 13.20

Text & tal

Text & tal FRIDA BEXELL ERIKA GRANHOLM

Text & tal utgår från det centrala innehållet i kursen Svenska 1 enligt Gy 2011. Fokus ligger på de delar av ämnesplanen som handlar om att skriva och tala.

Boken består av nio kapitel och vart och ett av dessa innehåller ett antal övningar som leder fram till en avslutande examination.

Här finns dessutom konkretiserade kunskapskrav som tydliggör vad som krävs för att uppnå betygsnivåerna A–E. Text & tal finns även som digitalbok. www.nok.se/laromedel

ISBN 978-91-27-42540-8

9 789127 425408

Textotal_omslag.indd 1

2012-03-29 16.52