9789127435353

FIXA LIT TERATUREN 1 – med fokus på motiv, stildrag och berättarteknik För kursen Svenska 1 enligt Gy 2011 Serien Fixa svenskan presenterar en arbetsmodell för hela svenskämnet.

Modellen utgår från mönster i språket och litteraturen och består av en tydlig och återkommande struktur: efter faktakunskaper och övningar finns examinerande uppgifter och bedömningsstöd.

Fixa litteraturen 1 visar på fem centrala litterära motiv. Varje motiv presenteras i två mönstertexter som analyseras utifrån berättarteknik och stildrag.

FIXA LITTERATUREN 1

Pär Sahlin, Ann-Sofie Lindholm, Helga Stensson

Fixa svenskan behandlar hela det centrala innehållet i Svenska 1–3 enligt Gy 2011 och består av flera komponenter.

Kursen Svenska 1: Fixa litteraturen 1 Fixa språket 1 Kursen Svenska 2: Fixa grammatiken Kurserna Svenska 2–3: Fixa litteraturen 2 Fixa språket 2 Kurserna Svenska 1–3: Fixa genren Samtliga komponenter finns både som tryckt och interaktiv bok.

Läs mer på www.nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-43535-3

9 789127 435353

Fixa litteraturen 1 cover.indd All Pages

2014-05-28 09.21

Fixa litteraturen 1.indd 1

2014-05-27 23.31

Allmänmänskliga motiv Tänk dig att du en sen kväll står vid en strand. Solen håller precis på att gå ner och det allra sista ljuset avspeglar sig i havet. Du står redo med kameran för att föreviga ögonblicket. Men vad ska vara med på bilden? Ska vännerna vara i förgrunden eller kan de stå en bit längre bort? Ska siluetterna av båtarna i hamnen synas eller ska du enbart fokusera på själva solnedgången?

Man kan säga att du velar mellan vilka motiv du vill ha med för att få en så bra bild som möjligt. På samma sätt är det för en förfat­ tare. Han eller hon väljer mellan olika motiv för att kunna berätta sin historia. Motivet kan till exempel vara en person, en händelse eller en situation. Med hjälp av dessa lyfter författaren fram det han eller hon vill säga. Ska en hjälte vara med? Finns det en kamp mellan ont och gott? Ska det förekomma någon elak styvmor? Ska huvudpersonerna vara varandras motsatser? Eller ska de ingå i ett triangeldrama? Många av motiven återkommer gång på gång i litteraturhistorien och brukar kallas för centrala motiv.

Fixa litteraturen 1 består av fem kapitel som presenterar fem centrala motiv i litteraturen – från I gränslandet i det första till Triangeldramat i det sista.

I boken presenteras texter från olika tider och olika delar av världen. Till texterna hör övningar där du arbetar med att förstå, förklara och diskutera. I Workshop finns undersökande och kreativa uppgifter där du får vidga perspektiven ytterligare. Uppslaget på s. 170–176 är till för att göra boken lätt att använda. Där finner du alla ord som är markerade med fetstil i boken och du kan hitta en kortfattad för­ klaring om du är osäker på ett ords betydelse. Kapitlen avslutas med en jämförande analys samt ett par skriftliga och muntliga uppgifter.

Till analysen finns bedömnings­ matriser som stöd för dig och din lärare.

Lycka till!

Pär Sahlin, Ann-Sofie Lindholm, Helga Stensson

Fixa litteraturen 1.indd 3

2014-05-27 23.31

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

VAD ÄR ETT MOTIV?

6

ETT I GRÄNSLANDET

8

Siesta

10

Arbeta med Siesta

16

Pojkarna

18

Arbeta med Pojkarna

24

Om motivet

26

Berättarteknik

28

Motivet och det allmänmänskliga

35

Workshop

36

Skriv och tala om I gränslandet

38

TVÅ EFTER UNDERGÅNGEN

40

Den gröna cirkeln

42

Arbeta med Den gröna cirkeln

48

Aniara

50

Arbeta med Aniara

54

Om motivet

56

Berättarteknik

60

Motivet och det allmänmänskliga

67

Workshop

68

TRE RADARPARET

72

Don Quijote

74

Arbeta med Don Quijote

78

Thelma & Louise

80

Arbeta med Thelma & Louise

84

Om motivet

86

Berättarteknik

89

Motivet och det allmänmänskliga

98

Workshop

100

Skriv och tala om Radarparet

102

FYRA DET GALNA GENIET

104

Frankenstein

106

Arbeta med Frankenstein

110

Vansinnesläkaren

112

Arbeta med Vansinnesläkaren

116

Om motivet

118

Berättarteknik

121

Motivet och det allmänmänskliga

129

Workshop

130

Skriv och tala om Det galna geniet

132

Skriv och tala om Efter undergången 70

Fixa litteraturen 1.indd 4

2014-05-27 23.31

TRIANGELDRAMAT

134

Välkommen till den här världen:

136

Arbeta med Välkommen till den här världen: 142 Fröken Julie

144

Arbeta med Fröken Julie

152

Om motivet

154

Berättarteknik

158

Motivet och det allmänmänskliga

165

Workshop

166

Skriv och tala om Triangeldramat

168

Fixa litteraturen 1.indd 5

170

Skönlitteratur

170

Sakprosa

171

Litterära epoker

172

Berättarteknik

173

BEDÖMNINGSSTÖD

177

KÄLLFÖRTECKNING

180

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FEM

UPPSLAGET

2014-05-27 23.31

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa litteraturen 1.indd 6

VAD ÄR ETT MOTIV? Människan har alltid velat berätta och lyssna till berättelser. Redan som jägar­ och samlarfolk samlades vi i grottor och vid lägereldar för att underhålla och skrämma varandra med berättelser. I dag läser vi dem i en bok eller på en digital läsplatta. Men trots att det har passerat tusentals år sedan dess är det inte säkert att berättelserna skiljer sig så mycket åt. Visst har det kommit epoker och författare som förnyat både texternas innehåll och språk, men på det stora hela så är en bra berättelse alltid en bra berättelse, oavsett när eller på vilket sätt vi får läsa eller höra den.

En sak som ständigt återkommer i litteraturen är motiven som exempelvis kan vara en situation, en plats, en person eller en relation. Man kan jämföra det litterära motivet med motivet inom konsten. När en konstnär vill säga något med en bild väljer han eller hon ett motiv för att lyfta fram sitt budskap. En tavla med fri­ het som budskap får ett motiv med ett stort och mäktigt hav. Nästa gång kanske konstnären vill skildra frihetens motsats och väljer då att måla ett rum utan fönster och dörrar. På samma sätt är det med litteraturen. Om en författare vill skriva om kärlek finns det flera

6 2014-05-27 23.32

Hjälten som återvänder Antihjälten Rebellen Kampen mellan ont och gott Ensam på en öde ö Kvinnan av börd – mannen av folket Den elaka styvmodern Den grymme farbrodern Den onde trollkarlen Den unge ynglingen och den vise åldermannen I underjorden Att fly ifrån sitt öde Ett annat begrepp som återkommer i denna bok är tema, ett begrepp som är lätt att förväxla med motiv. Med tema menas en tanke, känsla eller idé som genomsyrar ett helt verk. Det kan till exempel vara kärlek, hat, svek, lycka. Temat står ofta inte uttalat i verket utan måste tolkas fram. I jämförelse med begreppet motiv kan man säga att en författare använder sig av motiven för lyfta fram sitt tema.

Varje kapitel i Fixa litteraturen 1 utgår från ett centralt motiv och bearbetas sedan utifrån berättarteknik och språkliga stildrag.

Dessutom förs ett resonemang kring det allmänmänskliga i respektive motiv för att visa att berättelserna inte låter sig begränsas av tid och miljö.

7 Fixa litteraturen 1.indd 7

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

olika motiv att välja mellan för att skildra den. Vissa väljer att skri­ va om den första kärleken, andra väljer att skriva om den omöjliga eller förbjudna kärleken. Motiven hjälper till att driva handlingen i en berättelse framåt.

Många motiv har genom historiens gång återanvänts. Man bru­ kar därför kalla dessa för centrala motiv. Ett motiv i Shakespeares berömda pjäs Romeo och Julia från 1595–1596 är kärlek med förhinder. Romeo och Julia blir kära i varandra trots att deras familjer hatar varandra och är beredda att göra allt för att hindra deras relation.

Det motivet har återkommit i många berättelser efter det, till exem­ pel i musikalen West Side Story eller i ungdomsromanen Vinterviken av Mats Wahl. Motivet i Shakespeares Hamlet om mannen som hämnas sin faders mördare finns till exempel i Disney­filmen Lejonkungen. Hjälten som ger sig ut på en lång resa, som är ett av motiven i Homeros antika verk Odysséen, kan man återfinna i J.R.R. Tolkiens fantasytrilogi Härskarringen, eller Ringarnas herre som den fått heta i den senare översättningen.

Här nedanför följer några exempel på motiv som är centrala inom litteraturen:

2014-05-27 23.32

FYRA Fixa litteraturen 1.indd 104

2014-05-27 23.45

DET GALNA GENIET Med nyfikenhet och upptäckaranda har människan utforskat allt från världsrymden till atomens minsta beståndsdelar. Äventyrare, forskare och uppfinnare har tänjt på gränserna för vad vi förut trodde var möjligt.

Deras kunskap och geniala lösningar har drivit utvecklingen framåt. Mot en bättre värld.

Men hur vet vi att dessa genier med all sin kunskap alltid vill mänsklighetens bästa? Tänk om de drivs av andra avsikter än de goda? Tänk om de bara vill bli berömda, rika, fruktade, avgudade och inte bryr sig ifall stora delar av mänskligheten går under?

Det galna geniet, som drivs av maktbegär, hämndlystnad eller tankar om evig berömmelse, har i alla tider skrämt människan och är ett ständigt återkommande motiv inom både litteratur och film.

I det här kapitlet kommer du att få läsa utdrag ur två klassiker där motivet Det galna geniet är centralt: Frankenstein och Vansinnesläkaren.

Fixa litteraturen 1.indd 105

2014-05-27 23.45

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa litteraturen 1.indd 106

FYRA | DET GALNA GENIET

Frankenstein eller den moderne Prometeus Mary Shelley, 1818 På ett fartyg på väg till Nordpolen sitter två män och samtalar. Den ene är fartygets kapten, upptäcktsresanden Robert Walton. Han är beredd att offra allt för att uppnå sitt mål: att bli den första människan att nå jordens nordligaste punkt. Den andre mannen är vetenskapsmannen Victor Frankenstein. Honom har Robert Walton räddat från en säker död ute på den kalla packisen. Frankenstein är på jakt efter den varelse som han en gång skapade och som nu rör sig norrut. Men kylan och tröttheten har gjort att han fått ge upp tanken att hinna ifatt varelsen och döda den. För Robert Walton berättar nu Victor Frankenstein sin historia.

Han berättar om sin barndom som förmörkades av moderns död.

Han berättar om sina två bröder, om sin kusin Elizabeth, som han lovat sin mor att gifta sig med. Han berättar om hur han lämnar sin hemstad Genève för att studera naturvetenskap i Ingolstadt och hur han där allt mer börjar intressera sig för frågorna kring vad som ger liv.

Ju mer han forskar desto säkrare blir han på att just han kommer att vara den förste att finna nyckeln till det som alstrar liv. Forskningen övergår så småningom i en besatthet där han avstår från allt annat i livet med ett enda mål: att kunna väcka döda ting till liv.

Kom ihåg att jag inte redogör för en galnings visioner. Det är inte mer säkert att solen skiner på himlen än att det jag nu säger är sant. Det kan ha varit något mirakel som frambringade det, men ändå var stadierna i upptäckten distinkta och sannolika. Efter dagar och nätter av hårt arbete och oerhörd utmattning lyckades jag upptäcka vad som orsakar alstring och liv. Nej, mer därtill, jag blev själv förmögen att skänka liv åt livlös materia.

[– – –] Din iver och den förundran och förhoppning dina ögon ut­ trycker, min vän, säger mig att du förväntar dig att få reda på den hemlighet som jag känner till. Så blir det inte. Lyssna tålmodigt till slutet av min berättelse, så förstår du lätt varför jag är förbehållsam på denna punkt. Jag tänker inte locka dig, som är lika oskyddad och full av glöd som jag var då, mot undergång och oundvikligt elände. Lär dig av mig, om inte av mina förmaningar så åtminstone av mig som ett exempel, hur farligt det är att förvärva kunskap, och hur mycket lyckligare den man är som tror att hans hemstad är hela världen än han som strävar efter att bli större än hans natur medger.

106 2014-05-27 23.45

När jag fann att en så häpnadsväckande kraft hade placerats i mina händer tvekade jag länge inför hur jag skulle använda den. Även om jag hade förmågan att ge liv var det ändå ett ofattbart svårt och ansträngande arbete att bereda en kropp som kunde motta det, med alla dess invecklade nervtrådar, muskler och ådror.

Jag tvekade först inför om jag skulle försöka skapa en varelse som mig själv eller en med enklare struktur, men jag var alltför exalterad av mina framgångar för att tillåta mig att tvivla på min förmåga att ge liv åt ett djur som var lika komplext och underbart som människan. [– – –] Att delarna var ytterst små utgjorde ett stort hinder för att kunna arbeta snabbt, så därför beslutade jag, tvärt­ emot vad jag från början hade för avsikt, att göra varelsen gigantisk till kroppsstorleken, det vill säga nästan två och en halv meter lång och proportionerligt bred. Efter att ha fattat detta beslut, och efter att ha tillbringat några månader med att framgångsrikt samla in och arrangera mitt material, började jag.

Ingen kan förstå de många olika känslor som bar mig framåt, som en orkan, under framgångens första entusiasm. Liv och död tycktes mig vara inbillade gränser som jag skulle bryta igenom, och en ström av ljus skulle skickas ut i vår mörka värld. En ny art skulle välsigna mig som sin skapare och källa, många glada och utmärkta individer skulle ha mig att tacka för sin existens. Ingen far skulle kunna kräva lika stor tacksamhet från sina barn som jag skulle ha gjort mig förtjänt av. När jag tänkte dessa tankar gjorde jag reflektionen att om jag kunde ge liv åt livlös materia, skulle jag med tiden (även om det nu var omöjligt) kunna ge förnyat liv när döden till synes hade bestämt kroppen för sönderfall.

Dessa tankar höll mitt humör uppe medan jag fortsatte mitt företag med oupphörlig glöd. Mina kinder hade blivit bleka på grund av utforskningen, och min kropp hade blivit avtärd av att vara instängd. Ibland, när jag stod på själva randen till visshet, misslyckades jag, och ändå klamrade jag mig fast vid de förhopp­ ningar som nästa dag eller nästa timme kunde förverkligas. [– – –] Jag samlade ben från bårhus, och röjde med hädiska fingrar män­ niskokroppens oerhörda hemligheter. I ett undangömt rum, eller snarare en cell, högst upp i huset och avskilt från alla de andra lägenheterna av en loftgång och en trappa hade jag min smutsiga skapelses verkstad. Mina ögonglober trängde ut ur sina hålor när de såg till detaljerna i mitt arbete. Dissektionsrummet och slakt­ huset försåg mig med mycket av mitt material. Ofta vände sig min människonatur med avsky från min verksamhet, medan jag, fort­ farande manad av en iver som oavbrutet ökade, förde mitt arbete mot sin fullbordan.

[– – –]

107 Fixa litteraturen 1.indd 107

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | DET GALNA GENIET

2014-05-27 23.45

Arbeta med Frankenstein Du ska nu studera romanen Frankenstein lite närmare.

Förstå 1

Varför beslutar sig Frankenstein för att göra varelsen större än en vanlig människa?

2

Frankenstein vill gå ytterligare ett steg längre än att ge liv till död materia. Vad är det han tänker sig kunna göra i framtiden?

3

Från vilka platser hämtar Frankenstein sitt material för att konstruera varelsen?

4

Ge exempel från texten på monstrets utseende.

5

Frankenstein säger att människonaturens känslor är föränder­ liga. Beskriv hur Frankenstein själv förändras i texten.

6

Hur yttrar sig skräcken hos Frankenstein själsligt såväl som kroppsligt när han lyckas få liv i sin skapelse?

110 Fixa litteraturen 1.indd 110

2014-05-27 23.45

Förklara Förklara de kursiverade orden i meningarna här nedanför: 1

”… att göra varelsen gigantisk till kroppsstorleken, det vill säga nästan två och en halv meter lång och proportionerligt bred.”

2

”Jag samlade ben från bårhus, och röjde med hädiska fingrar människokroppens oerhörda hemligheter.”

3

”Hans käkar öppnade sig och han muttrade några oartikulerade ljud, medan ett grin rynkade hans kinder.”

Diskutera 1

Varför avslöjar inte Frankenstein för Walton hur han burit sig åt för att ge liv åt döda ting?

2

Frankenstein berättar för Walton ”hur farligt det är att förvärva kunskap, och hur mycket lyckligare den man är som tror att hans hemstad är hela världen än han som strä­ var efter att bli större än hans natur medger”. Vad menar han med det? Vilka andra sätt att se på kunskap finns det?

3

Är Frankenstein galen? Diskutera med texten som stöd.

4

I drömmen förvandlas Frankensteins flickvän Elizabeth till hans döda mor. Hur tolkar ni det?

111 Fixa litteraturen 1.indd 111

2014-05-27 23.46

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa litteraturen 1.indd 112

FYRA | DET GALNA GENIET

Vansinnesläkaren Machado de Assis, 1882 ”Vetenskapen är mitt enda kall. Och Itaguaí är min värld.” Så uttrycker sig läkaren Simão Bacamarte då han återvänder från sina läkarstudier i Europa till den brasilianska staden Itaguaí. Där öppnar han en läkarmottagning och gifter sig med änkan dona Evarista. Äktenskapet blir barnlöst och för att döva sorgen ägnar sig Bacamarte allt mer åt vetenskapen. Framför allt intresserar han sig för studier kring själens hälsa eftersom han upptäckt att det finns stora kunskapsbrister i behandlingen av psykiskt sjuka. Bacamarte begär därför tillstånd från stadshuset att få öppna ett dårhus i Itaguaí, Gröna Huset.

Till en början är det mest psykiskt sjuka som skrivs in i Gröna Huset, men snart övergår Bacamarte till att dårförklara människor på allt mer lösa grunder. Med vetenskapen i ryggen finner han alla möjliga skäl till att spärra in stadens invånare.

Ett uppror startar för att avsätta vansinnesläkaren men detta misslyckas. Snart sprider sig skräcken i staden. Vem blir inspärrad nästa gång?

Men det allra tydligaste beviset på Simão Bacamartes makt var den beredvillighet* som fullmäktigeförsamlingen* visade när de överlämnande självaste ordföranden till honom. Denne värde magistrat* hade mitt under sittande möte förklarat att för att tvätta bort Fistelupprorets skamfläck från stadshuset nöjde han sig inte med mindre än 30 kannor blod. Detta fick vansinnesläkaren höra av mötessekreteraren, själv hänförd inför ett sådant utbrott av energi. Simão Bacamarte började med att spärra in sekreteraren i Gröna Huset och begav sig sedan till stadshuset där han förklarade att ordföranden led av ”tjursint­ het”, ett fall som han nu avsåg att studera till folkens fromma*.

Fullmäktigeförsamlingen tvekade, men gav efter till slut.

Detta var inledningen på ett hejdlöst betygsättande med­ borgarna emellan. Ingen kunde säga eller sprida minsta lilla lögn av det slag som är till fördel för den som sprider den, utan att omedelbart bli inspärrad i Gröna Huset. Allt var vansinne.

De som gärna talade i gåtor, de som hittade på charader, eller anagram, eller använde sig av förbannelser, eller helt enkelt var nyfikna på sina grannars liv, de som använde sin tid till att spela dandy, de inbitna bakdankarna, ingen undkom vansin­ nesläkarens spioner. Han respekterade kvinnors förälskelse, men sparade dem inte om de återföll, eftersom de förra gav efter för en naturlig impuls, sade han, och de senare för en last.

112 2014-05-27 23.46

Var man girig eller slösaktig spärrades man in på dessa grunder i Gröna Huset. Därav påståendet att det inte existerade någon grundregel för befrielse från sinnessjukdom.

[– – –] − Var ska den mannen sluta? sade de prominenta. Å, om vi ändå hade stött Fistlarna …

En morgon – samma dag som stadshuset skulle anordna en bal – chockerades hela staden av nyheten att vansinnesläkaren hade spärrat in sin egen hustru i Gröna Huset. Ingen trodde på saken, det måste vara påhittat av någon skämtare. Men ack, det var sant. Dona Evarista hade blivit inspärrad klockan två på natten. Fader Lopes ilade till vansinnesläkaren för att diskret förhöra sig om det inträffade. − Jag har misstänkt det en längre tid, sade mannen allvarligt.

Hennes anspråkslösa leverne i båda sina äktenskap var helt oförenligt med den passion för siden, sammet, spetsar och ädelstenar som hon lade i dagen från det hon kom tillbaka från Rio de Janeiro. Från den stunden började jag observera henne.

Hennes samtal rörde sig uteslutande om dessa saker. Om jag talade med henne om hovet eller något historiskt frågade hon genast om damernas klädsel. Om någon kvinna kom på besök under min frånvaro talade hon aldrig om hennes ärende utan att först ha beskrivit hennes kläder och godkänt vissa saker och underkänt andra. En dag, jag tror att ers högvördighet ganska exakt kan erinra* sig tillfället, bestämde hon sig för att varje år sy en ny klädnad åt Mariabilden i storkyrkan. Allt detta var allvarliga symptom, men det var i natt som det totala vansinnet bröt ut. Hon hade valt ut och förberett och prytt upp fest­ klänningen hon skulle ha på stadshusbalen. Hon tvekade bara mellan ett halsband med granater och ett annat med safirer. I förrgår frågade hon mig vilket hon skulle ha, och jag svarade att båda två klädde henne utmärkt. Igår till lunch frågade hon

*beredvillighet vilja att hjälpa till *fullmäktigeförsamling en grupp personer som är valda att styra en stad eller kommun *magistrat högt uppsatt person eller myndighet, i detta fall handlar det om ordföranden i fullmäktigeförsamlingen *till folkens fromma till nytta för folket *erinra sig minnas något

113 Fixa litteraturen 1.indd 113

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | DET GALNA GENIET

2014-05-27 23.46

Arbeta med Vansinnesläkaren Du ska nu studera den långa novellen Vansinnesläkaren lite närmare.

Förstå 1

Vad menar Simão Bacamarte när han utbrister: ”Vetenskapen är mitt enda kall”?

2

Vilken diagnos ger Simão Bacamarte fullmäktige­ församlingens ordförande? Varför då?

3

Inlåsningen av ordföranden blir början på en mörk tid, då vem som helst riskerar att bli inlåst i Gröna Huset. Ge några exempel från texten på vad som kan ligga till grund för att diagnosticeras som galen.

4

När menar vansinnesläkaren att hans hustrus lyxmani började?

5

Hur yttrar sig denna lyxmani? Ge två exempel från texten.

6

Hur reagerar stadens invånare på att dona Evarista blir inspärrad?

116 Fixa litteraturen 1.indd 116

2014-05-27 23.46

Förklara Förklara de kursiverade orden i meningarna här nedanför: 1 2 3 4 5

”De som gärna talade i gåtor, de som hittade på charader, eller anagram, eller använde sig av förbannelser …” ”… de som använde sin tid till att spela dandy …” ”− Var ska den mannen sluta? sade de prominenta.” ”Hennes anspråkslösa leverne i båda sina äktenskap …” ”Hennes vansinne var i öppen dag, och jag lät genast spärra in henne.”

Diskutera 1

Hurdan tror ni att en ”inbiten bakdankare” är? Diskutera med texten som stöd.

2

Bacamarte spärrar in personer för att de är tjursinta eller lider av lyxmani, vilket vi tycker är absurt. Men hur är det i dag? Vilka egenskaper och beteenden anser vi vara skäl för att spärra in någon?

3

Var ska den mannen sluta? undrar några av invånarna i staden. Varför står de bara och ser på? Varför gör de inte uppror?

117 Fixa litteraturen 1.indd 117

2014-05-27 23.46

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

UPPSLAGET S. 172

Fixa litteraturen 1.indd 118

FYRA | DET GALNA GENIET

Om motivet Det brukar sägas att den som har kunskap också har makt. Un­ der upplysningen på 1700­talet fick filosofer och vetenskapsmän mer makt. De ifrågasatte religionens läror och ersatte dem med vetenskapliga fakta. De systematiserade växter och djur och ut­ vecklade nya uppfinningar. De utförde experiment. Allt som inte kunde bevisas ifrågasattes. Människor uppmanades att använda sitt förnuft.

Men under 1800­talet hade författare och konstnärer tröttnat på det förnuftiga och vetenskapliga. De menade att det fanns något utöver detta, något som inte alltid kunde bevisas. Detta ”något” fanns i de stora känslorna, i religionen, i den vilda naturen, i histo­ rien, i det exotiska eller i det skrämmande. Denna epok kallas för romantiken.

Under romantiken hyllade man genierna och idealisterna. Konst­ närer och författare ansågs vara genier som stod i förbindelse med det gudomliga. Idealisterna var de som trots att de blev motarbetade fortfarande trodde på sina idéer om en bättre värld.

Det var också under denna epok som motivet med det galna geniet blev populärt. Från att under upplysningen ha varit en för­ nuftig människa, blev nu geniet i böckerna en farlig person, en som kunde drabbas av vansinne eller galenskap och som med sina kunskaper kunde förgöra, förvandla och fördärva.

Motivet med det galna geniet blev ännu vanligare under 1900­talet i såväl böcker som tecknade serier, tv­serier och filmer.

Nya vetenskapliga upptäckter och tekniska landvinningar ledde inte bara till bättre levnadsstandard. Med ny teknik kom också rädslan. Vad skulle inte kunna hända om exempelvis en galen vetenskapsman fick kontroll över atombomber, datasystem eller smittsamma virus?

Motivet med galna genier har funnits länge. Byt bara ut galet geni till lynnig gud eller ond trollkarl. I myterna var det gudarnas nyckfulla humör som drabbade människorna med översvämningar, sjukdomar och straff. I sagans värld var det trollkarlen som genom magi och onda trollformler hade makten att förgöra.

Motivet i texterna Romanen Frankenstein eller den moderne Prometeus, som gavs ut 1818, befinner sig mellan de två stora litterära epokerna upplysningen och romantiken.

Under upplysningen hyllade man förnuftet och vetenskapen.

Vägen till kunskap menade man gick genom att uppleva och ut­

118 2014-05-27 23.46

Romaner med galna genier Dr Jekyll & Mr Hyde (1886) av Robert Louis Stevenson Doktor Moreaus ö (1896) av H.G. Wells Du sköna nya värld (1932) av Aldous Huxley Kallocain (1940) av Karin Boye Kall feber (2009) av Jerker Virdborg Delirium (2011) av Lauren Oliver

Galna genier på film Tillbaka till framtiden (1985), regi Robert Zemeckis Mary Shelleys Frankenstein (1994), regi Kenneth Branagh Prometheus (2012), regi Ridley Scott

forska. Först därefter kunde man dra slutsatser och koppla samman sina upplevelser till fördjupad kunskap. På det viset är Frankenstein en upplysningsroman. På universitetet i Ingolstadt får Victor Fran­ kenstein lära sig att förkasta det gamla han läst och istället studera den moderna naturfilosofin. Genom att forska och experimentera kan han skaffa sig ny kunskap.

Mest intresserad är han av frågorna om vad det är som skapar och ger liv. Han fördjupar sig alltmer i dessa frågor och till slut lyckas han finna svaren. Han bestämmer sig då för att skapa en människa utifrån slaktavfall och likdelar och ge denna liv.

Victor Frankenstein gräver ner sig i arbete. Han drar sig undan all social gemenskap. Han slutar att höra av sig till sin familj, han slutar att umgås med andra studenter och forskare. Han blir allt mer blek och tärd men ingenting får hindra honom från att lyckas med sitt experiment. Den förut så gode unge mannen har förvand­ lats till ett galet geni, förblindad av sin egen idé att uträtta stordåd.

Det skapande geniet som med sitt intellekt kan uträtta det till synes omöjliga var typiskt för romantikens idéer. Geniet stod i kontakt med det gudomliga. På så vis hör romanen om Franken­ stein till romantiken. De översvallande känslorna, de målande beskrivningarna av personerna och den vildsinta naturen är också typiska romantiska drag som återfinns i romanen.

Det är först när det är för sent som Victor Frankenstein inser

119 Fixa litteraturen 1.indd 119

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | DET GALNA GENIET

2014-05-27 23.46

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Fixa litteraturen 1.indd 120

FYRA | DET GALNA GENIET

vad han har gjort och ångrar sig. Men istället för att ta sitt ansvar och ta hand om sin skapelse flyr han och lämnar varelsen åt sitt eget öde.

Varelsen får i sann upplysningsanda lära sig hur det är att vara människa genom att uppleva och utforska. Men vart han än kom­ mer möts han av rädsla och skräck. Monstret bestämmer sig då för att hämnas sin skapare, Victor Frankenstein, och förgöra och döda allt som han har kärt.

Mary Shelley visar i romanen att den vetenskapliga forskningen inte enbart leder till framgång och nya landvinningar utan också kan få fruktansvärda konsekvenser. Hur långt får människan gå i sin strävan efter att skapa nytt? Vilka moraliska skyldigheter har vi?

Mary Shelleys budskap blir tydligt: Victor Frankenstein straffas för att han i vetenskapens namn har försökt leka Gud. Med samma intresse för vetenskapen som Frankenstein tar sig läkaren Simão Bacamarte i Vansinnesläkaren an uppgiften att diag­ nosticera den mentala hälsan hos invånarna i en liten stad i Brasi­ lien. Efter studier i Europa bestämmer han sig för att återvända till sitt hemland Brasilien. Han slår sig ner i staden Itaguaí, där han öppnar läkarpraktik.

Snart börjar han intressera sig för ”det psykiska, studiet av förståndets patologi” eftersom han anser att detta är en vit kunskapsfläck på den brasilianska kartan. Han övertalar de styrande i staden att låta honom öppna ett dårhus. Till en början låter han spärra in ”vanliga” dårar, de som under lång tid av olika skäl betraktats som galna av sina familjer eller av stadens invånare.

Men snart övergår han till att finna galenskap och själslig sjuka hos de flesta. Ingen går längre säker för Bacamartes iver att under vetenskapens flagga diagnosticera och döma folk till inspärrning.

I egenskap av läkare har Bacamarte hög status i staden. Han är en auktoritet vars ord och handlingar väger tungt. Detta får till följd att ytterst få vågar ifrågasätta hans metoder. Rädslan för att anses galen och bli inspärrad skyddar Bacamarte från att fråntas sina befogenheter som läkare.

Under mitten och slutet av 1800­talet var intresset för psykologi och psykiatri stort. Det fanns en fascination men också en räds­ la för galenskap och för själsligt sjuka människor. Personer som påstod sig kunna bota galna människor kunde under cirkusartade former tjäna stora pengar på sitt lurendrejeri.

Bacamarte är på många sätt en idealist. Han är inte ute efter ära och pengar. Hans drivkraft är att finna och bota alla sinnessjuka människor i staden. Men hans idealism övergår till dårskap. Frågor man till slut måste ställa sig är: Vem är egentligen galen? Och vem bestämmer vem som är galen?

120 2014-05-27 23.46

Berättarteknik Berättarteknik är ett samlingsnamn för de olika verktyg och knep en författare använder för att berätta sin historia. Den kan bland annat visa sig i valet av berättarperspektiv, tempus, stildrag och hur spänningen stegras i intrigen.

Berättartekniken i Frankenstein Du ska nu studera berättartekniken i romanen Frankenstein med fokus på berättarperspektiv, textens uppbyggnad och språkliga stildrag.

Berättarperspektiv Berättarperspektivet i Frankenstein är intrikat. Det finns tre berättarröster i boken, som alla presenterar en jagform. Den första berättaren är upptäcktsresanden Robert Walton som i brevform berättar för sin syster om sin färd mot Nordpolen och om hur han räddar Victor Frankenstein ute på packisen: Jag skrev i ett av mina brev, kära Margaret, att jag inte skulle kunna finna någon vän på det vida havet, men ändå har jag funnit en man som gärna hade fått vara mitt hjärtas broder innan hans själskrafter bröts ner av bedrövelser …

Bokens andra berättarjag tillhör Victor Frankenstein. Utmattad och sjuk bestämmer han sig för att berätta sin historia för Walton.

Kom ihåg att jag inte redogör för en galnings visioner. Det är inte mer säkert att solen skiner på himlen än att det jag nu säger är sant.

Inuti berättelsen, som Frankenstein återger, finns monstrets egen berättelse.

Monstret blir romanens tredje berättarröst: Jag var en stackars hjälplös, eländig varelse.

Jag visste ingenting och kunde inte urskilja någonting, men jag kände hur smärtan intog mig från alla håll så jag satte mig ner och grät.

121 Fixa litteraturen 1.indd 121

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | DET GALNA GENIET

UPPSLAGET S. 173

2014-05-27 23.46

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

UPPSLAGET S. 172

Fixa litteraturen 1.indd 124

FYRA | DET GALNA GENIET

Språkliga stildrag I Frankenstein finns flera språkliga drag som är typiska för romantik­ en och då i synnerhet för skräckromantiken, exempelvis målande personbeskrivningar, … detta överdåd utgjorde bara en desto mer fasansfull kontrast till hans vattniga ögon, som nästan tycktes ha samma färg som de gulvita hålor de var infattade i, och till hans förtorkade hy och raka, svarta läppar.

stora känslor, … men nu när jag var klar försvann drömmens skönhet och en andlös skräck och avsky fyllde mitt hjärta.

drömmar och fantasier, Jag sov förvisso, men stördes av vilda drömmar.

Jag tyckte att jag såg Elizabeth, strålande av friskhet, gå längs gatorna i Ingolstadt. Förtjust och överraskad omfamnade jag henne, men när jag tryckte den första kyssen mot hennes läppar fick de dödens likbleka färg.

samt det vilda och okända som motsats till det civiliserade och kontrollerade: I ett undangömt rum, eller snarare en cell, högst upp i huset och avskilt från alla de andra lägenheterna av en loftgång och en trappa hade jag min smutsiga skapelses verkstad.

Det har gått 200 år sedan Mary Shelley skrev sin roman om Frankenstein men med sitt romantiska språk, intrikata berättar­ perspektiv och spännande innehåll lockar romanen fortfarande till sig nya läsare. Det gör Frankenstein till en odödlig klassiker i världs­ litteraturen.

124 2014-05-27 23.46

Frankenstein som skräckroman Frankenstein brukar klassificeras som en skräckroman. Under 1800-talet blir denna genre mycket populär. De gamla folksagorna dammas av och författarna börjar återanvända ingredienser från dessa i sina nya romaner. Spöklika kyrkogårdar, demoniska slottsherrar och blodtörstiga vampyrer blir allt vanligare.

Den första science fiction­romanen Mary Shelley var noga med att hävda att hennes roman inte var någon saga eller orealistisk berättelse. Det hon hade gjort var att hon utifrån vetenskapliga fakta om människans natur spekulerade i vad som skulle kunna vara möjligt i framtiden.

Därför brukar ibland Frankenstein kallas den första science fiction-romanen.

Berättartekniken i Vansinnesläkaren Du ska nu studera berättartekniken i den långa novellen Vansinnesläkaren med fokus på berättarperspektiv, textens uppbyggnad och språkliga stildrag.

Berättarperspektiv I Vansinnesläkaren finns en allvetande berättare som i jagform återberättar historien om vansinnesläkaren i den lilla staden Itaguaí.

Berättaren hämtar i sin tur all information från stadens historie­ böcker, de så kallade stadskrönikorna, och refererar ständigt till dessa i texten. På så vis vill han försäkra läsaren om att det han skriver inte är något påhitt, utan hämtat direkt från historiska källor.

Några av krönikörerna hävdar att Simão Bacamarte inte alltid handlade rätt och i god tro, och anför till stöd för detta (vilket jag inte vet om det kan accepteras som korrekt) att han lyckades få stadshuset att instifta en förordning …

Förutom att referera till krönikorna använder sig berättaren då och då av ett direkt tilltal till läsaren som på så vis dras in i handlingen.

Läsaren upplever genom det direkta tilltalet berättaren som väldigt

125 Fixa litteraturen 1.indd 125

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | DET GALNA GENIET

UPPSLAGET S. 173

2014-05-27 23.46

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

UPPSLAGET S. 174–175

Fixa litteraturen 1.indd 126

FYRA | DET GALNA GENIET

nära. Här är ett exempel från början av novellen där författaren vänder sig direkt till läsaren: Kära läsare, lägg märke till att just den saken hade dona Evarista redan hunnit tänka på, men inte velat be om eller ens antyda, för det första för att det skulle åsamka maken dryga utgifter, och för det andra, för att det var bättre, mera passande och rationellt, att förslaget kom från honom.

Textens uppbyggnad Vansinnesläkaren är en lång novell om cirka 130 sidor. Texten är upp­ delad i tretton kapitel som kronologiskt återger händelseförloppet om hur läkaren Simão Bacamarte låter uppföra ett dårhus i staden Itaguaí och börjar diagnosticera människor. Texten är uppbyggd enligt en dramaturgisk modell som är typisk för många noveller.

Modellen består av exposition, konflikt, stegring, peripeti och upplösning.

Expositionen är novellens inledning där personer och miljöer presenteras. Redan i novellens första mening lyckas Machado de Assis presentera både huvudperson och plats: I Itaguaís stadskrönika omtalas att för länge sedan bodde där en viss läkare, dr Simão Bacamarte, av fin jordägarfamilj och bland läkare störst i Brasilien och Portugal, och Spanien med för den delen.

Konflikten, eller intrigen, är det som driver en berättelse framåt.

I Vansinnesläkaren är textens konflikt Bacamartes iver att på vetenskaplig väg beskriva vad psykisk sjukdom är. Från att det till en början enbart är de tydligt psykiskt sjuka som spärras in, stegras intrigen allt mer och snart är det ingen som går säker för Bacamartes diagnoser. Inom kort tid är fyra femtedelar av stadens befolkning inspärrade.

Ingen kunde säga eller sprida minsta lilla lögn av det slag som är till fördel för den som sprider den, utan att omedelbart bli inspärrad i Gröna Huset.

Allt var vansinne.

126 2014-05-27 23.46

Berättelsen når till slut en avgörande vändpunkt, den så kallade peripetin. I Vansinnesläkaren är den avgörande vändpunkten då Bacamarte bestämmer sig för att släppa ut de sjuka och istället spärra in människor som är friska.

Utan debatt antogs en förordning, som tillät vansinnesläkaren att i Gröna Huset intaga de personer som var i perfekt mental balans.

En novell har oftast en tydlig upplösning, gärna med en komisk knorr på slutet. I Vansinnesläkaren slutar novellen med att Bacamarte lyckats bota alla utom sig själv. Han är den ende som innehar de egenskaper som enligt honom själv kännetecknar en dåre. Därför låter han spärra in sig själv i dårhuset.

Hos sig själv hade Simão Bacamarte funnit det som kännetecknar den perfekta mentala och moraliska balansen: han tyckte sig besitta visheten, tålamodet, uthålligheten, toleransen, sanningskärleken, den moraliska styrkan, lojaliteten, kort sagt, alla de egenskaper som utgör en fullkomlig dåre.

127 Fixa litteraturen 1.indd 127

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | DET GALNA GENIET

2014-05-27 23.46

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

UPPSLAGET S. 176

Fixa litteraturen 1.indd 128

FYRA | DET GALNA GENIET

Språkliga stildrag Berättaren i Vansinnesläkaren återger det som står i stadskrönikan.

Han använder använda samma stil som i en historisk krönika vilket gör att texten blir formell, högtravande och ganska så omständlig.

Men det allra tydligaste beviset på Simão Bacamartes makt var den beredvillighet som fullmäktigeförsamlingen visade när de över­ lämnande självaste ordföranden till honom.

Men krönikörstilen blir ibland komisk då det formella krockar med textens innehåll: Denne värde magistrat hade mitt under sittande möte förklarat att för att tvätta bort Fistelupprorets skamfläck från stadshuset nöjde han sig inte med mindre än 30 kannor blod.

Stilen är inte bara komisk, utan också ironisk. I citatet här nedan­ för låter det som om författaren tycker att det var rätt att spärra in människor, men han är ironisk. Den strama stilen lyfter fram det absurda med att låsa in folk på vilka grunder som helst.

Var man girig eller slösaktig spärrades man in på dessa grunder i Gröna Huset.

Machado de Assis använder sig även av satir för att förlöjliga och håna maktens sätt att försvara sina beslut. På vilket sätt är det till invånarnas fördel att ordföranden blir inspärrad?

Simão Bacamarte började med att spärra in sekreteraren i Gröna Huset och begav sig sedan till stadshuset där han förklarade att ordföranden led av ”tjursinthet”, ett fall som han nu avsåg att studera till folkens fromma.

Vansinnesläkaren är en text som under sin formella och hög­ travande ton är en dräpande satir över vad maktmissbruk kan leda till. Ett ämne som är högst aktuellt än i dag.

128 2014-05-27 23.46

Motivet och det allmänmänskliga Motivet Det galna geniet handlar bland annat om makt. Vem har makten? Hur utnyttjar han eller hon sin makt? Har makthavaren goda eller onda avsikter?

Rädslan för att den som har makt ska göra oss illa har präglat den mänskliga historien. I vissa tider har det varit en förgörande gud som har skrämt oss, andra gånger har det varit andliga ledare eller politiska makthavare.

Men makten har inte bara upplevts som skrämmande. Den har även varit en lockelse och en strävan. Den som får makt har förutsättningar att förändra. Både sitt eget liv och samhället i stort. Frågan är bara vad den som får eller tar makt gör med den.

Utnyttjar han eller hon den för egen vinnings skull eller har han eller hon mänsklighetens bästa för ögonen?

Med makt kommer också auktoritet – att vara den som blir lyssnad på, att vara den som blir åtlydd. Auktoriteterna har skiftat genom historien: kungar, fogdar, präster, lärda, vetenskapsmän, presidenter, politiker, lärare, föräldrar. Den som var auktoritet i går kan vara i underläge i morgon. Vem lyder vi i dag? Vem kommer vi att lyssna på i framtiden?

För författare har makt­ och auktoritetsfrågor alltid varit intressanta att skriva om. Med hjälp av motivet Det galna geniet har man kunnat visa för läsarna vad onda makthavare kan ställa till med. Vårt behov att läsa om dem är ett sätt att bearbeta vår rädsla för den grymhet som skulle kunna släppas lös i världen om galningarna fick makten.

Författare har också kunnat gestalta det lockande med makt.

Att få vara auktoriteten som alla lyssnar till eller den som med sitt intellektuella övertag kan skrämma andra till lydnad. Kanske blir litteraturen och motivet med Det galna geniet på så sätt en ventil för våra inre böjelser att genom makt skrämmas och bli åtlydd, utan att vi för den skull utnyttjar den i verkligheten.

129 Fixa litteraturen 1.indd 129

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

FYRA | DET GALNA GENIET

2014-05-27 23.46

Workshop Här nedanför finns undersökande och kreativa uppgifter om Det galna geniet.

Superhjältar och galna genier Det galna geniet får ofta stå som motpol till hjälten i populärkulturen.

Superhjältar som Spindelmannen, Batman och James Bond har alla fått kämpa och slåss mot galna och hämndlystna genier. Välj en av dem som presenteras här nedanför och ta reda på så mycket du kan.

På vilket sätt är de galna? Hur visar det sig? Varför är de galna? Och hur kommer det sig att så många är just män?

• • • • • •

Doctor Octopus (Spindelmannen) Dr No (James Bond) Poison Ivy (Batman) Mr Freeze (Batman) Baxter Stockman (Teenage Mutant Ninja Turtles) Professor Farnsworth (Futurama)

Ur ett annat perspektiv 1

Tänk dig att du är monstret i Frankenstein. Hur upplever han sitt uppvaknande? Hur tänker han? Vad känner han? Vad ser han? Skriv en inre monolog ur monstrets perspektiv.

2

Tänk dig att du är Simão Bacamartes hustru, dona Evarista.

Hon sitter inspärrad i Gröna Huset på grund av sin ”lyx­ mani”. Vad tänker hon? Hur upplever hon situationen?

Vad tänker hon om sin make? Låt henne skriva ett brev till kyrkoherden fader Lopes och delge honom sina tankar.

130 Fixa litteraturen 1.indd 130

2014-05-27 23.46

Ta reda på 1

Frankenstein jämför monstret med ”någonting som inte ens Dante hade kunnat föreställa sig”. Vad syftar han på?

Vem är Dante och varför väljer författaren att referera till honom?

2

”Hans ande var lika stor som han var strikt, en korsning mellan Hippokrates och Cato.” Vad menar Machado de Assis med detta? Vilka var Hippokrates och Cato?

3

Vilka drag utmärker skräckromantiken? Vilka kända böcker och författare finns i genren? Hur har genren utvecklats från 1800­talet fram till i dag?

4

Hur gick det till när Mary Shelley kom på idén till romanen Frankenstein?

5

Undertiteln till Frankenstein är: eller den moderne Prometeus.

Vem är Prometeus? Varför valde Mary Shelley att ge boken den undertiteln?

Skapa monstret Den första filmen om Frankenstein kom 1931. Skådespelaren Boris Karloffs monster har sedan dess varit stilbildande, se bilden på s. 121. Men stämmer bilden? Läs de avsnitt i texten på s. 106–109 som beskriver monstret. Skapa sedan din egen bild av Frankensteins monster.

131 Fixa litteraturen 1.indd 131

2014-05-27 23.47

Skriv och tala om Det galna geniet Här nedanför finns examinerande uppgifter om motivet.

Jämförande analys Skriv en jämförande analys mellan Frankenstein och Vansinnesläkaren. Koppla din analys till motivet Det galna geniet. Sök både det som förenar och skiljer dem åt. Ta hjälp av texterna i kapitlet, andra källor och frågeställningarna här nedanför för att göra en så genomgripande analys som möjligt.

Frågeställningar • På vilket sätt är motivet detsamma i de båda texterna? Vilka skillnader finns det?

• Vilka likheter och skillnader finns det mellan huvudpersonerna i de båda texterna?

• Vilka likheter och skillnader finns det i miljöerna?

• Vilka likheter och skillnader finns det i sättet att använda sig av olika berättartekniker som exempelvis berättarperspektiv, uppbyggnad och språkliga stildrag i de båda texterna?

• På vilket sätt spelar tiden då texterna är skrivna roll för hur vi läser dem? Är det lättare att relatera till dig själv i någon av texterna? Förklara hur.

• Vilka budskap tror du författarna vill förmedla? Finns det några likheter eller skillnader? Vill författarna debattera, argumentera eller enbart underhålla?

• Vilka andra texter och filmer med samma motiv skulle du kunna lyfta in i din analys?

132 Fixa litteraturen 1.indd 132

2014-05-27 23.47

Byta kropp?

Den italienske läkaren Sergio Canavero publicerade den 13 juni 2013 en medicinsk artikel på sajten Surgical Neurology Interna­ tional där han hävdar att det nu är möjligt att transplantera ett mänskligt huvud till en annan mänsklig kropp. I dagsläget är kost­ naden allt för hög, men i framtiden skulle det till exempel kunna ge förlamade människor möjlighet att röra sig igen.

Hur långt är vi redo att låta vetenskapen gå? I dag räddar trans­ plantationer av hjärtan, lungor och njurar livet på människor, vilket är fantastiskt. Men finns det något omoraliskt eller oetiskt att transplantera en helt ny kropp på ett människohuvud?

Skriv ett tal och argumentera för om du tycker det är rätt eller fel att låta någon byta kropp.

Skräm mig!

Sedan urminnes tider har människor berättat historier för att skrämma varandra. Vi har hotat med onda andar, trollkarlar, mytis­ ka väsen men också med galna genier som kan släppa lös ondskan över världen. Men de otäcka och hemska berättelserna har inte bara haft till uppgift att skrämma upp oss. I det ruskiga ligger också en nervkittlande spänning, något som vi människor tycks må bra av.

Vi vill helt enkelt bli lite skrämda.

Skriv en krönika och koppla samman motivet Det galna geniet med vår önskan om att bli skrämda.

133 Fixa litteraturen 1.indd 133

2014-05-27 23.47

UPPSLAGET I Uppslaget hittar du kortfattade förklaringar till alla ord och uttryck som är markerade med fet stil.

Skönlitteratur Skönlitteratur är texter där en författare använder sig av fiktiva, påhittade, personer och händelser för att på ett konstnärligt sätt beskriva världen. Redan under antiken delade filosofen Aristoteles in skönlitteraturen i två delar: epik och dramatik. Med tiden har lyriken knoppats av från epiken och man talar därför i dag om litteraturens tre delar: epik, dramatik och lyrik.

Epiken är i sin tur indelad i flera undergenrer beroende på texternas innehåll och form, bland annat: deckare, fantasy, skräck och science fiction.

Filmen kan betraktas som en modern utveckling av dramatiken. Även här finns ett antal undergenrer.

Epik Med epik menar man i dag vanligtvis skönlitterära texter som romaner och noveller. Även sagan och eposet hör till epiken. Ett annat vanligare ord för epik är prosa eller prosafiktion.

2000­talet. Dessa romaner beskriver ofta ett framtida mardrömssamhälle där teknisk utveckling har fått stora negativa konsekvenser för både människor och miljö.

Romaner som George Orwells 1984, som beskriver ett övervakningssamhälle, och Suzanne Collins Hungerspelen är exempel på dystopiska science fiction­romaner.

Utopi är motsatsen till dystopi och beskriver drömsam­ hället. Den grekiske antike författaren Platons verk Staten är ett exempel på en utopi.

Magisk realism En annan undergenre är magisk realism där en verklig berättelse har inslag av magi eller förhöjd verklighet.

Den magiska realismen har haft stort litterärt inflytande i Latinamerika. I sin roman Hundra år av ensamhet an­ vänder sig den colombianska författaren Gabriel García Márquez av den magiska realismen som berättarstil.

Utvecklingsroman

En roman är en längre skönlitterär berättelse. Roman­ ens uppbyggnad kan variera men ett vanligt drag är att texten är indelad i kapitel.

Under 1800­talet fick utvecklingsromanen sitt genombrott.

Utvecklingsromanen följer en oftast ung person som i jag­ form berättar om hur han/hon bryter upp från sitt hem för att utforska världen. Ofta känner sig huvudpersonen vilse och begår en mängd misstag men får då hjälp av någon äldre, klokare vän som leder honom/henne rätt i livet.

Novell

Lyrik

Roman

En novell är en kort skönlitterär berättelse som vanligtvis koncentrerar handlingen kring en tydlig konflikt. Novel­ len har ofta få personer, tydliga dramatiska vändpunkter och en tydlig upplösning där konflikten får någon slags lösning. Längden på en novell kan variera från en halv sida till 50 sidor eller mer. En längre novell kallas ibland för kortroman, särskilt om den är uppdelad i kapitel. En för­ fattare som enbart skriver noveller kallas för en novellist.

Science fiction, dystopi och utopi I science fiction­romaner berättas på ett realistiskt vis om vetenskaplig eller teknisk utveckling som ännu inte har skett, men som skulle kunna vara möjlig. Mary Shelleys roman om Frankenstein brukar räknas till ett av de första verken inom genren. Även författare som Jules Verne och H.G. Wells räknas till genrens förgrundsgestalter.

En litterär undergenre till science fiction är den dystopiska romanen, som blivit mycket populär under

Med lyrik menar man i dag korta, koncentrerade texter som förmedlar en bild eller en känsla. Ordet lyrik kom­ mer av att texterna under antiken framfördes till ackom­ panjemang av en lyra. Andra ord för lyrik är poesi eller dikt och en författare som skriver lyrik kallas för lyriker, poet eller diktare.

Man brukar skilja på fri och bunden vers. Den fria versen följer inga bestämda regler och blev framför allt populär i och med modernismens genombrott i början av 1900­talet.

Bunden vers däremot följer bestämda regler. Dessa kan variera från hur många stavelser varje versrad ska ha, vilken versfot (se s. 176) raderna ska skrivas i eller hur rimmen ska flätas med varandra.

Ett längre sammanhållet diktverk kallas för ett versepos.

170 Fixa litteraturen 1.indd 170

2014-05-27 23.49

UPPSLAGET

Dramatik

Sakprosa

Dramatik är ett annat ord för texter skrivna för scenen.

Ett drama är en text som är tänkt att uppföras som en pjäs på en teaterscen.

En person som skriver dramatik kallas för dramatiker.

Sakprosa är till skillnad från skönlitteraturen inte fiktiv, påhittad. Den beskriver fakta, reder ut olika sakförhål­ landen, debatterar ämnen eller informerar. Inom sakpro­ san finns ett antal olika texttyper och genrer.

Teaterkonsten

Krönika

Teaterkonsten, som vi känner den i dag, uppstod i det antika Grekland på 400­talet f.Kr. Där höll man stora fester till guden Dionysos ära som bland annat innehöll tävlingar i dramatik.

Det fanns två olika genrer inom den antika teatern: tragedin och komedin. Tragediernas uppgift var att påverka publiken så att de kände medlidande med skådespelarna och därmed upplevde katharsis, som var en slags själslig rening. Komedins uppgift var att roa men också att i mer eller mindre förtäckta ordalag kriti­ sera makten och makthavarna.

Film Ett medium som är nära besläktat med dramatiken är filmen. Filmade scener klipps samman till en samman­ hållen enhet, en film.

En person som skriver manus för film kallas manus­ författare. Manusförfattaren kan antingen skriva ett originalmanus utifrån en egen idé eller ett manus utifrån en förlaga, exempelvis en roman. I manuset finns föru­ tom skådespelarnas repliker även scenanvisningar på samma sätt som inom dramatiken.

Under inspelningen är det regissörens uppgift att in­ struera skådespelarna men också att välja vilka scener och miljöer som ska filmas. Tillsammans med ljussättning, val av kamerarörelser och kameravinklar, klippning, musik, kostym, mask och andra specialeffekter blir det en film.

Precis som inom skönlitteraturen finns det flera olika undergenrer, bland annat action, romantisk komedi, thriller och skräck.

Roadmovie En roadmovie är en filmgenre där en eller flera huvud­ personer befinner sig på en resa. Under resan möter och utsätts huvudpersonerna för människor och situationer som både förvärrar och förbättrar deras liv. Thelma & Louise är en roadmovie. Andra kända roadmovies är Easy rider och Little Miss Sunshine.

En krönika är en text där en person på ett personligt och underhållande sätt ger sin syn på en händelse eller före­ teelse. Med hjälp av beskrivningar och ett träffande språk underhåller och övertygar krönikören sina läsare. Krönikor publiceras i tidningar och kallas ibland för kolumn.

Essä En essä är en text där en person reder ut tankar och kunskaper kring ett ämne eller en frågeställning. I essän prövar författaren sina tankar och ställer dem emot vad andra har sagt i ämnet eller vad som finns skrivet tidig­ are. En bra essä förmedlar både kunskap och nya infalls­ vinklar för läsaren, men kan också ställa nya frågor.

Reportage Ett reportage är en journalistisk text som på nära håll beskriver människor, platser, händelser och företeelser.

En journalist som skriver reportage måste ge sig ut i verkligheten för att se och uppleva det han eller hon vill skriva om. Ett reportage handlar om att föra tillbaka det man har upplevt till sina läsare. I reportaget varierar journalisten fakta och beskrivningar med intervjuer.

Tal Retorik är talandets konst. Det är en vetenskap om hur man talar för att övertyga och som formulerades av grekerna under antiken i samband med demokratins födelse. Inom retoriken finns flera genrer, bland annat informerande och argumenterande tal.

Infomerande tal Ett informerande tal har till uppgift att delge sina lyssnare information. Talaren beskriver ett ämne, en händelse eller ett fenomen. Det kan till exempel handla om en bok eller en författare man läst.

Argumenterande tal Ett argumenterande tal har till uppgift att övertyga andra om en åsikt man har. Med hjälp av argument och motargu­ ment underbygger talaren sin tes (åsikt). Argumenterande tal används framför allt i olika typer av debatter.

171 Fixa litteraturen 1.indd 171

2014-05-27 23.49

BEDÖMNINGSSTÖD Bedömningsmatriserna är baserade på Skolverkets kunskapskrav för kursen Svenska 1 och med hjälp av dem kan du se vad som krävs för betygen A, C respektive E för olika uppgifter. Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Din lärare kan även använda matriserna för att visa sin bedömning.

Utredande text Fet stil markerar det kunskapskrav som tillkommer för varje betygssteg.

Innehåll och källor

Disposition

E

C

A

När du utgår från andra texter reflekterar du över innehållet. Du gör enkla sammanfattningar av innehållet och anknyter i din egen text till det du har läst.

När du utgår från andra texter reflekterar du över innehållet. Du gör sammanfattningar av innehållet och lyfter i din egen text fram huvud­ tanken i det du har läst.

När du utgår från andra texter reflekterar du över innehållet och ger nya relevanta perspektiv på det, dvs. att du lyfter fram och diskuterar sak­ er i texterna som både fungerar väl i din egen text och känns angeläg­ na och träffande för läsarna. Du gör sammanfattningar av innehållet och lyfter i din egen text fram huvudtanken i det du har läst.

Du granskar eventuella källor kritiskt med viss säkerhet och tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik, dvs. du refererar objektivt, citerar ordagrant och anger källa.

Du granskar eventuella källor kritiskt med viss säkerhet och tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik, dvs. du refererar objektivt, citerar ordagrant och anger källa.

Du granskar eventuella källor kritiskt med säker­ het och tillämpar grundläggande regler för citatoch referatteknik, dvs. du refererar objektivt, citerar ordagrant och anger källa.

Texten är sammanhängande och begriplig.

Texten är sammanhängande och begriplig.

Dispositionen är tydligt urskiljbar, dvs. att texten har rubrik, inledning, argumenterande del och avslutning samt är styckeindelad.

Texten är sammanhängande och begriplig. Dispositionen är tydligt urskiljbar, dvs. att texten har rubrik, inledning, argumenterande del och avslutning samt är styckeindelad.

Texten är väldisponerad, dvs. att textens delar är lagom långa i förhål­ lande till varandra och att övergångar fungerar smidigt.

177 Fixa litteraturen 1.indd 177

2014-05-27 23.49

BEDÖMNINGSSTÖD

Språk

Du följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet, dvs. att du i huvudsak följer regler för exempelvis stavning, meningsbyggnad och interpunktion.

Du följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet, dvs. att du i huvudsak följer regler för exempelvis stavning, meningsbyggnad och interpunktion.

Du följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet, dvs. att du i huvudsak följer regler för exempelvis stavning, meningsbyggnad och interpunktion.

Språket är varierat och delvis välformulerat, dvs. att du varierar till exem­ pel ordval och menings­ längd och du använder språket på ett kreativt och medvetet sätt i delar av texten.

Språket är varierat och innehåller goda formule­ ringar, dvs. att du varierar t.ex. ordval och meningslängd och du använder språket på ett kreativt och medvetet sätt. Du lyckas skapa formuleringar som fungerar bra i din text.

Anpassning till sammanhang

Texten är till viss del anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation, dvs. att du delvis har anpassat språk och text efter den genre du skriver i, efter den situation din text är tänkt att fungera i och efter läsarna.

Texten är anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation, dvs. att du har anpassat språk och text efter den genre du skriver i, efter den situation din text är tänkt att fungera i och efter läsarna.

Texten är anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation, dvs. att du har anpassat språk och text efter den genre du skriver i, efter den situation din text är tänkt att fungera i och efter läsarna.

Analys

Du återger översiktligt innehållet i texter du analyserar, till exempel skönlitteratur, film, teater, bild eller annat berättande.

Du återger översiktligt innehållet i texter du analyserar, till exempel skönlitteratur, film, teater, bild eller annat berättande.

Du återger översiktligt innehållet i texter du analyserar, till exempel skönlitteratur, film, teater, bild eller annat berättande.

Du återger någon iakttagelse och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet.

Du återger några iakttagelser och formulerar välgrundade egna tankar med utgångspunkt i berättandet.

Du återger några iakttagelser och formulerar välgrundade och nyanse­ rade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i berättandet på ett rele­ vant sätt till allmänmän­ skliga förhållanden, till exempel samhällsförhål­ landen, familjerelationer eller uppväxtvillkor.

Du redogör översiktligt för några samband mellan olika verk, till exempel genom att visa på gemensamma teman och motiv.

Du redogör utförligt för några samband mellan olika verk, till exempel genom att visa på gemensamma teman och motiv.

Du redogör utförligt för några samband mellan olika verk, till exempel genom att visa på gemensamma teman och motiv.

Du reflekterar över inne­ håll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp, till exempel genom att disku­ tera berättarperspektiv, dramaturgisk kurva eller bildspråk.

Du reflekterar över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp, till exempel genom att diskutera berättarperspektiv, dramaturgisk kurva eller bildspråk.

178 Fixa litteraturen 1.indd 178

2014-05-27 23.49

FIXA LIT TERATUREN 1 – med fokus på motiv, stildrag och berättarteknik För kursen Svenska 1 enligt Gy 2011 Serien Fixa svenskan presenterar en arbetsmodell för hela svenskämnet.

Modellen utgår från mönster i språket och litteraturen och består av en tydlig och återkommande struktur: efter faktakunskaper och övningar finns examinerande uppgifter och bedömningsstöd.

Fixa litteraturen 1 visar på fem centrala litterära motiv. Varje motiv presenteras i två mönstertexter som analyseras utifrån berättarteknik och stildrag.

FIXA LITTERATUREN 1

Pär Sahlin, Ann-Sofie Lindholm, Helga Stensson

Fixa svenskan behandlar hela det centrala innehållet i Svenska 1–3 enligt Gy 2011 och består av flera komponenter.

Kursen Svenska 1: Fixa litteraturen 1 Fixa språket 1 Kursen Svenska 2: Fixa grammatiken Kurserna Svenska 2–3: Fixa litteraturen 2 Fixa språket 2 Kurserna Svenska 1–3: Fixa genren Samtliga komponenter finns både som tryckt och interaktiv bok.

Läs mer på www.nok.se/fixasvenskan

ISBN 978-91-27-43535-3

9 789127 435353

Fixa litteraturen 1 cover.indd All Pages

2014-05-28 09.21