Karlsson Ekologi
001 068 06 05 02 09.37 Sida 4
Behovet av energi och kolföreningar Behovet av kol och energi hänger ihop. Det beror på att organismerna behöver energi för att bygga upp stora organiska föreningar ur små kolföreningar. En del av denna energi lagras samtidigt i de stora organiska föreningarna som bildas. Lite förenklat kan man säga att ju mer kolatomer en förening innehåller, desto mer energi finns lagrad i den. De stora organiska föreningarna innehåller därför mer energi än de små kolföreningarna. När stora organiska föreningar bryts ner i mindre, frigörs energi. Den frigjorda energin kan organismen använda till sina olika behov. C6H12O6 + 6 O2 → 6 CO2 + 6 H2O + energi socker + syre → koldioxid + vatten + energi
Kemisk reaktion för cellandningen.
6 CO2 + 6 H2O + ljusenergi → C6H12O6 + koldioxid + vatten + ljusenergi → socker +
Kemisk reaktion för fotosyntesen.
4
Ekologi
6 O2 syre
Men organismen behöver inte stora organiska föreningar bara för att lagra och sedan vid behov utvinna energi. De behövs också för att bygga upp själva organismen. Det är just därför som behovet av kol och energi hänger nära samman. Hur får organismen kol och energi?
Fotosyntesen Alla organismer behöver grundämnet kol till sina organiska föreningar. De gröna växterna får sina kolatomer från koldioxiden i luften. Av koldioxid och vatten bildar växten sedan syre och socker. Detta sker i bladen och växtens andra gröna delar. För denna kemiska reaktion krävs energi. Växten tar energin från solljuset och hela reaktionen kallas därför för fotosyntes. En del av energin från solljuset lagrar växten i sockermolekylerna. Syret som bildas i fotosyntesen, avges till luften. Sockret, däremot, behåller växten och använder för att bygga upp ännu större organiska föreningar, bland annat cellulosa, stärkelse och fett. Cellulosa ingår i växtcellernas väggar och bildar den ved som ger växten stadga. Fett och stärkelse använder växten för att lagra energi. Det är inte bara växter som har fotosyntes, det har även alger och blågröna bakterier. Alla de här organismerna innehåller det gröna färgämnet klorofyll som fångar in energin i solljuset, med vars hjälp de kan omvandla koldioxid och vatten till socker. Gemensamt för växter, alger och blågröna bakterier är alltså att de kan bilda organiska föreningar, som socker, ur oorganiska föreningar som koldioxid och vatten. Sådana organismer kallas autotrofer. Eftersom de använder just fotosyntesen för detta, kallas de för fotoautotrofer.