9789144110936 by Smakprov Media AB

Moralisk stress och ledarskap Kjell Kallenberg, gerry larsson, sofia nilsson & Peder Hyllengren

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39131 ISBN 978-91-44-11093-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Printed by GraphyCems, Spain 2016

INNEHÅLL

Förord 5 Inledning 7 1 Samhällsförändring: moral, etik och värderingar 9

Samhället är i ständig förändring 10 Etik och moral 17 Etiska konflikter och dilemman 31 2 Stress och ledarskap 51

Hälsa och ohälsa 52 Stress 54 Ledarskap 70 Ledarskapets betydelse för stressens inverkan 80 3 Moralisk stress 93

Vad är moralisk stress? 95 Hur uppstår moralisk stress? 99 Hur påverkas vi i en moraliskt utmanande situation? 100 Långsiktig negativ påverkan 102 Långsiktig positiv påverkan 105

Innehåll

4 Moraliska dilemman vid militära insatser 107

Moraliska stressorer – nio teman 108 5 Så hanteras moralisk stress 117

Probleminriktad stresshantering 117 Känsloinriktad stresshantering 122 6 Så förebyggs moralisk stress 135

Individnivå 135 Organisationsnivå 146 Referenser 151 Författarpresentationer 157 Sakregister 159

INLEDNING

Moral är ett ord som vi ständigt stöter på. Men för de flesta är uttrycket moralisk stress nytt. Rent språkligt betyder det en speciell form av stress som uppkommer i samband med eller på grund av en moralisk konflikt som berör en som människa. Moralisk stress kan uppstå i vitt skilda sammanhang. Vårt intresse i denna bok är i första hand den moraliska stress som kan uppkomma i arbetslivet och hur denna påverkar och påverkas av ledarskapet. I kapitel 1 tar vi upp en rad förändringar i samhället som medfört att frågor om värderingar, etik och moral blivit allt viktigare. I kapitel 2 ger vi en introduktion till ämnet ledarskap, stress och hälsa. Forskningsfältet är vidsträckt och ytterst angeläget när mycket pekar på hårdare arbetsbelastning, höjda krav inom produktion och resultat, ökade krav på förmåga till simultankapacitet med mera. Först därefter, sedan grunden är lagd, går vi i kapitel 3 in på moralisk stress. Verkligheten är full av exempel. Alla har vi befunnit oss i situationer med motstridiga krav, där vi känt oss obekväma. Vår framställning bygger delvis på egen forskning och publicerade resultat. Särskilt kapitel 4, som enbart lyfter fram militära exempel, visar hur en yrkeskår ofta måste fatta beslut under (extrem) tidspress, ibland med © Författarna och Studentlitteratur

Inledning

dramatiska konsekvenser. Kapitlen 5 och 6, till sist, handlar om hur man kan hantera och bemästra moralisk stress och vilka förebyggande åtgärder som kan vidtas. Bokens ämne har sin förutsättning i den snabba förvandling som samhället genomgår. Den påverkar i stort sett allt. Vårt sätt att tänka, våra värderingar och ideal, vårt sätt att leva och arbeta. All mänsklig organisation förutsätter ledarskap. Ledarskapet utövas i en social och kulturell kontext med mer eller mindre tydliga normer och värderingar. Men hur ser de ut och i vilken utsträckning delar vi dem? Och vad gör vi när våra egna och den omgivande kulturens värderingar inte stämmer överens? På något sätt måste vi ofta ta ställning, om vi ska utföra en uppgift eller verkställa ett beslut som bär oss emot. Att inte göra något är också, och kanske omedvetet, ett val. Om detta handlar denna bok: om ledarskap och värderingar och den enskildes val och beslut i det sammanhang denne befinner sig. Ibland är valen svåra och konfliktfyllda och kan orsaka moralisk stress. Ju större överensstämmelse mellan ens egna värderingar och organisationens, desto bättre förutsättningar för välbefinnande och hälsa. Ju tydligare ledarskapet uttrycker organisationens kultur och grundläggande värden, desto större förutsättningar för den enskilda medarbetarens utveckling och tillfredsställelse, samtidigt som organisationen uppnår sina mål. Samhällsförändringen har dock medfört att värdegrunden inte längre på ett självklart sätt är en och densamma. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i en alltmer globaliserad värld. Vi inleder det första kapitlet med att belysa några drag i den utvecklingen.

3 Moralisk stress

De flesta människor har en god förmåga att skilja rätt från orätt, men det vanligaste är nog ändå att vi fattar beslut utan att över huvud taget vara medvetna om de etiska aspekterna. Vi tar ofta etiken för given. Ändå händer det att vi ställs inför moraliskt svåra beslut, som kräver lite mer av oss. Livet erbjuder inte alltid ett val mellan rätt och orätt. Ibland finns det flera handlingar som är rätta. Ibland måste vi träffa negativa val mellan alternativ vi ogillar. Det kan till och med hända att de val som står oss till buds rör förhållanden som vi normalt aldrig skulle acceptera. Vi blir då alltmer medvetna om de negativa aspekterna av samtliga alternativ, varpå tveksamheten om vilken handling vi ska välja växer. Obehagliga val väcker alltid känslor. Men sannolikt är det så att känslor i samband med svåra beslut har ett överlevnadsvärde. De skärper vår medvetenhet om att moraliska värden står på spel. Många grupper utsätts för, och förväntas hantera, etiska konflikter inom ramen för sin yrkesroll. Etiken är nära sammanflätad med de sedvänjor, kulturer och värderingar som finns inom de organisationer vi arbetar i. I det optimala fallet överensstämmer i stort sett den egna moraliska övertygelsen med de uttalade och outtalade värden organisationen står © Författarna och Studentlitteratur

3 Moralisk stress

för. I annat fall finns det risk för en konflikt mellan egna moraliska ideal och uppfattningen om vad organisationen kräver av oss. I och med detta ökar risken att vi drabbas av moralisk stress. En hel del talar för att moraliska konflikter inom arbetslivet har tilltagit under senare år. Professionell autonomi, handlingsutrymme och möjlighet att fatta egna beslut har i allt större utsträckning ersatts av regler, standarder och kollektiva beslutsprocesser som syftar till att påverka våra val i en bestämd riktning. Vi förväntas kort sagt följa organisationens rättesnören. Det finns dessutom indikatorer, bland annat i de arbets miljöundersökningar som genomförs av Statistiska centralbyrån, som pekar på ökande arbetsintensitet. De anställdas upplevelse av kontrollmöjligheter försämrades från år 1997 till omkring år 2003. Efter år 2003 har arbetsintensitet och upplevda kontrollmöjligheter varierat, bland annat med konjunktursvängningarna. Arbetsvillkoren, vad gäller krav och kontroll, har dock aldrig kommit tillbaka till de mer gynnsamma nivåer som gällde på 1980-talet. I det här kapitlet ges en översikt av den forskning som finns om moralisk stress. Vi lyfter fram olika perspektiv på vad moralisk stress är, orsaker till moralisk stress, samt kort- och långsiktig stresspåverkan. Liksom annan stress kan moralisk stress medföra både positiva och negativa konsekvenser för den det berör och därmed även för den organisation personen arbetar i.

3 Moralisk stress

Vad är moralisk stress? Vi inleder med tre exempel: Stina upptäcker av en slump att hennes närmsta chef under flera år agerat moraliskt tvivelaktigt vad gäller företagets ekonomiska redovisning. Detta infaller samtidigt som hon vill söka en högre befattning och är beroende av sin chefs omdömen. Ska hon gå förbi sin chef och informera högre chefer eller ska hon strunta i det hon sett? Anders är sedan tre år vd för ett företag som i flera generationer funnits i familjens ägo. Han ser behov av drastiska ingrepp i företaget struktur och processer. Hans far, som är pensionerad, motsätter sig förändringarna och säger att hans far och farfar ”skulle vända sig i sin grav” om de fick höra vad Anders planerar att göra. Anders känner en djup moralisk konflikt. Sven, som är professor på en universitetsinstitution, anställer en assistent som ska vara med och genomföra en större, externt finansierad, studie med omfattande laboratorietester. Några tester ger ”fel” resultat och försämrar studiens värde. Assistenten får i uppdrag att justera resultatet genom att ta bort några data så att endast tester med ”rätt” resultat kvarstår. Vad bör assistenten göra?

Moralisk stress är ett förhållandevis nytt begrepp. Det har sitt ursprung inom hälso- och sjukvården och har främst kommit till användning i samband med intensivvård, neurovetenskap och beslut rörande livsuppehållande behandling. Att uttrycket vuxit fram inom hälso- och sjukvården är inte konstigt med tanke på att personalen ofta ställs inför moraliskt svåra beslut som rör människors liv och hälsa. Sjukvård bedrivs alltid utifrån såväl ett naturvetenskapligt som ett humanistiskt perspektiv. I olika grad har en personlig relation mellan patient och personal etablerats. © Författarna och Studentlitteratur

3 Moralisk stress

Även om forskning kring moralisk stress huvudsakligen bedrivits inom hälso- och sjukvård finns det anledning att tro att risken för denna typ av stress berör många olika professioner, även om de moraliska problem man ställs inför varierar. Det vetenskapliga underlaget är begränsat, men allt fler studier genomförs inom olika professioner. Exempel på sådana är militär och polis liksom personal vid nationella och internationella räddningsinsatser. Områden och verksamhet där moralisk konflikt är potentiellt närvarande rör bland annat miljö- och klimatfrågor, bank- och finansvärlden, offentlig förvaltning, affärsverksamhet av skilda slag, inte minst med produktion i låglöneländer. Det råder en viss förvirring kring vad som menas med moralisk stress. Det finns naturligtvis flera förklaringar till denna osäkerhet. Uttrycket är nytt och relativt outforskat. Upplevelsen av moralisk stress är dessutom högst individuell och beroende av de sammanhang en person befinner sig i. Moralisk stress kan därför ses som en samlingsbenämning som täcker in olika former av påverkan från moraliskt utmanande situationer. Som vi tidigare beskrivit är det en psykologisk påfrestning som uppstår då någon blir medveten om vad som är etiskt rätt att göra i en viss situation, men ändå avstår från att göra det. Det kan bero på institutionella hinder eller tidsbrist, motstånd från överordnade, rädsla för vad kamraterna ska tycka, det interna regelverket eller legala överväganden. Medvetenheten har dock ökat om att valet ofta står mellan att följa regler och att följa det egna samvetet. Även den som följer sitt samvete mot de institutionella hinder som finns upplever en moralisk konflikt. Trots medvetna val upplever de flesta således stress relaterat till den etiska dimensionen i beslutet. Stressen uppstår sannolikt av 96

3 Moralisk stress

att vi inte klarar att skydda alla intressen och värden som står på spel och att vi själva kan uppleva ett hot mot den egna personen om valet går emot organisationens intressen. Det finns flera termer för stress inom engelskt språkbruk som i betydelse ligger nära varandra. Således skiljer man mellan det som kallas för moral stress och moral distress. Moral stress innebär att vi är medvetna om att det finns motstridiga besluts alternativ och att situationen inte kan lösas på grund av externa hinder, eller att det vi väljer går emot organisationens regelverk. Moral stress behöver dock inte nödvändigtvis få negativa konsekvenser utan kan även medföra en positiv utveckling. Moral distress är ett snävare begrepp som snarare handlar om negativa emotionella och psykologiska reaktioner, oförenliga känslor, såsom att inte kunna vara till hjälp eller känslor av att vara tvungen att utföra handlingar som inte är förenliga med den egna uppfattningen om vad som är rätt och orätt. Stress of consciousness (samvetsstress) är ytterligare ett område som tas upp i teologisk och religionsfilosofisk litteratur men som även har studerats inom vårdvetenskapen.

Samvetsstress Samvetet är en väsentlig del av vår förmåga att fatta beslut i etiska frågor, såväl privat som professionellt. Samvetet kan vara en tillgång, en varningssignal om att något inte står rätt till, men även en börda för den samvetsömme. Samvetet gavs tidigare ofta en religiös tolkning. Det var den instans varigenom guds röst talade till människan. För Freud var samvetet ett annat ord för överjaget, det bjudande, ibland krävande och oeftergivliga. I våra dagar hävdar man snarare att samvetet är starkt beroende © Författarna och Studentlitteratur

3 Moralisk stress

av sociala förhållanden och tidig normbildning. Samvetet är nära förbundet med personligheten och våra innersta värderingar, och kan uppfattas som ett uttryck för vårt sanna jag. Kanske är det så enkelt att samvete just betyder att ”veta tillsammans” – det är en utvecklad social kod, en delad kunskap. Det blir även tydligt i det engelska ordet consciousness, som är sammansatt av de latinska orden con, som betyder ”med”, och scientia, som betyder ”vetande”, ”kännedom”, ”förtrolighet”. Med en så lång begreppstradition är det föga förvånande att den filosofiska, teologiska och psykologiska litteraturen innehåller en mängd olika definitioner av samvete. Vår syn på samvetet, dess ursprung, natur och funktion hänger uppenbarligen samman med vår livsåskådning. Moral och samvete är nära relaterade, men inte synonyma. En persons samvete kan överensstämma med hennes moral, men också vara oförenligt med och kritiskt mot den. När man inom en given kultur tillsammans vet vad de flesta anser är rätt och orätt, kan en känsla av skuld uppstå när man avsiktligt eller oavsiktligt handlar annorlunda. Skuld har länge varit ett åsidosatt begrepp på grund av dess starka religiösa konnotation. Skuld har nästan uppfattats som en psykisk defekt snarare än som ett existentiellt och moraliskt fenomen. Förmågan att uppleva skuld är dock viktig och hänger bland annat samman med förmågan till inlevelse, empati och inkännande, men den måste självfallet stå i rimlig proportion till det som orsakat den. Moralisk skuld är som en minuspost i balansräkningen. Man vill helst bli kvitt den, så att skulden blir betald. Eftersom moralfrågor är en viktig aspekt inom exempelvis omvårdnad är det sannolikt så att samvetet spelar stor roll för

3 Moralisk stress

det sätt på vilket sjukvårdspersonal upplever stress. Samvetsstress uppstår ibland i samband med etiskt beslutsfattande. Nära skulden finns skammen. Den utgör snarast en social dimension. Om något har gått galet eller man har tagit ett beslut som man vet kommer att medföra obehagliga konsekvenser, kan man också känna rädsla för vad det kan leda till och vad andra ska tycka. Djupt i skammen finns en ängslan att bli förlöjligad och ringaktad. Liksom avseende moralisk stress hänvisar vi till samvetet då vi upplever oss tvingade av organisatoriska krav och förväntningar att handla på ett sätt som går emot vår övertygelse, samtidigt som vi kan uppleva samvetsnöd om vi inte lever upp till organisationens eller kollegornas krav och förväntningar. I likhet med moralisk stress kan samvetsstress resultera i skuld, skam, emotionell utmattning och utbrändhet.

Hur uppstår moralisk stress? Man brukar säga att alla beslut som har potential att skada eller gagna oss har en etisk dimension. Ofta görs en åtskillnad mellan olika källor till moralisk stress. I forskningen har tidigare enbart institutionella hinder som en källa till moralisk stress lyfts fram, men på senare tid har även de val som innebär att man agerar mot organisationen mer och mer beaktats. Moralisk stress kan givetvis uppstå även då vi själva gör felaktiga bedömningar eller misslyckas personligen. Faktorer som kan få oss att agera mot vår moraliska övertygelse är bland annat andras förväntningar, vår rädsla för att inte bli omtyckta eller rädsla för att bli uteslutna ur gruppen. Till skillnad från kategorisering av stressorer inom klassisk © Författarna och Studentlitteratur

3 Moralisk stress

stressteori skiljer man sällan mellan olika typer av stressexponering vad gäller moralisk stress. Däremot talar man om moralisk stress kopplad till specifika situationer eller mer konstant moralisk stress. Det senare avser en varaktig moralisk påfrestning som råder då vi i arbetet ständigt måste förhandla mellan organisationens normativa förväntningar och vår egen moraliska övertygelse. Det innebär risk för att stress ackumuleras över tid. Som vi tidigare nämnt finns det anledning att tro att risken för moralisk stress berör många olika professioner men att de moraliska aspekter man ställs inför varierar. Det finns en generell uppfattning om att värdeförändringar i arbetslivet accentuerat etiska frågor, vilket därmed ökat risken för moraliska konflikter. Ett exempel är hälso- och sjukvården, som genomgått mycket stora förändringar. Det har inneburit oerhörda medicinska framsteg, men det har även gjort verksamheten mer komplex. Numera är etiska överväganden en nödvändig del av den kliniska praktiken.

Hur påverkas vi i en moraliskt utmanande situation? Vi har flera gånger sagt att våra grundläggande värderingar utmanas när vi ställs inför moraliskt svåra situationer. Värder ingarna påverkar oss i olika utsträckning. Nedan beskriver vi negativ och positiv påverkan i såväl kortsiktigt som långsiktigt perspektiv. Det finns anledning att skilja mellan en initial och en reaktiv form av moralisk stress. Den senare är en konsekvens av att vi inte förmår hantera den initiala frustration som uppstår då vi ställs inför en moralisk konflikt. 100

3 Moralisk stress

Den som drabbas av moralisk stress känner lätt ilska, frustration, maktlöshet och skuld. Sådana känslor är ofta en reaktion på hierarkiska system och maktstrukturer, såsom upplevelsen av att inte kunna reducera andras smärta och lidande på grund av institutionella hinder, eller att vi inte blir respekterade av personer som har makt över oss. Institutionella hinder gör att vi ibland relaterar till andra personer som objekt snarare än som medmänniskor. Skuldkänslor uppstår ibland om vi undanhåller information som kan vara till nytta för andra eller då vi upplever att vi inte gjort tillräckligt för att komma till rätta med en kritisk situation. Inom hälso- och sjukvården är exempelvis prediktioner kring livsuppehållande behandling sällan säkra. Många slits mellan en önskan att göra sitt bästa och frustrationen över att inte kunna göra det när de måste fortsätta med en behandling som de anser medför onödigt lidande för patienten och som förlänger döendeprocessen. Det finns en rädsla för att skapa onödig smärta i stället för att hjälpa. De känslor som uppstår när vi hindras från att göra det vi anser är moraliskt rätt är inte renodlade känslor utan kan snarare betraktas som tvetydiga negativa tillstånd. Moralisk stress kan alltså ses som ett specialfall av stressreaktioner, där den moraliska konflikten utgör en ytterligare försvårande omständighet. Dessa tillstånd berör känslolivet därför att de är en del av en föregående tolkningsprocess. Ytterligare stöd för uppfattningen att moralisk stress inte är ett renodlat känslomässigt tillstånd är att vi använder oss av åtminstone två värderingssystem när vi gör moraliska ställningstaganden. Ett av dessa värderingssystem styrs av kognitiva responser, vilket innebär att vi överväger och resonerar med oss själva. Det andra värderingssystemet styrs av emotionella responser, det © Författarna och Studentlitteratur

101

3 Moralisk stress

vill säga vi känner intuitivt vad som är rätt och orätt. Dessa två system tycks ha olika fysiologiska motsvarigheter. Överväganden förknippas med hjärnaktivitet i områden för kognitiva processer, såsom det bakre parietala cortex. Emotionsalternativet däremot är beroende av impulser från det limbiska hjärnsystemet. Sammanfattningsvis kan avsteg från den egna moraliska övertygelsen få negativa följder. Många upplever att de gjort avkall på sin egen moraliska integritet. Det kan få långsiktiga konsekvenser, såväl negativa som positiva.

Långsiktig negativ påverkan Vi börjar med hur vi påverkas i ett mer långsiktigt perspektiv efter att ha erfarit moraliskt påfrestande situationer.

Kronisk moralisk stress Moralisk stress kan, liksom andra former av stress, utvecklas till att bli mer eller mindre kronisk. Man talar då inte längre om moralisk stress utan snarare om att en moralisk skada (moral injury) har uppstått. Till skillnad från moralisk stress har detta begrepp inte sitt ursprung inom hälso- och sjukvården utan har växt fram i samband med forskning på militär verksamhet. Att göra sig skyldig till och medverka i handlingar som överträder djupt hållna värderingar kan vara skadligt på olika plan – såväl känslomässigt som psykologiskt, beteendemässigt, andligt och socialt. Det gäller även när man inte kan förhindra, eller när man tvingas bevittna, när andra begår kränkningar och brott. I båda fallen kommer det med stor sannolikhet att innebära en upplevelse av skuld och skam, just därför att vi vet att vi gjort 102

3 Moralisk stress

avsteg från gemensamt delade moraliska koder. Skuld handlar alltså om en smärtsam men samtidigt motiverande kognitiv och emotionell upplevelse i samband med överträdelser av egna eller delade moraliska koder eller förväntningar. Att skuld är motiverande innebär att den påverkar vårt beteende till att göra det vi tror förväntas av oss. Att känna skuld är en stark känsla som i allra högsta grad involverar oss själva som personer, vilket innebär att vi ofta också känner skam. Som vi tidigare sagt skiljer sig skamkänslor från upplevd skuld. Känner vi skam korrigerar vi sällan vårt beteende till det vi tror andra förväntar sig av oss. Vi gör i stället en mer allomfattande (global) värdering av oss själva. Det handlar alltså inte längre enbart om att vi värderar vad vi gjorde i en specifik situation utan snarare om att vi värderar oss själva som personer. Om vi förväntar oss att andra ska värdera oss negativt undviker vi sådant som påminner oss om den händelse som gav upphov till skamkänslorna. Vi gömmer oss och drar oss undan. Av den anledningen är skam ofta mer skadligt för relationerna till andra. Medan skuld är mer relaterat till personliga känslor, handlar skam snarare om publik exponering och förlust av status. Inte sällan känner vi ilska och får allt mindre förståelse och empati för andra. Skamkänslor kan alltså leda till förödande förändringar i livet. Skam är ofta mer skadligt än skuld för emotionell och mental hälsa och utgör en mer integrerad del av den kroniska moraliska stressen. Om vi har svårt att försona oss med våra erfarenheter och förlåta oss själva finns det risk att vi utvecklar destruktiva beteenden som skadar oss själva. Även sociala relationer påverkas negativt. Vi blir lättare arga och känner mindre empati för andra. Vi drar oss undan och sluter oss inne i oss själva. Den © Författarna och Studentlitteratur

103

3 Moralisk stress

långsiktiga påverkan innebär även en försvagning och förändringar av den egna moraliska övertygelsen. Med tiden blir det svårare att skilja mellan rätt och fel (den engelska benämningen är moral detachment eller moral numb). Att drabbas av kronisk moralisk stress – moralisk skada – kan skapa ett tillstånd där man upplever frustration, hopplöshet och ser det mesta som meningslöst. Det innebär att ens egen och därmed även organisationens effektivitet under en längre tid påverkas negativt. Det beror inte bara på att medarbetaren mår dåligt utan även på att den bakomliggande orsaken till den moraliska konflikten inte omhändertagits. Kronisk moralisk stress kan även ge upphov till kroppsliga symtom såsom huvudvärk, muskelvärk och magkrämpor.

Omsorgens pris I början av kapitlet konstaterade vi att vissa yrkesgrupper utsätts för etiska konflikter oftare än andra. De arbetar med utsatta grupper i samhället, människor som är marginaliserade på grund av ålder, social situation, funktionsnedsättning, sjukdom, kriminellt beteende eller annat. Mot bakgrund av detta finns det en uppfattning att vårt moraliska beteende motiveras av vår medkänsla för andra. Många hävdar att yrkesgrupper som arbetar med människor i utsatta situationer lättare drabbas av utmattning och trötthet (compassion fatigue), vilket utgör en integrerad del av den moraliska stressen. Att arbeta med och engagera sig i andra människors lidande kan medföra att man blir likgiltig och ångestfylld. Lusten och förmågan att ta hand om andra försämras, vilket i sin tur kan leda till emotionell utmattning och känslor av hopplöshet. 104

3 Moralisk stress

Långsiktig positiv påverkan Lärande och utveckling är ofta en konsekvens av att vi tillägnar oss positiva erfarenheter. Men även negativa upplevelser från svåra situationer kan ha en positiv påverkan. Om moralisk stress hanteras på ett konstruktivt sätt kan moraliska konflikter möjliggöra både professionell och personlig utveckling. Moralisk stress kan dock också, liksom annan stress, ha ett överlevnadsvärde som ytterst syftar till att vi ska handla på ett moraliskt korrekt vis. Stressen gör att vi blir vaksamma på moraliska konflikter och tillåter oss att mobilisera energi att agera så att det går att hitta en lösning. Långsiktig positiv påverkan kan även medföra en personlig utveckling och fördjupning och en större medvetenhet om moralens betydelse. En positiv utveckling för individen kommer även att få goda konsekvenser för organisationen, genom förbättrad kapacitet att bedöma och lösa mer komplexa etiska och organisatoriska frågor. Positiv utveckling efter traumatiska situationer innefattar ökad viljestyrka och beslutsamhet. Förändringen kan även innebära nya perspektiv på livet, hur man ser på sig själv och sin omvärld. Man värdesätter familj och vänner på ett nytt sätt och är mer nöjd med tillvaron. Tiden blir viktigare – vad man gör med sin tid och vilka man delar den med. Man får en ökad öppenhet för nya erfarenheter och en insikt om att man kan lära av sina misstag. Livet omprövas utifrån vad som faktiskt betyder något.

105

Kjell Kallenberg är docent i empirisk livsåskådningsforskning och har varit adjungerad professor vid Uppsala och Örebro universitet. Han är även präst i Svenska kyrkan. Gerry Larsson är legitimerad psykolog och professor i ledarskapspsykologi vid Försvarshögskolan. Han är också adjungerad professor i stresspsykologi vid Högskolen i Hedmark, Norge. Sofia Nilsson är universitetsadjunkt vid Försvarshögskolan och disputerad i pedagogik med inriktning arbetsliv. Peder Hyllengren är universitetsadjunkt i psykologi vid Försvarshögskolan.

Moralisk stress och ledarskap I alla tider har människor plågats av svåra moraliska val, ibland till synes omöjliga. Men det är först på senare år som man har börjat uppmärksamma moralisk stress. Den kan uppkomma i arbetslivet. Den påverkar och påverkas av ledarskap. Ledarskap utövas i ett socialt och kulturellt sammanhang med mer eller mindre tydliga normer och värderingar. Men hur ser de ut och i vilken utsträckning delar vi dem? Och vad gör vi när våra egna och den omgivande organisationens värderingar inte stämmer överens? Boken belyser olika aspekter av ledarskap, organisationers värderingar och den enskildes val och beslut. Framställningen bygger delvis på författarnas egen forskning men behandlar även utförligt hur man förebygger, hanterar och bemästrar moralisk stress på såväl individ- som organisationsnivå.

Art.nr 39131