9789155256623

vardagsmat fรถr liten kassa

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 1

2010-11-08 16.33

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 2

2010-11-08 16.33

eja nilsson foto: tine guth linse

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 3

2010-11-08 16.33

Omslagsbilden föreställer Enklaste kycklingen, recept på s. 42. © Eja Nilsson och Bokförlaget Semic, Sundbyberg Foto: Tine Guth Linse Formgivning: Monica Sundberg Redaktör: Kerstin Almegård Repro: TBP Tryck: Livonia, Lettland, 2010 ISBN: 978-91-552-5662-3

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 4

2010-11-09 16.31

Innehåll Det går sport i att spara, s. 6 Före maten, s. 17 Soppor, s. 21 Varmrätter, s. 31 Fiskrätter, s. 46 Gröna rätter, s. 52 Några sallader, s. 59 Laga som en trestegsraket, s. 67 Ta vara på rester, s. 78 Tillbehör, s. 83 Efter maten, s. 86 Inte dyrt med gäster, s. 94 Receptregister, s. 110

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 5

2010-11-08 16.33

Det går sport i att spara I perioder behöver vi alla spara. Konjunkturer går upp och ner, familjen växer och får större behov, kanske vill vi prioritera och använda pengarna till något annat än tidigare. Vad hägrar? Den Stora Resan för hela familjen eller helt enkelt bättre matkvalitet i vardagen? Sparar du på ett ställe blir det pengar över till annat.

Då är det dags att se över finanserna och göra upp en plan. Det går att skära ner på kostnader, bara man tänker sig för och använder olika knep.

Planering är A och O i alla sparsammanhang – det kan varje bank­ rådgivare berätta för dig. Det gäller också familjen och hushållet.

Tro’t eller ej, men det kan vara kul att spara. Det kan gå sport i att spara. Gör bara det gamla välkända experimentet: Ställ en glas­ kruka i fönstret och lägg i alla småpengar varje kväll som du har i fickorna eller löst i väskan. Se hur otroligt snabbt det blir till stora summor. Det är roligt att följa vecka för vecka!

Lika roligt är det att följa sin sparplan och se hur snabbt den ger resultat.

–6–

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 6

2010-11-08 16.33

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 7

2010-11-08 16.34

• Ser du på priser och jämförpriser när du handlar?

• Slänger ni mycket mat i hushållet?

: s ca fot o

Det har gjorts undersökningar som visar att hushållen slänger hela 15–20 % av den inhand­ lade maten. Det är nästan en femtedel! Var­ för?

Kanske har man inte planerat hur mycket som kommer att gå åt, kanske vet man inte hur man använder resterna dagen efter – och kan­ ske vet man inte hur man rätt förvarar tillagad mat så att den räcker till ytterligare ett mål.

Det finns olika uträkningar på vad man sparar genom lite eftertanke. En familj lär kunna spara uppåt 10 000 kr per år på att ta hand om resterna i hushållet.

Att spara är något som tidigare generatio­ ner kunde. Man slängde inte mat. Restanvänd­ ning satt i bakhuvudet och erfarenheten var stor. Nu får det nog sägas vara förlorad kun­ skap. Att kasta mat är dessutom ett miljöslöseri, där resurser först används på odling, skörd el­ ler slakt, förädling – för att sedan bara gå i so­ porna. Det kan vi helt enkelt inte tillåta oss.

Låt frysen bli din bäste vän, tänk innan du handlar – och lär dig att använda resterna. Då har du börjat spara.

npix

Hushållskontot – din spargris Många utgifter ligger fast – månadshyra eller kostnader för bostad, dagisavgifter, bilförsäk­ ring och skatt – men hushållskontot är ett av de konton som är rörliga. Där går det att spara riktigt mycket om du själv tar makten över det och ”blir direktör i egen firma”. Du bestäm­ mer vad hushållsbudgeten ska ligga på.

God mat behöver inte vara dyr Det är lätt att sätta likhetstecken mellan god mat och dyr mat.

Lär dig mer om exempelvis kött, som ju är en dyr post. Vilka är de billiga köttbitarna?

Koka i stället för steka? Billiga köttbitar kräver ofta lite längre tid och ska gärna kokas, men de sköter ju sig själva. Bog och bringa är exem­ pelvis bra köttbitar som ger mycket mat för

Titta lite närmare på dina vanor: • Vilka ”onödor” köps vare vecka?

• Gör du inköpslista när du handlar?

• Hur många gånger i veckan handlar du?

–8–

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 8

2010-11-08 16.34

pengarna och fläskkarré ger fina, saftiga kot­ letter eller god stek till gäster.

Gör storkok! Köp på extrapris! Två kyck­ lingar går lika bra att koka som en och då spa­ rar man dessutom elenergi på köpet – och har en lättlagad middag på lut en annan dag. Ren­ sa köttet från benen på den ena och lägg köttet i frysen till soppa eller stuvning.

Strömming (färsk sill) är en ofta bort­ glömd delikatess, som kan serveras till både vardags och fest. I varma rätter och som inlagd eller gravad. Lax är gott både till vardags och till fest och finns ofta på extrapris.

Bönor och kikärter lönar sig inte att koka till en enda måltid, varken tids­ eller energi­ mässigt. Koka två­ och tredubbla portioner

och förvara i frysen.

Tänk också på vad som mättar för en liten slant. Rätter med bönor och linser är goda och mättande, ägg och keso och kesella är nyttigt och bra och rotfrukter är billiga – och det är en klok idé att bjuda på något litet före maten som tar udden av den stora aptiten.

Grönsaksrätter är oftast heller inte dyra, så låt dig inspireras av grönsaksrätter med just bönor, linser och olika kornsorter, som qui­ noa, kamutvete och bulgur.

Spara som sport

Inse att du måste lägga ner lite tid på projektet.

Börja veckoplanera.

Börja med att handla ett basförråd av håll­

Ur ”Husmoderns Köksalmanack” 1953, då ekonomin var knapp under efterkrigsåren.

–9–

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 9

2010-11-08 16.34

bara varor som det går åt mycket av i hushållet.

Krossade tomater på burk, kokta bönor på burk eller kartong, konserverade musslor och tonfisk, pasta av olika slag, ris, bulgur, knäcke­ bröd och de kryddor som används oftast. Och så veckoförrådet av lök, potatis och rotfrukter, ägg, ost …

Gör sedan en idéplan över veckans midda­ gar, kolla vad som finns hemma i kyl, frys och skafferi och skriv ner vad som ska handlas.

Känn inte att planen måste följas slaviskt utan är en vägledning, en karta att navigera efter.

Kassabok eller inte? Många tycker att det är bra med kassabok, där man klistrar in kvittona efter att man handlat. Det ger lätt överblick över vart pengarna har tagit vägen.

Handla inte varje dag! Det är en bra regel, eftersom det alltid går åt mer pengar än plane­ rat när man handlar.

Och självklart – handla inte när du är vrål­ hungrig.

Använd dig av extrapriser, jämförpriser och köp stora förpackningar, som är billigare.

Frysen är en riktig spargris. Köp bra plast­ lådor med lock i olika storlekar till frysförva­ ring.

Frys in varor på extrapris och efter säsong – lamm, bär och svamp på hösten till exempel.

Handla också efter säsongerna. På vintern är tomaterna dyra och vitaminfattiga; servera råkost på rotfrukter med en dusch citronsaft eller apelsinsaft. Kan fransmännen få crudi­ teer, råkost av olika rotfrukter, att se eleganta ut, så kan väl vi?

Släng inga rester, frys in dem i stället. Det blir mellanmål eller en enpersonsmiddag för den i familjen som ska iväg på någon fritidsak­ tivitet. Och lär av forna tiders husmödrar, som kunde använda resterna till nästa mål.

Ett par andra enkla tips är att lära sig hur man förvarar matvaror så att de håller några dagar till. Hur länge håller en köttgryta eller en grönsaksgratäng i kylskåpet? En portion kokt ris? Det är användbar kunskap. Mat ska inte slängas bara för att man inte vet hur man tar tillvara den!

Plus för enkelheten Laga enkel mat, gärna med få ingredienser.

Förenkla recepten. Vill du bjuda på indis­ ka smaker behöver du kanske inte köpa alla de 12–15 kryddorna som räknas upp i receptet.

Och inte heller alla de exotiska råvarorna, in­ klusive kryddburkar och flaskor, i en japansk rätt som du knappast kommer att laga så ofta.

Se på alla flaskor och burkar på dina kökshyl­ lor, som sällan kommer till användning.

– 10 –

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 10

2010-11-08 16.34

Titta på recept och plocka bort det som inte är nödvändigt. Vällagad råvara – vare sig det är kött, fisk eller fågel – behöver inte alltid så mycket mer än en sås eller smaksättning, kan­ ske en chutney eller salsa av friska grönsaker till. Råvaran är god i sig.

Soppa är en riktig spargris – god och mät­ tande mat, som bara kräver gott bröd och ost till.

Har familjen ätit ute till lunch kanske mid­ dagen ibland kan vara omelett eller mättande mackor med pålägg av rester från tidigare middagar.

Vardag med rester Vad gör du med överbliven köttfärs dagen efter?

Med en halv kastrull pasta? Med en sats potatis­ mos? Med torrt bröd?

Läkaren och kokboksförfattaren Charles Emil Hagdahl (1809–1897) skrev redan 1853 om hushållsekonomi: ”En skicklig och sam­ vetsgrann kokerska vet att med litet uträtta mycket, […] taga vara på allt och tillgodogöra allt, äfven det minsta. Öfverlefvorna från en föregående måltid, skickligt använda, kunna utgöra rika ämnen till både nytta och nöje. […] Dyra blifva alla födoämnen, som tillreds utan eftertanke, utan kunskap.”

Kommer vi till Italien beundrar vi den ita­ lienska maten och säger ”åååh” och ”aaah”.

Men inte tänker vi på att brödsalladen panza­ nella är ett sätt att ta hand om dagsgammalt, torrt bröd och att den goda minestronesoppan är ett sätt att mätta många munnar, då den innehåller både bönor och pasta. De friterade riskroketterna, suppli, är gårdagens kokta ris som återkommer på bordet i ny skepnad.

Frittata är den godaste spaghettiomeletten,

men också ett recept av kloka husmödrar, som alltid hade en kastrull kokt spaghetti över från gårdagen. Detsamma gäller den grekiska dip­ pen taramosalata med fiskrom och mosat gam­ malt bröd som bas. Där reder man också gärna en tjock bönsoppa med smulat torrt lantbröd, som får koka sönder i soppan. I Spanien hittar man goda resträtter av nationalrätten paella, som gratineras med en tjock äggstanning.

Du kan också själv skapa rester för att spara tid, arbete och el. Det är dessutom ett miljö­ vänligt sätt att hushålla.

En dubbel sats köttgryta serveras ena dagen och blir ett par dagar senare – utdrygad med buljong och några färska grönsaker – till en köttsoppa.

Hållbarhet? Bäst före­datum är ett rikt­ märke. Det betyder inte att en råvara blir oät­ lig på exakt det datum, som anges som bäst före. Det är tilltaget med marginal så ett par dagar efter kan du visst använda köttet. Fisk är lite känsligare, men använd ditt sunda förnuft

– 11 –

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 11

2010-11-08 16.34

”Husmoderns Köksalmanack” har getts ut sedan 1933 och är fullspäckad med husmorstips. Den ges fortfarande ut varje år, nu under namnet ”Köksalmanack”. när det gäller mat. Lukta, titta, smaka – med det kommer du långt.

Tillagad mat håller också i kylskåpet – om du inte fryser in den, vill säga. Måndagens grönsaks­ eller köttsoppa kan också serveras på torsdagen och behöver alltså inte slängas.

Mormors knep Det sägs att vi var friska och sunda under kri­ get. Maten var knapp, men den räckte till. Vi använde säsongens frukt, grönsaker och rot­

frukter och billiga ingredienser. Kristidskok­ böckerna är fulla av goda råd om hur en hus­ mor klarar sig, trots ransoneringen på vissa varor, och hur man kan bjuda på kalas med god mat av enkla råvaror.

Uppfinningsrikedomen var stor och ing­ enting slängdes bort. Sockerkakor bakades på enbart överblivna äggvitor (silverkaka). Kro­ nans kaka, som stammar från det militära, är den bästa saftiga sockerkaka som finns – med mosad potatis i smeten. Ströbröd och en droppe mandelessens fick ersätta mandeln i mandelkakor, som var lika goda för det.

Populära konditorvaror som potatisbakel­ ser, görs av kaksmulor och kokt riven potatis och den älskade arraksbollen görs ju just av – torra sockerkakssmulor.

Man bjöd på ”falsk hare” under kristidsår­ en, som var en köttfärsstek med viltsmak, och drygade ut sopporna med mannagryns­ eller mjölklimp. Billigare köttbitar som oxsvans togs tillvara till goda soppor.

Mormor lagade också ”lådor” eller gratäng­ er, som vi skulle säga idag. Rester av fisk, kött eller grönsaker lades i en ugnsfast form, täcktes med äggstanning och gräddades i ugnen.

Mormor kunde också andra knep, som att ge håret en kur med äggulor och sedan skölja det i ättiksvatten (”blankt och friskt hår”) och behövde inga dyra produkter på burk och sprayflaska. Hon knöt också in tvålbitarna i ett knyte, som lades på handfatskanten och kunde göra tjänst någon vecka till. Kläder vårdades, borstades och hängdes till luftning och hål i jumprar stoppades. Hon tänkte på att spara i det lilla, vilket gav stor bonus.

Alla mormors knep och knåp är nog inte till för dagens människor, men visst är de tänkvärda. Det finns en enkel ekvation:

– 12 –

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 12

2010-11-08 16.34

Mat på bordet är lika med pengar. Pengar­ na du köper maten för är intjänade med arbe­ te. Tar du inte hand om maten och hushållar måste du alltså arbeta mer.

Mat = pengar = arbete.

Nya kalastrender Det ringde på dörren vid middagstid, vi var nyinflyttade och vår nya granne mittemot häl­ sade vänligt: ”Welcome! And please, come over for dessert in an hour, if it suits you.”

Vi hade just flyttat till USA, jag var 15 år och mina föräldrar blev oerhört förvånade.

Tänk, så vänligt – och så lätt det tycktes vara i USA! Citronmarängpajen var gudomlig, det minns jag.

Nu är det här länge sedan och umgänges­ formerna i Sverige var stelare på den tiden.

Men idén är fortfarande tänkvärd, tycker jag – det behöver inte vara dyrt och besvärligt att bjuda hem vänner på något ätbart.

Du bestämmer själv tidpunkten och nivån.

Bjud på frukost med nybakat. Ännu enk­ lare än brunch, som ”kräver” lite mer enligt det traditionella konceptet.

Kafferepet har redan kommit tillbaka och är populärt med goda bullar och småkakor. Af­ ternoon tea är också ett trevligt sätt att träffas.

Ta soppgrytan till heders igen, skruva ner kraven och bjud helt enkelt på soppa och gott bröd. Det räcker.

Varför inte ”Gäster med rester”? Ring och bjud spontant när du har goda rester över, dryga ut lite grann så blir det säkert bra. Jag känner ett gäng som håller ”restfest” mellan jul och nyår. Alla kommer med sina bästa res­ ter från julbordet och förvandlar en del av dem till något nytt – en sufflé, en gratäng eller

Serien om flickorna Spara och Slösa publicerades i tidningen ”Lyckoslanten” och skulle lära barn att spara. Publicerad med tillstånd av Swedbank och Sparbankerna. en spännande efterrätt med torkad frukt och nötter från godisskålen.

Knytkalaset har egentligen aldrig varit omodernt. Fördela uppgifter mellan gästerna: ta med bröd, ett par goda ostar, dip till förrätt, en skål sallad … Det är det ingen som har nå­ got emot och speciellt inte i dessa tider, då vi tänker lite mer ekonomiskt. Man hjälps åt för det viktigaste är ju att träffas.

– 13 –

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 13

2010-11-08 16.34

Ett koncept, som ofta är trevligt är att alla kommer med sin bästa rätt – med recept till.

Det ger upphov till mycket smakande, diskute­ rande och receptbytande vid borden. Några år lagade jag ofta en enkel rätt och bad gästerna komma med en efterrätt var. Ni skulle ha sett, vilka chokladmousser, mangotårtor, blåbärs­ couper, gräddpyramider, fruktsallader!

Som vi plöjde kokböcker och tävlade med varandra i att göra den allra smaskigaste, läck­ raste efterrätten! De flesta av gästerna kommer fortfarande ihåg de dessertbufféerna och talar lyriskt om dem, med snålvattnet rinnande i mungiporna.

Lägg upp till fest Maten kan vara enkel, men det är ofta upp­ läggningen som tar poäng! Några stora kapris, hyvlade morotsrullar, ätbara blommor från trädgården eller något annat iögonenfallande kan få den enklaste rätt att se ut som ”a million dollars”.

Våga också bjuda på något annorlunda och inte så dyrt. Stora skålar med kokt potatis och

den vita fetaostsåsen med äggklyftor och några svarta oliver är inte en traditionell gästrätt (s.

57). Men den ser festlig ut och med gott bröd till så blir alla mätta.

Leta annorlunda och skojiga fat på lopp­ marknader, som det är roligt att lägga upp ma­ ten på.

Satsa på en stor soppgryta, som också ofta hittas på loppis. Det är roligt att bära en välfylld gryta till bordet och bjuda på en rejäl soppa; se t.ex. den fattiges bouillabaisse (s. 102).

Till en enkel tomatsoppa kan man bjuda på skålar med olika tillbehör, som gästerna själva får välja ur – brödkrutonger, kokta pastaskru­ var, hackade örtkryddor och purjolök, hackat kokt ägg … Och välj gärna skålar som bidrar till att göra uppläggningen inbjudande.

Lägg krutet på dukningen Man kommer inte alltid ihåg vad som servera­ des på kalaset, men en uppseendeväckande dukning glömmer man inte.

Man kommer helt enkelt ihåg omtanken och att värden eller värdinnan bemödat sig.

Det skapar stämning från första stund. Leta på vinden efter tygsjok, köp pappersgirlanger, plocka grenar, kottar och kvistar i naturen och förse dig med silverspray, färgglada kulor, plastblommor eller vad som nu kan passa till.

Ha roligt när du börjar dekorera matbor­ det och vardagsrummet med stora golvvaser med flotta grenarrangemang!

Bli en loppisfyndare och köp gärna många och ovanliga glas och tallrikar att duka med.

Häng något vackert på dörren, som väl­ komnar gästerna redan på trappan och får dem att komma i feststämning.

– 14 –

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 14

2010-11-08 16.34

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 15

2010-11-08 16.34

TIPS MED RESTER Kokt potatis • Skala och skär stor potatis i klyftor, stek i ugn eller stekpanna i lite olivolja, pressa över citronsaft och strö över paprikapulver. eller stek dem guldgula och knapriga och strö sesamfrö över.

• Mosa potatisen och blanda lite potatismos i en deg för saftigt bröd eller använd som bas i dip.

• Koka extra potatis och mosa den medan den är varm. använd nästa dag som gratängtäcke till den spanska potatismospajen (s. 72).

• Ät en lunchsmörgås med skivad kall potatis, gräslök och majonnäs eller kaviar.

• Stek en bondomelett med skivad potatis i.

• Gör en potatissallad (s. 64).

• Italienska gnocchi är lätt att göra av potatismos med lite mjöl och ägg. koka dubbel sats potatis en dag och gör gnocchi för morgondagen.

• Potatisbullar är lättgjort och gott (s. 31).

• Stek en pyttipanna – så klart. Med lite extra tärnade rotsaker, som gör den knaprig.

– 16 –

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 16

2010-11-08 16.34

Före maten Det är klokt att bjuda på något före maten – en liten förrätt eller en dip. Då stillas den värsta hungern och måltiden får ett lugnare förlopp.

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 17

2010-11-08 16.34

Bön- och mandeldip

Tomatmuffins

Dippa eller använd som mättande smörgåspålägg.

Nybakade matmuffins är gott – och mättar.

4 pers

Ca 12 st

1 burk vita bönor 1–2 vitlöksklyftor 1–2 msk (oliv)olja ½ citron ca 1 dl yoghurt naturell 50 g skalad mandel rostade mandelflagor till garnering

6 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver ½ tsk salt 1 ½ dl hackade, skalade tomater (konserverade eller färska) ev. 6–7 soltorkade tomater 1 dl riven hårdost 1 msk finhackad färsk rosmarin (eller torkad) 2 ägg 2 ½ dl mjölk 125 g smält smör muffinsformar eller ett muffinsbleck

Kör bönorna i mixer med vitlök, olja, citron­ saft, yoghurt och skalad mandel till en grov­ hackad dip. Späd ev. med lite ljummet vatten.

Häll upp i en skål, garnera med rostade mandel­ flagor och servera med grönsaksstavar.

Sardintoast

Sätt ugnen på 200°.

Blanda de torra ingredienserna i en skål. Fin­ hacka tomaterna och låt dem rinna av väl, om du använder konserverade. Blanda med riven ost och rosmarin.

Vipa ägg och mjölk och rör ner i mjölet med det smälta smöret. Blanda i tomatblandningen.

Pensla formarna med smält smör och fyll dem till ¾. Grädda mitt i ugnen ca 20 minuter.

A nvänder du små mufffinsformar räcker sme­ ten till ca 20 muffins och de gräddas i ca 12–15 minuter.

Mättar fint som en förrätt till exempelvis en soppmiddag.

4 pers 4 skivor dagsgammalt ljust bröd några sallatsblad 2 burkar sardiner i olja 1 rödlök 4 msk kapris ½ citron Rosta brödskivorna. Öppna burkarna och låt oljan rinna av; lägg sallatsblad och sardiner på brödskivorna. Hacka rödlöken fint och strö över sardinerna tillsammans med kapris.

Pressa över citronsaft, vrid några varv på pep­ parkvarnen och servera.

– 18 –

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 18

2010-11-08 16.34

– 19 –

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 19

2010-11-08 16.34

Rotsaksdip

Grekisk vitlöksdip

4–5 pers 600 g rotsaker: selleri, morot, palsternacka 2 vitlöksklyftor 1 löskokt ägg 1 dl rapsolja 3–4 msk kaprisspad 3–4 msk kapris Skala och putsa rotsakerna, skär dem i bitar och koka dem mjuka i saltat vatten. Låt dem rinna av och häll i mixer med vitlöksklyftor­ na. Kör några varv till ett grovt mos, skala och halvera det löskokta ägget och blanda i det till­ sammans med oljan. Kör till en tjock dip, späd med lite kaprisspad och blanda till sist i kapris och kör ett sista varv.

Häll upp i en skål och servera som dip med rostade bitar dagsgammalt bröd.

Bruschetta Torrt bröd ska man inte kasta – använd det till populära bruschetta.

Ännu ett recept med torrt bröd. Spara äggvitan till silverkaka (s. 92).

4 pers 2–3 skivor torrt ljust bröd 1 äggula 4–5 vitlöksklyftor 1 tsk salt 1 dl olivolja 1–2 dl grekisk yoghurt Skär av kanterna på brödet om de är hårda.

Lägg brödet i blöt i kallt vatten ca 1 timme. Ta upp brödet, krama ur det och rör det mjukt med äggulan i en skål.

Blanda i pressade vitlöksklyftor, häll på salt och mosa ihop till en massa.

Häll i oljan, lite i taget, under vispning tills du får en tjock majonnäs. Rör i yoghurten, krydda med peppar och häll upp i en skål. Låt stå och dra någon timme innan serveringen. Servera som dip med grönsaksstavar, t.ex. morötter och gurka, se bild s. 17.

4 pers 4 skivor torrt bröd, gärna lantbröd 1 msk olivolja 1 vitlöksklyfta 4 tomater Sätt ugnen på 225° med en plåt inuti. Gnid brödet med en skalad vitlöksklyfta och droppa på olivolja. Halvera tomaterna och ”krama” två halvor över varje brödskiva. Salta och peppra.

Sätt in i ugnen på den heta plåten 5 minuter och servera som förrätt.

TIPS: man kan också lägga två ansjovisfiléer i kors

över tomaterna på bruschettan.

– 20 –

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 20

2010-11-08 16.34

Soppor Soppa är den perfekta sparrätten – den går att variera i oändlighet, mättar och kan lätt kombineras med hembakat bröd och andra goda tillbehör.

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 21

2010-11-08 16.34

Minestrone

Rysk yoghurtsoppa

Här är en klassisk italiensk soppa med både pasta, potatis och bönor, vilket gör att den mättar väl med billiga ingredienser.

4 pers 1–2 rödlökar 3–4 vitlöksklyftor 1 gurka 6–7 kokta potatisar 2–3 morötter 2 dl färska ärter 175 g tunt skivad salamikorv ev. rester av kokt kött (kyckling, nötkött, lamm) i små bitar 1 knippa dill 1 knippa gräslök 1 knippa rädisor 2 hårdkokta ägg 1 ½ liter naturell yoghurt

4 pers 3 dl vita bönor eller fläckiga borlottibönor 2 gula lökar 3–4 vitlöksklyftor olivolja 3–4 morötter 3–4 stora potatisar 1 ½ liter grönsaks­ eller kycklingbuljong en rejäl näve spaghetti 1 burk skalade tomater ca 1 dl hackad persilja

Till servering: ev. riven ost rostade brödkrutonger Lägg torra bönor i blöt över natten i kallt vatten.

Lägg dem i en kastrull med vatten så det täcker samt salt och pepparkorn och sjud under lock på svag värme ca 40 minuter, eller tills bönorna är al dente.

Skala och hacka lök och vitlök, skiva morötterna och skär potatisen i stora tärningar. Lägg i en gryta med vatten eller buljong samt ev. salt och peppar. Sjud under lock 5 minuter, lägg i den sönderbrutna spaghettin och småkoka ytterli­ gare 10–15 minuter tills spaghettin är mjuk.

Skär tomaterna i bitar, blanda i dem med spadet från burken, koka upp och koka några minuter.

Strö över persilja och servera med ev. riven ost och brödkrutonger.

Skala och hacka lök och vitlök fint. Tärna gur­ kan och skala och skär potatisen i ganska stora tärningar. Skala morötterna, skär igenom dem på längden och skiva tunt i halvmånar. Häll grönsakerna i en stor skål. Strimla salami­ korven och ev. rester av kött och blanda i till­ sammans med hackad dill, gräslök och rädi­ sor.

Häll på yoghurt, vänd försiktigt ihop yoghur­ ten med grönsaker och korv. Ställ kallt och låt stå och dra 2–3 timmar. Den rökta korven ger god smak.

Servera gärna med några isbitar i soppan.

– 22 –

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 22

2010-11-08 16.34

– 23 –

Vardagsmat_f_liten_kassa_tb2.indd 23

2010-11-08 16.34