© Emma Holmgren 2021 Utgiven av Parus förlag Formgivning omslag och inlaga: Emma Holmgren Omslagsbild: SciePro/Shutterstock.com Illustration: SciePro & BackWood/Shuttertsock Tryck: Print in Baltic, Litauen 2021 ISBN: 978-91-985288-7-9 Första upplagan, första tryckningen
DIN NYA
HÖFTLED Emma Holmgren & John Ljunggren
www.parusforlag.se
Innehåll Förord DEL 1: INFÖR OPERATIONEN 1. Vad är artros? Anatomi och artrossmärta Träning lindrar När är det läge för operation?
13 14 16 19
2. Vårdgarantin 21 Egenremiss 22 3. Förbered på bästa sätt 23 Ta hand om kroppen 24 Inskrivningsbesök 26 Kvällen innan 27 4. Smärta, stress & oro Rädsla inför operationen Lär känna din andning Återhämtande sömn
29 32 33 35
5. Förbättringsarbete
37
DEL 2: HÖFTLEDSOPERATION 6. Operationsdags 43 Ryggbedövning och narkos 45 Snitt och protes 46 Uppvaket 49 Luxation och annat ovanligt 51 7. Hemgång Inte som planerat
53 54
8. Smärtlindring 60 Magens hälsa 62 Pajalagröt 62 9. En bättre dag
63
DEL 3: REHABILITERING OCH LIVET EFTER 10. Slitage på protesen? Fötterna på jorden
69 71
11. Anders – en solskenshistoria
73
12. En månad har gått
77
13. Restriktioner Rörelserädsla
79 80
14. Olika förutsättningar Lägga sig i sängen Gå med kryckor Nå golvet Rehabträning Bilkörning Cykling och simning Flygresor
82 82 83 84 84 85 85 86
15. Samliv
87
16. Vila och återhämtning Sjukskrivning
91 92
17. 6 veckor – fysioterapeuten
94
18. 8 veckor – hejdå hjälpmedel
97
19. Maria – en ”vanlig” patient
101
20. 3 månader – en milstolpe?
107
Tack
111
Referenslista
115
Bilder
Förord Som 19-åring får John sitt första dansjobb i musikalen Cats. När han kliver av scenen efter en turné med After Dark 2018 har danskarriären varat i över trettio år. Spagaten och spliten har börjat stelna och höfterna värker. Att sova sämre och periodvis halta omkring blir en del av vardagen. Den lätta artrosen som visade sig på röntgen några år tidigare har försämrats drastiskt och nu syns även benpålagringar kring höftleden. Man påpekar också att John har dysplasi, det vill säga grunda ledskålar. John har nytt jobb som takläggare och kämpar på tills han varken kan gå eller sova. Sjukskrivningen påbörjas i januari 2021, mitt i pandemin då ortopedmottagningen på närmsta lasarett går på lågvarv på grund av utlånade resurser och försiktighet. När påskveckan kommer är det dags för operation, tidigare än förväntat. Efter kvällens dusch med Hibiscrub och sömn i en renbäddad säng körs John in till lasarettet med kurrande mage klockan 05.30. Resultatet av Johns operation blev tyvärr inte som förväntat och i efterhand önskar vi att vi hade läst på om höftledsbyte. Det hade sannolikt inte påverkat slutresultatet, men det hade känts tryggt med mer kunskap för att förstå det som skedde. Att vara välinformerad för att kunna vara delaktig i sin egen vård är viktigt. Därav denna bok. Vi är inga experter, men hoppas att det vi lärt oss på vägen och vår egen erfarenhet som anhörig och patient kan ge dig lättillgänglig information i samband med din
höftledsoperation. Jag som skrivit texten (och lever tillsammans med John) är i grunden undersköterska. Jag har ingen erfarenhet från ortopedi, men en övergripande kunskap kring kroppen och vidareutbildning inom bland annat hälsa och socialpsykologi. År 2013 fick jag utmattningssyndrom efter att ha kombinerat studier i vårdledarskap med en tjänst som enhetschef inom äldreomsorgen. Sedan dess arbetar jag som författare och förläggare och driver mitt eget bokförlag med främsta fokus på stressrelaterad- och psykisk ohälsa. Ibland sträcker sig utgivningen utanför det området, när böckerna känns betydelsefulla för läsaren. Vi hoppas att den här boken är en sådan. Som läsare får du följa John genom hans operation och rehabilitering samtidigt som du får ta del av råd och fakta – före, under och efter en höftledsoperation. Kom ihåg att de allra flesta operationer går väldigt bra och att Johns höftledshistoria med de komplikationer som drabbade honom är mycket ovanlig. Som läsare får du även ta del av Anders Jelanders inspirerande historia, hans båda höftledsproteser har tagit honom genom ett stort antal maratonlopp. Du får också läsa om Maria Ahlberg, en alldeles ”vanlig” höftprotespatient. Texten är faktagranskad av ortoped Olof Sköldenberg som även är professor med höftleden som specialitet. Längst bak i boken finns de referenser vi använt oss av. Vi vill också nämna att boken utgår från en artrospatient med helprotes, då metod, material och förväntat resultat kan se annorlunda ut för en frakturprotes.
DEL 1 INFÖR OPERATIONEN
1. Vad är artros? Efter arbetsveckans slut i november 2020 gör höfterna så ont att John knappt står ut. Han rasar ihop på vardagsrumsgolvet och kan inte hålla tillbaka tårarna. Han går upp klockan fem på morgnarna efter nätter utan sömn och det senaste året har smärtan blivit alltmer intensiv. Vad ska man göra? Vi ringer en vän för att fråga om råd, en skicklig pensionerad ortoped med många höft operationer i bagaget. Han tar den långa trappan som binder ihop våra bostadsområden och kommer gående i den kyliga höstkvällen. Vi öppnar alla fönster på vid gavel och tar på oss munskydd. John blir undersökt på vardagsrumsbordet, rörligheten i höftleden är som vanligt förvånansvärt bra med tanke på hur mycket smärta han har. De konstaterar att det är dags att träffa en ortoped och överväga operation. Vi känner tacksamhet när vi stänger balkongdörren och doktorn hasar iväg över vårt hala altangolv. Att få bli lyssnad på en fredagskväll när
höfterna inte bär gör resten av helgen hanterbar. John sjukskriver sig kommande vecka och tar samtidigt smärtstillande för att kroppen ska få en chans att återhämta sig, det hjälper knappt.
Anatomi och artrossmärta Vårt skelett består av 206 ben varav lårbenet och höften tillhör de största. Två sorters benvävnad gör att skelettet är starkt samtidigt som det inte blir för tungt. I den kompakta yttersta benvävnaden finns blodkärl, nerver och lymfkärl. Den svampaktiga lättare benvävnaden består av små hålrum och benmärg. Lårbenet är ett så kallat stort rörben som har en märghåla (ett hålrum) i mitten. Den rundade lårbenshalsen är placerad i bäckenets ledskål och tillsammans bildar det vår höftled. Ledytorna är formade för att passa bra mot varandra och de skyddas av ett tunt lager brosk som ger stadga och fungerar stötdämpande. Runt leden finns en ledkapsel och ledband som tillsammans med musklerna hjälper leden att hålla samman och röra sig på rätt sätt. Ledvätskan innanför ledkapseln tillför näringsämnen och syre till ledbrosket samtidigt som vätskan gör att ytorna glider smidigt mot varandra utan friktion. Brosket kring leden är under ständig process där det bryts ner och byggs upp i en fin balans. Vid artros går nedbrytningen snabbare än uppbyggnaden vilket gör brosket tunnare och mer ömtåligt. Ytan blir ojämn och matt och det uppstår alltmer friktion mellan ledytorna. Artros är en kronisk sjukdom som utvecklas långsamt …
DEL 2 HÖFTLEDSOPERATION
6.
Operationsdags
Den näst sista dagen i mars kliver John ur bilen och möts av den svala vårluften utanför sjukhusets entré. Med kryckor, sittdyna och ryggsäck slussas han sakta in genom lasarettets roterande dörrar. Han är förväntansfull, äntligen ska han bli av med artrossmärtan och börja om på nytt med en frisk höft. Han längtar efter att återgå till jobbet och ett aktivt liv. Även om han är medveten om att rehab iliteringen är lång så ser han äntligen en ljusning. Förväntan blandas med oro över vad den nya höften kommer att tåla. Det finns också funderingar över om han kommer att få bli sövd under operationen, han hoppas det. De har pratat om det på inskrivningen, men han är medveten om att man helst använder ryggbedövning. John är en av de som tycker att det verkar obehagligt att vara medveten om vad som sker i operationssalen, han vill inte höra ljud från operationen. Andra kan föredra att slippa sövas och då kan man få hörlurar med musik för att skärma av ljud utifrån.
Johns minnen från operationsdagen är luddiga, han har svårt att återge vad som skedde när. Det är återigen dags för en dubbeldusch med bakteriedödande tvål. Efter det får John på sig en långskjorta, sjukhuskalsonger, en tunn mössa och blåa tossor på fötterna som tas av när han lägger sig i den nybäddade sängen. Han tilldelas ett IDband och någon märker ut rätt höft med en tuschpenna. Efter en stunds vila rullas sängen ner till operations avdelningen. I den preoperativa väntsalen ligger flera patienter. Där sätts en venkateter på Johns handrygg, den kan även placeras i armvecket. Venkatetern består av en liten mjuk slang som förs in i blodkärlet med hjälp av en tunn nål. Nålen tas sedan bort och venkatetern hålls på plats av ett genomskinligt förband. Sjuksköterskan spolar rent plastslangen med hjälp av lite koksaltlösning och får samtidigt veta att den fungerar som den ska. Med hjälp av venkatetern kan man enkelt tillföra läkemedel eller dropp vid behov och inga fler stick behövs. När operationssalen är redo för John rullas han in i förberedelserummet där han får sin ryggbedövning. Han kryper ihop på sidan och sticket går bra men bedövningen tycks inte riktigt ta som den ska. John känner fortfarande av kyla och det beslutas att han ska sövas. För Johns del är det en lättnad. Kroppen är lagad förut och han beskriver narkosen som en varm känsla, som att sjunka ner i mjuk bomull. Patienter som inte får narkos brukar inte ha jobbiga upplevelser av operationen. De lugnande medel som ges i samband med ryggbedövningen gör att man blir mycket avslappnad och man kan få sova lätt om man känner sig mer trygg med det …
DEL 3 REHABILITERING & LIVET EFTER
10. Slitage på protesen? Snittåldern för patienter som får ny höftprotes är 65-70 år, men allt fler opereras i tidig ålder och medellivslängden ökar. Då uppstår frågan – kommer min protes att hålla? Tidigare pratade man om en livslängd på cirka femton år, men att behandlingsteknikerna går framåt och att materialen förbättras gör att proteserna håller allt längre. För många livet ut. Efter tjugo år har fyra av fem fortfarande kvar sin protes. I en omfattande studie med utgångspunkt i dataregister från de nordiska länderna samt Australien och Nya Zeeland såg man att sex av tio höftproteser höll i minst tjugofem år. Studien publicerades 2019 och man får ha i åtanke att det krävs lång tid för att kunna göra dessa uppföljningar och att metoder och material förbättrats genom åren. Hur dagens moderna material och tekniker fungerar vet man alltså med säkerhet först om 25 år. Målsättningen är att protesen ska hålla livet ut …
Vad innebär en höftprotesoperation och hur ser rehabiliteringen ut efteråt? Vi sökte svaret på den frågan för sent, efter att John opererats och drabbats av komplikationer. Att vara välinformerad för att kunna vara delaktig i sin egen vård är viktigt och kunskap ger trygghet. Därav denna bok. Som läsare får du följa John genom hans operation och rehabilitering samtidigt som du får ta del av råd och fakta – före, under och efter en höftledsoperation som görs på grund av artros. Du får även läsa om Anders Jelander som sprungit 75 maraton med sina nya höftleder och om Maria Ahlberg, en alldeles ”vanlig” höftprotespatient. Din nya höftled vänder sig till dig som lever med artrossmärta och inväntar operation, men också till dig som fått en ny höftprotes och söker mer information. Boken kan med fördel även läsas av anhöriga eller vårdpersonal som vill ha inblick i patientperspektivet. Boken är faktagranskad av ortopedprofessor Olof Sköldenberg.
”Det här är den första boken som tar ett samlat grepp om vad höftledsartros är, hur den utvecklas och behandlas, när det är dags för operation och vad efter följande rehabilitering innebär. Om den här boken hade funnits då jag sköt på operationen på grund av rädsla hade jag blivit modigare och vågat ta steget till höftledsbyte mycket snabbare.” Gunvor Maazon, bibliotekarie och ”dubbelhippie” sedan nov 2019. ”Mycket bra och välskriven bok som alla med höftleds artros kan ha stor glädje av.” Per Wickman, höftledsopererad och patientföreträdare i NAG (nationell arbetsgrupp) för höftledsartros.
Parus förlag ISBN: 978-91-985288-6-2