2018
2
TEXT OCH BILD: REBECCA RILLYSDOTTER 2018 All rights reserved. This book or any portion thereof may not be reproduced or used in any manner whatsoever without the express written permission of the publisher except for the use of brief quotations in a book review or scholarly journal. First Printing: 2018 ISBN 978-91-984969-0-1 R:DOTTS, SWEDEN www.RDOTTS.SE
3
2018 4
5
INNEHÅLL 1
LIVET PÅ LANDET
2
HEMMA I STA´N
3
GRODHUSET
4
FIKA
5
INSEKTER
6
BYGGA BON
7
BLAND MOSSA OCH KOTTAR
8
TROLLSKOGEN
9
UT UR SKUGGORNA
10
HEMMA IGEN
11 12
GRILLA PÅ LANDET NATTLIGA ÄVENTYR
13
KRÄFTFISKE
14
TIDIG MORGON
15
KÖKSBESTYR
16
FJÄRILSPYSSEL
17
KRÄFTSKIVA
18
TILLBAKS I STA´N
6
Hej! Jag
7
1
LIVET PÅ LANDET
När man kör längst den stora asfalterade vägen så ska man inte köra för fort, för där det stora döda trädet står, där ska man svänga av till vänster. Efter en liten bit på den gropiga och mycket leriga grusvägen, öppnar sig den täta granskogen och små ängar med gulvitt 8
fjolårsgräs syns. Där, i mitten, syns några lågväxta krokiga och knotiga fruktträd som snart kommer att vara täckta av små vita och rosa blommor. Ihop med dem ligger ett rött litet trä hus. Grusvägen gör en tvär sväng och tar hastigt slut framför ett rödmålat staket med en stor grind. Vid sidan av den krattade grusgången som leder fram till ytterdörren, växer några buskar som precis har fått små musöron liknande blad. I rabatterna finns flera olika blommor planterade och i gräsmattan har små vårblommor poppat upp här och var.
Plötsligt tvärbromsar mamma!
9
– Vad händer! ropar jag förskräckt. – Det var något som sprang på vägen, säger mamma med ett litet darr på rösten. Samtidigt som hon sänker musiken på bilstereon får jag syn på vad det var. Mitt på backkrönet ser jag en ekorre snabbt kila ner i diket och in emot närmsta gömsle. – Åh mamma! Vad söööt! Det var tur att han hann undan! Lättad för att ekorren hade klarat sig tryckte mamma försiktigt på gasen och sakta rullade vi vidare mot vårt mål på resan. Dörren till det röda lilla huset med vita knutar är grön och väldigt gammal. Här och var har färgen spruckit och handtaget är stort och tungt. När man ska knacka på, får man dra i ett snöre som sitter fast i en 10
hackspett av trä. Hackspettens näbb knackar så hårt på en metallplatta att ingen i huset missar att det har kommit besökare. Bakom de vita tunna gardinerna stänger enorma gröna växter ute all insyn, utom i ett fönster som skiljer sig helt från de andra. I det rummet bor Vilda. Gardinerna är ljust gröna med gula prickar och på fönsterbrädan är det fullt av katter och hundar i porslin.
11
Just som jag ska dra i snöret för att få hackspetten att tala om att jag nu har kommit öppnar sig dörren på vid gavel. Ut springer Vilda iklädd ett par enorma gröna gummistövlar, ett par jeans med gräs och jordfläckar överallt och en gul stickad tröja. Det mörka lockiga håret är uppsatt i två tofsar som för tillfället står precis rakt ut. Om bara en liten stund så vet jag att den ena tofsen kommer att ha ramlat ned på sned
12
och efter ytterligare en stund så kommer Smilla att undra vart hon har tappat sitt hårband. Samtidigt som ropar: – Heeej! och ger mig en jättekram puttar hon upp glasögonen för andra gången redan sedan jag kom. Jag skrattar! Vilda är ett riktigt energiknippe, väldigt glad och ibland mycket rörig. Aldrig blir det en lugn stund i hennes sällskap och aldrig vet man vad som ska hända. Vilda är mycket påhittig och ibland lite busig.
13