9789198293357

Perenner ⋅ ⋅ Inspiration

Skötsel

Lexikon

Marie Hansson Björn Hansson

VÅR A TR ÄDGÅRDSVÄ XTER BABEL FÖRLAG

2

BABEL FÖRLAG www.babelforlag.se Omslagsbild: Bolltistel Echinops sphaerocephalus © 2022 Marie Hansson (text), Björn Hansson (foto och illustrationer) Femte fullständigt reviderade och utökade upplagan.

Första upplagan 2007.

Fullständig bildförteckning s 432.

Grafisk form och prepress: Marie & Björn Hansson.

Typsnitt: Scala, Scala Sans, Gill Sans, Caflisch Script Pro. Papper i inlagan: Garda Matt Art 130 g.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2022.

ISBN 9789198293357

3

Innehåll Förord – Perenn mångfald

5

Del 1 – Perenner i trädgården

6–73

Perenner i trädgården Perennernas inneboende möjligheter

8 8

Med naturen som förebild 10 Prärieinspirerade rabatter 12 Prärieinspirerat i radhusträdgården 14 Trädgård med självsått i fokus 16 Grusplantering för torra trädgårdar 20 Stenparti, mur och tråg 22 Woodland, bryn & skuggrabatt 24 Blommande gräsmatta – örtesäng på en säsong 26 Äng på riktigt 28 Perenner för pollinatörer

30

Fjärilsträdgård

34

Engelsk rabattkonst Rosor buskar och klätterväxter Perenna byggstenar i traditionell rabatt Färg i rabatten

36 38 40 41

Perennernas form, textur och höst/vinterprofil 42 Trädgårdens gröna golv – marktäckare

44

Perenner i kruka

Gilla läget – biotop, ståndort och härdighet Biotop och ståndort Härdighet – våga prova Farligt främmande eller svenskt och bra – kort om invasiva växter Perenner i kallt klimat

54 54 54

Odling & skötsel Jord, gödsel och vatten Gödsling Kompost – trädgårdens svarta guld Vattna rätt – vattna tillräckligt Plantering Köpa växter

60 60 62 63 64 65 66

Förökning Frö och frösådd Delning Utlöpare och rhizomer Sticklingar

67 67 68 68 69

Sjukdomar & Problem

70

Listor – Perenner för olika lägen och jordar

72

Del 2 – Lexikon A–Z

57 58

74–429

46

Läshandledning Ordlista, begrepp och förkortningar

76 78

Färg- och formstämt – helhetsgrepp

48

Växtbeskrivningar A–Z

80

Så fungerar perenner – liten växtbotanik Ordning måste råda Från grodd till frö – blommande växters livscykel Från rot till blomma

50 50

Tack Referenslitteratur Foto- och illustrationer Register

430 431 432 434

50 51

8

Perenner i trädgården Urvalet av perenner är enormt – det finns perenner i alla färger, former, storlekar och texturer. Rätt använda är de lika viktiga byggstenar i trädgården som träd och buskar, och att endast använda dem i rabatter är att begränsa deras inneboende möjligheter.

Perennernas inneboende möjligheter

Att välja bort gräsmatta är att välja mångfald. Att välja perenner med rika ­mängder nektar och pollen är att ­bjuda in djurvärlden och ge dig och andra i din ­närhet en chans att leva nära ­naturen – även i staden.

Ofta talas det om perenner i termen av rabattväxter, och det är också det vanligaste sättet att använda dem på – i väl avgränsande ytor i trädgården eller i det offentliga rummet. Men genom att låta perennerna på allvar ta plats i trädgården – att helt eller till stora delar ersätta gräsmattan, smyga in dem som underplantering till träd och buskar eller täcka tak och väggar – gör den till en plats för biologisk mångfald och stor skönhet. Så våga ta ett helhetsgrepp, även om du bara har en liten yta att plantera på. Och det är inte så att du slaviskt måste följa vissa stilideal, tvärtom. Olika delar av din trädgård eller det offentliga rum som ska planteras har oftast mycket olikartade förutsättningar och somliga planteringsformer är mer lämpade för vissa ställen än andra. Det viktigaste är att det blir rätt växter på rätt plats; att du väljer växter som kommer att trivas utan större ingrepp just där de är tänkta att stå. Från sidan 50 och framåt finns det handfasta råd och tips om de mer praktiska aspekterna av att odla perenner, men även en kort beskrivning om hur perennerna fungerar botaniskt.

Traditionellt planteras perenner i sjok eller block, de högsta längst bak i rabatten eller i mitten och därefter i fallande höjd. Urvalet av perenner görs ofta utifrån hur de matchar eller kontrasterar varandra enligt färg och växtsätt. Men det finns också andra sätt att plantera på – mer som en äng där höga och låga växter blandas och där fokus ligger på horisontella årstidsbundna perennlager som avlöser varandra och där urvalet beror på ståndort och biologisk mångfald. Detta planteringssätt utesluter inte den estetiska upplevelsen, snarare tvärtom. Mellan dessa två planteringsformer ligger prärieplanteringen med block av perenner, vilka främst matchas genom växternas växtsätt och blomställningarnas former och där prydnadsgräs är viktiga grannar i rabatten. På s 10–49 finner du mängder med tips och inspiration om olika slags planteringsformer i vilka perennerna har stor betydelse. Inspireras av En gräsmatta kan vara både vacker och användbar, men är väldigt ofta underutnyttjad och en skötselbörda. Att välja bort gräsmattan, eller ­delar av den, är att välja mångfald. Att välja perenner med rika mängder nektar och pollen är att bjuda in djurvärlden och ge, inte minst om det finns barn i din vardag, en chans att uppleva naturen – även i staden. Om blommande gräsmattor och ängar kan du läsa mer om på sidorna 26–29.

I landskapsarkitekt James Hitchmoughs privata trädgård förekommer perenner i alla färger, storlekar och former och från stora delar av världen. Perennerna är planterade i lager – se sidan 47 – och säsongen är därför lång. När vintern kommer övergår den impressionistiska ljusa färgskalan till en dovare, och olikartade fröställningar övertar blommornas roll.

9

16

Trädgård med självsått i fokus Torktåligt, självsått, fritt från gräsmatta och rikligt med småfåglar och pollinerande insekter.

Det finns ingen gräsmatta i vår egen bakre trädgård – enbart grus, perenner och ett fåtal lökväxter. Bambu och en tegelmur klädd med murgröna inhägnar trädgården som ligger i söderläge i zon 1. Jorden är i huvudsak förbättrad styv lerjord, men allt sedan byggåret i början av 1960-talet löper längs huset en ca 4 meter bred yta bestående av byggrester, grus och flinta – perfekt för torrväxter.

Tanken bakom trädgården, anlagd 2016, är att dels odla torktåliga pollinatörsvänliga perenner, dels låta växterna självså sig där de trivs. Överskottet av frö­ plantor – och det är stort – rensas bort kontinuerligt, men främst under våren och försommaren. De huvudsakliga blomfärgerna ligger i skalan rosa, lila, blått och kontrastfärgen gult – färger som uppskattas av många pollinatörer.

Under försommaren ­blommar rikligt med aklejor och nävor samt kantnepeta Nepeta x faassenii ’Six Hills Giant’, något senare Salvia nemorosa ’Caradonna’ samt skira spiror av liten fingerborgsblomma Digitalis lutea.

Från midsommar och framåt blommar fänkål ’Giant Bronze’, lavendel, ­jättekungsljus Verbascum olympicum, franskt kungsljus V. chaixii ’­Album’, anis­isop ­Agastache, jätteverbena Verbena bona­riensis samt olika slags ­solhatt; Echinacea purpurea ’Alba’, ’Magnus’ och E. pallida.

17

30

31

Perenner för pollinatörer Det är kris bland de pollinerande insekterna eftersom det råder brist på blommande växter. Hjälp pollinatörerna genom att plantera rikligt med pollen- och nektarstinna perenner.

Blommande växter kan pollineras av vind och vatten, men det är djur som står för ca 90 % av all pollinering. Det är inte bara bin och ­humlor som gör allt arbete; även fjärilar, skalbaggar, getingar och flugor är ­viktiga pollinatörer, på andra breddgrader även fåglar och fladdermöss. Om vi fokuserar på bina så lever alla bin i Sverige av pollen och nektar från blommor. Pollen är som ett fint mjöl, rikt på protein, och samlas in som mat till binas larver och de vuxna bina. Nektar däremot är flytande och innehåller socker som ger bina energi till att orka arbeta och bygga bon.

En del bin mixar pollen och nektar till ett flytande matförråd åt sina larver.

Alla växter innehåller inte lika mycket pollen och nektar. Genom att välja rätt perenner till trädgården eller i en offentlig plantering blir den till en magnet för pollinatörer.

Att välja perenner till en rabatt för pollinatörer En bra plantering för pollinatörer blommar från tidig vår till sen höst, vilket uppnås genom att perennerna kompletteras med vårlökar, tidigblommande träd och friväxande buskar. Utgå från listan på nästa uppslag samt läs vidare i uppslagsdelen A–Z; för varje släkte, under rubriken ”Odling, förökning, problem, tillgångar”, finns angivet om släktet rymmer pollinatörsväxter.

Bortsett från tillgången på nektar och pollen så anges ofta i litteraturen att doft och färg är viktiga egenskaper hos blommorna för att locka till sig pollinatörer. Frågan är bara vilka pollinatörer som dras till vilka färger och dofter? Om vi håller oss till humlor och bin så är det kanske mer intressant att prata om binas munparti och blommornas form. Exempelvis kan långtungade bin lättare komma åt pollenet i blommor med smala djupa blomkalkar, såsom akleja, fingerborgsblomma, riddar­sporrar, oxtunga och lejongap. Bin med korta tungor kan dock vara fiffiga om det kniper; de biter helt enkelt hål i blomman och sticker in sin tunga och kommer på så vis åt det eftertraktade innehållet bakvägen så att säga. Fjärilar och mal dricker nektar genom sin mycket tunna snabel och favoriserar små blommor, ofta sittande i ställningar, med mycket små kronpipor såsom hos Verbena bonariensis.

Bin och humlor Honungsbin Apis och humlor Bombus tillhör familjen långtungebin Apidae. Tillsammans med ett stort antal andra bifamiljer ingår de i över­ familjen Apoidea, och utvecklades ungefär samtidigt med de blommande växterna för 125–150 miljoner år sedan. Exakt när människan började odla bin är oklart, men idag skiljer vi på odlade honungsbin och vildbin; de senare kan vara solitära eller leva i mer eller mindre avancerade bisamhällen. Oavsett art så är bin och humlor idag hotade. En orsak är insektgifter såsom neonikotinoider, vilka bl a används vid rapsodling för att skydda mot angrepp av jordloppor. Många av dessa gifter är nu förbjudna, men inte alla. Andra hot är monokulturer och parasiter. Därför kan en giftfri trädgård, rik på pollinatörvänliga växter, göra stor skillnad. Tacksamt nog är bin gene­ralister, vilket innebär att de samlar pollen från ett stort antal olika växter, vilda som odlade.

Pollinatörer

Kallas alla de insekter – bin, ­humlor, fjärilar, skalbaggar, blomflugor m fl – vilka transporterar pollen från ­blommans ståndare till pistillen.

Pollen

Proteinrikt fint mjöl, s k frö- ­eller ståndarmjöl, som alla bin och ­humlor är beroende av för att föda sina larver. Pollen sprids av djur, vind ­eller vatten för att befrukta andra eller samma plantor av samma art.

Nektar

Sockerhaltig vätska som produceras i blommans nektarier. Är lock­medel och energi­k älla för ­insekter och andra djur. För exempelvis ­humlorna är nektar helt avgörande för deras förmåga att flyga och hålla en hög kroppstemperatur för att värma boet. Nektar är även råvaran vid produktionen av vax.

Tanka nektar

Olika blomväxter innehåller ­olika mängd nektar. När en insekt tömt en blommas nektarförråd tar det olika lång tid för blomman att produ­cera ny nektar – allt från ett tiotal minuter till någon timme.

Läs mer Humlor i Sverige Bo Mossberg och Björn Cederberg, ­Bonnier Fakta, 2020.

Binas hemliga liv Thor Hansson, Natur & Kultur, 2019 Trädgårdsmyller Christina Winter, egen utgivning, ISBN 9789163931123, 2019

54

Gilla läget – biotop, ståndort och härdighet Växternas ursprungliga växtmiljö ger en fingervisning om hur och var de kan odlas, deras härdighet och vilka ­grannar de gillar. Men ingen regel utan undantag.

Biotop och ståndort

Biotop

En naturligt begränsad form av ­landskap, exempelvis skog, med unika egenskaper som gör att vissa växtsamhällen hör hemma just här.

Ståndort

Ett områdes, exempelvis den egna tomtens eller trädgårdens, natur­liga lämplighet som livsmiljö sedd ur en specifik arts perspektiv.

För att förstå hur man bäst får en växt att trivas i den egna trädgården är det en stor fördel att känna till något om växtens naturliga omgivning, dess biotop. En biotop är en naturligt begränsad form av landskap såsom strand, lövskog, kärr, stäpp eller prärie med unika egenskaper som gör att vissa växtsamhällen, liksom djursamhällen, hör hemma just här.

Ordet biotop är delvis synonymt med ordet ståndort, men medan biotopen är områdets naturtyp så är ståndorten områdets lämplighet som livsmiljö sedd ur en specifik arts perspektiv. Ståndort definieras av bland annat klimat och topografi samt jordens pH och fuktighet. Om man vill kan man se sin tomt eller trädgård som en ståndort, alltså de naturliga förutsättningar som finns innan man exempelvis jord­förbättrar eller bygger läskydd. Ta exempelvis en strandtomt, utsatt för salta vindar och med enbart torr sandjord och flödande sol; detta är en ståndort där man kan välja att plantera in växter vars naturliga biotop är strandens. Men, och det är ett stort men, bara för att en specifik art skulle trivas på denna ståndort innebär det inte att den naturligt måste förekomma här. I uppslagsdelen A–Z anges för varje släkte och flertalet arter deras naturliga utbredning och biotop – en fingervisning om vilka växter som kanske kan trivas i din trädgård eller i en offentlig plantering.

Härdighet – våga prova

Utgå från din trädgård – ståndortsanalys

Studera din trädgårds förutsättningar och välj växter därefter; ­kontrollera växtplatsens fuktighetshållande förmåga, jordens pH, temperatur och ljustillgång för att skapa dig en uppfattning om vilka växter som kommer att trivas där.

Kom också ihåg att även inom trädgården kan förutsättningarna skifta.

Perenna örtartade växter förekommer över hela jorden, men flertalet av de vi odlar i våra trädgårdar kommer från Asien, Nordamerika och Europa – varav många från Nordeuropa. Perennernas biotoper är också väldigt varierande, och flera av dem förekommer inte naturligt i Sverige, såsom prärie. Det hindrar dock inte att s k prärieväxter kan odlas i Sverige, även om de kanske inte är odlingsdugliga i hela landet och i alla trädgårdar.

Men vad är det då som gör att de över huvud taget kan odlas i ett annat land och en helt annan miljö än den egna?

Härdighet är långt ifrån bara en fråga om hur kallt det blir på vintern.

Dels påverkar tillgången eller avsaknaden av regn, snö, sol och skugga, dels jordens beskaffenhet, det vill säga om den är rik eller fattig på ­näring, vilket pH den har, hur torr eller fuktig den är, om den är rik på sand ­eller lera, och så vidare. Det är nu som det är bra om du känner till den tilltänkta växtens naturliga biotop och kan jämföra med vad den egna trädgården har att erbjuda och vad som eventuellt kan göras för att få den utvalda arten att trivas och överleva just där. Det kan vara allt ifrån att jordförbättra till att skapa ett gynnsamt mikroklimat. Ofta är det väldigt lite som krävs för att lyckas, och ibland kan en art uppvisa en överraskande anpassningsförmåga till helt andra växtförhållanden än dess naturliga.

Det viktiga är att våga prova.

55

Echinacea är en av våra mer populära trädgårdsväxter. Till vänster i en svensk rabatt, till höger i dess naturliga miljö – dess biotop – en gräsprärie i Kirwin, Kansas, USA.

Klimat är inte väder Väder och klimat är inte samma sak. Grundläggande meteorologiska element är temperatur, lufttryck, vind, luftfuktighet, nederbörd och moln.

Klimat är hur dessa element statistiskt förhåller sig till varandra över en vald period – oftast på 30 år enligt rekommendationer av Meteorologiska världsorganisationen, WMO. På så vis mäts alltså jordens klimatförändring. Väder däremot pågår just nu och är det aktuella tillståndet av de olika meterologiska elementen.

Klimat och klimatzoner Sverige är indelat i klimatzoner, exakt hur många beror på vilken zonatlas man väljer att använda. För svenska trädgårdsodlare innebär det oftast Riksförbundet Svensk Trädgårds zonkarta för vedartade växter med åtta zoner. Med tanke på definitionen av de meterologiska elementen och deras förhållande till varandra över tid, förändras alltså förutsättningarna ständigt inom och mellan zonerna. Med andra ord, när Riksförbundets zonkarta publicerades 1910 var klimatet annorlunda än idag, vilket inte utesluter att landet fortfarande kan delas in i åtta zoner även om årsmedeltemperaturen har stigit för hela landet. Det som förändrats är att de träd och buskar som tidigare endast var härdiga i exempelvis zon II, numera även kan odlas i zon III eller högre.

Inte bara temperaturen har förändrats, även nederbörden har ändrats.

En varmare atmosfär innebär ofta mer vattenånga vilket i sin tur innebär ökad avdunstning och nederbörd, dock med regionala skillnader. För Sveriges del innebär det på samma gång en ökad årsnederbörd och en ökad risk för torka under sommarmånaderna.

Vegetationsperiod – växtperiod Geografi, klimat och växtperiod, d v s vegetationsperiod, hör ihop – ju längre norrut och ju högre höjd desto kortare är vegetationsperioden. I Sverige är perioden ca 4 månader i de nordligaste fjälltrakterna och ca 7

Varmare klimat 1961–2020

Årsmedeltemperaturen för södra Sverige för perioden 1961–1990 var 6 till 8 °C medan den för perioden 1991–2020 var 7 till 9 °C. Motsvarande för norra ­Sverige var -3 till 0 °C respektive -2 till +1 °C.

Källa: SMHI; Kunskapsbanken.

Vegetationsperiod

Den period under året då det är tillräckligt varmt och fuktigt för ­växterna att växa. För Sveriges del innebär det en dygnsmedeltempe­ ratur mellan 3 och 5 °C.

222

2

3

1

4

5

Nävor – användning och goda grannar Nävor har ett stort användningsområde. De är bra marktäckare under träd och buskar, ramar in planteringar och kantar gångar. Höga arter och sorter är fina vävarväxter medan lägre nävor kan kilas in bland stenar och i murar. Bästa grannarna på våren är höga lökväxter och på sommaren rosor och perenner liksom ormbunkar och prydnadsgräs.

1. G. x cantabrigense ’Biokovo’ ihop med mörkt ormskägg Ophiopogon planiscapus ’Kokuryu’.

2. Nävor är ofta mycket romantiska växter och passar i sådana miljöer, gärna ihop med rosor.

Men de är även kraftfulla växter vilket gör att de passar fint vid och på murar.

3. Färgmatchat i rabatten – makalösa nävan ’Rozanne’ och Agastache ’Blue Fortune’.

4. Gång kantad av G. x magnificum, G. phaeum ’Album’ och G. macrorrhizum ’Album’.

5. Färgstarkt och fräckt med G. (Cinereum-Gruppen) ’Laurence Flatman’, bunkestarr Carex elata ’Aurea’ och Heuchera ’Palace Purple’.

6. G. phaeum och dess sorter är utmärkta marktäckare på stora ytor. Här som underplantering till nyutslagen röd perukbuske Cotinus coggygria f. purpureus.

7. Flertalet nävor ska gärna planteras i stora sjok för att bli riktigt effektfulla.

6

8. G. phaeum som underplantering till höga Allium hollandicum ’Purple Sensation’.

7

8

GERANIUM

GERANIUM Nävesläktet

Geraniaceae, näveväxter Släktet har ca 350 arter, i princip hemma­ hörande över hela jorden, flertalet dock i den norra hemisfären. I Sverige före­ kommer 14 vilda arter, exempelvis blod­ näva, midsommar­blomster och den lilla ogräsartade stinknävan. En del nävor kan också förekomma förvildade från trädgårdar, exempelvis kungsnäva G. x magnificum och flocknäva G. macrorrhizum.

Släktnamnet Geranium kommer av gre­ kiskans geranos = trana, och syftar på att ­frukten är utdragen till en s k fruktnäbb ­vilken anses likna en tranas näbb. I ­Sverige gick växterna förr under namnet storknäbb, och de första rapporterna om odling av ­inhemska arter ­förekommer från 1685 då Rudbeck bl a odlade midsommarblomster och blodnäva i Uppsala botaniska trädgård. Även om många släkten fanns i handeln ­under 1800-talet, såsom turknäva, silkes­ näva och fläcknäva, så var nävor ganska sällsynta gäster i trädgårdarna.

Släktbeskrivning Annuella, bienna och perenna oftast håriga örter, sällan halvbuskar eller buskar. Flertalet är rugg-, tuv-, kudd- eller mattbildande, en del nästan klättrande. Rotstocken består av en mycket avkortad stjälk, ofta vedartad, från vilken både blomstjälk och rötter utvecklas.

Rötterna växer ofta djupt med finare rötter

vid ytan. En del utvecklar dock kraftiga och spridande rhizomer vid ytan; rhizomerna kan vara mer eller mindre köttiga, vedartade, tunna eller tjocka. Ett fåtal arter har knölar såsom vårnäva G. tuberosum (av latinets tuber = knöl). Stjälkarna är nedliggande till upp­ rätta. Bladen är mycket aromatiska, skaftade och oftast håriga, enkla och handflikiga och handnerviga, ibland hela eller parflikiga.

Basala blad bildar ofta glesa rosetter som ibland är vintergröna. Stjälkblad motsatta eller strödda. Blommorna är oftast fatlika, ibland stjärnlika, och sitter oftast parvis i de övre bladvecken, men ibland ensamma.

Blomman har fem gröna överlappande foder­blad och fem likstora, hela till djupt ur­ nupna kronblad i nyanser av vitt, rosa, violett och blått. Ståndarna är oftast tio, sällan fem och då även med fem staminoider. Ståndar­ strängarna är förenade till ett rör. En pistill.

Frukten är en femdelad klyvfrukt med näbb.

Användning och goda grannar Nävorna är omåttligt populära, älskade och användbara. De tillhör trädgårdens vikti­gaste och samtidigt mest lättodlade växter med många olika användningsområden. Bero­ ende på art och sort kan de användas i sten­ parti och murar, i rabatter som vävarväxter och kantväxter, som marktäckare och till för­ vildning i woodland och ängsliknande plan­ teringar. Grannarna är många och skiftande beroende på nävan själv, men en klassisk kombination är nävor ihop med busk- och klängrosor. Nävornas vackra bladverk och många små skira blommor täcker rosornas ofta nakna stammar, men ger också ett fin romantisk inramning av rosorna.

223

Odling, förökning, problem, tillgångar Merparten nävor är extremt lättodlade och ro­ busta växter, perfekta för nybörjaren. ­Oftast trivs de i vanlig väldränerad trädgårdsjord, men en del arter utvecklas bäst i torr jord och på soligt läge eller i fuktig jord i halvskugga eller skugga. De arter som gillar fuktig jord blir ännu finare om de får lite ­organisk göd­ sel. Se vidare under respektive art för mer information. Högvuxna arter såsom brun­ näva G. phaeum kan med fördel klippas ner till ca 10 cm höjd efter blomningen, på så vis stimuleras en ny frodig tillväxt av blad och eventuellt en andra blomning. För­ökning av nävor är enkelt och görs antingen genom ­delning, med rotsticklingar eller frön.

Nävor är oftast problemfria, men de kan angripas av rost och mjöldagg liksom sniglar och snäckor. Flertalet ratas dock av rådjur. De har även mycket nektar och attraherar bin, fjärilar och andra pollinatörer. Flera nävor, bl a blodnäva, ängsnäva och midsommar­ blomster, är värdväxter för olika blåvinge­ arter.

Bra nävor för olika lägen Woodland

Rabatt

G. endressii G. phaeum G. pratense G. sylvaticum G. sanguineum

G. endressii G. gracile G. renardii G. x magnificum G. x clarkei

Marktäckare

Stenparti/tråg

G. x cantabrigense G. macrorrhizum G. sanguineum

G. Cinereum-Grp G. dalmaticum G. sessiliflorum

Nävor – mer än bara blommor Nävor har ett mycket vackert, mer eller mindre flikigt bladverk; några är så djupt skurna att bladflikarna ser ut som små fjädrar. En del har glansiga blad, andra matta och håriga. Det finns också arter och sorter med brokiga blad. Ibland består brokigheten endast av små fläckar, men bladet kan även vara helt spräckligt.

1. G. phaeum ’Samobor’ 2. G. phaeum 3. G. nodosum 4. G. renardii 5. G. pratense

3

1

2

4

5

Nävans frukt är en kapsel eller klyvfrukt med fem enfröiga rum. Varje rum är utdraget till ett långt spröt, fäst vid en central pelare. När frukten mognat lossnar de olika rummen från pelaren. Varje rum öppnar sig med en längdspringa, sprötet rullar hastigt ihop sig till en spiral och fröet kastas ut.

248

HEMEROCALLIS

tuvor av nästan meterhöga smalt linjära blad.

De smalt trumpetformade blommorna är ljuvliga – doftande, blekt citrongula med grönt svalg och ca 15 cm långa i ett grenigt knippe i stängelns topp. Blekgul daglilja är kvällsblommande; den öppnar sig på efter­ middagen och blommar fram till följande dag. Odlas i Kina främst för sina ätliga knop­ par. AGM.

Hemerocallis dumortieri tuvdaglilja Blomning: juli–aug. Höjd: 40–60 cm.

Läge: ○–◑. Härdighet: B. c/c: 40 cm.

En vacker, men ovanlig låg tuvbildande art hemmahörande i nord­östra Asien och ­Japan. Rötterna är något köttiga, med av­ långa svullna knöllika delar nära rotspetsen.

Bladen är smalt linjära, ca 2 cm breda och liksom de rödbruna bågiga blomstänglarna 40–45 cm långa. Blomman är ganska liten och trattformad, 5 cm lång, orangegul och något doftande med rödbrun knopp. Ca två till fyra blommor per stängel. Blomman är stjärnlik som öppen. Blomningen pågår från tidig morgon och ett dygn framåt. Den forna varieteten esculenta räknas numera som en egen art, H. esculenta.

Hemerocallis fulva brunröd daglilja Blomning: juli–aug. Höjd: 80–90 cm.

Läge: ○–◑. Härdighet: A. c/c: 40 cm.

Robust klassisk torpväxt hemmahörande i Kina och Korea i skog, kratt, gräsmark och längs vattendrag på 300–2 500 m höjd. I Sverige kvarstående på kulturmark, eller förvildad. Har köttiga rötter med knöllika bildningar nära rotspetsarna och bildar upp till 30 cm långa utlöpare. Grågröna, rem­ lika, 30–90 cm långa och ca 3 cm breda blad. Blommar morgon till kväll. Blomman är trumpetlik, 6–10 cm lång och roströd till orangebrun med utbredda kalkblad. Doft­ lös. Blommorna sitter samlade i ett grenigt knippe i toppen av stängeln. Triploid.

Sorter: ’Flore Pleno’, fylld orange, rött öga. ’Frösvidal’, halvfylld orange, Grönt Kulturarv, 80 cm. var. kwanso, fylld orange. ’Kwanso Variegata’, fylld orange, rött öga, vitrandade blad.

Hemerocallis lilioasphodelus gul daglilja Blomning: juni–aug. Höjd: 80–100 cm.

Läge: ○–◑. Härdighet: A. c/c: 40 cm. (syn. H. flava). En väldoftande halvt vinter­ grön art hemmahörande i östra Asien liksom

Sibirien i skog och kratt, på ängar och gräs­ marker samt sluttningar på 100–2 000 m höjd. Har köttiga, repliknande rötter, ibland med svullna knöllika delar. Bladen är långa och smala, ca 50–65 cm långa, i täta vackra tuvor. Knopparna är gröna eller svartbruna.

Blommorna är klargula, väldoftande, öpp­ nar sig under eftermiddagen och blommar sedan en till tre dagar framåt. Blommor i greniga knippen. I det kinesiska köket an­ vänds blomman som grönsak, först ångad, sedan torkad.

Hemerocallis middendorffii orangegul daglilja Blomning: juni. Höjd: 50–70 cm.

Läge: ○–◑. Härdighet: A. c/c: 40 cm.

En odlingsvärd men på plantskolorna tyvärr ­sällsynt art. Hemmahörande i nordöstra Asien samt Japan i skog och skogsbryn, på ängar och våta gräsmarker upp till 2 000 m höjd. Rötterna är repliknande, något köttiga, ibland fibrösa. Bladtuvorna är vackra i sig; överhängande med smala, linjära och styva gröna blad, 1–1,5 cm breda och 30–80 cm långa. Rödbruna knoppar och gula, öppet stjärnlika, lätt väldoftande blommor som drar åt orange.

Hemerocallis fulva var. kwanso

Hemerocallis middendorffii

Dagliljor tillhör de klassiska trädgårdsväxterna och passar lika bra i en torpträdgård som i en modern perennrabatt med prydnadsgräs.

HEMEROCALLIS

249

Hybriddagliljor Det finns tiotusentals olika hybrider, ofta komplicerade korsningar mellan föräldrar såsom H. aurantiaca, H. dumortieri, H. lilioasphodelus och H. thunbergii. Det stora utbudet kan göra det svårt att välja, men utgå från egenskaper du uppskattar såsom doft, lång blomning, sirligt växtsätt eller favoritfärg. Hybriddagliljor blommar oftast under perioden juli–september och brukar vara 50–100 cm höga. De vill stå i sol eller halvskugga och är oftast härdiga i hela landet. Planteras med ca 50 cm avstånd.

Förklaringar: Dip = Diploid, Tet = Tetraploid; Kväll = Kvälls- och nattblommande; Ext = Blomman öppen >16 timmar; Re = Återblommande. ’American Revolution’, Dip, Re, riktigt mörkt purpur med limegult svalg, 70 cm. ’Ann Blocher’, Dip, Re, lavendelrosa med grönt svalg, 50 cm. ’Arctic Snow’, Tet, Ext, gräddvit med ljusgrönt svalg, AGM, 60 cm. ’Awesome Blossom’, Tet, Re, gammalrosa med mörkt plommonfärgat centrum och gulgrönt svalg, 60 cm. ’Barbara Mitchell’, Dip, Re, ljusrosa, lång blomning, 60 cm. ’Bela Lugosi’, Tet, Re, mörkt purpur med gulgrönt svalg, 80 cm. ’Big Smile’, Dip, solgul med vågig rosa kant, 70 cm. ’Black Prince’, Dip, Re, mörkt rödbrun med gult svalg, 90 cm. ’Bonanza’, Dip, Ext, Re, orangegul med brunrött centrum och gulgrönt svalg, doftande, 60 cm. ’Canadian Border Patrol’, Tet, Re, ljusbeige med kraftigt vinrött centrum och kanter, grönt svalg, 70 cm. ’Catherine Woodbury’, Dip, Ext, blekrosa med limegult svalg, doftande, 80 cm. ’Chicago Jewel’, Tet, rosalila med grönt svalg, 65 cm. ’Christmas Is’, Dip, Re, varmröd med gröngul mitt, 65 cm. ’Cool It’, Tet, vit med limegul mitt och vågig kant, doftande, 70 cm. ’Corky’, Dip, klargul med rödbruna ränder på utsidan, 80 cm. ’Cosmopolitan’, Dip, mörkt rosaröd med gult svalg, 45 cm. ’Country Pride’, Dip, Re, fylld, mandarinorange med grönt svalg, 70 cm. ’Crimson Pirate’, Dip, Ext, Re, lysande röd, smala kronblad, 70 cm. ’Daring Deception’, Tet, Re, ljust laxrosa med purpursvart centrum och grönt svalg, 60 cm. ’Eenie Fanfare’, Dip, Ext, plommonröd med vit rand och grönt svalg, 30 cm. ’Fooled Me’, Tet, Ext, Re, gul med röd centrumring och grönt svalg, rikblommande, AGM, 60 cm. ’Frans Hals’, Dip, tre gula kronblad, tre rödorange med gul mittrand, 60 cm. ’Gentle Shepard’, Dip, elfenbensvit med grönt svalg, 70 cm. ’Green Flutter’, Dip, Ext, Re, kanariegul med limegrönt svalg, 60 cm. ’Greenland’, Dip, Re, ljust gulgrön med grönt svalg, smala kronblad, 80 cm.

Fortsättning nästa sida

’Arctic Snow’ ’Corky’

’Barbara Mitchell’ ’Crimson Pirate’

’Bonanza’ ’Fooled Me’

’Catherine Woodbury’ ’Frans Hals’

254

1

2 3 Alunrot – användning och goda grannar 1. Heuchera ’Green Spice’ som kantplantering vid husvägg.

2. Heuchera ’Paris’ med kontrasterande klippta buxbomsklot.

3. Alunrot är en bra krukväxt. Denna plantering med ­Heuchera ’Palace Purple’, kambräken Blechnum spicant och röd hakstarr Carex punicea ska stå i lätt skugga. För en permanent krukplantering krävs dock betydligt större odlingskärl än det på bilden.

4. Heuchera ’Choclolate Ruffles’ med daggtörel Euphorbia characias subsp. wulfenii och sockblomma Epimedium.

5. Heuchera ’Marmelade’ och tuvor av daglilja Hemerocallis.

6. Heuchera ’Plum Pudding’ och prydnadsgräs Miscanthus sinensis ’Morning Light’

4

5

6

HEUCHERA

255

Alunrotens färgstarka sorter Dekorativa framodlade sorter vars blad skiftar i färg, form och brokighet; en del mer robusta än andra beroende på vilka arter som ingått i hybridiseringen. Generellt är grönbladiga sorter robustare, liksom röda och silvriga vilka är härdiga i stora delar av landet. De orangeoch gulbladiga sorterna är oftast mindre robusta, och en del bör betraktas som utplanteringsväxter. Vinterblöta är oftast problemet för god övervintring. Växtplatsen ska därför vara väldränerad, gärna sluttande, men ej torr. Jorden ska vara humusrik, läget soligt till halvskuggigt. Vintertäckning och frostfri vinterförvaring rekommenderas vid risk för vinterblöta. Blommar i huvudsak juni–juli. c/c: 30 cm. ’Apple Crisp’, blad i grönt och silver med krusig kant, vita blommor, kompakt, 25/40 cm. ’Beauty Colour’, blad i silverrosa och purpur med limegrön kant, vita blommor, 25/50 cm. ’Berry Smoothie’, rosaröda blad, rosa blommor, 20/40 cm. ’Black Beauty’, rödsvarta blanka krusiga blad, vita blommor, 25/50 cm. ’Black Pearl’, purpursvarta blanka blad, rosaviolett undersida, vita blommor, 30/45 cm. ’Black Taffeta’, stora blanka nästan svarta blad med krusig kant, rosa blommor, juni–aug, 25/40 cm. ’Blondie in Lime’, limegröna blad, gulgröna blommor, rikblommande, mutation av ’Blondie’, maj–sept, AGM, 15/25 cm. ’Boysenberry’, rödbruna till orangeröda vågiga blad, 30/50 cm. ’Can Can’, blad i silver och purpur med lätt krusad kant, gräddvita blommor, AGM, 25/40 cm. ’Caramel’, gulbruna blad, gräddvita blommor, värmeälskande fransk sort som tolererar sol, 20/40 cm. ’Cherry Cola’, rödbruna blad, röda blommor, maj–juli, AGM, 15/40 cm. ’Chocolate Ruffles’, krusade mörkt rödbruna blad, ljusrosa blomma, 30/50 cm. ’Circus’, gulgröna blad med röda nerver, rosa blommor, 25/50 cm. ’Delta Dawn’, blad marmorerade i lime och rött, vita blommor, 20/40 cm. ’Ebony and Ivory’, krusiga mörkt gröna blad med röd anstrykning, vita blommor, 25/50 cm. ’Fire Alarm’, röda blad som mörknar under sommaren, klarare röd än ’Fire Chief’, ljusrosa blommor, 25/40 cm. ’Fire Chief ’, purpurröda blad, rosavita blommor, 25/45 cm. ’Fireworks’, matt mörkt grågröna blad med vinröd baksida, korallfärgade blommor, 25/40 cm. ’Forever Purple’, skimrande rödlila blad med vågig kant, ljusrosa blommor, 25/35 cm. ’Frosted Violet’, bladverk i lysande rödviolett och silver med mörkare nerver, ljusrosa blommor, starkväxande, 25/50 cm. ’Green Spice’, stora blad i silver och grönt med röda nerver, ljusrosa blommor, maj–juli, AGM, 30/60 cm. ’Jade Gloss’, gröna silvermarmorerade blad med mörkare nerver och röd baksida, vitrosa blommor, maj–juli, 20/40 cm. ’Lime Marmalade’, limegula vågiga blad, grönvita blommor, sport av ’Marmalade’, AGM, 25/50 cm. ’Lime Ruffles’, stora limegröna vågiga och kraftigt flikiga blad med frostvitt överdrag, vita blommor, 25/50 cm. ’Lipstick’, gröna blad med silvrigt överdrag, klarröda blommor (varav namnet), AGM, 20/45 cm. ’Marmalade’, krusiga blad i varma toner av orange till rödbrunt med rosaröd baksida, brunrosa blommor, AGM, 20/40 cm. ’Marvelous Marble’, mörkgröna blad med kraftig rödlila ådring och silvrigt överdrag, vita blommor, tidigblommande, 20/40 cm. ’Melting Fire’, bronsbruna och purpurröda krusiga blad, vita blommor, 30/45 cm. ’Mint Frost’, silvriga blad med gröna nerver, gräddvita blommor, 25/50 cm. ’Obsidian’, blanka svartröda blad, mycket ljust rosa blommor, en av de mörkaste sorterna, AGM, 20/50 cm. ’Paris’, mintgröna blad med silvrigt överdrag, djuprosa blommor, lång blomning, AGM, 20/40 cm. ’Plum Pudding’, mörkt plommonlila blad med lätt skimrande silvrigt överdrag, vita blommor, 25/60 cm. ’Prince’, mörkt lilaröda vågiga blad, gräddvita blommor, 20/40 cm. ’Purple Petticoats’, mörkt vinröda starkt krusiga blad, gräddvita blommor, AGM, 25/60 cm. ’Rachel’, vinröda blad, rosa blommor, 25/50 cm. ’Regina’, mörkt vinröda blad med silvrigt överdrag och mörka nerver, rosa blommor, AGM, 25/50 cm. ’Rio’, blad i toner av persika, bärnsten och rödbrunt som skiftar under säsongen, vita blommor på röda stjälkar, 20/40 cm. ’Shanghai’, rödlila blad med skimrande silvrigt överdrag, vita blommor, fin även vintertid, 25/40 cm. ’Silver Scrolls’, silvriga blad som drar mot vinrött vid utspring, mörkgröna nerver och vinröd baksida, ljust rosavit blomma, 35/60 cm. ’Sugar Plum’, mörkröda blad täckta av ett silvrigt överdrag, mörka nerver, silverrosa blommor, 25/60 cm.

’Apple Crisp’

’Caramel’

’Delta Dawn’

’Mint Frost’

’Obsidian’

’Purple Petticoats’

’Frosted Violet’

’Rachel’

En modern trädgårds­klassiker nu i full­ ständigt reviderad och rejält ut­ökad utgåva. Perenner är boken för dig som vill veta allt om trädgårdens ­fleråriga växter. Ett inspirerande svenskt referens­ verk med planteringsförslag, odlingsråd och växtbeskrivningar. I den fylliga upp­ slagsdelen finns mer än 4 000 ­växter ­beskrivna. Under varje släkte finns fakta om bra samplanterings­växter, skötsel, ståndort och betydelse för den ­biologiska mångfalden, samt kultur­ historia såsom namn, användning och införsel i Sverige.

• Fler än 4 000 växtbeskrivningar • 1 400 foton • Planteringsförslag • Samplanteringsväxter • Skötselråd • Biologisk mångfald och botanik • Kulturhistoria Marie Hansson är en av våra mest lästa trädgårdsförfattare, Björn Hansson en av våra främsta växt- och trädgårdsfoto­ grafer. Tillsammans har de gett ut nio trädgårdsböcker. De tilldelades tidning­ en Allt om Trädgårds Stora Pris 2011.

Perenner ingår i serien Våra träd­ gårdsväxter. De andra delarna är Gräs & bambu, Kryddväxter och ­Lökar & knölar. Sammanlagt har de sålts i mer än 60 000 ex.

ISBN 978-91-982933-5-7

BABEL FÖRLAG www.babelforlag.se

9 789198

293357