Inlaga_sa?ttama?l.qxp:inlaga_100sid_vinnatid.qxp
08-08-08
09.19
Sida 4
Kapitel 1 För dig som tycker att du redan arbetar med mål
Jag kan slå vad om att du som läser den här boken redan har målsättningar. Om inte annat finns det säkert i bokhyllan eller på intranätet ett dokument med företagets mål. Ni gör kanske nya varje år. I november kollar ni hur det har gått med de gamla målen, suckar och sätter upp nya.
Om du känner igen dig är det här rätt bok för dig. Du kommer att se att trots att du har mål så arbetar du inte på ett sätt som får dem att fungera för dig. Att arbeta med mål kan nämligen vara något mer än att pliktskyldigast dra upp en riktning i början av året. Det kan hjälpa dig att komma dit du vill, i arbetslivet och privat.
Under tiden du läser den här boken kommer du att förstå att om du ska göra det jag föreslår kommer det att krävas en hel del arbete och tid. Att arbeta rätt med mål kräver mer tid än att bara ha mål, men den stora skillnaden är att när du arbetar rätt med att sätta mål och följa upp kommer du att få ett bra resultat tillbaka. Det kan du jämföra med att slarva igenom målarbetet snabbt och inte få något resultat. Det är en kick-offresa till fjällen som du aldrig får tillbaka. Vad är det då som gör att du kan få resultat av att arbeta mot mål? • Mål ger framgång • Mål gör dig motiverad • Mål gör att du arbetar med rätt saker
4
Inlaga_sa?ttama?l.qxp:inlaga_100sid_vinnatid.qxp
08-08-08
09.19
Sida 5
Mål hemma
Även när du sätter mål i ditt liv utanför jobbet är det viktigt att arbeta på rätt sätt. Att bara säga att du till exempel ska gå ner åtta kilo till påsk hjälper dig inte. I resten av boken tipsar jag ibland om hur du kan arbeta med mål och uppföljning i privatlivet. De tipsen hittar du i såna här rutor.
En studie av studenter i USA visar hur stor skillnad det kan göra att arbeta med konkreta mål.
Mål ger framgång
1953 frågade ett forskarteam ett antal studenter på Yale University om de hade uttalade mål för sin framtid. Endast en tiondel av studenterna hade mål för sin framtid. Av dessa hade hälften inte sina mål nedskrivna. Totalt var det alltså bara fem procent av de tillfrågade som hade nedskrivna mål inför framtiden.
Forskarna följde upp studenterna tjugo år senare, och resultatet visar hur viktigt det kan vara att arbeta med mål. De studenter som hade nedskrivna mål var i många avseenden mer framgångsrika än sina medstudenter. Rent ekonomiskt var faktiskt de fem procent som hade nedskrivna mål värda mer än resten av gruppen tillsammans.
Att veta vart man är på väg är alltså ett framgångsrecept, det låter inte så kontroversiellt. Jag kommer dock i resten av boken att visa hur det inte räcker med att fästa sin dröm på papper, utan hur det krävs att målet är bra, att det går att följa upp och att du kontrollerar vart du är på väg kontinuerligt. Det är vad som skiljer en framgångsrik person med en plan från en drömmare!
5
Inlaga_sa?ttama?l.qxp:inlaga_100sid_vinnatid.qxp
08-08-08
09.19
Sida 6
Alla som har tävlat i idrott, sjungit med kören i Uppsala domkyrka eller sparat pengar inför semesterresan till Turkiet vet det. Att ha ett mål gör det lättare att göra uppoffringar. Att göra 300 sit-ups, cykla till körövningen i ösregn eller nöja sig med en slät kopp kaffe när kompisen tar både en latte och en bakelse är i sig inte speciellt roligt. Frågan är om någon skulle göra det överhuvudtaget om det inte fanns en vag bild av ett mål i bakhuvudet.
Mål gör dig motiverad
Och ju tydligare bilden blir, desto lättare blir det att motivera sig. Om du kan se framför dig hur det kommer att se ut när du gör det avgörande målet, eller höra hur mäktigt Ave Maria kommer att låta under kyrkvalvet, eller känna hur gott paraply-drinken kommer att smaka vid poolkanten, då blir det lättare att göra uppoffringar och att arbeta hårt. Även det motsatta är sant. Att föreställa sig hur en handling kommer att motverka att du når målet kan få dig att avstå. Det skulle vara underbart att smälla i sig latte och bakelse, men när bilden av en förlorad semesterresa dyker upp kan vi välja att avstå. Om vi förstår att den där hundringen som fikat går lös på är en del av en större plan för att ta oss till Turkiet blir det lättare att avstå.
Det är samma sak i arbetslivet. Större delen av allt arbete som vi gör under en arbetsdag är inte speciellt spännande. Utan mål blir arbetsuppgifterna också utan mening. Ingen av oss skulle kopiera papper, skriva långa rapporter eller sitta i möten på vår semester. Men om du har ett mål, och du förstår hur dina arbetsuppgifter, även de tråkigaste, hänger ihop och leder mot målet, då är det en annan femma. Då finns det en anledning för dig att lägga ner din själ, eller åtminstone en hel del arbete, i dem.
I arbetet finns det också saker som får dig att driva bort från ditt mål. Det kan vara lång-fikat med arbetskamraterna, det där projektet du tackade ja till eller alla mail som dyker upp ”för kännedom”. Om du har koll på dina målsättningar ser du att det är sådant som måste prioriteras bort.
Dagens arbetsliv ställer många olika krav på oss. Det verkar nästan alltid finnas fler arbetsuppgifter än vad det finns tid till att göra dem. Att prioritera är en
Mål gör att du jobbar med rätt saker
6
Inlaga_sa?ttama?l.qxp:inlaga_100sid_vinnatid.qxp
08-08-08
09.19
Sida 34
Kapitel 4 Att göra rätt saker
Alla kan ägna tid åt att ta fram mål, och med rätt inställning och kunskap kan målen bli riktigt bra. Om du dessutom arbetar med målkedjor blir det ganska tydligt vad du måste göra för att komma i mål. Men du ska ju göra jobbet också. En förändring mot mer framgång genom målinriktat arbete kräver en förändring av ditt handlande. Inte bara fina dokument med dina mål – utan lite aktion också. Du måste jobba på ett annat sätt än tidigare, annars blir det ingen förändring.
Med det sagt ska det här kapitlet ändå handla en del om att planera inför att handla. Nu kanske du känner att det blir mycket prat och lite verkstad, om alla steg ska gås igenom kommer man ju aldrig fram till handlandet. Men ofta går alldeles för mycket arbete åt fel saker i ett företag. Och det är det som det här kapitlet handlar om – hur hittar du de saker du ska göra och de du ska låta bli att göra. Och framför allt: hur kan det göra dig mera framgångsrik?
När du arbetar med mål för att nå framgång måste du alltid ha med dig att det kommer att krävas fokus på vissa områden för att nå dina, förhoppningsvis högt ställda, mål. Du måste hitta dessa områden och prioritera dem om du vill komma någon vart.
Var ska du lägga krutet?
Riskanalys Ett sätt att hitta fokus är att analysera vad som hotar ditt resultat. Du måste hela tiden arbeta för att undanröja dessa hot, och då är det bra att ha gjort en riskanalys innan du börjar arbetet. 34
Inlaga_sa?ttama?l.qxp:inlaga_100sid_vinnatid.qxp
08-08-08
09.19
Sida 35
För varje mål sätter du upp alla de saker som kan leda till att målet inte uppfylls, eller inte uppfylls i tid. Ta med stort och smått, fler saker ju viktigare målet är. Om det är ett stort gemensamt mål kan det vara bra att göra det här som en gemensam process. På så sätt får du också en bild av hur alla i gruppen ser på de hot som finns. När du har satt upp alla hot bedömer du dem efter hur allvarliga de skulle vara. Använd en skala mellan 1 och 10 och låt 1 betyda ”nästan ingen påverkan alls på målet” och 10 ”mycket stor påverkan på målet”. Efter det bedömer du varje hots sannolikhet. Använd återigen skalan 1 till 10 och låt 1 betyda ”helt osannolikt” och 10 ”mycket sannolikt”.
Du har nu en bild av de olika hot som kan finnas, hur allvarliga de skulle vara och hur sannolika de är. Om du tar talen gånger varandra för varje hot, så får du ut ett risktal för varje hot. Du kan då välja vilka hot det är viktigast att arbeta för att motverka. Ett litet exempel:
En mindre firma har som mål att skapa ett nytt system för klagomålshantering, som en del av ett mer övergripande mål om att öka antalet nöjda kunder. Så här ser deras lista ut: Hot
Konsekvens
Sannolikhet
Risktal (allvar x sannolikhet)
Oenighet i gruppen om lösningen
3
7
21
Den tekniska lösningen försenas
5
8
40
Den tekniska lösningen fungerar inte som den ska
7
5
35
Ointresse bland kundtjänstpersonalen
4
6
24
Sjukdom i arbetsgruppen
6
3
18
Den tekniska lösningen blir för dyr
7
4
28 35
Inlaga_sa?ttama?l.qxp:inlaga_100sid_vinnatid.qxp
08-08-08
09.19
Sida 36
Arbetsgruppen ser här att de viktigaste hoten verkar ha med den tekniska lösningen att göra. De beslutar om en strategi som går ut på att hålla tät kontakt med det företag som levererar den tekniska lösningen. De håller också kontakten med de som ska använda lösningen, kundtjänstpersonalen, för att se till att inte tappa deras intresse.
Hitta nyckelstrategier När du betraktar de hot som är viktigast ska du också tänka på positiva saker, sådant som främjar att du kommer i mål. Det kan vara motsatsen till hotet, till exempel att kundtjänstpersonalen visar stort intresse för arbetet. Det kan också vara andra saker, som att arbetet uppmärksammas av ledningen på ett positivt sätt eller att alla har möjlighet att avsätta tid för arbetet. Lista även dessa, det blir dina framgångsfaktorer.
Nästa steg är att skapa strategier som verkar undanröja hoten och samtidigt skapa utrymme för möjligheterna. Det här är viktiga strategier som du måste följa så länge de verkar fungera. Ihärdighet är här en dygd. Inför varje nytt steg måste du avgöra om det stämmer in med strategierna eller inte.
Om ni arbetar flera tillsammans är det extra viktigt att slå fast vilka strategier ni ska använda er av. Då kan ni kontrollera att ni alla arbetar på ett sätt som gör att ni kommer i mål.
De flesta av dina mål kommer att vara långsiktiga, i det här sammanhanget kan ett kvartal vara en kort tidsrymd. Det långa tidsperspektivet gör att många tappar sikte på målet och faller tillbaka i rutin- och akutärenden.
Myrstegsmetoden
Lösningen på detta är att varje dag, eller åtminstone varje vecka, göra något för att ta dig mot målet. Jag kallar det för Myrstegsmetoden, att smyga dig mot ditt mål i stadig takt. Myrstegsmetoden har flera fördelar: • Du känner att du arbetar mot ditt mål, du får en större trygghet.
• Det blir snart rutin att göra sådant som leder till målet regelbundet. • Du slipper drabbas av tidspress mot slutet.
• Du kan lättare hantera flera mål samtidigt 36
Inlaga_sa?ttama?l.qxp:inlaga_100sid_vinnatid.qxp
08-08-08
09.19
Sida 55
Kapitel 6 Den underbara balansen
När jag började min karriär var jag 21. Jag hade gått direkt från att vara student på en högskola till att jobba på min gamla institution. Det fanns gott om personer där som jag ville imponera på. Alla arbetade väldigt hårt, och ägnade inte så mycket tid åt annat i livet. Min chef förklarade också tydligt att det viktiga var att prioritera i den här ordningen: 1. Jobbet 2. Jobbet 3. Jobbet 4. Familjen
Jag trodde verkligen på det. Genom jobbet kunde jag bli någon, och jag såg hur alla andra arbetade hårdare och var duktigare än jag var.
Under min tid på mitt första jobb arbetade jag mycket hårt. Jag tackade aldrig nej till någonting. Jag såg till att allt jag tog på mig blev klart i tid och att det höll hög kvalitet. Jag kom in på jobbet vid halv nio och ofta blev jag kvar till sju-åtta, gärna på fredagarna. Ibland kunde jag och min lika ambitiösa unga kollega komma fram till att vi inte skulle arbeta den kommande helgen. Det var lika fascinerande varje gång det hände, ungefär två gånger per termin.
Är det någon som känner igen sig? Idag finns det gott om arbetsplatser där tempot är högt och kraven på att producera är stenhårda.
Men du är säkert, som jag var då, stolt över att vara stresstålig. Jag vet inte hur snacket går hos er, men jag var fullständigt övertygad om att jag tålde hur mycket stress som helst. Jag sov bra, min mage gick inte sönder, jag satt inte och grät över tangenterna. Kort sagt funkade det bra att jobba så där mycket. Men så träffade jag den man jag skulle komma att gifta mig med. Först när jag hade en annan människa nära mig hela tiden förstod jag att jag tålde stress rik-
55
Inlaga_sa?ttama?l.qxp:inlaga_100sid_vinnatid.qxp
08-08-08
09.19
Sida 56
tigt dåligt. Så fort det blev för mycket blev jag personlighetsförändrad. Bort flög alla spår av den busiga, lugna och kärleksfulla tjej som jag brukade vara. Istället blev jag tråkig, inbunden och grinig.
Vad händer med dig när det är mycket på jobbet? Vilka tecken väljer du att inte se? Eller har det gått så långt att du tror att det ska vara så, att det är normalt att sova dåligt, tappa lusten att hitta på roliga saker eller knapra Losec?
Det tog några år att fatta var mina gränser går, men nu respekterar jag dem alltid. Jag har fått acceptera att jag tål väldigt mycket, men inte hur mycket som helst. Jag har också fattat att det finns mycket annat som är viktigt, och framför allt roligt, i livet.
Oavsett var du jobbar tycker jag att du också ska fundera kring balansen i livet. Hur ser din prioritering ut, vilka saker och personer sätter du högst i ditt liv? Hur mycket tid lägger du på de saker och personer som är viktigast för dig? Om det finns någon skevhet här, om du lägger väldigt lite tid på saker och personer som är viktiga för dig, får du fråga dig vilka ursäkter du har för det. Det kan vara någon av de här: • Jag har inte tid nu, det får komma senare.
• När bara firman går bättre/jag har fått det där chefsjobbet, då ska jag…
• Det kommer alltid upp saker i slutet av dagen, så jag kan inte sluta tidigare. • Jag är oumbärlig på mitt jobb, ingen annan kan göra det jag gör. • Någon måste dra in pengarna till familjen.
• Alla andra gör det, jag måste också för att hänga med.
Om du granskar dina ursäkter ser du kanske att vissa verkar vara ologiska, medan andra verkar riktiga. Du kanske är övertygad om att du måste jobba 60 timmar i veckan för att hinna med eller för att tjäna de pengar du behöver.
Oavsett hur logiska dina ursäkter låter måste jag ifrågasätta dem. Det här kapitlet skulle ju handla om balansen i livet. Jag kan inte säga någonting om hur du har det, men jag kan berätta hur jag tänker.
56
Inlaga_sa?ttama?l.qxp:inlaga_100sid_vinnatid.qxp
08-08-08
09.19
Sida 57
Du lever inte i ett vakuum. Alla människor har personer de älskar, eller skulle ha möjlighet att älska om de bara träffade dem. Oavsett vad du jobbar med, är det inte viktigare än de där människorna. Det här är livet; att umgås med personer som får en att må bra, leka med barn (sina eller andras), pussas i biomörkret som tonåringar och ha långa konversationer med äldre och mer erfarna människor. Jobbet är inte livet.
De där människorna vi älskar, men aldrig träffar…
Om du arbetar med att sätta upp mål i ditt arbetsliv får du inte glömma att sätta upp mål i det personliga livet också. Och de målen är lika viktiga, eller till och med ännu viktigare, att leva upp till. Som tur är ser jag ingen motsättning mellan att jobba målmedvetet på jobbet och att få tid över till allt det som är livet. Resten av kapitlet kommer att handla om hur du kan göra för att förena effektivitet och njutning. Innan vi går vidare vill jag bara påminna dig om att det är de där människorna som du älskar som kommer att ha nytta av att du lyckas hålla balansen. Och det är de värda!
Jag älskar mitt jobb. Jag driver ett eget företag samtidigt som jag arbetar drygt halvtid på en forsknings- och utvecklingsenhet. Jag skrev den här boken parallellt med mitt företag och mitt ”jobb”. De som har träffat mig skulle kunna berätta att jag är ytterst passionerad när det gäller mitt arbete. Men jag jobbar 40 timmar i veckan (i extremfall 45). Jag tar hem jobb högst en gång i månaden och jag arbetar aldrig (och jag menar verkligen aldrig) på helgerna.
Att jobba bättre, inte mer
Det låter kanske naivt, lite töntigt och kanske till och med som en lögn. Men det är så. Jag tror att det är en förutsättning för att jag ska kunna älska mitt jobb att jag inte arbetar mer, och att jag får sammanhängande vila från jobbet från fredag kväll till måndag morgon.
Mitt sätt att förhålla mig till jobbet hänger ihop med en lista med principer, som jag gav mig själv när jag startade mitt företag. Det är saker som är viktiga för mig och sådant som jag måste hålla för att det ska vara någon mening med att driva företaget. Det är också ett löfte till de runt omkring mig som är beroende
57
Inlaga_sa?ttama?l.qxp:inlaga_100sid_vinnatid.qxp
08-08-08
09.19
Sida 76
Kapitel 8 Att planera för uppföljning
Nu har vi slagit fast att det är bra att sätta mål, och hur du gör målen så bra som möjligt. Det här kapitlet ägnar vi helt åt nästa viktiga steg, att följa upp att målen verkligen uppnås.
Om du håller med om att bra mål är viktiga, kommer du förmodligen att lägga ner en hel del tid på att formulera bra mål, och du hoppas att de ska forma arbetet så att de leder fram till ett bra resultat. Men utan uppföljning har du ingen aning om ifall målen uppfylls eller inte.
Varför följa upp?
Om du är ansvarig för ditt eget arbete kommer du att arbeta i blindo och inte veta var du är i målkedjan och om du är på väg åt rätt håll. Målen fungerar alltså inte som vägledning åt dig. Om du är ansvarig för andra människors arbete, vet du inte om du ska ge dem beröm eller mana på dem. Om du inte vet hur arbetet fortskrider, kan du inte ge någon ledning när det gäller hur personerna i din arbetsgrupp ska prioritera sin tid. Du kan heller aldrig rapportera något resultat till dina överordnade.
Nu tänker du kanske att så där dålig koll har minsann inte du och det är säkert sant. De flesta har något mer kontroll på sina mål, och när tiden som de har satt ut för att nå sina mål går ut, kan de slå fast om de kommit i mål eller inte. Det innebär dock inte att de har någon större kontroll över sitt arbete. Oavsett om de får ett lyckat resultat eller inte, så innebär bristande uppföljning att de inte har en aning om varför de har fått det ena eller det andra resultatet. De har inte lärt sig någonting och kan inte dra nytta av sitt arbete nästa gång det är dags att arbeta mot liknande mål. 76
Inlaga_sa?ttama?l.qxp:inlaga_100sid_vinnatid.qxp
08-08-08
09.19
Sida 77
Vissa mål är dessutom svårare att följa upp än andra. Det gäller främst olika typer av effektmål. Det är lätt att kontrollera att du själv eller din arbetsgrupp har gjort det ni ska, och att ni därför lever upp till era respektive resultatmål. Det är svårare att komma åt att följa upp effektmål, som ofta, om än inte alltid, handlar om sådant som ligger utanför organisationen. Om vi ser till ett tidigare exempel om kundnöjdhet:
• På tre år ska kundnöjdheten i företaget öka. Andelen kunder som svarar att de är helt eller delvis tillfreds med sitt köp ska öka från dagens 56 procent till 70 procent. Detta är ett effektmål som kan vara kopplat till flera resultatmål, till exempel att: • produkterna ska utformas i samråd med en kundpanel • bemötandet av kunden ska bli bättre
• ett system för hantering av klagomål ska utvecklas
Det är relativt enkelt att följa upp att resultatmålen har blivit uppnådda. Det är ju dock inte automatiskt så att effektmålet kommer att uppfyllas bara för att resultatmålen uppfylls. Det kan ju finnas en tankefnurra i resonemanget, och orsaken till nöjda kunder kanske inte har något med dessa tre saker att göra. Det är alltså viktigt att även följa upp själva effektmålet.
Men att följa upp det här effektmålet kräver att man frågar kunderna, och det är i det här läget som många backar med ursäkter om att de inte har tid, resurser eller kompetens för att göra det. Det blir helt enkelt för krångligt att mäta effektmålets uppfyllelse.
Och det är något krångligare, det tar tid, kostar en del och kräver att man vet vad man håller på med. Men vilken feedback man kan få! Genom att följa upp effektmål som ligger utanför den egna organisationen, kan du få mycket ny kunskap om vad som egentligen händer i företaget. Du kan få reda på hur kunder, partners och konkurrenter ser på er och ert arbete. Du kan få reda på om arbetet har gett resultat, om de mål du har satt upp känns relevanta för olika målgrupper eller om det är andra saker som ni borde fokusera på.
Grunderna i uppföljning kan användas inte bara när det gäller att följa upp mål, utan alltid när du vill samla in information om hur arbetet fortskrider, hur andra ser på företaget eller vilka resultat ni når. Jag kan inte nog påpeka hur stor nytta du kan ha av att lägga tid på att följa upp viktiga frågor för företaget.
77
Inlaga_sa?ttama?l.qxp:inlaga_100sid_vinnatid.qxp
08-08-08
09.19
Sida 78
Många ser uppföljning och utvärdering som någonting som händer i slutet av en period. Om du har satt upp målet:
Den dagen den sorgen…
• Kompetensnivån i företaget ska under nästföljande två kvartal skärpas när det gäller den nya skattelagstiftningen.
Ser du det kanske som naturligt att gå in och kontrollera hur det har gått efter ett halvår? Ibland fungerar det alldeles utmärkt att göra en sådan efterkontroll. Om målet inte är uppnått efter den utsatta tiden får ett nytt mål sättas. Men visst är det oftast trevligare att kunna mota Olle i grind och faktiskt göra de förändringar som behöver göras för att nå målet i tid.
I vissa situationer, när du till exempel arbetar mot en kund, är det absolut nödvändigt att du har koll på läget under hela processen. Då går det inte att komma efter avtalstiden och säga att ”vi sätter väl upp ett nytt mål”. Att följa upp kontinuerligt är alltså en bra idé. Dessutom måste planeringen för uppföljningen börja tidigt, mycket tidigare än den gör i de flesta fall. Redan innan arbetet för att nå målet startar, finns det en del saker som måste vara fastslagna. Att arbeta med planeringen för uppföljningen parallellt som målen tas fram kan därför vara en god idé.
Det du måste ta ställning till tidigt i arbetet handlar om hur du ser på ett lyckat resultat, vad är det egentligen du vill uppnå? Du måste också förbereda mätningen av målen. Detta gör du genom att ta fram ett antal indikatorer på ett lyckat resultat och slå fast en nollpunkt, hur ser det ut idag?
För att veta hur arbetet med att nå målen utvecklas gäller det att ha en bra bild av vad ett lyckat resultat är. Detta gäller speciellt om du har valt att ha ord i dina mål som inte är helt specifika. Om du väljer att ha målet:
Vad är ett lyckat resultat?
• Hälften av de anställda ska genomföra utbildning rörande de nya skattereglerna.
Är det kanske inte så svårt att veta vilket resultat det är du strävar efter. Om du istället väljer att ha målet:
78
Inlaga_sa?ttama?l.qxp:inlaga_100sid_vinnatid.qxp
08-08-08
09.19
Sida 101
Kapitel 11 Fira dina framgångar
Sista kapitlet, du är snart i mål! Och vad händer då, när du korsar mållinjen och är klar med arbetet? Är det business as usual eller trummor och trumpeter?
Kanske är det ett svenskt fenomen, eller så ser det likadant ut i hela världen. Oavsett vilket vill vi gärna tro att eftersom jobbet är något seriöst måste vi skilja det helt från sådant som känns naturligt i privatlivet. Men det är något konstigt med det sättet att se på saken.
För om du går på en hockeymatch är det ju så att de som vinner får applåder och visslingar. Laget får tillsammans ta emot en hyllning efter varje match de vinner, oavsett om det är serielunk eller slutspel. Det är till och med så att den som gör mål blir omkramad och hyllad en kort stund, oavsett om man ligger under eller leder. Lagets ”bäste” spelare brukar få ett fint paket, till exempel en Xbox-konsol eller en handduk (beroende på vilken serie man spelar i), och det även om man förlorar.
Varför kan vi inte ha det så på jobbet? På varje arbetsplats händer det ju saker som är mycket viktigare än en hockeyvinst i division 5. Någon tar hem ett kontrakt som är värt 100 000, och någon annan genomför jobbet, och en tredje får kunden att känna sig så speciell att hon återkommer även nästa gång hon har problem.
Men trots att allt det där viktiga händer är vi dåliga på att fira. Vi gräver ner oss i nästa jobb istället. Ibland märker vi inte ens vad vi åstadkommer. Det kan göra oss stressade, deprimerade och fast i tanken på att vårt jobb inte har någon mening. Supertrist! Jag är den första att erkänna, att jag är lika dålig som alla andra på att fira. Men jag har som mål att bli bättre på det.
101