Att flyga över VÄRLDEN
25 år med Peter Pan-priset
Red. Margaretha Ullström
Amanda Eriksson
Anja Eriksson
Utgiven med bidrag från Stiftelsen Längmanska kulturfonden
IBBY SVERIGE
c/o Svenska Barnboksinstitutet
Odengatan 61, 113 22 Stockholm
Att flyga över världen – 25 år med Peter Pan-priset
Framtagen i samarbete med En bok för alla
Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet, nummer 173
Text © Respektive artikelförfattare och IBBY Sverige, 2025
Omslagsillustrationer © Piet Grobler
Inlageillustrationer © Se bildförteckning, sidan 162
Huvudredaktör: Margaretha Ullström
Redaktionskommité: Amanda Eriksson, Anja Eriksson
Formgivning: Anja Eriksson
Första upplagan, första tryckningen
Tryckt av Jelgavas Tipografija, Lettland 2025
ISBN: 978-91-89929-80-7
ISSN 0347-5387
Att flyga över världen
25 år med Peter Pan-priset
Red. Margaretha Ullström
Amanda Eriksson
Anja Eriksson
Innehållsförteckning
Förord ...........................................................................................................................7
Tjugofem öppnade fönster ...........................................................................................9
Fred och försoning .....................................................................................................15
Margaretha Ullström om Katies krig av Aubrey Flegg
Katarina den stora och glädjen ..................................................................................21
Pia Cronholm om Hipp, hurra för mormor av Cari Best och Giselle Potter
Mellanförskap, frihet och kärlek................................................................................27
Maria Jönsson om På en ö i havet av Alexis Kouros
Osynlig i sitt eget land ................................................................................................32
Mia Österlund om Den osynliga flickan av Deborah Ellis
Plommonträdsblom och tortyr i allåldersverk ..........................................................36
Björn Sundmark om Över näktergalens golv av Lian Hearn
Barnets klarögda blick................................................................................................41
Peter Kostenniemi om Persepolis av Marjane Satrapi
Förväntan och handlingskraft ....................................................................................47
Lena Andersson om Long-longs nyår: en berättelse om den kinesiska vårfesten av Catherine Gower och He Zhihong
Dorias dröm ................................................................................................................52
Anna Nordenstam om Kiffe Kiffe imorgon av Faïza Guène
Att öppna sitt sinne ....................................................................................................56
Helene Ehriander om Blunda och öppna ditt fönster av Nguyen Ngoc Thuan
Ett liv i två världar ......................................................................................................60
Martin Hellström om Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian av Sherman Alexie
Sydafrikansk rödluva ..................................................................................................67
Gunilla Lundgren om Makwelane och krokodilen av Maria Hendriks och Piet Gobler
Att skriva om Shaun Tans Ankomsten i 10 punkter..................................................71
Ulla Rhedin om Ankomsten av Shaun Tan
Hur en titel kan påverka läsningen ............................................................................81
Klara Önnerfelt om Ensam hemma av Ho Baek Lee
Oro och ängslan gestaltat i bild .................................................................................87
Anja Eriksson om Naku, nakuu, nakuuu! av Nanoy Rafael och Sergio Bumatay III
Ett rasistiskt vardagsliv ifrågasätts .............................................................................92
Jenny Edvardsson om Världens ände av Ali Lewis
Ett brunt ägg kommer rullande .................................................................................95
Torsten Bengtsson om Guji guji av Chih-Yuan Chen
Klänning som minnesskärva ....................................................................................101
Amanda Eriksson om Sabelles röda klänning av Marina Michelidou-Kadi och Daniela Stamatiadi
Grafiska och självbiografiska romaner ....................................................................106
Olle Widhe om Mitt år av längtan av Dasha Tolstikova
Burlesk humor med inkännande barnperspektiv ....................................................113
Maria Lassén-Seger om Akissi – det flygande fåret av Marguerite Abouet och Mathieu Sapin
Att bryta upp för att komma hem............................................................................119
Mats Wänblad om Doften av ett hem av Bonnie-Sue Hitchcock
Brasiliansk vardag ur en pappersräddares händer ..................................................123
Anna Bogeaus om Bené – snabbare än den snabbaste hönan av Eymard Toledo
Vad vet barn om vuxnas drömmar? ........................................................................129
Susanne Sandström om Kiosken av Anete Melece
”Det är synd om hunden” ........................................................................................136
Elisabet Härenstam om Maomaos längtan av Cao Wenxuan och Igor Oleynikov
Ladda tillvaron med fantasi och gemenskap ...........................................................141
Helena Bergendahl om Monsteriet av junaida
Socker i mjölken och den goda viljans kraft … ......................................................147
Sten Olof Ullström om Socker i mjölken av Thrity Umrigar
Författarpresentationer ............................................................................................155
Tack ...........................................................................................................................161
Bildförteckning .........................................................................................................162
Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet .......................................................164
Förord
I en värld där digitala landvinningar tycks krympa avstånden mellan länder och kulturer men social segregation och hänsynslösa krig gör att klyftorna ändå känns oöverstigliga, vill IBBY Sverige med denna antologi inspirera till och öka möjligheten att använda barn- och ungdomslitteratur som brobyggare mellan människor och kulturer. Litterär kommunikation förutsätter bland mycket annat förmåga till empati. Genom att presentera tjugofem texter av lika många författare från snart sagt världens alla hörn, önskar vi öppna dörrar och belysa de skatter som ofta ligger gömda i litteratur vi inte känner så bra, från mindre kända språkområden, länder och kulturer.
Barn- och ungdomslitteratur besitter en unik förmåga att förena människor.
Den förmår att skapa en gemensam plattform där empati och förståelse får näring. De tjugofem böcker som presenteras i antologin representerar tillsammans en tidrymd på ett kvarts sekel. De är klädda i svensk språkdräkt som prisbelönats med Peter Pan-priset och utgör olika anrop att se världen genom någon annans ögon, att fördjupa sig i en annan kultur än den välkända och att då lära något nytt om världen och oss själva i mötet med det främmande.
För vuxna som i olika roller interagerar med barn och unga, främst föräldrar men även bibliotekarier, förskolepersonal, lärare eller lärarutbildare, hoppas vi att antologin inte bara är en samling presentationer av litterära verk, utan även en resurs och en inspirationskälla. Läsaren kan använda de skönlitterära verken vid högläsning, i undervisningen eller i samtal med barn och unga för att inspirera dem att öka sin förståelse för andra kulturer och fascination över världens mångfald.
Barnkonventionen fastslår barns rättigheter att uttrycka sig, att bli hörda och att växa upp i en miljö präglad av fred och trygghet. De berättelser som presenteras och analyseras i antologin fungerar hos unga läsare som en spegel, där de kan identifiera sina egna drömmar och utmaningar.
2003
Mia Österlund
Osynlig i sitt eget land
Om Den osynliga flickan av Deborah Ellis
Den 11-åriga afghanska flickan Parvana klär sig som pojke för att kunna hämta rent vatten och mat till familjen. Det inger henne såväl en känsla av frihet som skräck för att avslöjas eftersom det råder utegångsförbud i landet. Boken utkom 2002 men har fått en förnyad aktualitet i och med talibanernas återkomst till makten 2021.
Peter Pan-priset går också till romaner med dokumentära inslag eller reportageböcker, det vill säga ärendeböcker som i första hand vill lära ut och upplysa. Kanadensiska Deborah Harris Den osynliga flickan (The Breadwinner, 2002) är en reportageroman för mellanåldern om talibanregimen i Afghanistan ur en elvaårig flickas perspektiv. Boken utkom 2002, men har förnyad aktualitet i och med att talibanernas återtagande av makten 2021 har utlöst en ny spiral av förtryck. Särskilt drabbade är flickor och kvinnor som förvägras skola och utbildning samt rörelsefrihet vilket gör dem till fångar i sina hem. Det är också om förtryckets och diktaturens mekanismer Ellis berättar då hon väljer Parvana och hennes familj som
språkrör för dem vars liv drastiskt kringskärs.
Deborah Ellis gästade själv flyktingläger i Pakistan och Ryssland och bodde där under några månader 1999. I sitt anti-krigsarbete och sin kamp för flickors och kvinnors rättigheter samlade hon in dokumentärt material om hur flickskolor förstörts, kvinnor misshandlats om de rört sig utomhus utan manligt beskydd och om flickor som klädda till pojkar försörjde sina familjer under riskfyllda villkor. Hennes dokumentära berättelse genomsyras av träffande detaljer som att de heltäckande svarta plagg, burka eller slöjor, chador, som kvinnor tvingas bära är till besvär. Ständigt riskerar
Den osynliga flickan
Författare: Deborah Ellis
Originalutgåva: The Breadwinner,
Groundwood Books, Toronto, 2000
Översättare: Helena Ridelberg, från engelska
Svenskt förlag: Bonnier Carlsen, 2002
Motivering: Hänvisning till kriterierna för Peter Panpriset
kvinnorna ramla, då plaggen hindrar deras rörelsefrihet:
”Hur kan en kvinna gå i burka på de här gatorna?” frågade Parvana sin pappa.
”Hur kan de se var de sätter fötterna?’
”De snubblar ofta”, svarade hennes pappa.
Det hade han rätt i. Parvana hade sett hur de föll (s. 18).
I Kabul måste fönster målas svarta så att ingen kan se kvinnorna i hemmen. Böcker bränns. Fotografier är förbjudna. Detaljerna kring hur förtrycket materialiseras i den afghanska familjens vardag är över-
tygande. Instängda i hemmet förtvinar barnens muskler. Alla män måste ha skägg och den vanligtvis renrakade pappan är obekväm med det kliande skägget.
En fråga som boken väcker är huruvida västerlänningar förmår skildra och ge röst åt andra kulturer. Bruksböcker om barn i andra länder finns det gott om. Uppsåtet må vara gott, men risken för exotifiering finns om blicken och rösten ändå är den utomståendes. Reportagebokens ryggrad är ett dokumentärt berättargrepp som långt minimerar risken för ett utifrånperspektiv. I Ellis fall utgör insamlade autentiska livsöden grunden till Den osynliga flickan. Parvanas föräldrar är välutbildade. De
2008
Helene Ehriander
Att öppna sitt sinne
Om Blunda och öppna ditt fönster av Nguyen Ngoc Thuan
Det vietnamesiska ensambarnet Dung står i nära kontakt med såväl liv som död, vare sig det handlar om människor, djur eller växter. Han bevarar flera av sina upplevelser och tankar som ”hemligheter”. Närheten till de vuxna ger honom styrka då han blir varse livets brutala sidor och tillvarons orättvisor.
Nguyen Ngoc Thuan kommer från Binh Thuan i Vietnam. Han har skrivit flera prisbelönta böcker för barn och arbetar som illustratör för en ungdomstidskrift i Ho Chi Min-staden. Nguyen är författarens efternamn, som på vietnamesiskt sätt skrivs före förnamnen.
Bokförlaget Trasten gav med början år 2001 ut en serie med litteratur från Vietnam som en del av ett större kultursamarbete mellan Sverige och Vietnam, ett samarbete som hade stöd av Sida. I samarbetet ingick att svenska författare skulle översättas och ges ut i Vietnam samt ett utbyte av barn- och ungdomslitteratur mellan länderna. Den första barnboken i denna utgivning var En syrsas memoarer av Tô Hoai (2006 på svenska) och
den andra utgivna boken kom att bli Blunda och öppna ditt fönster, som gavs ut i Vietnam 2002 och var både omskriven, uppskattad och prisbelönt i hemlandet när den översattes till svenska.
Berättelsen Blunda och öppna ditt fönster är översatt till svenska av Hoai Anh Tran, som är docent vid institutionen för urbana studier, Malmö universitet. Till Sverige kom hon för att forska om stadsrum, urbana områden samt förhållandet mellan människor och den byggda miljön i Sverige respektive Vietnam. Hon har bland annat ägnat sig åt stadsutvecklingspolitik, social rättvisa, bostadsforskning och gentrifiering. Arbetet med översättningen var ett led i hennes ansträngningar att erövra det svenska språket och att få en mer utvecklad känsla för de
Blunda och öppna ditt fönster
Författare: Nguyen Ngoc Thuan
Originalutgåva: Vua nham mat vua mo cua so,
Tre Publishing House, Ho Chi Min City, 2002
Översättare: Hoai Anh Tran från vietnamesiska
Svenskt förlag: Trasten, 2007
Motivering: Hänvisning till kriterierna för Peter
Pan-priset
språkliga nyanserna. Hoai Anh Tran uppskattar också Nguyens författarskap och tycker det är roligt att svenska barn genom Blunda och öppna ditt fönster får bekanta sig både med en av Vietnams mest betydelsefulla samtida barnboksförfattare och vietnamesiska barns liv genom berättelsen om den tioårige pojken Dung, som bor i en by på landet i Vietnam. Hoai Anh Tran har också översatt Mamma Mu gungar till vietnamesiska. Nguyen Ngoc Thuan (f. 1972) kommer från Binh Thuan i södra Vietnam. Han tog examen från Ho Chi Minh City University of Fine Arts och fick efter studierna arbete som illustratör för tidningen Tuoi Tre. Genom sitt intresse för konst och litteratur och de
illustrationsuppdrag han arbetade med började han också allt mer intressera sig för att skriva egna berättelser, något som med tiden resulterade i ett framgångsrikt och prisbelönt författarskap. Bland de många priserna som nämns på det vietnamesiska förlagets hemsida finns också den svenska IBBY-sektionens Peter Pan-pris. Nguyen har förutom en rad böcker för barn och unga också skrivit noveller, poesi och romaner för vuxna läsare. Blunda och öppna ditt fönster är författarens mest kända och lästa och den har kommit ut i flera olika utgåvor. Det är den enda av författarens böcker som är översatt till svenska och den är också översatt till exempelvis
Gunilla Lundgren
Sydafrikansk rödluva
Om Makwelane och krokodilen av Maria Hendriks och
Piet Grobler
Folksagor vandrar världen över och förändras på olika sätt för att passa in där de berättas. Makwalene och Krokodilen är en afrikansk variant av Rödluvan. Istället för en hungrig varg funderar en glupsk Krokodil på hur han bäst ska kunna sluka flickan och hennes mormor. Men den lilla flickan Makwalene bjuder motstånd.
Makwelane och krokodilen är en spännande bok, som får mig att tänka på folksagan om Rödluvan och vargen. Precis som Rödluvan är Makwelane en liten karsk flicka som vill hälsa på sin mormor.
”Du är för liten”, säger hennes mamma, ”det är för farligt.” På vägen till mormor rinner en flod och där lurar den lömska krokodilen. ”Du får inte gå till mormor själv” fortsätter mamma. ”Kanske en dag när du är större.”
Makwelane stampar i marken och protesterar: ”Men jag är större nu. Jag är längre än pappas spjut.”
Pappa hämtar sitt spjut och mäter. Makwalene har rätt, hon är lite längre än spjutet. Hon lyckas övertala föräldrarna, hon ska få
gå alldeles själv till mormor bara hon är försiktig och absolut inte lämnar stigen. ”Du måste lova att du håller dig långt från floden!” förmanar hennes mamma och pappan
Anja Eriksson
Oro och ängslan gestaltat i bild
Om Naku, nakuu, nakuuu! av Nanoy Rafael och Sergio Bumatay III
Hos den duktiga doktorn får Isko reda på hur ett barn blir till. Ju mer han får reda på, desto oroligare blir han. ”Naku, nakuu, nakuuu!” ropar han, nästan som ett mantra, medan han springer. Men vad är det egentligen han är så rädd för?
Den lille pojken Isko springer ut ur sitt hus. Himlen är grå, och full av moln och bakom honom fladdrar gardinerna i vinden. Han är rädd och orolig och springer till alla han känner för att få svar på sina frågor. ”Var kommer spindlar ifrån? Hur ser deras ägg ut? Hur många valpar blir det när en hund föder? Vad händer med valparna efter att de fötts?” Alla han frågar kan ge svar och berätta något om livet och dess uppkomst. Hans kusin har babyspindlar i en tändsticksask och kompisen Iya har just fått en valp. Hos den duktiga doktorn får Isko reda på hur ett barn blir till. Ju mer han får reda på, desto oroligare blir han. ”Naku, nakuu, nakuuu!” ropar han, nästan som ett mantra, medan han springer. Men vad är det egentligen han är så rädd för?
Texten till Naku, nakuu, nakuuu! är
skriven av filippinska Nanoy Rafael. Han har under åren arbetat med en grupp som kallas LIRA, vars syfte är att sprida kunskap om poesi. Och visst flyter texten på nästan som om den var skriven på vers. Mycket tack vare textens rytm, fint fångad i översättningen av Anna Gustafsson Chen, men även i hur den tar avstamp mitt i berättelsen: ”Isko rusar ut ur huset”, utan någon som helst uppbyggnad eller förklaring. En berättarteknik som är kännetecknande för lyriken, men trots allt relativt ovanligt för en bilderbok riktad mot små barn, där man ofta på olika sätt introducerar både platsen och karaktärerna innan berättandet tar sin början.
Även hänvisningar till tidigare litterära verk förstärker den här känslan. Ett exempel är de stående epiteten som sätts vid karaktärernas namn och som givetvis för tanken
2014
Jenny Edvardsson
Ett rasistiskt vardagsliv ifrågasätts
Om Världens ände av Ali Lewis
Backpackern Liz kommer till en gård för att hjälpa till med hus och hem. Då hon kommer från en helt annan miljö är det självklara på gården inte så självklart för henne. Hon ifrågasätter och undrar och genom henne tvingas 13-årige Danny se sitt och sin familjs liv ur nya perspektiv. Varför har exempelvis inte aboriginerna samma rättigheter som övriga som bor och arbetar på gården?
År 2014 tilldelades debutanten Ali Lewis
Peter Pan-priset för ungdomsboken Världens ände (Opal, 2013). Boken fick stort genomslag inte bara i Sverige utan också i stora delar av den engelsktalande världen i samband med publiceringen år 2011. Den fanns med på shortlist för priset The Carnegie Medal och för The Branford Boase Awards. Kanske var det platsen, miljön, som lockade till läsning. Australien var, och är delvis fortfarande, ett land som sällan skildras i barn- och ungdomslitteraturen. Lägg till att handlingen till stora delar utspelar sig på en boskapsranch långt ute i öknen. En okänd miljö för de flesta och en miljö som kan kännas både
mystisk och exotisk. Till bokens stora genomslag bidrar säkerligen också tematiken. Att skildra sorg och skam men också familjerelationer och fördomar utan något filter väcker engagemang hos läsaren. Livet är inte alltid så enkelt som det först kan tyckas.
Världens ände handlar om trettonårige Danny som bor på en boskapsranch med sin storasyster Sissy och deras föräldrar. Hans äldre bror har nyligen omkommit och hans syster har blivit gravid, men vägrar avslöja vem som är fadern. Hit kommer backpackern Liz för att hjälpa till med hus och hem. Då hon kommer från en helt annan miljö
är det självklara på gården inte så självklart för henne. Hon ifrågasätter och undrar och genom henne tvingas Danny se sitt och sin familjs liv ur nya perspektiv. Varför har exempelvis inte aboriginerna samma rättigheter som övriga som bor och arbetar på gården?
Att skriva Världens ände var en lång process. Ali Lewis påbörjade ett utkast redan år 2003 men först åtta år senare var boken klar och utgiven. Idén till Världens ände fick hon efter att ha rest runt i världen och under år 2002 bott och arbetet som hemhjälp på en boskapsranch i Australien. Isoleringen, öknens vidd och livsstilen var något som hon tog med sig in i skrivandet av boken. Utan sina
Världens ände
Författare: Ali Lewis
Originalutgåva: Everybody Jam, Andersen Press, London, 2011
Översättare: Elisabet Fredholm, från engelska
Svenskt förlag: Bokförlaget Opal, 2013
Motivering: Världens ände är en oupphörligt fängslande debutbok av engelska Ali Lewis, som under en period arbetat på en ranch i Australien. Trettonårige Dannys storebror har nyligen dött och Danny måste för första gången axla broderns roll vid den stora och farliga indrivningen av boskapen. Ali Lewis väver naturligt och osentimentalt in frågor om sorg och skam, om social tillhörighet, tonårsgraviditet, såriga familjerelationer och klimathot. Författaren ger en osminkad beskrivning av familjens invanda fördomar gentemot aboriginerna, men skildrar även hur dessa naggas i kanten genom det dramatiska skeendet. Världens ände är en berättelse om personlig utveckling men också en berättelse om livsvillkor för människor och djur i ett storslaget men obarmhärtigt australiensiskt landskap.
egna rese- och yrkeserfarenheter säger Ali att bokens miljö och ranchen Timber Creek aldrig hade kunnat bli till. Men inspiration fick hon inte bara utifrån sina egna rese- och yrkeserfarenheter. Stor inspirationskälla till boken var också författare som hon läst under sin uppväxt. Hit hör exempelvis Roald Dahl och Laurie Lee. Namn från olika barnoch ungdomsböcker har också fått följa med in i Världens ände. Namnet Danny är exempelvis hämtat från Roald Dahls Danny – bäst i världen (1982), namnet Sissy från huvudpersonen i Tom Robbins Even Cowgirls get the Blues (1976) och namnet Gil efter Gilbert Grape i boken Varför deppar Gilbert Grape? av Peter Hedges. Även Lewis
Elisabet Härenstam
”Det är synd om hunden”
Om Maomaos längtan av Cao Wenxuan och Igor Oleynikov
Vad är det för en hund som rusar av och an genom dag och natt, vinter och vår? De uttrycksfulla, mångtydiga och innerliga bilderna är som musiken till en film om avsked och återkomst; om styrkan i kärleken.
Allra först satt jag där med boken i handen och min vuxenblick. Författaren från Kina. Illustratören från Ryssland. I mitt huvud brakade storpolitiken in. Där ställde sig två maktgalna män i vägen för mitt läsande av en barnbok. Varför är det ett trafikmärke som betyder ”förbud att stanna” på bokens framsida? Vad är det för hund, som rusar av och an i boken? Varför heter den Mao förresten? Maomao? Vad är det för berättelse det här?
Jag öppnade boken och såg två människor bortvända från varandra, var och en med hörlurar. Öst är öst och väst är väst, och aldrig mötas de två, Kipling dök upp i mitt huvud. Jag måste helt enkelt börja att läsa boken för de barn jag har inom räckhåll.
Elvaåringen. När hon lyssnat och uppmärksamt betraktat de vackra bilderna, sa hon
att ”om de ändå tagit av sig hörlurarna så de hörde vad den andra sa”.
Treåringen sa, ”det är synd om hunden … de kunde haft husen bredvid varann” sedan gled han ner ur soffan och försvann.
Författaren Cao Wenxuan skriver på försättsbladet:
Den här boken handlar inte bara om kärlek utan också om ständiga möten och avsked, om människans svårigheter och problem, om alla de komplicerade känslor hon inte kan tala om …Jag vet inte riktigt för vem jag har skrivit den, men om du förstår den tillhör den dig och du tillhör den.
De raderna gjorde mig intresserad av att få veta mer om författaren Cao Wenxuan. Född 1954 växte han upp på landsbygden under ”Det stora språnget”. När han var tolv år inleddes Kulturrevolutionen. Cao Wenxuan vet vad svält och hunger betyder, men han är oerhört försiktig när det närmar sig politiska frågor. Han säger i en intervju, att eftersom de intellektuella skickades ut på landsbyg-
den fick han ändå de allra bästa lärare. Cao Wenxuan är en mycket populär författare i Kina. Han är också romanförfattare men är mest känd för sin barnlitteratur. Barnboken är mycket viktig i kinesisk kulturpolitik och ska med ”soft power” spridas över världen.
Cao Wenxuan är vice ordförande i Beijings Writers Association, professor och doktorandlärare i Peking och översatt bl.a till engelska, tyska, franska, japanska, koreanska och nu svenska. Förutom Maomaos längtan, finns Fjäderns resa och Koppen som försvann/ Den sovande guden översatta. Den senaste boken delar han med Martin Widmark. Cao Wenxuan menar, att en barnbok inte alls behöver sluta lyckligt. ”Att ge exempel på lidande och tragik, ger barnen ett smakprov på livet som väntar dem”. Samtidigt vill han inte göra barnen desillusionerade. Det måste finnas hopp ändå.
Litteratur från hela världen representerar otaliga perspektiv på mänskligt liv och förtjänar att bli tillgänglig, inte minst för barn och unga. Men ofta skapar språket murar som förhindrar detta.
Bra översättningar är därför ovärderliga för barns kulturutbyte.
Peter Pan-priset har under tjugofem år hjälpt till att belysa detta i Sverige, genom att belöna kvalitativa översättningar av goda böcker. Varje år delas priset ut till en översatt barnoch ungdomsbok, ofta från ett mindre välkänt språk- eller
kulturområde som tidigare varit obekant för många. Priset har gått till text- och bildmakare från alla världsdelar, böcker som i praktiken raserat kulturgränser och öppnat nya perspektiv. De tjugofem vinnande titlarna har nu lästs på nytt av lika många artikelförfattare, vilka i sin tur representerar olika perspektiv: här deltar litteraturforskare, författare, illustratörer, förlagsredaktörer, pedagoger och bibliotekarier.
Vi hoppas att alla via antologins textläsningar får bege sig på en perspektivrik resa i tid och rum!
Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet, nummer 173.