Vill du komma i kontakt med Staffan så kan du mejla honom på staffan@homechurch.se
Vill du komma i kontakt med Alpha gå till www.alphasverige.se
Är du nyfiken på en alphakurs kan du klicka på
“Våra kurser” på hemsidan så får du veta mer och kan hitta en kurs som passar dig där du bor.
Pärlan Förlag
Lisasandsgatan 3
667 30 Forshaga
www.parlanforlag.se
© Staffan Hellström och Pärlan Förlag
Titel: Alla vill till himlen men få vill ju dö
Författare: Staffan Hellström
Foton och bilder i boken: Staffan Hellström
Bilder sidan 17, 61 från Pixabay
Tryckt av Kalejdoskop i Polen 2023
ISBN: 978-91-89775-15-2
Upptäckten
”Fynd förenligt med metastasering.”
– Marita, det här ser inte bra ut!
Det är september 2017. Jag är 49 år och gift med Marita som jag spanade in redan som 14-åring. Våra tre underbara döttrar är nu vuxna och finns lite utspridda i Sverige och Norge. Marita och jag är båda uppväxta i Jämtland, men har bott på några olika ställen på grund av mitt jobb som pastor inom Pingströrelsen. Vi är sedan många år
lingar och träningsmetoder utan resultat, släpper jag fram
– Min pappa dog i cancer och det startade med smärta i
Sjukgymnasten tar min rädsla på allvar och säger att vi naturligtvis ska göra en röntgen, så att jag förhoppningsvis ska
Nu har det gått nån vecka och väntan på svaret blir
Sagt och gjort, jag sätter mig i min fåtölj, loggar in på
1177 och läser de ödesmättade raderna ”Fynd förenligt med
6
Metastasering? Metastaser – är inte det cancer?
Jag fryser till is.
– Marita, det här ser inte bra ut!
Marita läser röntgensvaret.
Det blir knäpptyst mellan oss.
Ingen vågar säga något.
Stämningen, i vårt annars gemytliga hem, byts ut mot tjock rädsla.
Vi sträcktittar på serier hela dagen. Först ett avsnitt…så ett till … ett till … i väntan på att få tag på min läkare, för att få mer klarhet i de oroväckande raderna vi läst.
7
Döden och jag
Jag har ett ganska långvarigt förhållande med döden. Ett av de första minnena jag har av döden, är när jag som barn var med på min farmors begravning. Det finns också några andra händelser i min uppväxt som gör att dödens verklighet kommer nära:
Min gråtande pappa som sörjer sin bror efter att brodern dör i en tragisk arbetsplatsolycka.
En klasskompis som omkommer i en bilolycka.
De möten med döden som präglar mig mest är:
Min nära vän Ebbes död i en skoterolycka.
Min svärfar Davids död som kommer som en blixt
8
från klar himmel. Han blir bara 50 år.
Pappas korta kamp mot cancern som blir hans kropps överman.
Ebbe lär jag känna i mellanstadiet. Familjen flyttar till Nälden och börjar gå till den kyrka som också min familj går till. Som ensam troende på skolan är det en stor sak att få en vän som också är kristen, även om vi är otroligt olika. Ebbes familj står för något spännande och lite gränslöst i min ganska svartvita och fyrkantiga tillvaro. De har färgTV med fjärrkontroll, lyssnar på ABBA, åker vattenskidor och har en liten pool på gården!
Vi blir lite av ett radarpar som leker krig, bygger lego och sjunger i samma barnkör. Sedan blir vi ungdomar.
Vi åker vattenskidor och slalom, sjunger tenorstämman i ungdomskören, är underhållare på körresor. Vi är de där som sätter fart på en kväll helt enkelt.
Ebbe är ett mekaniskt snille. Han är otroligt duktig på motorer och alla fordon ska gå fort. Han trimmar till och med åkgräsklipparen!
Dagen innan den ödesdigra dagen träffar jag honom. Jag bor då på annan ort, men är hemma över jul och passar på att träffa min gamla vapendragare. Dagen till ära har han drevat om sin Yamaha SRV och det är dags för en provtur. Det finns de som kör snöskoter, sedan finns det de som hanterar en skoter som Ebbe gör! Det är svårt att förklara, men det känns som om han är överallt samtidigt och att inget ställe är omöjligt att köra på.
Morgonen därpå säger pappan, till en annan vän jag övernattar hos, att det skett en snöskoterolycka i Nälden och att en person har dött.
Direkt förstår jag att det är Ebbe!
9
Det jag är rädd för blir bekräftat ganska snart. Jag klär på mig och följer mållöst ett fruset skoterspår.
Med tårar i ögonen börjar jag sjunga för mig själv de två första versarna i den sång en av medlemmarna i gruppen Salt skrivit efter att hans pappa dött.
Livet kan vara vackert som en soluppgång
Där himlen är fri från varje moln
Men plötsligt som en blixt ifrån en himmel klar känns en iskall vind
Alla har vi haft någon som vi hållit av Som varit en del av våra liv
Och den som var vår mor vår far, vår bäste vän, finns inte längre kvar
När jag sedan kommer till refrängen känner jag att den tro mina föräldrar lever med, och som även jag har fått, ger mig tröst och hopp på riktigt.
Jag har en tro, som ger mig tröst och styrka
Att vi ska ses igen, när tiden tagit slut
Trots att skiljas var så svårt, så vet jag att du lever i ett ljus
I det hemmet som vi kallar Faderns hus1
Min svärfars död kommer också så plötsligt. Som nyinflyttade värmlänningar bor vi någon månad
1 Vi ska ses igen, av Anders Börjesson, från samlingsalbumet Salt 17 saltkorn
10
