www.thebookaffair.se
Text: © Helene Arkhem och Åsa Nyvall 2024
Förläggare: Alexandra Lidén
Redaktör: Jeanna Eklund
Sättning: Linnea Penta Allberg
Omslagsdesign: Eva Wilsson
Illustrationer: Elin Parmhed
Tryck: Scandbook AB, Falun, 2024
ISBN 978-91-89740-46-4
TRYGG & LYCKLIG KÄRLEK
Del 3. Hur ser ditt kärleksmönster ut?
Därför faller du för samma typ (igen och igen och igen …)
Är du fast i en negativ tankeloop?
Myten om det passionerade förhållandet
När svartsjukan tar över …
Del 4. Vem blir du när du blir rädd?
Rädslan har olika skepnader
kan vara förklädd
Stort test: Vilken rädslotyp är du?
Del 5. Konsten att bli modig i kärlek – svaret på allt är trygghet
Våga packa upp ditt bagage
Är du rädd för att visa rädsla?
Så gör du när rädslan slår till
Tanke, känsla och handling ger dig nycklar till förändring
att prata med hjärtat
I terapirummet: Så gick det för våra klienter
Till sist, några ord på vägen från oss
När två parterapeuter, som dessutom råkar vara goda vänner, möts är samtalsämnet givet: relationer. Eftersom vi bor i olika städer – Åsa i Göteborg och Helene i Stockholm – träffas vi inte så ofta som vi skulle vilja. Men när vi väl ses, då kan vi prata i timmar om relationer. Särskilt kärleksrelationer.
Den här vinterkvällen var inget undantag. Vi befann oss på restaurang Portal i Stockholm, och så snart vi hade satt oss till bords och beställt mat var samtalet igång. Medan snöflingorna yrde utanför fönstren diskuterade vi det som intresserar och engagerar oss mest: människors kollektiva längtan efter närhet. Alla människor har en längtan efter fysisk, emotionell och intellektuell närhet. Vi vill ha någon som kramar oss, bryr sig om oss och förstår oss.
Denna eviga kärlekslängtan! Vare sig vi är singlar, lever i relationer eller befinner oss i något oklart tillstånd däremellan, längtar vi efter närhet och tillhörighet. Vår längtan kan göra oss starka, modiga och gränslöst lyckliga. Men den kan också göra oss svaga, rädda och djupt olyckliga när vi inte får det vi längtar efter.
Ända sedan vår förra bok Kärlekens språk, om de fem sätten att visa kärlek, kom ut 2019, hade vi pratat om att skriva en ny relationsbok tillsammans. Det gjorde vi även denna kväll.
Men vad skulle nästa bok handla om? Som samtalsterapeuter har vi båda träffat många klienter, både enskilda och par. Gick det att hitta en gemensam nämnare till deras relationsproblem? Vad är det egentligen
som hindrar oss människor från att få uppleva den kärlek vi längtar så innerligt efter? Finns det något enkelt svar?
Lagom till desserten hade vi kommit på det. Svaret är rädsla. Det som hindrar oss från att älska och bli älskade är våra rädslor. Vi människor är så rädda för att bli övergivna, sårade, att inte duga, att förlora vår frihet och att välja fel partner. Det är först när vi känner oss lugna och trygga som vi kan uppleva genuin kärlek.
Ett kreativt flow uppstod där på restaurangen. Idéerna flödade och avlöste varandra. ”Det här måste vi skriva om!”, ”Ja, och det här!” Vi pratade om våra erfarenheter som terapeuter, om de vanligaste rädslorna vi hade noterat hos våra klienter. Självklart utan att avslöja namn eller detaljer, som samtalsterapeut har man tystnadsplikt. Vi identifierade fyra olika rädslotyper, var och en med sitt sätt att reagera och agera.
När den vänliga servitrisen frågade om vi önskade något mer bad vi om papper och penna. Servitrisen återkom och bad om ursäkt, hon kunde inte hitta något skrivpapper. Det enda hon hittade var en bunt med gamla menyer, utskrivna på papper. Kunde vi skriva på dem, på baksidorna? Det kunde vi.
Vi antecknade allt vi ville ha med i boken på restaurangens matsedlar.
Vi skulle skriva den bok vi själva saknat och velat läsa innan vi utbildade oss till samtalsterapeuter. Det skulle bli en handbok för alla som vill ha trygga, lyckliga och hållbara relationer.
När vi lämnade restaurangen hade vi ett färdigt synopsis. Högst upp på ett av pappersarken stod titeln till vår nya bok med versaler: ÄLSKA UTAN RÄDSLA.
Några månader senare hade vi ett bokkontrakt. Det fantastiska teamet Alexandra Lidén och Alexandra Torstendahl på bokförlaget The Book Affair blev lika entusiastiska över bokidén som vi själva. Det fanns ingen tvekan, de ville ge ut vår bok.
Nu är boken Älska utan rädsla här – och vi är otroligt stolta över den. Vi hoppas att du kommer att tycka om boken lika mycket som vi gör.
Åsa och Helene
Grattis, verkliG e N G rattis! Du har just gjort ett viktigt val. Det spelar ingen roll om du just nu är singel, sambo, gift, särbo eller har en oklar relationsstatus. Genom att välja att läsa denna bok har du tagit första steget mot trygga, lyckliga och hållbara relationer.
När du läser boken kommer du att ge dig själv kunskaper som på riktigt kan förändra ditt liv. Du kommer att förstå hur kärlek och rädsla hänger ihop och hur falska tankar kan kicka igång omedvetna mönster i dina relationer. Mönster som kan förstöra förhållanden som egentligen är – eller kan bli – riktigt bra. I den här boken får du de råd och enkla verktyg du behöver för att skapa trygg, lycklig och hållbar kärlek i ditt liv.
Men framförallt kommer du att reda ut vilka dina egna rädslor är och hur just du beter dig när rädslan slår till. Du kommer även att förstå dina medmänniskor bättre och kunna möta dem på ett sätt som gör era relationer trygga och kärleksfulla.
Ingen av oss kan undvika att bli rädd i olika situationer. Och det är inte heller något som vi ska eftersträva. Rädslan är en viktig känsla. Den hjälper till att skydda oss när det sker något som kan vara farligt. Det som vi däremot behöver reda ut, inom oss själva, är vilka rädslor som är relevanta och vilka som inte är det.
Många av oss går runt och bär på sanningar som inte alls är sanna. Kanske är du en av dem som tror att du vet hur ett förhållande kommer att utvecklas – och som tror att du vet vad din partner tänker och hur hen ska agera.
Du kan också vara präglad av smärtsamma erfarenheter som ligger obearbetade. När du kommer i en situation som påminner dig om din tidigare upplevelse blir du rädd. Men egentligen är du inte rädd för en ny kärleksrelation. Du är rädd för smärtan du upplevde i tidigare, dåliga relationer.
Så hur kan vi bli fria från falska rädslor? Det första steget är att förstå varifrån rädslorna kommer. Nästa steg är att rensa bort alla föreställningar om vad som kanske kan hända. Det kommer du att få hjälp med längre fram i boken. Det är först när du har befriat dig från falska rädslor som du kan älska fullt ut. Då slipper du gång på gång hantera sådant som du egentligen inte behöver lägga vare sig tid eller energi på.
När en rädsla uppstår har du en instinkt som direkt kickar igång för att skydda dig. Det går oftast på en millisekund och så har rädslan aktiverat ett beteende. Vilket beteende det är beror på din rädslotyp. Kanske blir du konfrontativ och vill anfalla – eller så tar du ett steg tillbaka. Kanske zoomar du ut och agerar som att allt är som det ska. Eller så läser du snabbt av läget och anpassar dig efter situationen.
Du har alltså ett inbyggt, uråldrigt biologiskt system som hjälper dig när du känner dig hotad. Det låter ju bra och enkelt! Men så enkelt är det dessvärre inte. Dessa gamla instinkter kommer från en annan tid. Det är sällan vi nutidsmänniskor blir hotade av vilda djur som vill slita oss i stycken. De hot vi kan uppleva idag ser annorlunda ut. Om vi håller oss till relationer så är det största hotet vi kan uppleva att bli övergivna, fysiskt eller psykiskt. Det kan göra oss rädda, ja faktiskt livrädda.
När du upplever rädsla i en relation och ditt agerande förändras, kommer din partner att uppleva att något är annorlunda mellan er. Och det väcker i sin tur en rädsla i honom eller henne.
För att komplicera det hela ytterligare så har även din partner en instinkt, en rädslotyp som aktiveras när hen blir rädd. Din partner kan attackera dig med hårda ord eller tystna och gå undan. Eller så zoomar hen ut och blir passiv, vilket gör att du upplever att din partner inte ser dig eller bryr sig om dig. Oavsett vilken strategi din partner har så kommer det leda till att din egen strategi förstärks. När den blir tydligare, kommer
även din partners strategi att bli starkare. Och så fortsätter det, i en evig loop av rädslor, tills någon av er ger upp.
Som du förstår leder detta aldrig till att ni kommer till en bättre plats i er relation. Tvärtom! När falsk rädsla kliver in och ni inte vet hur ni ska hantera den, är det första steget till att relationen sakta men säkert försämras. Till slut känns relationen allt annat än bra. Du känner dig missförstådd och osedd, din partner känner likadant. Kommunikationen mellan er är riktigt dålig och ni hamnar ofta i konflikt. Läget känns hopplöst, både du och din partner tvivlar på om relationen är värd att satsa på. Ni tror båda två att era problem beror på att ni är olika och har olika behov.
När vi terapeuter möter par är det en stor ögonöppnare för dem när vi uttrycker just detta:
Ni behöver inte vara oroliga för konflikter, meningsskiljaktigheter eller att ni har olika behov.
Ni kan faktiskt vara hur olika som helst – och tycka hur olika som helst! Allt det där går att lösa, om det finns ett ömsesidigt intresse att jobba med relationen. Det viktiga är att ni är observanta på om rädslan, på falska grunder, har gjort entré i er relation.
Det är just den falska rädslan som ställer till det. Den leder till att många par väljer att gå skilda vägar, trots att kärleken egentligen är väldigt stark. Motsatsen till kärlek är inte hat, som många tror. Det är rädsla!
I en kärleksrelation kommer det alltid att finnas ett uns av rädsla. Det är naturligt; relationen är något fint som du är rädd att förlora. Något som du vill ha kvar eftersom det bringar så mycket mening och lycka i ditt liv. Och det är helt okej att vara rädd när rädslan inte beror på falska fantasier. Det kan faktiskt till och med vara bra. När du förstår hur rädslan uppstår och du vet hur du ska agera när det sker, kan du använda rädslans mekanism till något som gynnar dig. Ja, rädslan kan faktiskt stärka dina relationer och ge dig allt det som du är värd.
Och det är precis det som den här boken handlar om. Du kommer, när du har läst boken, att ha förståelse för hur rädsla och kärlek hänger ihop. Vi berättar om kärlekens olika faser, hur rädsla kan uppstå och hur den
kan påverka och hindra dig. Vi kommer även att ge dig viktiga nycklar till hur du kan bli fri från onödig rädsla som kan stå i vägen för din lycka. Du får kunskap om de fyra olika rädslotyperna som finns och hur de agerar när de blir rädda. Det finns också ett gediget test i boken som ger dig svar på vilken rädslotyp just du är.
Med vår bok får du helt enkelt allt du behöver för att kunna skapa och bibehålla trygga och kärleksfulla relationer!
• Vi rekommenderar att du först läser boken från pärm till pärm och sedan låter den få finnas med i ditt liv som en trygg och pålitlig kompis. En kompis som du alltid kan återkomma till. Använd boken som en handbok och dyk in i de delar som känns aktuella för dig i olika situationer. Är du sugen på att direkt ta reda på vilken din rädslotyp är kan du starta med att göra det stora testet i del 4 och därefter, utifrån kunskapen du får om dig själv, ta dig an boken från pärm till pärm.
• Prata gärna med dina nära och kära om rädslor i relationer och sprid kunskapen! Ju fler som förstår detta, desto enklare och mer okomplicerade relationer får du. Du kommer långt genom att agera och möta andra på rätt sätt när de är rädda. Men om båda i en relation har samma medvetenhet blir livet tillsammans ännu enklare och härligare.
Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela.
så i N sikts F ullt beskrev den engelske diktaren och prästen John Donne (1572–1631) mänskliga relationer. Trots att dikten skrevs för 400 år sedan är den lika aktuell nu som då.
Vårt behov av relationer är grundläggande och djupt rotat i vår biologi. Som barn är vi helt beroende av våra vårdnadshavare för att kunna överleva. Vi vet, inom oss, att vi behöver en vuxen människas omsorg för att få mat, värme och skydd. Vår största skräck är att bli övergivna. Vi föds med denna rädsla. Så vad gör vi för att våra föräldrar inte ska överge oss när vi är nyfödda? Jo, vi skriker! Högt och gällt. Den som har hört en hungrig bebis vråla vet att det är ett skrik som är svårt att ignorera. Det är ett skrik för livet.
Bebisar har även en annan strategi för att inte bli övergivna: den stora charmoffensiven. De ler mot sina föräldrar, kuttrar och jollrar för att visa sin tacksamhet och förnöjsamhet när de är trygga.
Ja, relationer är viktiga – inte bara för att säkra vår överlevnad när vi är bebisar. Vi behöver ha människor i våra liv för att utvecklas. Vi lyssnar på andra, lär oss av dem och speglar oss i dem. Mänskliga, nära relationer är nödvändiga för att vi ska växa, både fysiskt och mentalt. Känslan av att tillhöra ett sammanhang, ett ”fastland” och en flock, gör oss trygga.
När vi är små är flocken oftast vår ursprungsfamilj.
Som bebisar skriker vi, men i småbarnsåldern tar vi oftast till andra strategier för att inte bli utstötta av flocken. Vilka knep som fungerar bäst varierar. I vissa familjer fungerar det bäst att vara tyst och knappt märkas, i andra är det klängiga ungar som belönas med uppmärksamhet.
I en tredje familj är det duktiga, hjälpsamma barn som har störst chans att få stanna i värmen hos flocken.
En annan vanlig strategi är att barnet blir inkännande och hela tiden pejlar av föräldrarnas sinnesstämning: Är föräldrarna ledsna, arga, stressade, irriterade …? Barnet börjar ta ansvar för föräldrarnas välmående och tar fram sin mest glada, pigga och roliga sida – allt för att hålla föräldrarna på gott humör.
Vi gör allt vi kan för att skydda oss från den smärta som det innebär att bli övergivna. Vi hittar strategier när vi är små, men även när vi är vuxna. För det är så här: Rädslan för att bli lämnad ensam försvinner inte med åldern. Den antar bara en annan form.
För oss som arbetar som samtalsterapeuter är det här tydligt. Många av de klienter vi möter i terapirummet har problem med sina kärleksrelationer: De träffar aldrig den rätte eller rätta, de känner sig svikna, de är svartsjuka, de känner sig otillräckliga … Problemen kan variera, men grundorsaken är densamma: rädsla.
Vi träffar även par i terapi. Många par har egentligen de bästa förutsättningarna för att skapa en varaktig och lycklig relation, men är alltför rädda för att kunna älska varandra fullt ut. Ibland är det bara den ena parten som är rädd, ibland är det båda.
Rädsla kan lätt ”smitta av sig”. Om den ena parten i en relation känner sig otrygg kommer det att märkas. Signalerna – som kan vara subtila eller tydliga – kan förmedlas genom kroppsspråk, ton, röstläge, handlingar och kommentarer. Det dröjer oftast inte länge innan även den andra parten känner sig osäker och tänker: ”Är relationen verkligen värd att satsa på när partnern beter sig så där?” Snart är båda parterna inne i en ond spiral av rädslor som avlöser varandra. En spiral som kan vara svår att bryta.
v i, å sa och hele N e , träffar som sagt många klienter vars stora problem i relationer är otrygghet och rädsla. De flesta av dessa klienter är omedvetna om den egentliga orsaken när de börjar gå i samtalsterapi. I boken kommer du att få ta del av autentiska berättelser om personer som sökt terapihjälp hos oss. De har alla godkänt att vara med som exempel i boken. Som terapeuter har vi självklart tystnadsplikt, och för att garantera de verkliga personernas anonymitet har vi ändrat uppgifter som namn, ålder och ibland även kön och sexuell läggning. Alla sådana saker är egentligen ointressanta och saknar betydelse. Relationsrädsla kan drabba oss alla – och kanske kan du känna igen dig i någon av våra klienter. Vi har valt att kalla dem Klara, Didrik, Staffan och Anna, och här får du möta dem för första gången. Våra klienter återkommer längre fram i boken, och du kommer få följa med på deras resor mot att vända sina rädslor till trygghet.
Klara: ”Mitt temperament skrämmer män”
Klara, som är i 30-årsåldern, har precis blivit lämnad av sin stora kärlek, Kasper. De hade haft ett på-och-av-förhållande i några år. Klara börjar gå i enskild samtalsterapi för att komma vidare efter relationen med Kasper. Hon vill även lära sig kommunicera bättre i framtida relationer.
–Det kommer att ta ett tag innan jag är redo för att bli ihop med någon. Men den dag det händer vill jag kunna uttrycka mina åsikter på andra sätt än med hårda ord, säger Klara.
Hon beskriver sitt förhållande med Kasper som passionerat.
–Det var mycket starka känslor mellan oss, vilket var härligt. Vi uppvaktade varandra på de mest romantiska sätt. Men det fanns också mycket svartsjuka, vilket ofta resulterade i högljudda gräl. Jag är en typisk känslomänniska, med hett temperament. Min mamma är likadan, så jag har kanske ärvt det från henne. Jag tror att min personlighet kan skrämma bort vissa män. Kasper och jag var ganska lika. Vi kunde beskylla varandra för att vara otrogna och skrika åt varandra, för att sedan vara ångerfyllda och försonas och ha fantastiskt sex, säger Klara.
Men till slut blev svartsjukan och bråken för mycket.
–I början tyckte jag att svartsjukan gav lite krydda till relationen. Men till slut blev det för mycket bråk, det blev för destruktivt trots att vi älskade varandra. Under vårt sista gräl sa vi så många hemska saker till varandra att det blev omöjligt att reparera förhållandet. Kasper gjorde slut, och trots att jag visste att förhållandet inte var bra för någon av oss blev jag förkrossad. Det gjorde så förbannat ont att bli lämnad.
Klara drömmer om en relation där det finns plats för både mycket kärlek och starka känslor – men där det även finns ett lugn.
–Jag förstår att jag måste börja med att hitta det där lugnet och tryggheten inom mig. Men hur gör man?
Didrik: ”Jag håller mig borta för att slippa konflikterna”
Didrik, 42, lever i en relation med André. De har varit ett par i femton år och har en treårig dotter tillsammans. Didrik beskriver sitt och Andrés förhållande som i grunden kärleksfullt och stabilt. De har haft några kriser under åren – men har hittills haft en ömsesidig vilja att lösa problem, vilket har varit till stor hjälp. De har även gått i parterapi i perioder, på Andrés initiativ.
–Vi har lärt oss mycket när vi har gått i terapi tillsammans, framförallt hur vi kan bli bättre på att kommunicera och att kompromissa fram lösningar. Speciellt när det gäller små vardagliga saker, till exempel hushållssysslor. Men när det kommer till större problem är det svårare, säger Didrik.
–Just nu har jag och André haft helt olika behov, känns det som. Han vill göra saker tillsammans hela tiden, medan jag längtar efter mer egentid. Jag vill helst slippa socialt umgänge en tid framöver. Det kan bero på att jag har haft det väldigt tufft på jobbet det senaste året och tror faktiskt att jag är på gränsen till utbränd. Men det skulle André inte förstå. Didrik skulle gärna vilja åka ensam på semester men det vågar han inte säga till sin man.
–Jag vet att André skulle bli ledsen och arg om jag ens skulle föreslå det. Han skulle känna sig bortvald. Jag vill inte såra honom. Han är så snäll och gör verkligen allt för mig och vår dotter.
Didrik beskriver förhållandet så här: ”Ju mer ensamtid jag vill ha, desto klängigare och mer krävande blir André. För att undvika konflikter och få tid för sig själv stannar Didrik kvar på jobbet några kvällar i veckan. Han skyller på att han har mycket att göra, vilket inte är sant.
–Min man klagar på att jag är frånvarande, både fysiskt och psykiskt. När jag är hemma ägnar jag tid åt vår dotter, men annars orkar jag inte med något umgänge. Jag sitter mest i soffan och tittar på streamade tvserier. När André föreslår att vi ska göra saker tillsammans, gå ut på restaurang eller resa någonstans, svarar jag oengagerat och svävande: ”Ja, det vore ju trevligt någon gång …”
Didrik förstår att hans beteende är ohållbart, men vet inte hur han ska bryta det.
–André är en fantastisk människa och jag älskar honom verkligen. Jag är uppriktigt ledsen för att jag inte kan vara den man som han förtjänar.
Ibland funderar jag på att göra slut – mest för att slippa bli lämnad av honom. Om det är jag som gör slut, har jag i alla fall någon sorts kontroll över situationen. Fast egentligen vill jag inte alls göra slut. Jag älskar min man.
Staffan: ”Min värsta mardröm är att bli ensam”
Staffan, 55, var skeptisk till att gå i terapi. Men när hans syster berättade hur bra det varit för henne bestämde han sig för att prova. Hans ursprungliga syfte var att bearbeta svåra barndomsminnen. Under den första sessionen berättar Staffan om sin uppväxt. Båda föräldrarna missbrukade alkohol och deras äktenskap var olyckligt. Pappan var våldsam mot mamman och hade andra kvinnor. Mamman hotade ofta att lämna pappan, men sa till barnen att hon stannade kvar för deras skull. Det var först när Staffan och hans syster flyttat hemifrån som mamman tog ut skilsmässa.
Staffan bestämde sig redan som tonåring för att inte bli som sin pappa. Han lovade sig själv att han aldrig skulle dricka alkohol, aldrig vara hotfull mot en partner och aldrig vara otrogen. Det är löften som han hittills har hållit.
Idag lever Staffan med Samira. De är gifta sedan tjugo år och har två tonårsbarn tillsammans. Under den andra terapisessionen börjar Staffan berätta om sitt äktenskap.
–Jag och min fru hade det bra tillsammans de första tio åren, men sedan blev det gradvis sämre. Det låter som en sliten klyscha, men vi gled ifrån varandra. Eller, det var mest hon som började glida ifrån mig. Vi började leva parallella liv under samma tak. Dessutom blev min fru helt ointresserad av att ha sex med mig. Så är det fortfarande. Nu har det gått nästan femton år sedan vi hade sex senast, trots att vi delar sovrum och
dubbelsäng. Det låter kanske konstigt. Men man vänjer sig.
Staffan säger att det enda han och hans fru har gemensamt nu är barnen och villan. Parets samtal handlar mest om praktiska saker, som vems tur det är att storhandla eller vem som ska skjutsa barnen till deras träningar.
–Vi har en fasad utåt, som en lycklig och lyckad familj. Ingen av våra grannar skulle tro att vårt äktenskap är så dåligt som det är.
–Jag och Samira pratar aldrig med varandra om riktiga, viktiga saker. Vi pratar aldrig om oss själva eller om vårt förhållande. Det låter sorgligt, men det är så det är. Jag lever i ett kärlekslöst, men tryggt äktenskap.
Vi har skapat ett bra liv tillsammans. Vi har ett fint hus, två bilar, båt och ett stort umgänge. Det är välordnat och det har alltid varit viktigt för mig att ge mina barn en trygg uppväxt. Det verkar som om det är lika viktigt för Samira, säger Staffan.
Trots att han saknar närhet både emotionellt och fysiskt, ser Staffan inga lösningar. Att prata med Samira om vad han saknar känns inte som ett alternativ.
–Jag är rädd att det skulle leda till att hon lämnar mig. Så jag väljer att inte väcka den björn som sover, som det gamla ordspråket lyder. Att bli lämnad, det är min värsta rädsla. Jag lever hellre i ett kärlekslöst men tryggt förhållande än lever ensam. Det är säkert kopplat till min barndom. Jag borde ta itu med min rädsla, det borde jag. Men jag vågar inte.
Anna: ”När jag visar vem jag är så tar det slut”
Anna, som är i övre 20-årsåldern, är i stort sett nöjd med sitt liv. Hon har ett bra jobb, en fin lägenhet och många vänner. Det enda som saknas, enligt Anna själv, är en pojkvän. Hon längtar efter någon att dela sitt liv med. De flesta av hennes vänner lever i fasta förhållanden och Anna kan ibland känna sig utanför när de andra umgås parvis. Hon dejtar en del och har inga problem att få kontakt med människor. Men att inleda en relation och få den att hålla är svårare. Hennes längsta förhållande hittills varade i drygt ett år.
–Det är som om jag kommer till en viss punkt, berättar Anna under den första terapisessionen.
–I början av en relation är jag inte riktigt mig själv. Det är som om jag spelar en roll som den perfekta flickvännen. Jag är alltid positiv, glad och hjälpsam och visar aldrig om jag är ledsen, arg eller irriterad. Jag vågar knappt ha en egen åsikt, jag bara håller med, säger hon.
–Jag vill att killen jag träffat ska tycka om mig, tycka att jag är underbar. Jag lägger även mycket energi på mitt utseende, visar mig sällan osminkad i början.
Anna tycker att hennes relationer ofta följer samma mönster: När hon, efter en tid, börjar visa andra sidor av sig själv, förändras relationen.
–Det är som om killarna inte står ut med att se vem jag egentligen är. Om jag inte är perfekt, så lämnar de mig. Det känns som om jag är ”den eviga singeln”, och det vill jag inte vara. Jag drömmer om att träffa den stora kärleken, gifta mig och skaffa barn.
–Men jag behöver hjälp med att förstå hur jag ska bete mig i en relation. Jag vill kunna vara mig själv och bli älskad ändå, säger Anna.
Det finns två grundläggande drivkrafter: rädsla och kärlek.
När vi är rädda drar vi oss tillbaka från livet.
När vi älskar öppnar vi oss för allt som livet har att erbjuda.
John Lennon, musiker
k ä N slor Na är våra väG visare i livet
k ärlek och rädsla är två medfödda grundkänslor. Kärlek är vår längtan efter att känna samhörighet med andra. Kärlek gör oss hela, starka, glada och kreativa och får oss att känna att livet har en mening.
Men vad är egentligen kärlek, om vi pratar om romantisk kärlek? Den frågan har människor grubblat över sedan urminnes tider. Många filosofer, psykologer, poeter, präster, biologer och forskare har gjort egna tolkningar av vad kärlek är, utifrån sina studier och erfarenheter. I våra dagar är kärlek ett återkommande tema i sånger, böcker, filmer, tv-program (speciellt reality-tv), poddar, bloggar och annan populärkultur.
Men trots att så mycket handlar om kärlek finns det ingen definitiv definition av denna grundkänsla. Däremot finns det flera teorier om varför vi människor kan känna kärlek.
Ett skäl är överlevnad. Starka, känslomässiga band gör att vi människor bryr oss om varandra. Vi skyddar och stöttar varandra i farliga situationer.
Ett annat skäl är fortplantning och människosläktets överlevnad. Känslor av attraktion och samhörighet leder till parbildning, sex, barn och föräldraskap. Om föräldrarna, förenade i kärlek, vaktar och vårdar avkomman tillsammans, får barnet den bästa möjligheten att överleva.
Att känna sig älskad och att älska andra gör att vi känner tillhörighet och lycka. När vi känner kärlek till en annan person vill vi investera tid
och energi i relationen. Kärlek får oss att öppna oss, får oss att växa.
Rädslan däremot, gör oss slutna och avstängda. Vi får tunnelseende, kan inte tänka klart och tolkar allt omkring oss negativt. Vi blir dåliga på att kommunicera: vi kan inte uttrycka vad vi känner och behöver – och vi blir usla på att lyssna på våra medmänniskor. Vi lyssnar selektivt, utan att vilja förstå. Det mesta vi tar in med våra sinnen, och de flesta analyser vi gör, är färgade av vår rädsla.
Rädslans främsta funktion är att skydda oss. Det är i grunden en bra och hjälpsam funktion som har hjälpt oss människor att överleva. Om ingen av våra förfäder på savannen hade känt fruktan för den sabeltandade tigern – och alla andra bestar som ville döda oss – hade människans historia här på jorden troligtvis blivit ganska kort. I tidernas begynnelse behövde vi vara uppmärksamma på faror, och rädslan skärpte våra sinnen.
Rädslan hjälper oss på kort sikt – men kan få negativa konsekvenser på lång sikt, om rädsla och oro blir ett normaltillstånd.
Vi känner oss rädda i två situationer:
1. När vi förlorar något som är värdefullt för oss.
2. När vi tror att vi kommer att förlora något som är värdefullt för oss.
I den första situationen är förlusten ett faktum. Vi vet att förlusten kommer att påverka och förändra våra liv. I den andra situationen är förlusten en möjlig risk, som egentligen bara finns i vår fantasi.
Den andra typen av rädsla grundar sig i falska tolkningar och fantasier, alltså föreställningar om vad som skulle kunna hända. Detta ställer till det i våra relationer. Rädslan hindrar oss från att älska och bli älskade.
Den som saknar en inre trygghet har svårt att öppna sitt hjärta. Rädda personer bygger murar runt sina hjärtan för att skydda sig.
Det finns många sätt att kategorisera kärlek – och dessutom kan olika kulturer och samhällen ha sina egna uppfattningar om vad känslan innebär. Här är några vanliga sorters kärlek:
1. Romantisk kärlek
Kärlek mellan partners som inkluderar attraktion, ömhet, tillgivenhet och omtänksamhet.
2. Familjär kärlek
Kärlek mellan familjemedlemmar, alltså mellan föräldrar och barn, syskon och andra släktingar. Kärleken har sin grund i blodsband eller nära band som utvecklats över tid.
3. Vänskaplig kärlek
Kärlek mellan vänner. Den baseras på gemensamma intressen och tillit.
4. Platonisk kärlek
En icke-sexuell kärlek som är baserad på känslomässig anknytning och vänskap.
5. Självkärlek
Självkärlek innebär att man kan älska och acceptera sig själv, med både styrkor och svagheter.
6. Agape-kärlek
En osjälvisk kärlek till medmänniskorna, där generositet och medkänsla betonas. Agape-kärlek innebär handlingar som görs utan egen vinning. Agape är ett grekiskt ord som betyder kärlek.
De här kategorierna är inte strikt separerade. Kärlek kan vara komplex – en och samma person kan förstås uppleva olika sorters kärlek samtidigt.
k ä N slor uppstår i Nom oss i olika situationer och deras syfte är att hjälpa oss att ta hand om oss själva. Trots omfattande forskning finns det ingen vedertagen definition av vad känslor egentligen är. Den amerikanske psykologen och forskaren Silvan Tomkins (1911–1991) identifierade nio så kallade grundkänslor i sin affektteori. Grundkänslorna är medfödda och vi har dem redan som bebisar, vilket hjälper oss att utvecklas.
Grundkänslorna är universella – alla människor i hela världen kan känna dem. Varje känsla har en funktion som får oss att reagera och agera på ett visst sätt.
Grundkänslorna fungerar som våra vägvisare i livet. De vill berätta saker för oss, men det gäller förstås att kunna tolka dem rätt. Känslorna kan växla snabbt. Du kan till exempel sitta och prata med någon och känna intresse för din samtalspartner, men om hen plötsligt säger något som du uppfattar som kränkande kan ditt intresse bytas mot ilska på en millisekund.
Starka känslor går inte att ignorera – de tar plats i både kropp och sinne. Många människor är dock duktiga på att dölja sina känslor, vilket oftast beror på att de fått höra under uppväxten att känslor inte ska synas eller ta för mycket plats. Risken med att ”lägga locket på” sina känslor är att vi inte sätter tydliga gränser i våra relationer. I exemplet ovan kan det vara nödvändigt att visa ilska och säga ifrån när någon kränker oss.
Kärlek – som även kan betecknas som glädje – och rädsla är två grundkänslor som ger oss helt olika impulser. Kärlek är en positiv känsla som
får oss att vilja stanna kvar, medan rädsla är en negativ känsla som får oss att vilja fly.
Här är grundkänslorna, deras funktioner och exempel på vilka impulser de kan ge:
Kärlek/glädje
Funktion: Öka det behagliga, vilket ger dig en känsla av välbefinnande och tillfredsställelse.
Din impuls: Du vill behålla känslan och stanna kvar i aktiviteten eller situationen.
Rädsla
Funktion: Rädslan skyddar dig från faror, den får dig att undvika dem.
Din impuls: Du vill fly från det som gör dig rädd. Rädslan kan även göra dig passiv och avstängd.
Intresse
Funktion: När du känner dig intresserad och nyfiken vill du ta reda på mer.
Din impuls: Du vill närma dig och undersöka med öppet sinne.
Förvåning
Funktion: Känslan får dig att stanna upp och tänka efter.
Din impuls: Du tar in ny information och omvärderar.
Sorg
Funktion: Sorgen gör att du stannar upp och reflekterar över din förlust.
Din impuls: Reaktionen kan variera. Somliga gråter och lever ut sin sorg. Andra blir passiva, drar sig undan och grubblar.
lär dig konsten att bli modig och trygg i kärlek
Motsatsen till kärlek är inte hat. Det är rädsla. Det är ofta våra rädslor som gör oss osäkra och olyckliga när det gäller kärlek.
Vi är rädda för så mycket i relationer: För att inte duga, för att såra andra, för att förlora vår frihet, för att välja fel partner …
Ur våra rädslor föds falska tankar som kickar igång urgamla överlevnadsstrategier. Vi kämpar, flyr, blir passiva eller anpassar oss. Det är beteendemönster som kan få förödande konsekvenser för våra kärleksliv.
I boken Älska utan rädsla berättar parterapeuterna Åsa
Nyvall och Helene Arkhem om grunden till våra rädslor, hur vi reagerar och hur mönstren kan brytas. Här finns ett gediget personlighetstest som ger svar på vilken rädslotyp du är – och hur du agerar i relationer. Är du en Konfronterare, Distanserare, Stagnerare eller Anpassare?
Svaret finns i Älska utan rädsla – handboken för dig som längtar efter en lycklig, trygg och hållbar relation.
Det är först när du är trygg som du kan älska på riktigt och bli älskad tillbaka.