SJUK VÅRD
1
Sjuk vård inlaga.indd 1
2022-06-22 12:37
DAN ANDERSSON
SJUK VÅRD Diagnos av ett system i kris
STOCKHOLM 2022
3
Sjuk vård inlaga.indd 3
2022-06-22 12:37
Dan Andersson: Sjuk vård. Diagnos av ett system i kris Leopard förlag, Björngårdsgatan 15, 118 52 Stockholm www.leopardforlag.se © Dan Andersson Omslag: Katrin Uddströmer, A bit graphic Tryck: ScandBook, EU 2022 ISBN 978-91-89145-84-9
4
Sjuk vård inlaga.indd 4
2022-06-22 12:37
Innehåll
Inledning 7 Sjuk vård 9 Sjukvården som system 12 Hur stor är bristen på kapacitet? 18 Fragmentiserad vård och undvikbar död 22 Ger skatten många vårdtimmar? 27 Plats för förlossning 31 Ålder och vårdens resurser 34 Vårdmarknader och ransonering av vård 37 Ska avstånd till universitetssjukhus avgöra tillgång till vård? 44 Ska staten styra hela sjukvården? 47 Staten släppte kontrollen 52 Tar ny teknik bort behov av sjukhus? 55 Stängda dörrar till akuten? 61 Därför brist på specialister 68 Patientens rätt 71 Förluster med vinstdriven vård 75 Alltmer administration 78 Teknik, integritet och reglering 82 Behålla personal i offentlig verksamhet 89 Så tog näringslivet kontrollen 92 Saknar sjukvården integritet? 98 5
Sjuk vård inlaga.indd 5
2022-06-22 12:37
Ett nytt recept för hälso- och sjukvården 105 Tack 114 Litteratur 117
6
Sjuk vård inlaga.indd 6
2022-06-22 12:37
Inledning
”Att du som inte jobbar på ett sjukhus kan beskriva hur vi har det är förvånande. Detta är en bomb! Jag håller med om allt.” Freddi Lewin, läkare och före detta verksamhetschef, angående Sjuk vård
S
juk vård vill besvara frågan om svensk vård är på rätt väg och sätta siffror på hur stort uppdraget faktiskt är. Den här
boken redovisar nackdelarna med de vanligaste förslagen till lösningar och visar resultatet i länder där de redan har prövats. Den är en uppriktig redovisning som inte viker undan från problemen. Det som i politiken nu föreslås som lösningar för en stressad vård är i själva verket steg bort från en önskvärd utveckling. En utveckling som skulle innebära fler timmar med patienten och mindre stress i arbetet. Boken ger svar till dem som undrar varför det är kris i förlossningsvården och i vården för äldre samtidigt, och hur det hänger ihop. De tusentals politiker och tusentals administratörer, som också är kommunala arbetsgivare, får underlag för att granska sin roll och sitt ansvar. Lagstiftare och teknokrater på riksnivå ställs inför frågan om sjukvården inte kan styras bättre. Olika delar av redovisningen kan vara kända sedan tidigare, men inte som här sammanfogade med förklaringar som leder fram till vilka insatser som är mest angelägna. 7
Sjuk vård inlaga.indd 7
2022-06-22 12:37
Kring år 2011 frågade jag ekonomidirektören varför Karolinska Institutet (KI) inte utbildar fler sjuksköterskor? Vi kan inte utbilda fler än vad finansdepartementet ber oss att producera, var hennes självklara svar, i samband med föredragning av förslaget till budget för KI. Vid sammanträdet kunde jag räkna ut ett stort gap mellan befolkningsutvecklingen i Stockholms län och utbildningstakten vid KI och där väcktes ett intresse för vårdpolitik och särskilt utbildning för vårdprofessioner. Av ekonomidirektörens korrekta svar har jag dragit slutsatsen att något är fel i statens finanspolitik och att det allvarligt påverkar vårdens resurser och befolkningens livskvalitet. Sedan dess har jag grubblat över flykten från vårdetiken och bristen på vård, därför denna bok.
8
Sjuk vård inlaga.indd 8
2022-06-22 12:37
Sjuk vård
S
vensk sjukvård styrs de facto av två parallella system. Ett som syftar till individuell nytta och ekonomisk nytta och ett
allmänt vårdsystem som syftar till befolkningshälsa, med restriktioner för kostnader. De två systemen har skilda ambitioner och strävar därför också efter olika resultat. En fungerande marknadsekonomi har drivkrafter att fördela resurser till verksamheter där de ger större ekonomisk nytta. I det samlade hälso- sjukvårdssystemet är det ofta tvärtom. Hur väl befolkningens hälsa och liv som genomsnitt skyddas beror särskilt på hur vården fördelas mellan regioner och mellan delarna av regionen oavsett företagsnytta. Tidigare var det offentliga myndigheter som styrde lokalisering av vård dit befolkningen bor. Sveriges goda befolkningshälsa har förklarats av unikt låga skillnader mellan regioner. Nu styrs fördelningen alltmer av var det passar privata producenter att erbjuda vård. Marknadskrafter leder till mer resurser i utbildningstäta regioner. Sveriges unikt få vårdplatser orsakar överdödlighet. Bristen på kapacitet ger låg handlingsfrihet i pandemier och särskilt hög dödlighet i regioner med stor befolkning. Integriteten påverkas när vårddata hamnar i allt fler händer. Det självklara borde vara att det intima du berättar om dig och anhöriga stannar hos de få i personalen som måste veta. Du kan nog lita på dem du berättar för, men inte på vad systemet berättar vidare för andra som inte behöver veta. Här är ett av flera exem9
Sjuk vård inlaga.indd 9
2022-06-22 12:37
pel på att vården får det sämsta av två världar, företagens och en måttligt kontrollerad teknokrati. Konsekvensen av marknadsstyrning och överteknokratisk styrning är överansträngd vård. De mest utsatta professionerna får drivkrafter att minska sin årsarbetstid. Företagsstyre leder till färre timmar för läkare, sjuksköterskor och barnmorskor men till högre kostnader per årsarbete till stor nackdel för patienter och offentliga kassor. Företagsstyre leder till att professioners förvärvsbegär kolliderar med vårdetiken. Den säger att den mest sjuke ska vårdas först. En konsekvens av den vårdpolitiken i Region Stockholm är att sjukhusvård för svårt sjuka barn utsätts för nedskärningskrav samtidigt som digital lättvård får ske på löpande räkning. Marknadskrafter ger drivkrafter till förberedelser på kontorstid för förlossning men drar bort kvalificerade resurser från förlossningar som sker dygnet runt alla dagar på året. Marknadsregimen ökar sysselsättningen hos privata vårdproducenter och leder samtidigt till större svårigheter att bemanna sjukhusen för vård som inte kan vänta. Officiell statistik om personalresurser, som läkare och sjuksköterskor, som rapporteras till omvärlden visar inte verkligheten eftersom pressad personal ofta arbetar deltid. Därtill tar administrativa uppgifter betydande resurser för kontroll av företag och utvärdering och granskning för att tillfredsställa teknokratiska system. Systemen leder till för få timmar i direkt vårdproduktion. Verkligheten i vården håller numera för kvällstidningsrubriker. Vårdsökande har utan avgift i några regioner kunnat få 35 eller 70 behandlingar per år genom digital kontakt med fysioterapeut. 10
Sjuk vård inlaga.indd 10
2022-06-22 12:37
Samtidigt planeras krav på remiss för att sjuka ska få besöka akuten. Yngre patienter kan fritt söka digital vård för tillstånd som kan klaras med egenvård, medan svårt sjuka planeras få klara sig med egenvård i hemmet när sjukhusvården ransoneras. Den digitala lättvården och kraven på egenvården i hemmet har stöd i överenskommelser som bärs av den privata intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner som ska värna vårdens intressen. En sammanfattning är att den största delen av vården, primärvården, kostar alltmer som andel av BNP, men har börjat leverera färre läkarbesök. Alltså, högre kostnader för sämre resultat. Att skilja mellan begreppen väder och klimat är accepterat. De många extrema inslagen i vården som brist på personal, öppna filer med svenska patientdata i Thailand, färre läkarbesök i primärvården samt färre allmänläkare trots ökad befolkning och fler äldre, visar att en fundamental förändring äger rum. Växande antal vårdförsäkringar som tar ofinansierade resurser är en vändpunkt, en tipping point. Det går att göra jämförelser med klimatet i den meningen att systemet inte tål allt. Dessutom genom att hälsan hotas och som mest för de mest utsatta. Ett överlevnadsdugligt, uthålligt system kan återskapa sin förmåga. Nu klarar systemet inte att återskapa kompetens och etik när personal går i pension och en ny generation inte får tjänster för specialistutbildning. Sämre tillgång till vård innebär på sikt minskad vilja att betala skatt för vård som ändå inte är tillgänglig. Att öka betalningsviljan är en betydande uppgift för sjukvårdspolitiken.
11
Sjuk vård inlaga.indd 11
2022-06-22 12:37
Sjukvården som system
H
ela den svenska hälso- och sjukvården kostade 550 miljarder år 2019 eller uppemot en tiondel av allt som pro-
duceras i Sverige. Sjukvården är i grunden inte svår att förstå. Den ska enligt hälso- och sjukvårdslagen styras efter etiska principer. Principen om människovärde säger att alla i ett land ska ha tillgång till vård. Behovsprincipen innebär att den mest sjuke ska prioriteras. Vården av sjukdomen eller skadan ska inte styras av egenskaper hos patienten som inkomst eller kön. Solidaritetsprincipen handlar om lika möjligheter till vård och förutsättningar för god hälsa. För att alla ska få vård finns ytterligare en princip. Vården måste vara kostnadseffektiv. Insatserna måste vara effektiva och användningen av vårdens resurser måste ransoneras, detta kräver en grindvakt. Ovanstående kolliderar i och med tre aspekter med vård utförd av vinstmotiverade företag på en marknad för vård. 1. Ett privat vinstdrivande företag vill skapa sin egen efterfrågan och därför inträffar följande: vinstdrivande vårdgivare överdriver vårdbehovet, dumpar de vårdtunga patienterna på andra vårdenheter, skummar grädden genom att välja ut de lättbehandlade patienterna samt underbehandlar patienter som är vårdtunga.1 1. Anell, Anders, ”Vårdval på gång i dagens primärvård. Stora skillnader mellan olika modeller och stort utvecklingsbehov”, Läkartidningen, nr 28/29 2008.
12
Sjuk vård inlaga.indd 12
2022-06-22 12:37
Ett privat företag har vinst per enhet och volym som mål och därmed den totala vinsten. Målen strider därför mot vårdetiken som säger att den patient som är mest sjuk, och ofta kostar mer, ska prioriteras framför den som kostar mindre. Ett vinstdrivande företag har motiv att göra tvärtom: Dumpa de dyra och överbehandla de mindre sjuka. Trots att vårdens resurser är ansträngda producerar företagen hellre medicinskt mindre nödvändiga åtgärder, till exempel för huden och utseendet. I stället för att prioritera äldre på vårdcentralerna använder företagen vårdcentralens budget för digital ”vård” för yngre vuxna (19–39 år) och dränerar resurserna för primärvården. I sammanfattning, det som är bra med privata företag, effektiviteten och mycket direkt tid för produktion, går förlorat på grund av att det är två motverkande system i vården, förvaltning samt privata företag med ett vinstintresse. 2. Sjukvård kan inte bli en effektiv marknad. Kläder, mat, restaurangbesök, resor, fordon och underhållning klarar konsumenter av att köpa baserat på egen erfarenhet eller med information från andra. Konsumenten väger priset för produkten eller rätterna på matsedeln mot kvaliteten, men för vård finns inget pris som representerar kostnader. Det som gäller vanliga varor gäller inte mediciner eller medicinska åtgärder. De är förtroendevaror där det är nödvändigt att lita på dem med relevant utbildning och på omsorgsfulla processer för att kontrollera kvaliteten. Patienten är i underläge mot professionspersonalen. Det patienten kan bedöma är kvalitet i form av bemötande och tillgänglighet. Om konsumenten är i underläge mot producenten och det inte finns priser att ställa mot kvalitet finns knappast förutsättningar för effektiva marknader. 13
Sjuk vård inlaga.indd 13
2022-06-22 12:37
3. I en trepartsrelation, där finansieringen är skild från utföraren och brukaren, leder upphandlad vård till högre totalkostnader. När den som producerar vård föreslår en dyrare behandling eller uppmanar till återbesök och skickar räkningen till finansiären, blir kostnaden hög. Med sjukvårdsystem där finansiären inte producerar i egen regi, utan upphandlar vården från extern producent, blir vårdens kostnader som andel av BNP väsentligt högre. Här ges bara två exempel. När finansiären inte fullt ut kan lita på privata utförare uppstår kostnader för kontroll, indirekt produktion, både hos finansiärer och utförare. Det innebär färre timmar för direkt produktion av vård. Värst är kanske att så få timmar är direkt produktion. Det är anmärkningsvärt att en fjärdedel av vårdpersonalens tid går till pappersarbete för granskning av verksamheten.2 Det beror absolut inte bara på marknaden. I verksamheterna finns en granskningsträngsel som gör att personalen ägnar resurser åt att visa de ovanför vad som pågår men till priset av att patienten får mindre uppmärksamhet. Personalen tittar på skärmen, inte på patienten. System för utvärdering av offentlig personal använder inte personalens kunskap, de motiveras inte att göra rätt saker – utan främst att dokumentera att de gör saker rätt. Det är en viss skillnad i krav. När styrsystemet ändras är det rimligt att tro att läkarrollen påverkas av ekonomiska drivkrafter. Det är en enorm förändring och en kultur, som gått förlorad. Den tar tid att återskapa säger Stella Cizinsky, överläkare och verksamhetschef för hjärt-lungkliniken vid Örebro universitetssjukhus. Hon menar att en utarmning av etiken i läkarkåren får effekter. Hyrläkare, hyrsjuk2. Forssell, Anders & Ivarsson Westerberg, Anders, ”Granskningens (glömda) kostnader”, Statsvetenskaplig Tidskrift, nr 1 2016.
14
Sjuk vård inlaga.indd 14
2022-06-22 12:37
sköterskor samt nätläkare ser samtidigt mindre till helheten och ansvaret för patienten. En devalvering av den medicinetiska logiken bidrar till att öppna upp för andra logiker. Den har öppnat för konsulter, marknadskrafter och rovdrift.3 ”Dagens system och ideologin kring detta, som funnits under många årtionden, räcker helt enkelt inte för att klara det sjukvårdsbehov som finns.” Med det uttalandet byter Sveriges läkarförbund linje och accepterar privata sjukvårdsförsäkringar och ser dessutom den ”privat organiserade sjukvården som en avlastning för den rent offentligt organiserade vården”.4 Det offentliga ska finansiera men privata företag ska utföra och det ser förbundet som en avlastning utan att förklara hur avlastningen sker om det inte finns mer resurser. Det Cizinsky pekar på är att en devalvering av den medicinska etiken nu sker med stöd av läkarnas fackförening. Det är en stor samhällsekonomisk förlust om tilltron till yrken med ingripande effekter för människors liv minskar, dit hör rättsväsendet och sjukvården. Svensk sjukvård mår inte bra. Människovärdesprincipen säger att människor har rätt till vård. I sjöfarten förekom under 1800-talet förlisningar som följd av att redarna överlastade skeppen. Därför målades ett Plimsollmärke på skeppens sida för att hindra överlast. Fartygen har sådana märken än idag. Det finns ”Plimsollmärken” också i sjukvården och de visar att stora delar av sjukvården är överlastad. Den slutna vårdens resurser minskar per 1 000 invånare utan att primärvårdens ökar. Kurvan för läkar3. Arena idé, 2021.09.30. https://arenaide.se/kalender/sjukvard-ar-humanism-men-marknaden-har-tagit/ 4. Remissvar över: ”Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar – ökad kunskap och kontroll (SOU 2021:80)”, Sveriges läkarförbund, 2022.
15
Sjuk vård inlaga.indd 15
2022-06-22 12:37
besöken i primärvården pekar det senaste decenniet brant nedåt. Väntetider för avgörande behandling ökar. Stressen för vårdpersonalen är skadligt hög. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna är uppriktig: Den politiska styrningen de senaste åren bygger på idén att ”vårdplatser, sluten vård på sjukhuset, det är som något gammalmodigt och omodernt. Hellre ska det satsas på primärvård, digitalisering och avancerad vård i hemmet. Det är orealistiskt, vi måste ha sjukhus och ett tillräckligt antal vårdplatser.” Båtelson menar att det finns en gräns för när det blir en kvalitetsvinst att minska antalet vårdplatser utan att det blir dålig vård: ”Den gränsen har vi passerat sedan många år.”5 Slutsatsen av Båtelsons uppriktighet är att bristande realism är det som numera präglar de politiska insatserna för dagens sjukvård. Sverige hade efter 1960, mer än i omvärlden, med full fart styrt mot en generell välfärd där invånare fram till kring år 2000 betalat högre skatt och sociala avgifter än i andra länder. Numera kör Sverige mer än andra länder i motsatt riktning. Få länder liberaliserar och privatiserar vården som Sverige. Det innebär att skattebetalare och väljare inte kan överblicka det offentliga åtagandet. Det är oklart om vårdens volym räcker för individers livsspann, därför drivs förslag om digitalisering, påtvingad vård i hemmet på grund av argument om ransonering av sjukhusvård, samt privata vårdförsäkringar. Konfliktens ena grund är att de som är för marknadsekono5. Bergwall, Olle, ”Därför ökar inte antalet Iva-platser”, Dagens Arena, 2022.01.14
16
Sjuk vård inlaga.indd 16
2022-06-22 12:37
mi inte accepterar kunskapen om att vård inte kan bli en effektiv marknad. Samt att privata företag som producerar vård med offentlig finansiering kan göra mer skada än nytta. Den andra grunden för konflikt är att hälso- och sjukvård i en nation ger säkra vinster för företagen som har en oligopolsituation och kan undvika internationell konkurrens. En del är starkt emot privat vård på grund av dess vinster. Det är dock inte vinsterna, utan de stora förlusterna, som följer med privata intressen i ett, observera, allmänt vårdsystem, som är det stora problemet. Hälso- och sjukvården är stressad av olika uppgifter och vårdtyngden. Sjukvården behöver lasta av sig arbetsuppgifter och realistiskt se vad den kan mäkta med. Om personalen i vården använder få timmar av arbetstiden till direkta patientkontakter bör övriga uppgifter minska. För att experimentet med vårdmarknader ska övertyga ska konsumtionen av vård öka vid oförändrade kostnader. I stället leder vård på marknader till ökade kostnader och skillnader i vårdkonsumtion som inte förklaras av vårdbehov. Innovationerna är knutna till omfördelning av resurser och kommersiella modeller som ökar kostnaderna. Svensk sjukvård lever med det sämsta av kapitalismen och det sämsta av överteknokratiska myndigheter som inte litar på vårdpersonalen som kan jobbet.
17
Sjuk vård inlaga.indd 17
2022-06-22 12:37
Hur stor är bristen på kapacitet?
D
et är stor brist på sjukhusresurser. Här visas två källor som ringar in storleksordningen. Den slutna vården mins-
kade med drygt 9 procent per invånare 2008–2020. Allt enligt SKR:s statistik.1 Antalet vårdtillfällen har 2004–2019 minskat
med 15 procent per invånare enligt Socialstyrelsens patientregister. Utvecklingen för den slutna vården förklaras både av svag utveckling av vårdens resurser och av befolkningsökningen.2 En redovisning som stoppar vid år 2019 visar att den totala somatiska, botande och rehabiliterande vården, alltså när öppen vård inkluderas, minskat med cirka 6 procent. Öppen vård sysslar dock inte bara med somatisk vård. 2020 var ett ovanligt år men utvecklingen av den öppna vården har efter 2006 först varit stagnerande, trots ökat vårdbehov, för att sedan för hela perioden minska 13 procent.3 En summering av olika administrativa data visar en påtaglig minskning av konsumtionen av vård.
1. SKR:s statistik i grafisk form. 2. Beräkningen har säkerställts i mejlväxling med statistiker på SKR. Här finns en möjlig felkälla genom att Socialstyrelsens patientregister (PAR) innehåller patientdata för hela rikets somatiska och psykiatriska slutenvård men något lägre andel av läkarbesöken i specialiserad öppenvård. 90 procent av somatisk öppenvård täcks. DRG-statistik 2019. En beskrivning av vårdproduktion och vårdkonsumtion i Sverige. Socialstyrelsen, 2020. s. 23–24. 3. SKR:s statistik i grafisk form.
18
Sjuk vård inlaga.indd 18
2022-06-22 12:37
Hur mycket värde som vården producerar underskattas. Det beror på att flera sjukdomar kan behandlas samtidigt. För det andra kan en patient med flera sjukdomar ta längre tid och därför leder produktivitetsmått fel. Om det varit en vanlig marknad hade priset på vården ökat och speglat den högre förädlingen. När vården kan åstadkomma mer innebär det att dess effektivitet har ökat. Effektivitet innebär att nå uppställda mål som bot, lindring och tröst. När primärvårdsläkaren Håkan Detterfelt konstaterar att han vid sin pensionering kunnat bota långt fler åkommor, jämfört mot när han började i yrket, visar det en högre förädling som inte avspeglas i statistiken över vårdbesök. Han menar att utvecklingen av vårdens förmåga har varit fantastisk.4 Ett annat exempel: mellan 1988 och 2020, alltså över en längre tid, har behandlingar i sluten vård av de vanligaste fem somatiska sjukdomstyperna, för vardera könet, minskat med i 15–25 procent. Det är inte troligt att behovet av vård av tumörer, som exempel, minskat så mycket.5 Hur stor är då till slut den faktiska bristen på vård? Efterfrågan av vård är inte detsamma som behovet av vård påpekar hälsoekonomer. De menar att nyckelordet är otillfredsställda vårdbehov.6 Fyra av tio medelålders svenskar går omkring med högt blodtryck, ofta utan att veta om det. Det är en riskfaktor för en förtida död. Det går att förebygga. I Kanada har två tredjedelar 4. Eksjö & Co, ”Utvecklingen inom vården har varit fantastisk”, 2017.04.25 https://eksjoco.se/utvecklingen-inom-varden-har-varit-fantastisk/ 5. Statistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2020. Socialstyrelsen, 2021. 6. Brodin, Håkan & Andersson, Agneta, Hälsoekonomins grunder, Studentlitteratur, Lund, 1998. s. 41–42.
19
Sjuk vård inlaga.indd 19
2022-06-22 12:37
av patienterna ett välkontrollerat blodtryck. Motsvarande andel i Sverige är en femtedel av patienterna, vilket är betydligt sämre än både Norge och Finland. Alla fyra länderna har offentligt finansierad vård.7 Kontrollen av bilarnas status är genom årlig besiktning bättre än den av befolkningens hälsa. Att bristen på vårdresurser är större än i grannländerna är en förklaring till att färre i Sverige har ett välkontrollerat blodtryck. Det är exempel på att behovet av vård är större än den brist på resurser som statistiken visar. Vårdbehovets omfattning antyds av allt fler med nedsatt psykiskt välbefinnande samt att färre i gruppen 16–29 år uppskattar sitt hälsotillstånd som gott. Hög vikt, stress och nedsatt psykiskt välbefinnande är också starkt representerat bland de med längre utbildning.8 En optimistisk berättelse störs av följande: av 17 faktorer som mäter försämrad hälsa är det bara 3 som sedan 1990 visar en minskning. Det är hjärtsjukdom, stroke samt självmord och skador individer orsakar sig själva.9 Behovet av vård är stort. Den egentliga vårdskulden ska spegla bristen på resurser och ett stort inte tillfredsställt vårdbehov. Vad händer när efterfrågan är större än utbudet? På en marknad stiger priset vilket ger producenten drivkrafter till att öka kapaciteten. I offentligt finansierad vård inträffar följande:
7. ”Fördubbling av högt blodtryck på 30 år”, Dagens Medicin, 2021.08.25 8. Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2020, Folkhälsomyndigheten, 2020. Tabell 8. a-b. 9. Öppna jämförelser 2020. Sex frågor om vården. Socialstyrelsen, 2020. s. 14–18 & 132.
20
Sjuk vård inlaga.indd 20
2022-06-22 12:37
• Resurserna överutnyttjas. Det kan mätas i mått som överbeläggning och upprop från personalen med upprörande berättelser.12 Av ett dussin jämförda länder har Sverige de klart mest stressade primärvårdsläkarna.13 • Vårdbehov trängs undan. Den mest sjuka behandlas inte först. • Om efterfrågan är större än utbudet ger det drivkrafter till att ansluta sig till vårdförsäkringar. Brist på vårdresurser kommer således både att tränga undan patienter från vård och sortera patienter till olika kvaliteter i vården. Uppgifter om minskad vårdkonsumtion på 15 procent i sluten somatisk vård och minskad öppen vård visar inte problemets hela omfattning. Det speglar inte att vårdtyngden i befolkningen har ökat, inte minst med fler äldre. Marcus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin förklarar i en artikel varför han lämnar en utsatt arbetsuppgift: ”Jag förväntas handlägga en komplicerad patient med tolk på en halvtimme och på den tiden hinner jag inte mer än att gå igenom deras medicinlista.”14 Isacson, som är en produktiv person, sa upp sig från jobbet i Tensta i norra Stockholm på grund av arbetsvillkoren. Sjukvården lider av utmattning, det är ett allmänt fenomen i offentlig vård.
12. Vittnesmål 51, Alla vittnesmål, Sjukvårdsupproret, 2021. 13. Öppna jämförelser 2020. Sex frågor om vården. Socialstyrelsen, 2020. s. 34–36. 14. Isacson, Magnus, ”Därför slutar jag på Tensta vårdcentral”, Expressen, debatt, 2021.01.20. https://www.expressen.se/debatt/darfor- slutar-jag-patensta-vardcentral/
21
Sjuk vård inlaga.indd 21
2022-06-22 12:37