9789189021396

kjell vowles moa karlberg

Kjell VowlesKjell Vowles Moa Karlberg Moa Karlberg

votum

votum

Stuglandet

en guide en till guide fria till övernattningar fria övernattningar

UppdateradUppdaterad utgåva! utgåva!

innehåll

6 8

DEL 1

NOR R LAND 12 Karta Norrland 17 Råneälven – Turism i stället för vattenkraft 26 Björnlandet – I en skog formad av elden 36 Skuleskogen – Bland rövare och löpare 46 Länsguide: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Gävleborg

69

DEL 2

Billigt och närproducerat Att använda guiden

Vad är syftet med gratis?

SVEALAND 74 Karta Svealand 76 Hjortronbergsmossen – El ute i skogen 84 Lafallhöjden och Fresketäppa – Mitt i finnskogen 95 Lunsentorpet – Den sociala stugan 104 Kojorna på Härön – Fiskarnas sista utpost 112 Länsguide: Dalarna, Värmland, Uppsala, Västmanland, Örebro, Stockholm och Södermanland

129

DEL 3

Från skog till stad och tillbaka igen – en historia om allemansrätten

GÖTALAND 134 Karta Götaland 136 Bastedalen – Trolldom och fåglar 146 Vaktarekullen – Kampen om fjället 156 Blommastugan – Med minnet av Gustav 166 Länsguide: Västra Götaland, Östergötland, Jönköping, Kalmar, Skåne 174

Lästips om stugorna

177

Författarnas tack

178

Stugregister

6

stuglandet

Billigt och närproducerat

inledning

Sovsäck, liggunderlag och en matlåda eller två. Ofta behöver du inte mer för att tillbringa en natt i något naturområde och ändå sova un­ der tak. Runt om i landet finns det stugor och kojor som står öppna för vem som helst att kli­ va in i, tända en eld i kaminen och tillbringa kvällen till ljudet av veden som knäpper. Efter en natts sömn är det bara att packa ihop dina saker, sopa rent stugan, och skriva en hälsning i gästboken.

Stugorna gör att du varken behöver tält eller dyra funktionskläder. I många fall behöver du inte ens tillgång till bil, utan kan ta kollektivtra­ fiken till en busshållplats i närheten av området och sedan gå några kilometer. Kanske kommer du vara ensam eller så träffar du någon annan vandrare. I sådana fall får ni samsas om platsen.

Kanske är ni flera vänner som vandrar till stu­ gan.

Oavsett om du har ett miljöintresse eller tidigare erfarenhet, finns det mycket att upp­ täcka i naturen med enkla medel. Det finns även mycket att utforska i historien. Många stugor har tidigare varit hem, där personer har brukat jorden och försörjt sin familj under enkla förhållanden. Nu kan du uppleva hur de hade det.

Stugorna och kojorna är sinsemellan olika, och har byggts av olika anledningar. Många är uppförda av länsstyrelser med friluftslivet i åtanke, andra är gamla bostäder som nu för­ valtas av hembygdsföreningar. Några är enkla eldpallkojor utan fönster, där det finns en eld­ stad i mitten och en jättebrits runt om, vissa har våningssängar med madrasser. Den gemen­ samma nämnaren är att det är meningen att människor ska övernatta i dem, och att det inte kostar något.

Varje stugutflykt är en unik upplevelse. En skogsarbetarkoja i Överkalix kommer att vara något annat än ett torp utanför Uppsala. Ett

inledning

gammalt hem som sköts av hembygdsfören­ ingen i Torsås har en annan historia än en stuga med solpaneler i Bergslagen, som byggdes av länsstyrelsen för bara några år sedan. Detta gör att även kapitlen i den här boken varierar. I vissa fall berättar vi om vad som har hänt för ett sekel sedan, i andra fall skildrar vi vad som sker i dag.

Några kapitel väver in aktuell forskning om fri­ luftsliv och ekosystem.

Att vi har skrivit en bok om stugor och kojor som är gratis att utnyttja, ska inte tolkas som en kritik mot att andra stugor kostar peng­ ar. Det krävs både arbetstimmar och material för att bygga en stuga och hålla den öppen för allmänheten, och vi har full förståelse för att användaren kan förväntas bidra till vad anlägg­ ningen kostar.

Flera av förvaltarna till stugorna i den här boken är ideella föreningar som tar emot ett fri­ villigt bidrag till verksamheten eller säljer billi­ ga kartor över vandringsleder. Om du uppskat­ tar att stugorna finns och har pengar över får du gärna ge där det finns möjlighet. Samtidigt har vi själva ofta blivit både överraskade och tack­ samma när vi har upptäckt stugor som är fria att använda, och vi tycker att det är en fantastisk möjlighet att dela med sig av. Inte minst med förhoppningen att grupper som annars inte hit­ tar ut i naturen kanske kommer att göra det.

När vi gav ut första upplagan av Stuglandet år 2017, var det få som kände till möjligheten att övernatta i de öppna stugorna. Sedan dess har vi fått många hängivna läsare som inspirerats av boken och spridit ryktet om stugornas exis­ tens. Ett läsarpar meddelande att de tillsam­ mans har besökt hela 39 stugor!

Coronapandemin har bidragit till att fler svenskar har upptäckt och njutit av våra natur­ områden. I stort sett alla förvaltare vittnar om en ökad aktivitet på vandringsleder och i stugor

stuglandet

7

under 2020. I vissa områden har de valt att till­ fälligt stänga sina stugor av smittskyddsskäl.

Denna nya utgåva av Stuglandet bygger till stor del på samma material som den första.

Dock har vi kontaktat alla förvaltare och kon­ trollerat om informationen som vi publicerade 2017 fortfarande är aktuell. I några fall har stu­ gor stängts, rivits, brunnit ner eller övergått till att ta ut en kostnad för övernattning. Det gamla boningshuset i Aivak, Vindelfjällen, är ett sådant exempel. Länsstyrelsen har under de senaste åren renoverat stugan och tar numera 100 kronor per övernattning. Trots att stugan därmed fallit ur boken, rekommenderar vi fort­ farande att besöka Aivak och ta del av den fas­ cinerande historien kring familjen som tidigare bodde där.

Vi har lagt till ett flertal nya stugor, dels några som vi missade förra gången och dels några som har uppförts sedan dess. Vi ser fram emot att övernatta i gamla fäbodar i Värmland, ta del av kulturarvet kring fiskebasturna på Holmön utanför Umeå och spana på sällsynta flodpärlmusslor i Kärmsjöbäcken i Västernorr­ land.

Förhoppningsvis kommer fler än vi att fortsätta semestra utan flygresor även när pan­ demin är över. Klimatförändringarna pågår re­ dan, och vi måste alla bidra till att minska våra utsläpp. Ett steg på vägen är att strunta i nästa flygsemester och istället ta bussen till närmsta skog.

8

stuglandet

Att använda guiden

att använda guiden

Det finns hundratals öppna övernattnings­ stugor och kojor i Sverige. I den här boken näm­ ner vi totalt mer än 200 stycken. Vi har ringt till myndigheter, turistbyråer och föreningar för att kartlägga så många som möjligt, men vi kommer att ha missat några. Det finns också föreningar som har varit rädda för skadegörelse och bett oss att inte skriva ut de stugor som de förvaltar. Vi har inte heller tagit med nödstugor.

Det stora antalet stugor har gjort det omöj­ ligt för oss att åka till alla. I bokens guidedelar har vi därför förlitat oss på den information som vi har fått från förvaltarna, och gjort vad vi har kunnat för att säkerställa att den stämmer.

Dock är det svårt att ge exakta vägbeskrivningar till platser vi inte har varit på. Vi har också märkt att informationen kan förändras snabbt och stugor stänger eller försvinner om exempelvis en myndighet får slut på pengar eller en stuga brinner ned. Därför har vi skrivit ut var det går att hitta mer information och vi uppmuntrar att du kollar upp den innan en stugutflykt.

Tänk på att alltid städa och ta med skräp och sopor. Om du vill stanna mer än en natt i någon av stugorna, bör du kontakta förvaltaren och se om det är tillåtet. Vid vissa av stugorna gäller särskilda regler. Vid stugorna som ligger i naturreservat är det för det mesta inte tillåtet att plocka död ved, utan du får ha med dig egen om det inte finns vid stugan. Alla stugor som ligger längs olika leder är avsedda för vandrare, cyklister eller skidåkare längs leden.

I guiden har vi använt oss av följande symboler:

dass vatten

kamin

4

antal sovplatser

ved

att använda guiden

Symbolen för dass innebär att det finns ett utedass eller en toalett vid stugan.

Symbolen för kamin innebär att det finns an­ tingen kamin, eldstad eller i några fall vedspis inne i stugan.

Symbolen för ved innebär att förvaltaren nor­ malt förser stugan med ved, men det kan aldrig garanteras att det finns. Använd därför inte mer ved än vad du behöver. Hugg gärna också upp lite till den som kommer efter. Om du eldar i en kamin eller eldstad, se till att spjället är öppet så att det inte ryker in, stängt spjäll kan leda till dödlig kolmonoxidförgiftning.

Symbolen för antalet sovplatser är en uppskattning om hur många sovplatser det finns. I vissa stugor finns det riktiga sängar, men i andra är det sovloft eller breda britsar med plats för flera personer, och ju fler desto trängre. Liggunderlag är alltid rekommenderat att ha med sig. Även om det finns sängar med madrasser kan det vara fullt, och då är det bra att ha något att lägga ut på golvet. I några få fall saknas en symbol för sovplatser, det innebär att du får sova på golvet.

Symbolen för vatten visar att det finns skap­ ligt dricksvatten i närheten. Antingen från en brunn eller en kallkälla eller i vissa fall direkt ur bäckar eller älvar. Vattnets kvalitet kan ald­ rig garanteras. Du får använda sunt förnuft, och vid tvivel är det bäst att koka det först. De flesta stugor saknar köksutrustning. Du kan klara dig länge på grillkorv och matlådor, men om du vill laga någon mer avancerad mat är det bäst att ta med ett stormkök av något slag.

Stugorna i guidedelen är sorterade länsvis, och inom länen från norr till söder.

 stuglandet

9

Ta hand om stugorna Stugorna och kojorna är gratis att utnyttja – med det följer också ett ansvar. De omfattas inte av allemansrätten då de är privat eller offentlig egendom.

Däremot kan allemansrätten ge bra vägledning för vad som är tillåtet, vilket innebär att du bara får stanna en natt utan att be om lov av förvaltaren. De allra flesta stugor går inte att boka, och den som kommer först har rätt att välja plats, men det går inte att stänga ute någon. Om det finns fler stuggäster än britsar är det viktigt att försöka göra plats för alla så gott det går.

Som alltid i naturen ska du inte lämna några spår: ta med skräpet hem, städa stugan, och om du har eldat är det trevligt att såga upp lite ny ved som nästa person kan använda. Enda tecknet på att du har varit där ska vara hälsningen i gästboken som brukar uppskattas av förvaltarna.

12

norrland

Kiruna

1 Gällivare

4

Ammarnäs

5

9

6

10

Arvidsjaur

11

Luleå

7

8

Piteå

12 13

2

3

Jokkmokk

Skellefteå

Vilhelmina

14

Lycksele

15 16 20

19

17

18 21

Umeå

22

Kalix

norrland

Norrbotten 1

Malmberget Koskullskulle

5 stugor Heikimavoma, Kuorainen, Katinkultavaara, Annavaara, Akkajärvi

2 Jockfalls kojor

7 stugor Bastukojan, Jyppyräbäckskojan, Björkådammkojan, Kypasvägskojan, Nymyrkojan, Pahajärvi­ kojan, Kanslikojan

3 Polcirkelstugan 4 Nedre Råneälven

5 stugor Böle båtlänning, Forsnäset/ Prästholmsforsen, Sundbergsholmen, Lillstrycken, Långforsen

5 Reivo 6 Övre Byskeälven

5 stugor 7 Nakteberget 8 Lamburträsket

Västerbotten 9 Råvojaurekojan och Giertsbäckskojan

2 stugor 10 Björnkojan och Vapskojan

2 stugor 11 Magasjöstugan, Märsabäckskojan och Stor-Aisekojan

3 stugor 12 Lakansjökojan 13 Lill-Månkes stuga 14 Krypladan 15 Missutjärnen 16 Brattåker 17 Kvarnbäckskojan 18 Öreälvsleden

10 stugor 19 Lögdeälvens vildmarksled

10 stugor 20 Björnlandet

2 stugor Angsjökojan, Svärmorskojan

21 Starrbergsstugan 22 Holmöns fiskebastur

4 stugor Västra Rössgrundsbastun, Gaddbastun, Sikskärsbastun, Gåsflötabastun

13

20

norrland

råneälven

råneälven

norrland

21

Många utnyttjade stugorna och rastplatser­ na när de var nya, men en stor sorg lade sig över bygden när ett forsränningsäventyr slutade i tragedi. En söndag i maj 1995 satte sig 14 vänner i två gummiflottar för att paddla nedför älven.

Några av dem hade ett företag och planerade att i framtiden ta med turister på forsränning.

Båtarna välte i vårfloden, åtta av vännerna om­ kom. Alla hörde hemma i trakten.

– Det var jävligt jobbigt den där tiden, och man tänkte också ska man överhuvudtaget hål­ la på med det här? Jag kände alla som dog, och de flesta hade av naturliga skäl varit här på går­ den i olika sammanhang. När chocken är som värst tänker man att nu lägger jag av, men det är ju inte rätt att tänka så heller. Hur det än är kom vi i gång igen, säger Åke Selberg.

Under 2000-talet har underhållet av anlägg­ ningarna blivit lidande, och stugorna i Boden kommun hyrs nu ut av privata entreprenörer, medan olika föreningar håller de i Gällivare öppna. Luleå kommun har rustat sina stugor, däribland Lillstrycken, med plåttak och ny skylt­ ning. Främst är det människor från trakten som hittar hit: barnfamiljer, skoteråkare och fiskare.

Lennart Nilsson har fyllt pipan med tobak och slagit sig ner vid eldstaden. Bakom honom fortsätter vattnet sin evighetslånga färd mot Bottenhavet.

– Vattenståndet är högre än normalt, säger Lennart på det lakoniska sätt som bara någon som ser älven varje dag kan göra.

Han har levt bredvid den i hela sitt liv. Som ung var det här han tillbringade en stor del av fritiden.

– Att åka ner och fiska var tv:n för oss.

Trots att han själv var med och byggde stu­ gorna, och nu är ordförande i fiskevårdsföreningen, önskar han att älven hade dämts upp och kraftverket hade byggts för 30 år sedan.

22

norrland

Utter – En fin väg hade vi fått då, och arbetstillfäl­ len. Och vi hade sluppit de stora flödena i älven om den varit reglerad, säger Lennart Nilsson.

– Jag hade en T-shirt med trycket ”Rånedalen – En bygd i utveckling”. Nu hade man kunnat ändra till en bygd i avveckling, fortsätter han endast halvt på skämt.

Hade Råneälven byggts ut hade knappast jag och Moa suttit här i dag. Vi sov lite längre nedströms från Lillstrycken, i stugan på Sund­ bergsholmen som också byggdes i början av 1990-talet. På kvällen grillade vi grönsaksspett över öppen eld och tog ett kvällsdopp i älven, innan vi fick upp värmen i den vedeldade bas­ tun som står bredvid stugan. Hade vi kunnat något om fiske hade vi säkert stått med spöna i handen i gryningen. Lennart Nilsson berättar att det såväl går att meta gös i det som kallas sel, de långsmala sjöarna som bildas på vissa ställen där älven rinner saktare, som att kasta efter lax, harr och öring i forsarna där vattnet tar fart.

En som är både glad och stolt över det är den tidigare biologiläraren och numera författaren Gunnar Westrin, som kämpade mot utbyggna­ den i tio år. Han tycker inte att stugorna kan ses som en ersättning för det massiva projekt en ut­ byggnad hade varit.

– Den egentliga kompensation vi har fått i dag är att vi har fått tillbaka laxen i älven, säger Gunnar Westrin.

Råneälven börjar i Råneträsk söder om Gälli­ vare, och flyter sedan främst ner genom taigan, den nordliga barrskogen, i trakter där närmaste granne kan bo flera kilometer bort. Det är först när älven börjar närma sig Bottenviken som den går genom jordbrukslandskap. I princip är den helt opåverkad av industrier, vilket gör att vattnet går att dricka direkt ur älven och de eko­ logiska värdena är höga.

Uttern var nästan försvunnen från de svenska vattendragen under 1980-talet men i dag har den delvis återhämtat sig, bland annat tack vare att miljögifter som PCB förbjöds. Totalt beräknas det numera finnas mer än 2 000 uttrar i landet och den klassas bara som nära hotad på rödlistan. Naturhistoriska riksmuseet, som ansvarar för Statens vilt, får in rapporter om döda uttrar från flera platser i landet där den inte har funnits tidigare, vilket i sig är ett positivt tecken på att uttrarna breder ut sig.

Under 1980-talet var uttern nästan utdöd i Sverige, totalt fanns bara cirka 500–1 000 indi­ vider i hela landet. Två inventeringar 1985 och 1986 visade att många av dem levde i Råneälven.

– Politikerna kunde inte riktigt greppa de ekologiska förutsättningarna. Däremot var de ju överjordiskt duktiga på att greppa de ekono­ miska strukturerna, men uttern blev en av flera bromsklossar mot utbyggnaden, säger Gunnar Westrin.

Uttrarna bidrog till att stoppa kraftverkspla­ nerna. Vi ser ingen när vi tittar ut över Råneäl­ ven, men det är lätt att föreställa sig den långa slingrande svansen bölja fram och tillbaka i vattnet.

Runt om i Sverige finns öppna stugor, där vem som helst får övernatta utan att betala. Det kan vara gamla soldattorp, flottarkojor eller nybyggda timmerstugor.

Stugorna ger alla som vill en chans att komma nära naturen, utan att punga ut tusenlappar på utrustning eller boende. Ofta räcker det med regnjacka, bussbiljett, sovsäck och matlåda för att få tillgång till en mysig, vedeldad stuga långt från stadens stress.

Stuglandet är en guidebok till klimatsmart turism, som med text och bild vill inspirera läsaren att själv ge sig ut i naturen för äventyr och övernattning.

Moa Karlberg och Kjell Vowles har kartlagt Sveriges öppna övernattningsstugor. Förutom längre reportage och tips för din egen övernattning, guidas du till över 200 stugor med grundläggande fakta om varje stuga och hur du enklast tar dig dit.

I denna nya utgåva har författarna kontrollerat och uppdaterat all fakta i boken. Enligt läsares önskemål har den även fått översiktskartor för alla landsändar.

”Den här boken är årets måste för skog- och markälskare. Det finns en uppsjö av böcker om natur, vandringsleder och dylikt – men den här är speciell, den här boken är trollbindande.”

Dalarnas Tidningar

”En alldeles speciell guidebok ... passar minst lika bra på soffbordet som i ryggsäcken ... Text och bilder väcker lusten att upptäcka vårt eget land.”

Göteborgs-Posten

”Att läsa Stuglandet är som att kika in i en skattkammare.”

Grus & Guld

”Det här är en fantastiskt viktig bok – så om du undrar vad du ska ge bort i present, ha med till middagen eller köpa hem … då är den här boken svaret.” vandringsbloggen.com