RELIGION 9 Per Eklund
Till Sara
INNEHÅLL Världsreligioner
Fundament Religion 9 Copyright © Tukan förlag läromedel Utgiven av Tukan förlag läromedel 2021 Örlogsvägen 15 426 71 Västra Frölunda www.tukanlaromedel.se
Faktagranskning: Urban Folkebrant, lektor i religions
14
1 Vårt liv tillsammans
17
Det goda livet Etik och moral Den goda människan Olika livsåskådningar Feministisk etik Ordlista
18 20 21 23 24 27
Det indisk-religiösa trädet
28
2 Hinduism Gudsbild Enhet och mångfald Religiösa texter Högtider och traditioner Heliga platser Historia Testa dina attitydglasögon! Ordlista
31 31 34 37 41 44 45 48 49
kunskap Redaktionell produktion: KAP Pernilla Karlsson AB Formgivning: Anna Arturén, Gyllene Snittet bokformgivning AB Illustrationer/omslag: Anna Lagerström, Lille fabrik AB Kartor: Petter Lönegård, Lönegård & Co Första tryckningen Tryckt i Lettland 2021 ISBN 978-91-88955-10-4
3 Buddhism Gudsbild Enhet och mångfald Religiösa texter Högtider och traditioner Heliga platser Historia Testa dina attitydglasögon! Ordlista
51 51 53 56 62 64 65 68 69
Inledning 7 Lässtrategier 11
4 Religioner i Kina och Japan En förändrad grund för byggstenarna Religioner i Kina – daoism och konfucianism Religioner i Japan – shintoism och buddhism Synkretism Testa dina attitydglasögon! Ordlista
5 Andra sätt att tro Esoterism Folktro Ockultism Nyandlighet Sekter Är naturen och skogen vår senaste religion? Testa dina attitydglasögon! Ordlista
Register 124 Bildförteckning 126
71 71 72 78 82 82 83
85 85 86 90 93 98 99 100 101
6 Olika syn på livsfrågor Religionskritik Att bevisa och motbevisa Guds existens Teorier om naturvetenskap och religion Kritik av esoterismen Kritik av new age Religionskritik och religionspropaganda i medierna Ordlista
7 Ditt och mitt liv i vår värld
103 103 104 107 108 109 110 111
113
Ömsesidig förståelse Dialog som resurs Att leva i vardagen Ditt och mitt liv i vår värld Ordlista
114 114 116 118 119
Statistik
120
Inledning
Att se helheten Det var en gång några elever som gick förbi en byggarbetsplats. Där arbetade två människor. ”Vad gör du?” frågade eleverna den ena mannen. ”Jag spikar”, svarade byggarbetaren. Sedan ställde eleverna samma fråga till den andra. ”Jag bygger ett hus”, blev svaret. I skolan är det lätt att bara se de små delarna, lektioner du ska gå på och läxor du ska göra. Men tillsammans bildar alla delar en helhet. Du fylls av kunskap. Det är du som måste lära dig delarna och skolan ska hjälpa dig i detta arbete. I Fundament Religion 7 började du en resa. Under resan lärde du dig att det finns olika s tt att tro och tänka om livet och att en människas livsåskådning fångar upp dessa sätt att tro och tänka. Resan fortsatte i Fundament Religion 8. Där fick du försöka förstå människor som har en religiös livsåskådning. Du fick också lära dig om religion, fred och konflikt I den här boken reser du vidare ut i världen och fortsätter att lära dig om människor som har en religiös livsåskådning. Men du möter också människor som har en sekulär livsåskådning. Kanske är du en av dem, kanske inte. Du kommer också att förstå att gränsen mellan olika livsåskådningar inte är så tydlig när det kommer till hur människor lever i vardagen. Fundament Religion 7–9 förbereder dig inte bara inför dina studier på gymnasiet, utan också för att förstå livet här och nu, vad det kan innebära att vara människa. Om du ser till helheten och förstår delarna som bygger upp en människas livsåskådning blir det lättare att förstå dig själv och andra i vår värld.
De förmågor du ska bli skicklig på i skolan är:
• analysera – noggrant undersöka det du lärt dig • reflektera – fun era på det du lärt dig • resonera – samtala med andra om det du lärt dig • argumentera – diskutera med andra om det du lärt dig • söka information – kunna hitta rätt fakta som du behöver • källkritik – värdera källornas trovärdighet
8
Inledning
Det du ska lära dig Skolverket är den statliga myndighet som bestämmer vad du ska lära dig i skolan. Det du ska lära dig i religionskunskap bestäms av det som kallas ”det centrala innehållet”. Du ska under högstadiet lära dig om: • Religioner och andra livsåskådningar – om världsreligionerna, deras historia, inriktningar och anhängare, om humanism och andra sätt att se på livet.
• Religion och samhälle – om kristendomen i Sverige, om hur religion
fungerat i olika samhällen och på olika platser genom historien och idag, om religion och politik samt frågor om religionsfrihet, sexualitet och jämställdhet.
• Identitet och livsfrågor – hur vi formar våra liv och livsstilar, vad vi tycker är meningen med livet och hur andra ser på livet.
• Etik – hur vi ska resonera och fundera kring det som är rätt och fel,
hur vi ska vara mot varandra och leva vårt liv på jorden, om mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.
Frågor och ordlistor I varje kapitel finns fråg r till dig. Frågorna handlar om kapitlets innehåll. De hjälper dig med din läsförståelse så att du lättare lär dig. Frågorna har också att göra med dig själv. De hjälper dig att fortsätta fundera över ditt eget liv och hur du vill leva det. Till varje kapitel finns också rdlistor som förklarar svåra ord och begrepp i texten. I ordlistan kan det även finnas andra rd som hör ihop med det du just läst. De orden är också bra att kunna.
Att vara väl förberedd Jag har skrivit de här tre böckerna i religionskunskap för att du med hjälp av dem ska nå skolans mål. Det innebär att du, när du läst klart den här boken, ska kunna förstå, respektera och prata om livet med andra människor du möter. Du ska visa förståelse och respekt men också kunna ifrågasätta och kritisera. Lycka till på resan genom livet! Per Eklund
Kolumn
ISM
DH BUD HINDUISM
ÄR G L U SEK ÅDNIN SK Å S LIV
PRIVAT LIVSÅSKÅDNING
LIVET
9
LÄSSTRATEGIER
Lässtrategier
En strategi är som ett recept En lässtrategi visar hur du ska gå tillväga när du ska förstå en text. Nu ska du få lära dig några lässtrategier som du kan använda oavsett vad det är för text du läser. Det finns sa er du kan göra före läsning av en text, saker du kan göra under tiden som du läser texten och saker du kan göra efter att du har läst texten. Du kan antingen följa alla råden nedan eller välja ut en sak som du gör före, en som du gör under tiden och en som du gör efter läsningen.
Före Det viktigaste du behöver fråga dig innan du börjar läsa är:
• Varför ska jag läsa den här texten, vad ska jag lära mig, vad ska jag använda texten till?
• Skriv ner vad du redan vet om det du ska läsa och vad du önskar veta.
• Läs textens rubriker och gör om dem till frågor. Fundera på vad det kan finnas ör svar på frågorna innan du börjar läsa.
• Titta på bilder, illustrationer och faktarutor. Kan du utifrån dem gissa vad texten kommer att handla om?
• I texten är de viktigaste begreppen markerade. Skriv ner dem och ta reda på vad de betyder. Diskutera med en kompis hur de hänger ihop.
11
12
Lässtrategier
Under tiden Under tiden som du läser är det bra att markera i texten, till exempel så här:
• Något som är viktigt och användbart – markera med utropstecken.
• Något som du inte förstår och behöver kolla upp – markera med frågetecken.
• Något som du vill diskutera vidare eller ta reda på mer om – markera med en pil.
• Skriv en kort sammanfattning efter varje stycke du läser. Om du innan du började läsa gjorde om rubrikerna till frågor kan du nu kortfattat besvara frågorna.
• Ställ frågor till författaren under läsningens gång. Frågorna
kan till exempel vara: Vad vill författaren säga? Vad menar författaren när hen säger …? Varför tycker författaren att det här är viktigt att veta? Vem är författaren som kan påstå detta, och var får hen sin information ifrån? Varför har författaren valt att skriva om just det här?
Efter
• Gå tillbaka och titta på de markeringar du har gjort. Har
du markerat oklarheter i texten behöver du kolla upp dessa. Fundera också på om det fanns delar i texten som var svåra att förstå, och varför dessa delar var svåra.
• Om du innan du började läsa skrev ner vad du redan visste om ämnet och vad du önskade veta, kan du nu skriva ner vad mer du har lärt dig under läsningen.
• Anteckna tre saker du har lärt dig om textens innehåll.
Anteckna två saker som var svåra att förstå i textens innehåll. Anteckna en sak som du vill lära dig mer om.
• Skriv frågor till texten du har läst.
Lässtrategier
13
ISKUB Använd ISKUB när du bedömer en källa. Ställ de här viktiga frågorna – och håll huvudet kallt!
I Spåra syfte Varför är källan gjord? • Är det för att informera om något eller för att luras? • Är det för att sprida en åsikt? • Är det för att sälja något eller för att underhålla?
S
Utred Kan du få information från andra ställen? • Har du jämfört med vad du redan vet? • Har du jämfört med andra källor?
K U B
Identifier
Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)? • Är det en myndighet eller organisation? • Är det ett företag eller en privatperson? • Är det någon som kan ämnet? • Är det någon du litar på?
Kontrollera Hur ser källan ut? • Finns det någon kontaktuppgift till den som skapat källan? • Fungerar länkarna (om det är en webbplats)? • Har källan trovärdiga källhänvisningar? • Har källan senast granskad-datum, eller hur vet du när informationen lades upp på webbplatsen?
Bedömningen är klar!
VÄRLDSRELIGIONER Det är mycket svårt att veta hur många människor som tillhör en religion eller livsåskådning. Kartor som beskriver världens religioner brukar ofta se ut så här, för att visa de områden där religionerna har flest anhängare och där de har sitt ursprung. Tänk på att representanter från olika religioner finns runt om på hela jorden, likaså representanter från sekulära livsåskådningar.
Det som är dig själv förhatligt ska du inte göra mot din nästa. Judendom
Religiösa samfund i Sverige 2019 Enligt svensk lag är det förbjudet att registrera vilken religion medborgarna har. Vi vet därför inte hur många som tillhör en viss religion. Men varje år redovisar trossamfunden hur många människor de betjänar, det vill säga både medlemmar och andra besökare. Sammanställningen ligger till grund för bidrag från staten. Svenska kyrkan får dock inget bidrag, eftersom alla dess medlemmar betalar skatt. Judendom 8 270 Kristendom Svenska kyrkan (antal medlemmar) 5 800 000 Katolska kyrkan 119 001 Ortodoxa och österländska kyrkor 160 169 47 003 Lutherska kyrkor (förutom Svenska kyrkan) Anglikanska kyrkan 3 140 Frikyrkor 313 764 Islam 170 915 Buddhism 10 233 Det finns inget st tsbidragsberättigat hinduiskt samfund registrerat hos Myndigheten för stöd till trossamfund. Hinduiska samfundet i Sverige (HSS) är en paraply organisation för landets omkring 30 000 hinduer.
Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv. Islam
Regeln om kärleksfullhet och godhet bör tillämpas hela livet. Gör inte mot andra vad du inte vill att de ska göra mot dig. Religioner i Kina och Japan Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem. Kristendom
Plåga inte andra med det som pinar dig själv. Buddhism
Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta om det gjordes mot dig. Hinduism
Fundament Religion 9
Gör inte mot andra det som du inte skulle vilja att andra gjorde mot dig. Sekulär humanism
Kapitel 1
Vårt liv tillsammans I det här kapitlet … ska du lära dig vad som kan menas med ett gott liv och att vara en god människa. Du får repetera den konsekvens-etiska modellen och den plikt-etiska modellen, och lära dig vad som menas med en dygd-etisk modell. Du kommer också att få kunskap om feministisk etik och om den värdegrund som allt arbete i skolan vilar på.
BÄSTA SÄTTET ATT FÅ EN VÄN ÄR ATT VARA EN
Kanske har du hört talas om uttrycket som står på plakatet. Men hur vet du att du är en bra vän? Och hur tycker du att en bra vän ska vara mot dig?
18
Kapitel 1
Det goda livet I den grekiska staden Aten levde på 300-talet f.v.t. filosofen Aristoteles. Han funderade mycket på hur vi ska leva för att få ett bra liv och kunna vara vänner. Aristoteles förstod att de flesta männis or vill kunna leva ett gott liv tillsammans med andra. Varje människa vill också kunna leva sitt eget liv på bästa möjliga sätt. För att klara av det måste vi veta hur vi ska handla i olika situationer. Hur kan vi veta det?
Aristoteles är en av de antika filosofer som har påverkat det västerländska tänkandet allra mest.
Dygder
dygd = god egenskap
Från början, när du är liten, vet du inte hur du ska handla mot andra, sa Aristoteles. Men du kan lära dig det, och du måste träna. Han förklarade att det finns några egenskaper s m utmärker en god människa. Han kallade dessa goda egenskaper för dygder. De viktigaste är måttfullhet, klokhet, rättrådighet och mod. De får en människa att vara god och må bra, menade Aristoteles. Att vara måttfull betyder ungefär samma sak som att vara sansad, inte för extrem men inte heller för mesig. Klokhet innebär att vara klok. Att vara rättrådig kan tolkas som att vara ärlig, att kunna skilja på vad som är rätt och fel. Att ha mod innebär att våga stå upp för det man anser är rätt, även om det känns jobbigt. Förklara vad som menas med a) måttfullhet, b) klokhet, c) rättrådighet, d) mod.
Vårt liv tillsammans
19
Dödssynder Vad är då motsatsen till dygder? Aristoteles förklarade att till exempel högmod, avund, vrede och girighet är egenskaper som får människan att må dåligt. De är så dåliga att Aristoteles kallade dem dödssynder. Istället för dödssynder kan vi också säga laster. Den som är högmodig sätter sig över andra människor och tror att hen är viktigare än andra. Aristoteles beskrev avund som viljan att ha något som någon annan har och samtidigt önska att den personen inte hade det. Kanske har du själv känt dig avundsjuk någon gång? Vrede menade Aristoteles är när en person blir så arg att hen vill hämnas. Att vara girig innebär att vilja ha mycket utan att samtidigt dela med sig.
dödssynder = de sämsta egenskaper en människa kan ha
last = dålig egenskap
Förklara vad som menas med a) högmod, b) avund, c) vrede, d) girighet.
Att synda innebär att göra fel. Aristoteles ansåg att det som vi gör fel påverkar hur vi mår, och därför måste vi träna på att leva enligt dygderna och undvika dödssynderna. Då mår vi bra och får ett gott liv, menade han. För den som har en religiös livsåskådning innebär synd inte bara att göra fel mot andra människor. Det innebär också att göra fel mot en gud eller en högre makt. Den som har en sekulär livsåskådning använder inte begreppet synd. Då talar man istället om att göra fel mot andra människor utifrån samhällets normer. Aristoteles tankar kan alltså gälla den som vill vara en god människa oavsett om hen har en religiös eller sekulär livsåskådning.
synd = en handling som är fel
20
Kapitel 1
Etik och moral Etik är en av livets byggstenar. Etiska regler finns in m alla världsreligioner. Företag och arbetsplatser har etiska regler. Skolan har etiska regler, sjukvården likaså. Familjer kan ha speciella regler som familjemedlemmarna förväntas följa. Att studera etik handlar om att studera situationer i livet då vi människor väljer vad vi bör göra och inte bör göra, då vi väljer att göra något som kan bli rätt eller fel. Moral är detsamma som vår uppfattning om vad som är rätt och fel. Vår moral påverkar våra handlingar. Etik är alltså studier av människans moral. Vad menas med a) etik, b) moral?
Två etiska modeller och en tredje
plikt = det vi anser att vi är skyldiga att göra
I Fundament Religion 7 lärde du dig att det finns olika mo eller som kan beskriva hur en människa handlar i en speciell situation. En modell kallas konsekvens-etisk modell. En annan modell kallas plikt-etisk modell. Den konsekvens-etiska modellen säger att en handling är rätt om den får de bästa konsekvenserna. Den plikt-etiska modellen säger att en handling är rätt om människan anser att det är hens plikt att utföra den. Aristoteles sätt att beskriva en handling är ganska annorlunda och skiljer sig från dessa två modeller. Han talade inte om själva handlingen i sig, utan om människan som utför handlingen och vilka dygder hen har. Aristoteles tankar har därför givit namn åt en egen etisk modell, den dygd-etiska modellen. Den utgår från hur du är som människa, din karaktär och dina egenskaper. Vad menas med a) konsekvens-etisk modell, b) plikt-etisk modell, c) dygd-etisk modell?
RÄTT
FEL FEL
RÄTT RÄTT
Vårt liv tillsammans
Den goda människan Vi återkommer nu till frågan som ställdes i början av kapitlet: Hur vet du att du är en bra vän, och hur tycker du att en bra vän ska vara mot dig? Om du funderar ett tag så inser du att en god vän inte alltid är god. Du har säkert själv bråkat med en vän någon gång. Någon av dina vänner har kanske sagt till dig att du inte varit så snäll alla gånger. Innebär det då att du inte kan vara en god människa? Nej, Aristoteles svarade att vi hela tiden måste fortsätta att träna. ”Det är människans uppgift att leva enligt dygderna”, sa Aristoteles. Om du ska svara på frågan om hur en god vän ska vara måste du alltså tänka på vad det är hos den personen som du tycker om. Du måste tänka på personens karaktärsdrag – det som gör just den personen till den hen är. Fundera på om du mår bra tillsammans med den personen. Om du känner dig trygg och respekterad kanske det inte gör så mycket om ni bråkar ibland. Fundera också på dina egna karaktärsdrag, på hur du själv handlar mot dina vänner. Hur skulle du svara på frågan om hur en god vän ska vara?
Mobbning är förbjudet enligt den svenska diskrimineringslagen.
21
22
Kapitel 1
Låt oss jämföra de tre etiska modeller du nu kan genom ett exempel. Tänk dig en situation där din kamrat blir mobbad av flera andra ele er. Du går emellan och försvarar kamraten. Varför gör du det? Vi ska nu se på tre olika svar på den frågan och hur de kan tolkas enligt de tre modellerna:
Jag ville försvara min kamrat eftersom det står i skolans ordningsregler att mobbning är förbjudet. Jag ville försvara min kamrat eftersom mobbningen skadar hen. Enligt den konsekvensetiska modellen har du handlat rätt, eftersom du tänkte på konsekvensen av din handling.
Enligt den plikt-etiska modellen har du handlat rätt, eftersom du följde din plikt: att lyda skolans ordningsregler.
Jag ville försvara min kamrat eftersom mod, att våga försvara en annan människa, är en dygd. Det är så en god människa ska vara. Enligt den dygd-etiska modellen har du handlat rätt eftersom du följde dygderna som anger hur en god människa ska vara.
Vårt liv tillsammans
SEKULÄRA LIVSÅSKÅDNINGAR
RELIGIÖSA LIVSÅSKÅDNINGAR
JUDENDOM SEKULÄR HUMANISM KRISTENDOM
ISLAM
HUMANISM EXISTENTIALISM
HINDUISM BUDDHISM
Religiöst färgad
PRIVATRELIGIÖS
Sekulärt färgad
EKOSOFI
Politiskt färgad
FEMINISM
MARXISM
PRIVAT LIVSÅSKÅDNING
POLITISKA IDEOLOGIER
Olika livsåskådningar Diagrammet ovan visar hur olika livsåskådningar förhåller sig till varandra. Religiösa livsåskådningar innebär tron på något gudomligt som påverkar hur människan uppfattar världen, livet och hur medmänniskor och andra levande varelser ska behandlas. Vad menas med att ha en religiös livsåskådning?
Inom sekulära livsåskådningar är det istället människan själv som genom sitt förnuft och sin förmåga att få kunskaper genom erfarenheter ska forma sitt liv. Detta bestämmer hur världen ska tolkas, hur livet ska förstås och hur medmänniskor och andra levande varelser ska behandlas. Vad menas med att ha en sekulär livsåskådning?
23
Kapitel 6
Olika syn på livsfrågor I det här kapitlet … ska du lära dig om kritik av religion och livsfrågor. Du kommer att förstå att olika syn på livsfrågor kan leda till konflikter men också skapa m jligheter genom ömsesidig förståelse och respekt. En del saker kommer att utmana dig, medan annat kommer att kännas självklart.
Religionskritik Kan människor inte bara få tro som de vill? Jo, det kan de få och det har de rätt till, i alla fall i Sverige. I många länder är det inte så. Vår religionsfrihet ger oss rätten att tro och rätten att inte tro. Men vi har också rätten att ifrågasätta det som andra väljer att tro på eller att inte tro på. Det handlar om yttrandefrihet. Samtidigt får vi inte glömma bort det viktiga ordet respekt.
I Förenta Nationernas högkvarter i New York finns ett meditationsrum för alla livsåskådningar, oavsett om de är sekulära eller religiösa. Rummet skapades av den svenske diplomaten Dag Hammarskjöld, som var FN:s generalsekreterare 1953–1961.
104
Kapitel 6
Religion och vetenskap genom historien
evolution = betyder utveckling, förklarar hur livet på jorden uppstod
Nu har du lärt dig om de fem stora världsreligionerna och om andra religioner och livsåskådningars sätt att se på livet. Det är dags att lite närmare studera en del av den kritik som genom historien riktats mot dem. Redan under antiken började filosofer och vetenskapsmän ifrågasätta religion. Religionskritiken tog förnyad fart under upplysningstiden på 1700talet. Charles Darwins teorier blev på 1800-talet helt avgörande för en ny syn på hur livet på jorden har uppstått. Evolutionen har skapat djuren och naturen, inte Gud, ansåg Darwin. Det kom också kritik mot religion från politiskt håll. Tysken Karl Marx ansåg att det inte finns någ n gud. Religionen är istället en flykt från verkligheten. ”Religionen dövar något som människan borde ta itu med och ändra på”, sa Marx. Läkaren Sigmund Freud ansåg att det finns ps kologiska förklaringar till att folk är religiösa. ”Gud blir som en övernaturlig pappa”, menade han. Vår tids mest kände religionskritiker är den brittiske biologen Richard Dawkins. Han anser att religion strider mot förnuftet och att religion har negativa effekter på samhället. Ge exempel på religionskritik genom historien.
Att bevisa och motbevisa Guds existens allsmäktig = har all makt
Filosofen Epikuros kritiserade på 300-talet f.v.t. de grekiska gudarna. ”Om en gud är god och kan förhindra ondska så är guden allsmäktig. Guden har all makt. Men eftersom det finns ndska så kan guden inte vara god och allsmäktig. Om guden inte kan förhindra ondska så kanske guden inte vill det. Varför ska vi tro på gudar om de inte kan eller vill förhindra ondska? Då är de ju inte gudar”, påstod Epikuros.
Det spelar ingen roll om Gud finns!
Gud finns!
Gud finns inte!
Olika syn på livsfrågor
Teodicéproblemet Epikuros lade grunden för ett klassiskt problem, som kallas ondskans problem och är ett exempel på religionskritik. På 1600-talet e.v.t. började det kallas för teodicéproblemet. Det har sedan dess använts som argument för att det inte finns någ n Gud. Låt oss ta ett exempel. Om det hade funnits en god allsmäktig Gud så skulle grymheter likt de nazisterna utsatte judarna för under Förintelsen inte ha skett. Gud skulle ha hindrat det. Därför finns i te Gud. Att ge ett förslag på hur teodicéproblemet kan lösas kallas för att föreslå en teodicé. De som tror att Gud finns örklarar teodicéproblemet på olika sätt. En förklaring är att Gud faktiskt inte behöver vara allsmäktig för att vara god. Gud har gett människan en fri vilja. Vi kan välja ont eller gott. Religionerna beskriver vad följderna av detta val kan bli. Du kan till exempel hamna i ”himlen” eller ”helvetet”, eller fortsätta lida genom att återfödas istället för att sluta återfödas. Vad är teodicéproblemet?
Finns inte tiden, finns inte Gu I det ögonblick big bang skedde blev hela universum till. Den brittiske fysikern Stephen Hawking använde big bang som argument för att Gud inte finns. ”Universum har skapat sig självt”, sa Hawking. ”Före big bang fanns det nämligen inte någon tid. Det kan därför inte finnas någ n Gud. Ingenting kan finnas och s tta igång något där tiden inte existerar.”
Den brittiske fysikern Stephen Hawking sa att han ”trodde på att Gud inte existerar”. Han drabbades tidigt i sitt liv av ALS, en sjukdom som gör att kroppens muskler förtvinar.
105
106
Kapitel 6
Det finns där ör inget helvete, ingen himmel eller återfödelse och inget liv efter döden, ansåg han. Men på ett sätt lever vi ändå vidare, enligt Hawking: vi för våra gener vidare till våra barn. Vi lever också vidare genom det inflytande vi har haft under vårt liv. Varför anser Stephen Hawking att Gud inte finns?
Finns det en orsak, finns Gu kosmologi = vetenskapliga studier av universums uppkomst och utveckling
Många har försökt hitta ett gudsbevis, ett sätt att bevisa att Gud finns. Ett sådant bevis är det kosmologiska gudsbeviset. Det försöker bevisa att Gud finns tifrån följande antagande: ”Allt som finns har en rsak till att det finns. niversum finns. lltså finns det en orsak till att universum finns. Denna rsak ligger utanför tiden och kan kallas Gud.” Anhängarna av det kosmologiska gudsbeviset skulle alltså kunna kritisera Stephen Hawkings resonemang och påstå att det var Gud som låg bakom energin och rummet som skapades vid big bang. Att det inte skulle finnas någon tid före big bang, som Hawking anser, påverkar inte denna åsikt. Gud är oberoende av tid, säger anhängarna. Vad är det kosmologiska gudsbeviset?
Vi måste veta vad vi talar om
scientism = uppfattningen att naturvetenskapen bäst förklarar världen
Inom naturvetenskapen kritiseras det kosmologiska gudsbeviset så här: ”Vi kan inte tala om något som ligger utanför vårt universums gränser. Om det finns etenskapliga bevis, måste bevisen och sättet vi talar om dem också finnas i vårt un versum. Att prata om Gud, till exempel om Guds eventuella godhet eller Guds eventuella makt, är därför oviktigt eftersom resonemangen inte ryms inom naturvetenskapen.” Uppfattningen att naturvetenskapen är det bästa sättet att förklara världen och tillvaron på kallas scientism. Vad är scientism?
Olika syn på livsfrågor
Teorier om naturvetenskap och religion Naturvetenskapen studerar och beskriver, med vetenskapliga metoder, hur universum har kommit till. Att universum har skapats genom big bang och livet på jorden via evolution är allmänt accepterade vetenskapliga teorier. Att religioner också vill förklara universums uppkomst har du sett flera e empel på under kursen i religionskunskap. Men kan naturvetenskap och religion förenas? Du ska nu få lära dig tre teorier om hur man kan se på den saken.
Oförenlighetsteorin
Förenlighetsteorin
Separationsteorin
Naturvetenskap och religion kan inte förenas. Naturvetenskapen kan förklara universum, vår värld och livet. Religion behövs inte. Detta är scientism.
Naturvetenskap och religion kan förenas. Naturvetenskap och religion kompletterar varandra. Både naturvetenskap och religion behövs för att förstå universum, vår värld och livet.
Naturvetenskap och religion ska studeras var för sig. Naturvetenskap och religion är olika sätt att se på universum, vår värld och livet. De behöver inte förenas.
Vad menas med a) oförenlighetsteorin, b) förenlighetsteorin, c) separationsteorin?
107
Fundament Religion 9 utgår från det centrala innehållet i Lgr 11. Hinduism och buddhism förklaras utifrån rubrikerna gudsbild, enhet och mångfald, religiösa texter, högtider och traditioner, heliga platser och historia. Boken behandlar också religioner i Kina och Japan samt nyandlighet. Religionskritik och religionspropaganda i medierna lyfts fram, liksom hur livsåskådningsfrågor kan tillämpas i vardagen utifrån begrepp som konflikt samförstånd och dialog. Texten inbjuder till dialog med läsaren och kompletteras av klargörande läsförståelsefrågor, förklaringar av centrala begrepp, ordlistor, lässtrategier och en smart manual för källkritik. Boken är fylld av informativa illustrationer och fotografier.
Per Eklund är legitimerad lärare, författare och föreläsare med mer än 20 års erfarenhet av undervisning, från grundskola till gymnasium och universitet. Han är känd för sin entusiasmerande, interaktiva pedagogik och brinner för att inspirera människor att förstå religioners och kulturers möjligheter och utmaningar i vårt samhälle.
www.tukanlaromedel.se
Per Eklund
Med hjälp av den språk- och kunskapsutvecklande läromedelsserien Fundament kan varje elev tillägna sig det centrala innehållet i SO-ämnena. Boken utgör den bas på vilken läraren bygger sin undervisning. En digital lärarhandledning fungerar som inspirerande stöd och innehåller allt från lektionsplanering till kapiteltest. Tillsammans ger lärobok och handledning möjlighet till ett brett och varierat bedömningsunderlag kopplat till kunskapskraven.