9789188859471

Läkaren och forskaren William W. Li beskriver lättfattligt och inspirerande om kostens påverkan på vår hälsa.

Foto: Roger Pelissier

Tanken är inte att ersätta mediciner, specialdieter eller läkar­ behandlingar, utan att presentera vetenskapliga studier och rekommendationer som hjälper oss att ta beslut om vad vi ska äta för att främja kroppens självläkande system, såsom immunförsvaret.

DR WILLIAM W. LI är en amerikansk läkare,

Dr Li arbetar internationellt för att sprida kun­ skap om kostens betydelse för vår ­hälsa. Han publiceras regelbundet i ledande vetenskapliga tidskrifter och föreläser på de främsta läkar­ utbildningarna över hela världen.

Ät dig frisk utgår från hans TED-talk som har mer än 11 miljoner visningar.

Många av de livsmedel som har hälsofrämjande effekter är mat vi redan äter och tycker om, andra är överraskan­ de nyheter. Boken innehåller också läckra recept. Smaklig måltid! ”I den fascinerande bok du håller i handen lotsar William Li dig fram bland kroppens fem dominerande system för självläkning och berättar om vilken mat som innehåller de ämnen som bromsar eller stimulerar just dessa.”

Ur förordet av vetenskapsjournalisten, och Happy Food -författaren, Henrik Ennart

DR WILLIAM W. LI

specialist på internmedicin, och forskare. Han driver forskningsstiftelsen The ­Angiogenes Foun­ d­­­ation, som är nära knutet till 2018 års Nobel­­ pristagare i medicin, och har själv ­bidragit till inte mindre 30 nya behandlingsmetoder som godkänts av amerikanska staten.

I boken kan du läsa om den senaste internationella forsk­ ningen kring kostens betydelse för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes samt autoimmuna och ålders­relaterade sjukdomar.

ÄT DIG FRISK

GOD MAT SOM FÖREBYGGER SJUKDOM

DR WILLIAM W. LI

ÄT DIG

FRISK

”Äntligen! En bok som berättar sanningen om vad vi ska äta för att må bra.”

– Cindy Crawford ”Praktiska tips för en hälsosammare livsstil och inspiration till den som vill hjälpa kroppen att bekämpa sjukdomar.”

– Arianna Huffington

REVOLUTION­E RANDE

FORSKNING OCH ENKLA KOSTRÅD FÖR ETT LÄNGRE OCH

FRISKARE LIV

ÄT DIG FRISK INNEHÅLLER: – – – – – –

Läkarens egna recept Självtest för hälsobedömning Livsmedelstabeller Tillagningstips Livsstilsanpassade råd Redogörelser för forskning och källhänvisningar

DR WILLIAM W. LI

ÄT DIG

FRISK

REVOLUTION­E RANDE

FORSKNING OCH ENKLA KOSTRÅD FÖR ETT LÄNGRE OCH FRISKARE LIV

Den här boken är tillägnad min familj, mina mentorer och alla patienter som har inspirerat mig att ge dem som behöver hjälp större möjlighet till en friskare framtid.

Innehållsförteckning FÖRORD AV HENRIK ENNART

7

INLEDNING 11

DEL I. GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HÄLSA kroppens naturliga försvarssystem KAPITEL KAPITEL KAPITEL KAPITEL KAPITEL

1 2 3 4 5

Kärlnybildning Regeneration Mikroflora DNA-skydd Immunförsvar

21 23 35 51 71 87

DEL II. ÄT DIG FRISK maten som motverkar sjukdom

107

KAPITEL 6 Svält sjukdomen, ge näring åt hälsan KAPITEL 7 (Re)generera din hälsa KAPITEL 8 Mata ditt inre ekosystem KAPITEL 9 Påverka ditt eget genetiska öde KAPITEL 10 Aktivera immunförsvarets kontrollcenter

109 137 163 191 219

DEL III.

PLANERA, VÄLJ OCH FÖRÄNDRA låt maten verka

247

5 x 5 x 5-planen Tänk om i köket Fantastiska livsmedel Måltidsplanering och recept Matdosering

249 269 283 295 329

BILAGA A BILAGA B

Checklista 5 x 5 x 5-planen Bedöm dina risker

351 357

EPILOG

Några ord om vetenskapen

371

KAPITEL KAPITEL KAPITEL KAPITEL KAPITEL

11 12 13 14 15

FÖRFATTARENS TACK OM FÖRFATTAREN REGISTER KÄLLHÄNVISNINGAR RECEPTREGISTER

375 377 381 391 393

Våra kroppar har en nästan perfekt förmåga till självläkning. Den helande kraften är så fenomenal att den ger oss människor möjlighet att leva i över hundra år trots att vi utsätts för ständiga prövningar i en på många sätt fientlig miljö.

Om vår självläkning vore felfri skulle vi i praktiken vara odödliga, i alla fall med hänsyn till åldrande och åldrandets sjukdomar. Vi skulle förstås fortfarande kunna halka och slå ihjäl oss på en isfläck eller få en istapp i huvudet.

I takt med att vi åldras blir våra försvarsmekanismer gradvis underminerade och sjukdomar som vi från början lätt kunde skaka av oss får då chansen att utvecklas och bli kroniska och även livshotande.

Det är åldrandet. Vi bär inte på någon dödsgen som på ett förprogrammerat sätt avslutar livet. Det är våra försvar som blir svagare.

Få vilda djur blir gamla och fram till nyligen var döden bland människor något som var vanligt i alla åldrar. Evolutionen har därför aldrig behövt hantera en situation där många individer i en art uppnår hög ålder. Små defekter i vår självläkande förmåga är ingenting som evolutionen har behövt bry sig om.

För 20–30 år sedan betraktades de forskare som ägnade sig åt att försöka trimma vår självläkning fortfarande som vilsna outsiders.

De verkade i periferin, långt ifrån de stora forskningsanslagen. Idag har bilden ändrats och ett tydligt exempel är att Nobelpriset i medicin och fysiologi år 2018 gick till vetenskapsmän som utvecklat immunterapi mot tidigare obotlig och spridd cancer. Det handlade alltså om att stimulera kroppens eget, vanligtvis effektiva, försvar mot den fruktade sjukdomen. den klassiska rockgruppen U2, med artistnamnet The Edge, gästade Nobelfesten i Stockholms stadshus 2018 handlade mediernas uppmärksamhet mest om ifall han bröt mot När gitarristen i

7

Förord

8

etikettsreglerna på det kungliga kalaset genom att inte ta av sig den mössa han alltid bär på huvudet som sitt signum.

Få noterade att The Edge var på plats för att representera forskningsstiftelsen The Angiogenesis Foundation där han sitter i styrelsen och där författaren till den här boken, William Li, är medgrundare och ordförande.

The Edge träffade en av Nobelpristagarna, Jim Allison, redan för många år sedan och har sedan dess, med William Lis stiftelse i ryggen, stöttat Texas-forskarens arbete med att utveckla cancermediciner baserade på immunterapi.

Jim Allisons forskning tog avstamp i det som kallas antiangiogenes och som råkar vara samma område som William Li ägnade sina inledande forskarår åt. Angiogenes är kroppens förmåga att bilda nya blodkärl och antiangiogenes är förmågan att hindra sådan nybildning. Båda funktionerna är livsnödvändiga och tillhör hörnpelarna i kroppens system för självläkning. Bäst mår vi när kroppen får förutsättningar att balansera de två.

En av de förmågor som gör tumörceller farliga är att de kan sätta antiangiogenes ur funktion. En tumör behöver näring och skaffar det genom att stimulera okontrollerad tillväxt av ett finmaskigt nät av blodkärl. En tänkbar möjlighet att hejda tumörer är därför att motverka nybildningen och svälta ut tumören. I helt andra fall, som vid dålig cirkulation och bensår, behöver nybildningen i stället stimuleras.

Den store pionjären på området var en amerikansk forskare som hette Judah Folkman. Han lade fram sina bärande idéer redan 1971, men forskningen ansågs på den tiden suspekt och det följande decenniet publicerades bara en handfull studier i ämnet. Idag är uppfattningen den motsatta och tusentals forskare publicerar sina rön på området varje år. William Li är Judah Folkmans tidigare elev och nära medarbetare och den som axlat hans mantel, först som forskare men sedan allt mer som ordförande och språkrör för en stor forskningsstiftelse.

I den fascinerande bok du håller i handen lotsar William Li dig fram bland kroppens fem dominerande system för självläkning och berättar om vilken mat som innehåller de ämnen som bromsar eller

är en kontroversiell titel på en bok. Vän av ordning kan invända att det saknas studier kring olika livsmedel av den kaliber som krävs då ett läkemedel ska godkännas. Men här handlar det också, och främst, om att förbli frisk.

En annan invändning är att EU nästan helt stängt dörren för hälsopåståenden som är kopplade till mat, vilket kan tyckas aningen märkligt eftersom vi vet att exempelvis Medelhavskost med mycket grönsaker gör att vi lever längre. Begränsningarna gäller vid marknadsföring av mat. I böcker är det lyckligtvis fortfarande tillåtet att berätta om den forskning som pågår.

Det bör understrykas att William Li är en vän av modern medicinsk behandling och att han är tydlig med att mat aldrig ska användas som ett alternativ till läkarnas insatser. Som han själv säger: ”Vi är fortfarande långt ifrån att villkorslöst kunna ordinera mat som behandling mot sjukdomar.”

Det sagt kan ingredienser i den mat vi äter stärka våra system för självläkning, öka chanserna att förebygga sjukdomar och, under överinseende av dietist, sannolikt även förbättra utfallet av med­ icinsk behandling. Det senare ska dock aldrig göras på egen hand Ät dig frisk

9

stimulerar just dessa. Vid sidan av regleringen av kärlbildningen handlar det om immunförsvaret, skyddet av vårt DNA, våra stamcellers funktion och vår tarmfloras roll.

Som ordförande i en stiftelse som stöder den här sortens forskning har William Li en unik överblick över ett område i snabb utveckling.

Hans faktaspäckade bok ger självklart inte de slutgiltiga svaren men väl en chans för oss vanliga människor att ta del av vad det pratas om i korridorerna på de innovativa bioteknikföretagens forskningsavdelningar.

William Lis budskap är enkelt: medan de nya mediciner som utvecklas kan kosta miljoner för varje enskild behandling och därmed aldrig kan nå alla behövande, så finns det redan nu möjlighet för oss att via maten stärka vår egen självläkande förmåga. Det är nämligen bioaktiva ämnen i de växter vi äter som ligger bakom många av de idéer som senare utvecklas till patenterade mediciner i läkemedelsbolagens laboratorier.

10

eftersom ämnen i maten kan påverka effekten av medicinen i både positiv och negativ riktning. Så stark kan dess verkan vara.

Det ska erkännas att min första reaktion på William Li var aningen reserverad. Han framstod som lite för mycket av en amerikansk väckelsepredikant för min smak, med lite för tvärsäkra svar och med publika genombrott i TED-talks och som gäst hos den amerikanske mediehelaren Dr Oz, snarare än genom egna omvälvande forskningsresultat. Hans budskap är optimistiskt och priset för det, liksom för ambitionen att spänna över vida fält, är att han ibland ägnar mindre energi åt det som talar emot teserna.

Som läsare gäller det också att vara vaksam med hur tunga de bevis är som läggs fram. Försök på människor smäller alltid högre än försök i laboratoriernas provrör eller även på möss och råttor.

Men det är randanmärkningar, som han dessutom själv berör, och jag tycker inte att William Lis bok ska läsas som ett facit utan som en ögonöppnare för vilken enorm potential som bioaktiva ämnen i vanlig mat faktiskt kan ha.

Forskning kring matens hälsobringande verkan har aldrig fått särskilt stora anslag, inte minst i jämförelse med vad som går till patenterbara läkemedel.

I åratal har dessutom debatten kring mat och hälsa dominerats, och delvis kvävts, av bråket kring fett och kolhydrater. Det är först i samband med de stora genombrott som gjorts de senaste åren kring vår tarmflora som det blivit tydligt för alla vilken central roll de tusentals olika bioaktiva ämnen som finns i vanlig mat spelar. Här har det öppnat sig vida fält för framtida forskning.

Befriande nog handlar William Lis bok väldigt lite om fett och socker, men desto mer om alla de bioaktiva ämnen som just nu kartläggs i maten men som fortfarande sällan nämns i myndigheternas kostråd och än mindre i läkarnas officiella manualer.

Det är skildringen av detta som är den stora och unika behållningen med William Lis bok.

Henrik Ennart vetenskapsjournalist och författare

Vi står idag inför en vändpunkt i kampen mot sjukdomar. Var och en av oss har potential att påverka sin hälsa genom att välja rätt livsmedel. Tack vare att mat och dryck nu har undersökts med samma vetenskapliga system och metoder som man använder för att upptäcka och utveckla läkemedel, kan den enskilda individen fatta välgrundade beslut om vad hon bör äta. De resultat som framkommit visar tydligt att vanliga livsmedel kan påverka hälsan på specifika och välgörande sätt.

Men först lite om mig. Jag är läkare, specialist på internmedicin och forskare. På universitetet läste jag biokemi (numera cell- och molekylärbiologi), varefter jag tillbringade första halvan av min karriär fördjupad i bioteknikens värld. Under de senaste tjugofem åren har jag lett The Angiogenesis Foundation, en ideell organisation som jag var med och grundade 1994. Organisationen har ett unikt uppdrag: att förbättra hälsan på ett globalt plan genom att fokusera på en gemensam nämnare för flera olika sjukdomar – nämligen angiogenes eller kärlnybildning, det vill säga den process som kroppen använder sig av för att bilda nya blodkärl.

Hittills har den medicinska forskningen framför allt inriktat sig på att utforska sjukdomars särart och söka efter det som skiljer varje sjukdom från alla andra sjukdomar. Mitt angreppssätt har varit det motsatta. Genom att söka efter nämnare som är gemensamma för flera sjukdomar och undersöka om de nämnarna skulle kunna leda till nya behandlingar har jag upptäckt att det är möjligt att bryta ny mark i kampen mot inte bara en sjukdom, utan flera sjukdomar samtidigt.

Redan tidigt i min karriär valde jag att studera kärlnybildning.

Blodkärlen är avgörande för vår hälsa eftersom de transporterar syre och näringsämnen till kroppens alla celler. Min mentor, Judah Folkman, var en lysande forskare och kirurg vid Harvard och den som först kom på att man genom att rikta in sig på de onormala

11

INLEDNING

12

blodkärl som förser cancerceller med näring skulle kunna behandla sjukdomen på ett helt nytt sätt. Negativ kärlnybildning är inte bara problematiskt vid cancer utan också en gemensam nämnare för över sjuttio olika sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes, Alzheimers sjukdom, fetma och flera andra av världens mest dödliga sjukdomar. År 1993 fick jag en ingivelse: Tänk om man genom att kontrollera nybildningen av blodkärl skulle kunna ta itu med alla dessa allvarliga sjukdomar på en gång?

Under de senaste tjugofem åren är detta precis vad The Angiogenesis Foundation har sysslat med, tillsammans med en lång rad fantastiska kollegor och välgörare. Vi har samordnat forskning och förespråkat nya behandlingar som utgår från att man söker gemensamma nämnare. Vi har arbetat tillsammans med över trehundra av de mest begåvade forskarna och läkarna från Nordamerika, Europa, Asien, Australien och Latinamerika; över hundra innovativa företag inom bioteknik, medicinteknik och teknik för avbildning och diagnostik samt visionära ledare från amerikanska NIH (National Institutes of Health), FDA (Food and Drug Administration) och stora medicinska föreningar i hela världen.

Vi har varit mycket framgångsrika. Genom att samordna gemensamma satsningar har ett nytt medicinskt område vuxit fram, så kallad terapeutisk angiogenes – behandling inriktad på kärlnybildning. Vissa av de innovativa behandlingarna hindrar blodkärl från att växa i sjuk vävnad, till exempel vid cancer eller sjukdomar som orsakar synförlust, såsom åldersförändringar i gula fläcken och diabetesretinopati. Andra behandlingar sätter i gång nybildningen av blodkärl för att läka viktiga vävnader, exempelvis vid diabetiska och venösa bensår. Idag finns mer än trettiotvå godkända läkemedel, medicintekniska produkter och vävnadsprodukter som är inriktade på kärlnybildning.

De här behandlingarna, som tidigare bara var diffusa idéer, har blivit viktiga nya vårdstandarder inom onkologi, oftalmologi och sårvård, och hjälper patienterna till längre och bättre liv. Vi har till och med samarbetat med veterinärer och utvecklat nya behandlingar som har bidragit till att rädda livet på hundar, delfiner, korall­ revsfiskar, rovfåglar, en noshörning och till och med en isbjörn. Jag är stolt över att ha varit del av de här framstegen, och med tanke på att

det just nu pågår över 1 500 kliniska prövningar om kärlnybildning kan vi vara säkra på att många fler är att vänta. är det nedslående nog så att antalet nya sjukdomar skjuter i höjden. De största hälsohoten världen över är de icke-smittsamma sjukdomarna som omfattar cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes, fetma och neurodegenerativa sjukdomar. Alla känner vi till någon som har drabbats av eller dukat under för någon av dessa sjukdomar. Enligt Världshälsoorganisationen dödade hjärt- och kärlsjukdomar 17,7 miljoner personer år 2015, cancer 8,8 miljoner och diabetes 1,8 miljoner.

Trots stora genombrott när det gäller behandlingar är inte enbart sjukdomsbehandling en hållbar lösning för icke-smittsamma sjukdomar, delvis på grund av de skyhöga kostnaderna för nya läkemedel.

Det kan kosta över tjugo miljarder kronor att utveckla ett enda nytt biotekniskt läkemedel.

Behandling med läkemedel räcker heller inte för att hålla oss friska. Frågan blir då hur vi kan bli bättre på att förebygga sjukdomar innan vi behöver behandla dem. Kosten är ett svar som ligger i tiden. Varenda läkare vet att det finns ett samband mellan dålig kost och sjukdomar som går att förebygga, och kosten håller på att bli ett ämne av allt större vikt inom sjukvården. Några spetsutbildningar för blivande läkare har till och med lagt till matlagning på schemat. Mat är lättillgängligt, och för koståtgärder behövs inga dyra läkemedel.

Få läkare vet emellertid hur man diskuterar hälsosam kost med patienter. Det är inte de enskilda läkarnas fel, utan snarare en effekt av hur lite näringslära deras utbildningar innehåller. I genomsnitt erbjuder läkarutbildningarna i USA endast nitton timmars kursarbete inom näringslära, och det är inte många som efter avlagd examen fortsätter att läsa kurser i näringslära för redan praktiserande läkare.

Problemet kompliceras ytterligare av att de olika vetenskapsgrenar som studerar kost och hälsa traditionellt sett arbetar var för sig.

Livsmedelstekniker studerar födoämnens kemiska och fysiska egenskaper. Forskare inom livsvetenskaperna studerar levande organismer, däribland människan. Epidemiologer studerar populationer i

13

Trots alla framgångar

14

verkligheten. Varje område bidrar med viktiga perspektiv och idéer, men de går sällan samman för att besvara praktiska frågor om vilka livsmedel och drycker som skulle kunna innebära hälsofördelar för människokroppen, i vilka mängder och vad det är för ämnen i ett specifikt livsmedel som ger effekter.

För att förstå kostens betydelse för hälsan behöver vi först förstå vad hälsa är. För de flesta är hälsa frånvaro av sjukdom. Men det är mycket mer än så. Definitionen av hälsa behöver faktiskt en rejäl uppgradering.

Ett som är säkert är att hälsan är ett aktivt tillstånd som skyddas av en rad enastående försvarssystem i kroppen, vilka kör för full maskin från den dag då vi föds till vår sista dag i livet och ser till att våra celler och organ fungerar friktionsfritt. Vissa av dem är så kraftfulla att de till och med kan få sjukdomar som cancer att gå tillbaka. Och samtidigt som de fungerar som separata försvarssystem stöttar de och samverkar med varandra. Dessa försvarssystem är de gemensamma nämnarna för god hälsa. Genom att ändra vår inställning till sjukdomsprevention och fokusera på de gemensamma nämnarna kan vi få en enhetlig metod för att hejda sjukdomar innan de hinner uppstå.

Detta kan vara lika effektivt som att hitta gemensamma nämnare för att behandla sjukdomar, vilket vi gjorde redan för två årtionden sedan.

Fem försvarssystem utgör grundpelarna för din hälsa, och de påverkas alla av kosten. När du vet vad du ska äta för att främja varje försvarssystem vet du också hur du ska använda kosten för att behålla hälsan och övervinna sjukdomar.

När jag undervisar andra läkare och studenter om kost och hälsa brukar jag jämföra kroppen med en medeltida fästning som inte bara skyddas av sina stenmurar utan även av en mängd andra fiffiga inbyggda försvarsanordningar. Vissa försvarsanordningar blev i själva verket inte synliga förrän fienden försökte invadera till exempel en borg, såsom fästningsvall, varggropar och skottgluggar. Tänk på kroppens försvarssystem som dess dolda skyddsvärn. De här försvarsanordningarna läker kroppen inifrån, och därför är det nu möjligt att systematiskt undersöka hur man kan stärka sin hälsa.

De fem försvarssystemen är kärlnybildning, regeneration, mikro­ flora, DNA-skydd och immunförsvaret.

Kärlnybildning

Genom människokroppen löper över niotusen mil blodkärl som transporterar syre och näringsämnen till alla kroppens celler och organ. Kärlnybildning, eller angiogenes, kallas processen som bildar dessa blodkärl. Livsmedel som sojabönor, grönt te, kaffe, tomater, rödvin, öl och hårdost kan påverka det här försvarssystemet.

Regeneration

Mikroflora

Närmare fyrtio biljoner bakterier bor i kroppen, och de flesta av dem skyddar vår hälsa. Bakterierna producerar inte bara hälsofrämjande ämnesomsättningsprodukter av den mat som vi sväljer och levererar till tarmen, utan styr även immunförsvaret, påverkar kärlnybildningen och bidrar till och med till att producera hormoner som påverkar hjärnan och vår sociala funktion. Vi kan stärka mikrofloran genom att äta mat som kimchi, surkål, cheddar och surdegsbröd.

DNA-skydd

Vårt DNA är vår genetiska ritning, men det är också utformat som ett försvarssystem. Det har överraskande reparationsmekanismer som skyddar oss mot skador orsakade av bland annat solstrålning, hushållskemikalier, stress, störd sömn och dålig kost. Viss mat kan faktiskt få vårt DNA att reparera sig självt, och dessutom kan vissa livsmedel slå på gynnsamma gener och slå av skadliga. Andra

15

Med hjälp av över 750 000 stamceller, utspridda i benmärg, lungor, lever och så gott som alla våra organ, regenereras kroppen varje dag. Stamcellerna underhåller, reparerar och regenererar kroppen under hela livet. Vissa livsmedel, som mörk choklad, svart te och öl, kan mobilisera cellerna och hjälpa till med regenerationen. Andra livsmedel, som lila potatis, kan döda farliga stamceller som utlöser cancertillväxt.

livsmedel förlänger telomererna som skyddar vårt DNA och får åldringsprocessen att sakta ner.

Immunförsvaret

Immunförsvaret värnar om vår hälsa på sofistikerade sätt, som har visat sig än mer komplicerade än vi tidigare trott. Immunförsvaret påverkas av tarmen och kan styras till att utplåna cancer med gott resultat, även hos äldre personer. Den senare tidens upptäckter har gett oss en helt ny förståelse av immunförsvaret, som kan aktiveras av mat som björnbär, valnötter och granatäpple, medan andra livsmedel kan dämpa aktiviteten och bidra till att minska symtomen av autoimmuna sjukdomar.

Den här boken har skrivits för att ge dig kunskapen och verktygen

16

du behöver för att fatta bättre beslut när du väljer vad du ska äta.

Varje dag. Den har till syfte att hjälpa dig att leva längre genom att äta mat som du faktiskt gillar.

Jag vill klargöra att den här boken inte för fram någon komplett diet. Min målsättning är att förse dig med vetenskapliga bevis för och rekommendationer om kost som du kan integrera i din kosthållning, alternativ som kan göra den ännu bättre.

Kostråden som jag tar upp i den här boken är inte avsedda att ersätta bra läkarvård. Jag förkastar inte västerländsk biomedicin och gör gällande att kosten är den magiska lösningen. Tvärtom: min utbildning inom och erfarenhet av internmedicin vägleder min förnuftiga användning av evidensbaserad läkarvetenskap, inklusive kirurgi och det allra senaste inom diagnos och behandling.

Det som saknas i de flesta läkares verktygslåda är förmågan att vägleda människor, friska som sjuka, i hur de kan använda kosten som ett sätt att stå emot sjukdom. Hur många känner du som har frågat sin läkare om vad de borde äta för att bli bättre och som antingen har bemötts med en tom blick eller det nonchalanta svaret: ”Ät vad du vill”? Den här boken ger en helt annan och möjliggörande uppsättning svar. Ät dig frisk består av tre delar. I första delen berättar jag den

patentlösning för någon som helst sjukdom eller för en allmänt god hälsa och ett långt liv. Men min forskning visar att det finns något ännu bättre. Det finns ett sätt att stärka de egna försvarssystemen så att kroppen läker sig själv. De här upptäckterna visar att vi drastiskt har underskattat vår förmåga att påverka och återställa den egna hälsan.

Om ditt mål är att öka antalet friska år framför dig kan dina kostval vända oddsen till din fördel. Genom att stärka försvarssystemen och hålla dem i god form har du större chans att stå emot sjukdomar och inte bara förlänga ditt liv utan även förbättra det.

De kostval du gör varje dag under hela ditt liv ger dig möjlighet

Det finns ingen

17

fascinerande historien om försvarssystemens kraft, hur de upptäcktes, hur de fungerar och hur vi kan utnyttja deras läkande krafter.

Något som är riktigt spännande är att forskare nu studerar kost med samma verktyg och metoder som används för att studera läkemedelsbehandlingar. I bokens andra del berättar jag vilka livsmedel som aktiverar försvarssystemen, och här finns några överraskningar.

Jag berättar om forskning om mer än tvåhundra hälsofrämjande livsmedel. I tredje delen får du enkla och praktiska tips om hur du kan införliva den här kosten i ditt liv. Jag har tagit fram ett flexibelt verktyg som jag kallar 5 x 5 x 5-planen, som gör det enkelt för dig att förbättra hälsan genom att varje dag välja mat som du gillar.

För att få ut så mycket som möjligt av boken rekommenderar jag dig att först läsa den en gång från pärm till pärm för att få en helhetsbild. Gå sedan tillbaka till tabellerna och diagrammen som sammanfattar de olika livsmedlen (och dryckerna) och hur de främjar hälsan. Håll utkik efter livsmedlen som du redan tycker om och maten du ännu inte känner till men som du kan tänka dig att prova. Du ska alltid bara äta mat du gillar och som du är nyfiken på.

När du är färdig går du tillbaka till del tre, men ta nu fram papper och penna. Gör en lista över de livsmedel som du personligen föredrar, och använd din dagliga 5 x 5 x 5-checklista i bilaga A enligt instruktionerna i kapitel 11. Sedan är det bara att köra: använd din checklista för att välja vad du ska äta varje dag för att hålla dig frisk.

att hålla dig frisk. Precis som att vi vidtar en extra åtgärd och låser dörren innan vi går och lägger oss på kvällen eller kontrollerar att spisen är avstängd innan vi går hemifrån, är det bara vanligt sunt förnuft att vidta förebyggande åtgärder också med hjälp av kosten.

I kombination med regelbunden träning, god sömn, stresshantering och starka sociala band kan kosten hjälpa dig att nå din fulla hälsopotential.

Vi lever i en tid då det görs enorma och spännande vetenskapliga framsteg, och därför borde god hälsa vara inom räckhåll för de allra flesta. Det bästa sättet att göra världen till en friskare plats är att börja med de val du själv gör och människorna du bryr dig om.

Släpp föreställningen om att hälsa är frånvaro av sjukdom och börja äta för att hålla dig frisk.

Bonne santé och bon appétit.

18 Doktor William W. Li

DEL I. Det är de naturliga krafterna inom oss som botar sjukdom och gör oss friska.

– Hippokrates

GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HÄLSA kroppens naturliga försvarssystem Hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom. Hälsa är ett aktivt tillstånd.

I din kropp finns fem inneboende försvarssystem: kärlnybildning, regeneration, mikroflora, DNA-skydd och immunförsvar. Dessa system har till uppgift att upprätthålla vår hälsa och stå emot de faror som vi dagligen utsätts för i vår vardagsmiljö, och de hjälper oss att läka när plötsliga sjukdomsangrepp skadar vår kropp. Genom att bli medveten om hur systemen försvarar kroppen, kan du lära dig att utnyttja deras läkande krafter för att uppnå ett längre och friskare liv.

Vart och ett av kroppens försvarssystem har en fascinerande historia av forskning och upptäckter. Vart och ett stöds av en välorkestrerad symfoni av samspelta organ, celler, proteiner med mera. Vart och ett är en gemensam nämnare för att förebygga inte en, utan många sjukdomar. Och alla fem systemen samarverkar för att bevara din goda hälsa, från det att du ligger i mammas mage till det att du drar din sista suck. Följ med mig genom de kommande fem kapitlen för att lära känna de här systemen och den nytta de kan göra.

22

Vi har alla cancer som växer i kroppen. Varenda en av oss, även du.

I obduktionsstudier på individer som aldrig fått någon cancerdiagnos under sin livstid har det visat sig att närmare 40 procent av kvinnorna mellan 40 och 50 år haft mikroskopiska tumörer i brösten, omkring 50 procent av männen mellan 50 och 60 år mikroskopisk cancer i prostatan och närmare 100 procent av personerna över 70 år mikroskopisk cancer i sköldkörteln.1 Sådana tumörer utvecklas när friska celler gör naturliga fel vid celldelningen eller när en cells DNA muteras på grund av yttre faktorer. Det uppstår upp till tiotusen fel om dagen i DNA:t i celler som delar sig i kroppen, vilket gör att det inte bara är vanligt, utan oundvikligt, att cancer bildas.2 Och ändå är de mikroskopiska cancertumörerna helt harmlösa. De flesta av dem blir aldrig farliga. Till att börja med är de pyttesmå, mindre än spetsen på en kulspetspenna, och så länge de inte kan växa och invadera organ kan de heller inte sprida sig och döda.

Kroppen har ett fantastiskt försvarssystem som håller mikroskopiska cancertumörer små genom att svälta dem på den blodtillförsel och de näringsämnen som de skulle behöva för att växa, och vi kan optimera försvarssystemet med hjälp av maten vi äter. Fler än hundra olika livsmedel kan stärka kroppens förmåga att svälta ut cancer och hålla tumörerna små och ofarliga, bland annat sojabönor, tomater, svarthallon, granatäpple och några mer oväntade som lakrits, öl och ost. Spelarna som håller tumörerna i schack hittar du i mataffären, saluhallen och trädgården.

Det försvarssystem som gör det möjligt för kroppen att hejda cancer på det här sättet är kärlnybildningsförsvaret. Kärlnybildningen är den process kroppen använder sig av för att bilda och underhålla blodkärl. Under normala omständigheter upprätthåller blodkärl liv genom att leverera syre och viktiga näringsämnen till alla våra organ.

Men när onormala blodkärl utvecklas kan de förse mikroskopiska

23

KAPITEL 1 KÄRLNYBILDNING

24

cancertumörer med näring. Ett sunt kärlnybildningssystem reglerar när och var blodkärl ska bildas och kan förhindra tumörer att värva egen blodtillförsel för det syre de behöver för att växa. Förlorar kroppen den här förmågan att kontrollera blodkärl kan en lång rad sjukdomar uppkomma, bland annat cancer.

Så länge kärlnybildningen fungerar som den ska bildas blodkärlen på rätt plats och vid rätt tid – inte för många och inte för få, utan precis lagom många. Att behålla den här perfekta balansen i blodomloppet är centralt för hur kärlnybildningen försvarar vår hälsa genom att hålla oss i ett tillstånd kallat homeostas. Homeostasen kännetecknas av att den bibehåller en stabilitet i kroppen för normal funktion samtidigt som den anpassar sig efter förutsättningar som ständigt förändras. Kärlnybildningen spelar en viktig roll genom att den skapar och underhåller hela blodomloppet och anpassar det efter olika situationer under livets lopp för att skydda vår hälsa.

Tack vare det här effektiva försvarssystemet som stänger av blodtillförseln till tumörer behöver cancer inte vara en sjukdom.3 I del två berättar jag hur den senaste forskningen om kärlnybildning formar vår förståelse av vilken mat som kan hjälpa kärlnybildningssystemet att upprätthålla homeostasen och hur du kan äta för att svälta ut cancer, bilda blodkärl som ger hjärtat näring och avvärja dödliga sjukdomar för att leva ett längre och friskare liv. Men för att riktigt förstå hur maten påverkar kärlnybildningen och hälsan ska vi först titta på hur blodkärlen fungerar.

Kärlnybildningen i arbete

Inuti dig finns över niotusen mil blodkärl som har till uppgift att leverera syre och näringsämnen till kroppens alla celler och hålla dem vid liv. Blodkärlen är livets kanaler som ger näring åt våra friska organ och skyddar oss mot sjukdom. Om alla dina blodkärl lades i en enda lång rad skulle de nå två varv runt jorden. Fantastiskt nog tar det bara sextio sekunder från det att hjärtat pumpar ut en droppe blod tills det har cirkulerat genom hela kroppen och tillbaka igen.

De minsta blodkärlen kallas kapillärer. De är tunnare än ett hårstrå, och det finns omkring nitton miljarder av dem i kroppen.

25

Kapillärerna har en unik förbindelse med cellerna eftersom de är den sista länken i leveranskedjan av blodkärl. Eftersom de ligger sist på linjen befinner sig praktiskt taget alla kroppens celler inom tvåhundra mikrometer från en kapillär.4 Det är verkligen nära, bara lite drygt tjockleken på ett mänskligt hårstrå. Varje organ har sin egen unika densitet och sitt unika mönster av kapillärer beroende på vad organet gör och hur mycket blodflöde det behöver. Musklerna har till exempel ett enormt behov av syre och behöver därför fyra gånger mer blodtillförsel än skelettet, som fungerar som stödstruktur.

Andra organ som behöver ett stort blodflöde är hjärnan, hjärtat, njurarna och levern. Alla dessa har en kapillär densitet på häpnadsväckande tretusen blodkärl per kubikmillimeter, vilket är 33 gånger mer än i kroppens ben.

I ett mikroskop ser kapillärerna ut som konstverk som skulpterats för att passa in i det organ som de har bildats i. Kapillärerna som ger huden näring ser ut som rader av kardborreband med ögla efter ögla av blodkärl som förser huden med det blod som ger kroppens yta värme och färg. Längs nerverna, från ryggmärg till fingertoppar, löper kapillärerna som långa telefonledningar som ger näring åt nervcellerna och håller sinnena skärpta. I tjocktarmen är kapillärerna formade i ett vackert geometriskt vaxkakemönster så att de kan sträckas ut tillsammans med tjocktarmen när den fylls av bearbetad substans, samtidigt som de har största möjliga ytarea för att kunna återföra vätska till blodomloppet.

Kärlnybildningens betydelse för att upprätthålla liv är så grundläggande att den startar i fortplantningssystemet redan före befruktningen. När en sädescell når ägget har livmodern redan förberetts med endometriet, en slemhinna av nya blodkärl som är redo att ta emot det befruktade ägget och ge det näring. Om ingen graviditet uppstår stöts slemhinnan ut varje månad under menstruationen.

Om det befruktade ägget fastnar fungerar blodkärlen som de första försörjningsledningarna för det foster som utvecklas. Omkring åtta dagar efter det att ägget har fastnat bildas ett nytt kärlrikt organ – moderkakan – som förser fostret med blod från mamman.5 Under de följande nio månaderna äger en symfoni av kärlnybildning rum i fostret, då ett komplett blodomlopp bildas från scratch och sedan

26

fyller ut varje organ i den kropp som håller på att utvecklas. Mot slutet av graviditeten, när kroppen förbereder sig inför förlossningen, utsöndrar moderkakan en naturlig kärlbildningshämmande substans kallad löslig Flt-1 som får nybildningen av blodkärl att avta. Den här förmågan att sätta i gång, dämpa och stänga av, är kännetecknande för kärlnybildningsförsvaret och bidrar inte bara till att skapa liv under graviditeten, utan skyddar dessutom vår hälsa under hela livet.

Kärlnybildningsförsvaret skyddar alla djur med ett blodomlopp, inklusive människan. När du får ett djupt sår, oavsett om det uppkommer vid en operation eller en skada, har du säkert lagt märke till att det skadade området börjar förändras inom några sekunder, då en process inleds som fortsätter tills såret är läkt. Om du någon gång har skrapat knäet illa nog för att det ska börja blöda och det sedan har bildats en sårskorpa som har dragits av för tidigt, har du sett den här processen utspela sig framför ögonen på dig. Under skorpan var vävnaden ljusröd och glansig. På den röda fläcken höll tusentals nya blodkärl på att bildas i såret för att återställa den skadade vävnaden och göra den frisk igen.

När du ser den processen är det kärlnybildningen du ser, och den inleds i skadad vävnad så snart det börjar blöda. Den utlösande faktorn är hypoxi, eller sänkt syrenivå, orsakad av att det normala blodflödet avbryts i det skadade området. Syrebrist är signalen som får fler blodkärl att bildas för att tillföra mer syre. Det får också skadade celler att börja utsöndra proteinsignaler som kallas tillväxtfaktorer och har till uppgift att stimulera kärlnybildning. Inflammation är också mycket viktigt i början av läkningen. Inflammatoriska celler kallade makrofager och neutrofiler tar sig in i såret för att städa undan eventuella bakterier och skräp från skadan. Dessa utsöndrar själva egna kärlnybildande tillväxtfaktorer som ökar kroppens blodkärlsbildande svar.

Därefter börjar det hända flera saker på cellnivå för att nya blodkärl ska bildas. Tack vare speciella celler som täcker insidan av blodkärlen, så kallade endotelceller, väntar ett räddningsteam på att ta emot signalerna från tillväxtfaktorer som beordrar endotelcellerna att agera. Omkring en biljon endotelceller täcker blodomloppets insida, vilket gör dem till en av de mest rikligt förekommande

27

celltyperna i kroppen. Tänk dig varje endotelcell som en bilmotor kopplad till ett tändningslås. Föreställ dig sedan att tillväxtfaktorerna som utsöndrats från området kring skadan fungerar som bilnycklar.

Tillväxtfaktorerna passar in i särskilda receptorer som endotelcellernas yta är beströdda med, precis som bilnycklar passar i tändningslås.

När rätt nyckel hamnar i rätt lås startar motorn och endotelcellerna är redo att förflytta sig i riktning mot tillväxtfaktorernas källa, dela sig och bilda rör som blir till nya blodkärl. Men först behöver endotelcellerna ta sig ut ur blodkärlet. De utsöndrar enzymer som bryter ner blodkärlets höljeliknande kärlvägg utanför cellen, vilket ger upphov till hål i kärlväggen. Sedan börjar de aktiverade endotelcellerna växa ut genom hålen, följa tillväxtfaktorernas riktade signaler från det skadade området och bygga upp nya blodkärl i den riktningen. Allteftersom blodkärlsavknoppningarna växer sig längre rullar de ihop sig på längden och bildar rör. Rören sammanlänkas så småningom i ändarna och bildar kapillärslingor. Efter hand som allt fler kapillärslingor bildas i läkningsområdet bildas nya blodkärl för läkning.

Nybildade blodkärl är alldeles för ömtåliga för att upprätthålla blodflödet på egen hand och får därför hjälp av en annan typ av celler – pericyter – som hjälper dem att mogna. Pericyterna hjälper till på ett par olika sätt. Först klär de in endotelrören likt en stödstrumpa runt en vrist för att ge stabilitet. Samtidigt bromsar pericyterna kärlnybildningen så att det inte bildas ett enormt överskott av blodkärl.6 Pericyterna kan också ändra skepnad. När de väl har fäst vid ett nytt blodkärl skickar de ut tentakelliknande armar för att gripa tag i endotelcellerna omkring dem. En enda pericyt kan nå upp till tjugo celler samtidigt och skicka ut en kemisk signal som avbryter den frenetiska aktivitet som omger kärlnybildningen.7 När de nya blodkärlen har växt ut och stabiliserats sätts blodflödet i gång. Flödet av nytt syre bromsar utsöndringen av tillväxtfaktorer, vilket får kärlnybildningen att avta och slutligen stanna av. Samtidigt utsöndras naturliga substanser som hämmar kärlnybildningen i området, vilket ytterligare dämpar tillväxten av nya blodkärl. När de nya blodkärlen är stadigt på plats producerar endotelcellerna som klär deras insida proteiner, så kallade överlevnadsfaktorer, som

28

hjälper till att läka celler i området där kärlnybildningen har ägt rum. Om dessa nya skyddande blodkärl är riktigt konstruerade kan de vara en livstid och hålla huden och andra organ vid liv.

Kärlnybildningssystemet uppfattar hela tiden var och när fler blodkärl behövs för att hålla organen friska och fungerande. Som en byggmästare känner blodkärlen av behovet hos musklerna efter ett träningspass: för att bygga upp musklerna behövs ett större blodflöde. Samtidigt håller systemet ständigt utkik efter situationer där blodkärlen borde hållas tillbaka. Inte för få och inte för många utan precis rätt balans och mix av blodkärl är vad ett sunt kärlnybildningssystem är utformat för att åstadkomma, dygnet runt.

Det är som en dimmer. Intensiteten kan ökas så att det bildas fler blodkärl när det behövs. När den behöver dämpas har kroppen endogena (naturligt förekommande) substanser som hämmar kärlnybildningen och hejdar processen. Dessa stimulerande och hämmande ämnen finns överallt, bland annat i muskler, blod, hjärta, hjärna, bröstmjölk och till och med i sädesvätska.

Kroppen behöver ha totalkontroll över kärlnybildningen för att optimera din hälsa. Men under ett helt liv finns det många faktorer som kan störa det här försvarssystemet, vilket leder till antingen överdriven kärlnybildning, som kan ge näring till sjuk vävnad, eller otillräcklig kärlnybildning som kan leda till vävnadsförlust och vävnadsdöd. I del två får du lära dig mer om vilken mat som hjälper till att stärka kärlnybildningsförsvaret för att hjälpa kroppen att stå emot sjukdomar. Men först ska vi återgå till den mikroskopiska cancer som bildas i din kropp och se hur försvaren kan brytas ner och vilka ödesdigra konsekvenser det får.

Den främsta orsaken till att den mikroskopiska cancern inte växer är de naturliga ämnen i kroppen som hämmar kärlnybildningen. Immunförsvaret, som jag kommer att berätta mer om i kapitel 5, upptäcker till slut cancercellerna och förstör dem. Men med tiden kan några små cancerhärdar överväldiga försvarssystemet och övervinna de kärlbildningshämmande ämnena genom att utsöndra enorma mängder av de tillväxtfaktorsignaler som är inblandade vid sårläkning. I labbexperiment kan en tumör växa exponentiellt när nya blodkärl bildas till den lilla anhopningen av cancerceller och

29

öka upp till sextontusen gånger i storlek på bara två veckor när kärlnybildningen tar fart.8 När tumörer kapar kärlnybildningsförsvaret för att utveckla egen blodtillförsel blir ofarlig cancer snabbt potentiellt dödlig. Vad värre är kan samma blodkärl som förser cancertumörer med näring också tjäna som flyktvägar som gör det möjligt för maligna celler att ta sig ut i blodomloppet. Det här kallas för metastaser och är den farligaste aspekten av cancer.

Cancerpatienter dör sällan av sin första tumör, som ofta kan opereras bort, i stället är det metastaserna som dödar.

Att hjälpa kroppen att förhindra oönskad kärlnybildning kan ha så kraftfull effekt att det är cancerhämmande. Målet är att stärka kroppens kärlnybildningsförsvar och hjälpa kroppens naturliga skydd att hålla blodkärlen inom en normal balanszon, vilket innebär att cancercellerna inte får näring och kan växa. Den första patienten att dra nytta av kärlbildningshämmande behandling var en tolvårig pojke vid namn Tom Briggs i Denver, Colorado. Han fick diagnosen pulmonell kapillär hemangiomatos och fick tumörer i lungorna. Allteftersom tumörerna växte fick han svårt att andas, och det hindrade honom från att utöva sina favoritsporter, och ibland till och med från att kunna sova gott om natten. Som en sista utväg fick han ett läkemedel kallat interferon alfa som hans läkare visste kunde stoppa kärlnybildningen. Under loppet av ett år försvann Toms lungtumörer, och han kunde återgå till att leva som ett vanligt barn. Toms fall var så anmärkningsvärt att det omskrevs som ett ”första mänskligt fall” i New England Journal of Medicine, som en glimt in i framtiden när det gäller behandling av tumörer.9 Bioteknikföretag började under 1990-talet utveckla målinriktade läkemedel för att behandla kärlnybildning vid tumörer. Den första cancerformen som kärlbildningshämmande (så kallad antiangiogen) behandling visade sig ha effekt mot var tjock- och ändtarmscancer där man genom att rikta in sig på tumörernas blodkärl med hjälp av läkemedlet Avastin förbättrade patientöverlevnaden. Många andra cancerformer har blivit behandlingsbara genom att man har stärkt kroppens egna motmedel mot kärlnybildning med hjälp av Avastin och över dussinet andra skräddarsydda läkemedel som hämmar kärlnybildning. Detta gäller bland annat njurcancer, lungcancer,

30

cancer i hjärnan, sköldkörtelcancer, levercancer, livmoderhalscancer, äggstockscancer och bröstcancer liksom multipelt myelom. År 2004 förkunnade Mark McClellan, dåvarande chef för amerikanska FDA (Food and Drug Administration), att ”angiogeneshämmare nu kan betraktas som den fjärde metoden för cancerbehandling (efter kirurgi, cytostatikabehandling och strålning)”.10 Överdriven kärlnybildning underblåser sjukdom vid många andra tillstånd än cancer, till exempel vid synförlust. Ett friskt öga kan se därför att ljuset kan passera genom kristallklar vätska till näthinnan och registreras av hjärnan, utan blodkärl som stör. Kärlnybildningen i ögat är så noggrant kontrollerad att endotelcellerna på insidan av blodkärlen i näthinnan normalt sett bara delar sig två gånger under en människas livstid. Men både vid åldersförändringar i gula fläcken (AMD) – den vanligaste orsaken till synförlust globalt hos personer som är 65 år eller äldre – och diabetesrelaterad synförlust leder kärlnybildning till att abnorma härvor av blodkärl bildas, som läcker vätska och blöder. Den här förödande konsekvensen av oönskad kärlnybildning fördärvar synen. Lyckligtvis kan dessa tillstånd numera behandlas med hjälp av godkända biologiska läkemedel som injiceras i ögat av ögonläkare för att hejda den destruktiva kärlnybildningen, stoppa läckaget och skydda synen. Vissa patienter kan rentav få tillbaka sin förlorade syn. Jag hade en patient som förlorade sin ledsyn på grund av åldersförändringar i gula fläcken och inte kunde köra bil eller spela golf – hennes största fritidsintresse. Efter behandlingen kunde hon tryggt köra bil igen, och återgå till att öva baksvingen på golfbanan.

Vid både ledgångsreumatism och artros ger inflammation i lederna upphov till nybildning av blodkärl som utsöndrar destruktiva enzymer. Enzymerna bryter ner brosk, vilket orsakar handikappande ledvärk. Vid psoriasis, en vanprydande hudåkomma, bidrar onormal kärlnybildning under huden till att fläckar av upphöjda röda plack utvecklas på huden och åtföljs av svullnad, irriterande klåda och smärta.

Man har vidare upptäckt att Alzheimers sjukdom innebär överdriven och onormal kärlnybildning, och psykiatern dr Anthony Vagnucci och jag lade år 2003 fram en teori, i en artikel som publicerades i The Lancet, om att missbildningar i hjärnans blodkärl bidrar till Alzheimers sjukdom.11 Idag vet vi att en hjärna som

31

drabbats av Alzheimers sjukdom har onormala blodkärl som faktiskt inte förbättrar blodflödet utan i stället utsöndrar nervgift som dödar hjärnceller. Även fetma har en stark koppling till kärlnybildning. Fetma är visserligen en sjukdom med flera samverkande orsaker, men att äta för mycket och fel sorts mat får höga nivåer av kärlbildningsstimulerande tillväxtfaktorer att cirkulera i blodet.12 Fettmassa kräver, precis som tumörer, att nya blodkärl bildas som förser fettcellerna med näring.13 För alla dessa hälsoproblem och många fler visar spännande nya läke­medelsbehandlingar som riktar in sig på kärlnybildningen lovande resultat i laboratorier och kliniska prövningar.

Det är viktigt att avlägsna de överflödiga blodkärlen, men det är minst lika viktigt att bibehålla kroppens förmåga att utveckla ett fullgott blodomlopp för att skydda organ som behöver växa eller återställa deras blodtillförsel. När vi blir äldre försämras ofta cirkulationen, och vi behöver stärka den här förmågan och förmå den att underhålla friska vävnader och organ och ge dem näring. När detta äventyras får oförmågan att organisera ett skyddande försvar i form av kärlnybildning ödesdigra konsekvenser.

En sådan konsekvens är neuropati. Neuropati uppkommer när nervernas funktion äventyras och kan orsaka domningar eller smärtor som är alltifrån milda till förlamande. Dina perifera nerver är som elledningar som löper genom kroppen och vidarebefordrar instruktioner från hjärnan till musklerna om att de ska dra ihop sig eller slappna av. Nerverna skickar också sinnesförnimmelser från huden och musklerna till hjärnan. De här elkablarna har ett eget miniblodomlopp – kallat vasa nervorum – som förser nerverna med blod. När vasa nervorum sviktar börjar nerver dö. Symtomen kan vara alltifrån stickningar till outhärdlig smärta och fullständigt bortdomnade händer, ben och fötter.

Diabetiker kan få nedsatt blodförsörjning till nerverna, särskilt om de inte håller sitt blodsocker under ordentlig kontroll. Diabetes bromsar dessutom kärlnybildningen, vilket skadar nerverna.

Forskare har arbetat på nya sätt att förbättra blodflödet till nerverna med hjälp av så kallad terapeutisk angiogenes. I labbmiljö injicerar de genen för det kärlbildningsstimulerande proteinet VEGF (vaskulär

32

endotelcellstillväxtfaktor) i musklerna på djur med diabetes och har konstaterat att de kan öka blodflödet till nerver och återställa nervernas funktion till nästan normala nivåer.14 En annan vanlig orsak till perifer neuropati är cytostatikabehandling mot cancer, vilket inte bara dödar cancerceller utan också kan vara mycket giftigt för nerverna och förstöra deras miniblodomlopp. I labbförsök skyddar genterapi med VEGF helt och hållet nerverna och deras blodtillförsel mot funktionsförlust.15 När kärlnybildningsförsvaret inte fungerar som det ska kan många andra sjukdomar inkräkta på ditt liv. Kroniska sår är ett exempel.

Medan vanliga sår läker på mindre än en vecka, läker kroniska sår långsamt eller inte alls. Dessa öppna sår blir infekterade och angrips av kallbrand, vilket ofta leder till att den angripna kroppsdelen behöver amputeras. Det här berör över 8 miljoner personer bara i USA, och då främst personer med diabetes, åderförfettning eller nedsatt funktion i benens venklaffar alternativt personer som är sängbundna eller rullstolsburna. Det är en dödlig epidemi som pågår i det tysta och har högre dödlighet än bröst- och tjocktarmscancer.16 Om du har ett kroniskt sår bör ett av de främsta målen för din läkare vara att få i gång kärlnybildningen för att förbättra blodflödet och påskynda läkning.

Detta kan göras med hjälp av en mängd olika typer av medicinsk utrustning och andra metoder, bland annat genom kosten. I kapitel 6 tittar vi närmare på mat som stimulerar kärlnybildningen.

Hjärtat och hjärnan förlitar sig också på att kärlnybildningsförsvaret ska reagera när den egna blodförsörjningen hotas. Att snabbt återupprätta blodflödet till dessa organ är bokstavligen en fråga om liv eller död. När deras blodkärl blockeras, vilket sker vid åderförfettning, lägger försvarssystemet i en växel och utvecklar nya blodkärl för att hjälpa till att bilda en naturlig väg förbi de blockerade kanalerna. Naturliga förbiledningar, så kallade kollateralkärl, bildas när blockeringarna uppkommer långsamt och kranskärlen eller halspuls­ ådrorna gradvis blir trängre. Människor kan leva i flera år eller i årtionden med sin kranskärlssjukdom eller halsartärsjukdom om kärlnybildningsförsvaret sköter sitt jobb. Även vid plötsliga blockeringar, som vid en hjärtinfarkt eller hjärninfarkt, aktiveras kärlnybildningsförsvaret om patienten överlever, och bildar naturliga förbiledningar.

Det här försvaret blir långsammare om patienten har en åkomma som blockerar kärlnybildningen, såsom diabetes eller förhöjt kolesterolvärde, och om patienten röker eller är äldre. Kliniska prövningar av behandlingar som stimulerar kärlnybildning i hjärtat eller hjärnan har visat att det är möjligt att ta fram nya behandlingar som påskyndar processen, men dessa befinner sig ännu på försöksstadiet och det dröjer flera år innan de kan användas för att behandla patienter.

I den här bokens andra del berättar jag mer om mat som du kan använda hemma för att hjälpa kärlnybildningen och läkningen.

Det är tydligt att ett fullt fungerande kärlnybildningsförsvar skyddar oss mot många sjukdomar. Din hälsa är beroende av en normal balans i blodomloppet utan överflödigt eller otillräckligt med blodkärl i organen. När balansen rubbas behöver kroppen hjälp.

Forskare på biofarmaceutiska och medicintekniska företag tävlar om att utveckla nya behandlingar som räddar liv, lem och syn, men att ta fram en ny behandling kan ta tio år eller mer och kosta över tio miljarder kronor, och även om det lyckas blir den kanske inte tillgänglig för alla som behöver den på grund av kostnad och tillgång. Dessutom är läkemedlen och utrustningen avsedda för att behandla sjukdom, inte för att förebygga.

Med hjälp av kosten kan du däremot både förebygga sjukdom och stötta en behandling. Forskning som utförs i världens alla hörn avslöjar att viss mat och dryck, däribland mycket som vi känner igen och tycker om, kan stärka kärlnybildningsförsvaret både förebyggande och behandlande. Hur du tillreder och kombinerar olika ingredienser kan också påverka kärlnybildningen. Det ger ett helt nytt perspektiv på hur vi ska tänka när det gäller maten vi äter och hur vi äter den. Och det öppnar nya dörrar om du vill öka oddsen för att förebygga sjukdomar som påverkas av kärlnybildning. Om du för närvarande kämpar mot en sjukdom som är beroende av kärlnybildning kan rätt kost hjälpa dig att kontrollera eller rentav besegra sjukdomen.

Det finns alltmer bevis för hur effektivt detta angreppssätt är.

Människor i Asien som äter mycket sojaprodukter och grönsaker

33

Kärlnybildning och kosten

och dricker mycket te löper betydligt lägre risk för att utveckla bröstcancer och andra former av cancer. I Japan är över sextioniotusen människor äldre än hundra år.17 Kina har också allt fler hundraåringar.

Min gammelfarbror som levde och hade hälsan till 104 års ålder bodde i staden Changshu utanför Shanghai, vid foten av berget Yu Shan, där man odlar grönt te. De vitala hundraåringarna i Ikaria i Grekland och på centrala Sardinien äter en Medelhavskost som är sprängfylld av ingredienser som stärker kärlnybildningsförsvaret utan att vara strikt vegansk. Insikten om att kärlnybildningen är ett av kroppens viktigaste försvarssystem är nyckeln till nya hemligheter om hur man på lång sikt håller kroppen frisk utanför sjukvårdssystemet.

SJUKDOMAR OCH BESVÄR MED DYSFUNKTIONELL KÄRLNYBILDNING överdriven kärlnybildning

34

Alzheimers sjukdom bröstcancer cancer i hjärnan diabetesrelaterad synförlust endometrios fetma ledgångsreumatism leukemi levercancer livmoderhalscancer lungcancer lymfkörtelcancer multipelt myelom njurcancer prostatacancer psoriasis sköldkörtelcancer tjock- och ändtarmscancer åldersförändringar i gula fläcken äggstockscancer

otillräcklig kärlnybildning diabetiska fotsår hjärtsvikt håravfall impotens kranskärlssjukdom neuropati perifer artärsjukdom perifer neuropati trycksår venösa bensår

Läkaren och forskaren William W. Li skriver lättfattligt och inspirerande om kostens påverkan på vår hälsa.

Foto: Roger Pelissier

Tanken är inte att ersätta mediciner, specialdieter eller läkar­ behandlingar, utan att presentera vetenskapliga studier och rekommendationer som hjälper oss att ta beslut om vad vi ska äta för att främja kroppens självläkande system, såsom immunförsvaret.

DR WILLIAM W. LI är en amerikansk ­läkare,

Dr Li arbetar internationellt för att sprida kunskap om kostens betydelse för vår ­hälsa.

Han publiceras regelbundet i ledande ­veten­skapliga tidskrifter och föreläser på de främsta läkar­utbildningarna över hela världen.

Ät dig frisk utgår från hans TED-talk som har mer än 11 miljoner visningar.

Många av de livsmedel som har hälsofrämjande effekter är mat vi redan äter och tycker om, andra är överraskan­ de nyheter. Boken innehåller också läckra recept. Smaklig måltid! ”I den fascinerande bok du håller i handen lotsar William Li dig fram bland kroppens fem dominerande system för självläkning och berättar om vilken mat som innehåller de ämnen som bromsar eller stimulerar just dessa.”

Ur förordet av vetenskapsjournalisten, och Happy Food -författaren, Henrik Ennart

DR WILLIAM W. LI

specialist på internmedicin, och forskare. Han driver forskningsstiftelsen The ­ Angio­genesis Foun­­d­­­ation, som är nära knutet till 2018 års Nobel­­ pristagare i medicin, och har själv ­bi­­­dragit till inte mindre än 30 nya behandlings­ metoder som godkänts av amerikanska staten.

I boken kan du läsa om den senaste internationella forsk­ ningen kring kostens betydelse för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes samt autoimmuna och ålders­relaterade sjukdomar.

ÄT DIG FRISK

GOD MAT SOM FÖREBYGGER SJUKDOM

DR WILLIAM W. LI

ÄT DIG

FRISK

”Äntligen! En bok som berättar sanningen om vad vi ska äta för att må bra.”

– Cindy Crawford ”Praktiska tips för en hälsosammare livsstil och inspiration till den som vill hjälpa kroppen att bekämpa sjukdomar.”

– Arianna Huffington

REVOLUTION­E RANDE

FORSKNING OCH ENKLA KOSTRÅD FÖR ETT LÄNGRE OCH

FRISKARE LIV

ÄT DIG FRISK INNEHÅLLER: –– –– –– –– –– ––

Läkarens egna recept Självtest för hälsobedömning Livsmedelstabeller Tillagningstips Livsstilsanpassade råd Redogörelser för forskning och källhänvisningar