SVENSKA
Komplett ÅRSKURS 6
Jonny Lindén
Var snäll, alltid. Utgiven av NA Förlag AB, Malmö www.naforlag.se © NA Förlag AB Första upplagan, första tryckningen Produktion: NA Förlag AB Författare: Jonny Lindén Grafisk form & layout: Isabella Svensson Illustratör: Sebastian Dahl & Emma Stange
N SWA ECO LA
Tryck: Print Best, Estland 2020 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk, är förbjuden.
Printed matter 4041 0982
BEL
ISBN: 978-91-88229-45-8
C
NOR DI
Omslag: Nikki Schmidt
SVENSKA
Komplett ÅRSKURS 6
Jonny Lindén
Innehållsförteckning Kapitel 1
Kapitel 4
Klasstidningen – del 1 ���������������������������� 6–8
Klasstidningen – del 4 ������������������������� 70–72
Frågor till Klasstidningen – del 1 ������������ 9–11
Frågor till Klasstidningen – del 4 ����������� 73–74
Vad betyder orden? ����������������������������� 12–13
Vad betyder orden? ����������������������������� 75–76
N-ljudet 1 �������������������������������������������� 14–18
M-ljudet 2 ������������������������������������������� 77–80
Pronomen ����������������������������������������� 19–23
Adverb ����������������������������������������������� 81–85
Repetition ����������������������������������������� 24–25
Repetition ������������������������������������������ 86–87
Göra en löpsedel + en förstasida och muntlig presentation ������������������������� 26
Skriva argumenterande text – insändare och muntlig debatt ������������ 89–91
Kapitel 2
Kapitel 5
Klasstidningen – del 2 ������������������������ 28–31
Hemkunskap ������������������������������������� 94–96
Frågor till Klasstidningen – del 2 ��������� 32–33
Frågor till Hemkunskap ����������������������� 97–98
Vad betyder orden? ��������������������������� 34–35
Vad betyder orden? ��������������������������� 99–100
N-ljudet 2 ����������������������������������������� 36–39
Sammansatta ord ������������������������������ 101–104
Räkneord ����������������������������������������� 40–43
Minoritetsspråk i Sverige ������������������ 105–109
Repetition ����������������������������������������� 44–45
Repetition ������������������������������������������ 110–111
Skriva återberättande text och muntlig presentation �������������������������� 46–47
Skriva instruerande text – recept ��������� 112–114
Kapitel 6
Kapitel 3
Skolresan – del 1 �������������������������������� 116–119
Klasstidningen – del 3 ������������������������ 50–51
Frågor till Skolresan – del 1 ��������������� 120–122
Frågor till Klasstidningen – del 3 ��������� 52–53
Vad betyder orden? �������������������������� 123–125
Vad betyder orden? ��������������������������� 54–55
Lång och kort vokal �������������������������� 126–129
M-ljudet 1 ������������������������������������������ 56–59
Repetition av huvudsats, bisats och konjuktioner ������������������������������ 130–133
Interjektioner ������������������������������������ 60–63 Repetition ����������������������������������������� 64–65
Mer om konjuktioner ������������������������ 134–135
Skriva argumenterande text – reklam ������������������������������������������� 66–67
Repetition ���������������������������������������� 136–138 2
Skriva text med olika berättarperspektiv och läsa högt ������������������� 139–143
De nordiska språken – danska �������� 206–209 Repetition ����������������������������������������� 210–211 Skriva faktatext om ett land och muntlig presentation �������������������������������� 212
Kapitel 7 Skolresan – del 2 ����������������������������� 146–149 Frågor till Skolresan – del 2 ��������������� 150–153
Kapitel 10
Vad betyder orden? �������������������������� 154–155
Den förtrollade grytan ����������������������� 214–215
E eller ä? ����������������������������������������� 156–158
Frågor till Den förtrollade grytan �������� 216–217
Avstavning ��������������������������������������� 159–161
Skriv din egen saga ��������������������������������� 218
Repetition ���������������������������������������� 162–163
Ordspråk ����������������������������������������� 219–221
Från berättande text till bildmanus ����� 164–166
Liknelser ���������������������������������������� 222–224 Poesi ���������������������������������������������� 225–227
Kapitel 8
Till läraren ���������������������������������������� 228
Helt sjukt dåligt �������������������������������� 168–170 Frågor till Helt sjukt dåligt ������������������� 171–174 Vad betyder orden? ��������������������������� 175–176 O eller å? ������������������������������������������ 177–180 De nordiska språken – norska ������������ 181–183 Författarfakta – A. Audhild Solberg ���� 184–188 Repetition ���������������������������������������� 189–190 Skriva en fortsättning och läsa högt ����������� 191
Kapitel 9 Fakta om Danmark ��������������������������� 194–196 Frågor till Fakta om Danmark ������������ 197–199 Vad betyder orden? ������������������������� 200–201 Ng-ljudet ��������������������������������������� 202–205 3
KAPITEL 1
1
Chefredaktör
Bildtext
Ledare
Lokala nyheter
Journalist
Insändare
Krönika
Notis
Redaktion
Reportage
Notis
Dagstidning
Rubrik
Artikel
Intervju
Lokaltidning
Underrubrik
Debatt
Prenumeration
Ingress
Inrikes
Löpsedel
Utrikes
Brödtext
Klasstidningen – del 1 Klassen hade precis kommit till ro efter förmiddagsrasten. De flesta satt på sina platser och var vända mot sin lärare, Maria.
att hålla på med det i ganska många veckor. Är det någon som kommer ihåg vad det är vi ska göra? Det är ett tag sedan jag pratade om det.
– David, nu väntar vi bara på dig! Varför står du vid vattenkranen? Du ska sitta vid din bänk.
– Jag vet! sa Niclas. Vi ska göra en klasstidning!
– Ja, jag ska bara ... – Nej, sätt dig nu så vi kan komma igång! sa Maria bestämt. Om det är vatten du ska dricka, så kan du göra det efter genomgången.
– Exakt!
David lommade snällt iväg till sin plats. Maria fortsatte:
– Är det någon som har ett svar på det? svarade Maria och skickade tillbaka frågan till klassen.
– Idag ska vi börja med vårt temaarbete i svenska och samhällskunskap. Vi kommer nog
– Jag tror att jag vet, sa Anja. Svenska är det för att vi ska skriva en massa text i olika artiklar.
– Men hur kan det vara svenska och samhällskunskap samtidigt? frågade Zenita.
6
1 Samhällskunskap är det för att vi ska lära oss hur en tidning fungerar.
– Det är ju jättesvårt att veta. Är det inte bättre att ta med sådant som vi själva tycker är roligt och intressant, och så får vi se om andra tycker likadant?
Maria nickade mot Anja: – Helt riktigt, så är det. Tanken är att vi i det här arbetet ska göra ett studiebesök hos redaktionen på vår lokala dagstidning. Då får vi chansen att se och höra hur arbetet går till. Men det blir inte förrän nästa vecka. Först ska vi starta upp vårt eget arbete med vår tidning. Jag har delat in er i olika grupper. Varje grupp kommer att få en egen uppgift att jobba med. Det är viktigt att det blir olika slags arbeten för er. Annars kan vår tidning bli ganska enformig. Men innan jag berättar vilka grupper det är, så måste vi prata om en del saker tillsammans. Först ... till vilken målgrupp ska vi vända oss?
– Du har nog rätt, svarade Maria. Vi tar lite ”brainstorming”, så får ni komma med förslag. Efter tjugo minuters heta diskussioner om vad man skulle kunna ha med i klasstidningen, så hade Maria antecknat de flesta förslagen:
• sport • husdjur • intervjuer med elever och personal på skolan • korsord, knep och knåp
– Va?! utbrast William. Målgrupp? Vad är det?
• tävlingar
Maria lät återigen frågan studsa tillbaka till klassen för att höra om någon kände till uttrycket.
• insändare • senaste nytt från samhället (lokala nyheter)
Neo nappade direkt:
• fantastiska fakta om ...
– Det betyder vilka vi tror kommer att läsa vår tidning. Målgruppen är alltså läsarna.
• intervju med någon lokalkändis • reportage om biblioteket • vilken butik har bästa godiset?
– Rätt uppfattat, Neo! sa Maria. Vad säger ni? Vilka tror ni är intresserade av att läsa vår klasstidning?
• recension (film, böcker, spel)
– Absolut ingen! ropade William och tittade sig omkring.
– Jag tycker att ni har kommit med jättebra förslag, sa Maria. Nu är det dags att fördela arbetet. I början kommer jag att vara tidningens chefredaktör. Jag ansvarar för att vi får en tidning med variationsrikt innehåll. Alla kan ju till exempel inte skriva om sport. Om en stund ska ni få skriva önskemål om vad ni skulle vilja skriva eller bidra med till tidningen. Ni kommer att sitta i era grupper och skriva vad ni kommer fram till på en lapp som ni lämnar till mig. Tänk på att alla får komma till tals i gruppen. Men det
Han förväntade sig skratt. Men ingen rörde en min. Hans så kallade skämt gick inte alls hem. – Våra föräldrar, förslog Pernilla försiktigt. Maria nickade bekräftande: – Ja, det tror jag också. Några andra? Niclas viftade ivrigt med handen. Maria gav honom ordet: 7
1 borde inte vara något problem. Det blir små grupper ... två till tre personer i varje.
Här är orden som fyllde tavlan:
– Vad ska tidningen heta? avbröt Zenita.
• chefredaktör
• inrikes
• journalist
• utrikes
• redaktion
• ledare
• rubrik
• krönika
• underrubrik
• notis
• ingress
• intervju
• brödtext
• prenumeration
• bildtext
• löpsedel
• insändare
• lokala nyheter
• reportage
• dagstidning
• artikel
• lokaltidning
– Jag tänkte att vi inte bestämmer det än, svarade Maria. Ni kan ju börja fundera över något lämpligt namn, så kan vi ta upp den diskussionen när vi har kommit igång ordentligt. – Williams News! skrek William i ett nytt försök att vara rolig. Ingen skrattade den här gången heller. Några klasskompisar suckade bara istället. – Vi behöver fundera över en sak, fortsatte Maria. Ska vi ge ut tidningen i fysisk eller digital form ... eller kanske i båda? Men den diskussionen tar vi i samband med att vi bestämmer vårt namn på tidningen. Innan ni sätter er i era grupper, så ska vi först gå igenom några ord som har med en tidning att göra. Jag skriver ord på tavlan, så får ni försöka förklara vad de betyder. Första ordet kan ni nog lista ut ... chefredaktör. Jag sa ju förut att jag är chefredaktör för klasstidningen.
• debatt
En stund senare var tavlan fylld av olika tidningsord. Några av dem var lätta att känna igen och förstå, medan andra var helt nya och svåra för eleverna. Men det blev en bra och lärorik diskussion i klassen. Maria kände sig nöjd. Det var precis som hon hade hoppats på – en livlig diskussion med eleverna, samtidigt som de lärde sig massor av nya ord och begrepp.
8
1
Frågor till Klasstidningen – del 1 Leta upp svaren i texten. 1. Vem är klasstidningens chefredaktör?
2. Vilka två ämnen har klassen när de jobbar med tidningen?
3. Vilka kommer att läsa tidningen, tror Pernilla?
4. Varför kände sig Maria nöjd?
Lista ut svaren. Lista ut svaren genom att tänka efter lite och låt den övriga texten hjälpa dig. Ibland kan du behöva ta hjälp av en ordlista (på nätet eller i en ”vanlig” bok). 5. Vad betyder ”brainstorming”?
6. Maria vill att tidningen ska vara "variationsrik". Vad menar hon med det?
9
1 7. Vad betyder ”en lärorik diskussion”?
8. Klassen skulle diskutera om de skulle ge ut tidningen i ”fysisk eller digital form”. Försök att förklara vad orden betyder och vad skillnaden är.
Berätta. 9. Brukar du läsa någon tidning? Berätta vilken/vilka du läser, och vad det du läser brukar handla om.
10
1 10. Hur ser det ut i din familj? Är det någon/några som läser en tidning varje dag? Berätta lite om det.
Vad tycker du? 11. Behövs tidningar? Varför/Varför inte?
11
1
Vad betyder orden? Korsord Orden i rutan är från Klasstidningen – del 1. Skriv in dem på rätt ställen i korsordet. Om du inte kan lista ut orden med hjälp av texten, så får du leta i en ordlista eller någon lämplig sida på nätet. 1
3
2 4 5
7
8
6 7 8 9
10
dagstidning
debatt
enformig
intervju
inrikes
prenumeration
lommade
återigen
löpsedel
utrikes
VÅGRÄTT
LODRÄTT
3. Gick iväg långsamt och snopet
1. Något som rör det egna landet
9. Tråkig, utan variation
2. Tidning som ges ut varje dag
10. Abonnemang, förhandsbeställning
4. Diskussion, meningsutbyte 5. Ännu en gång, igen 6. Något som rör ett annat land 12
1
Förklara orden. Även dessa ord är från Klasstidningen – del 1. Förklara orden eller skriv synonymer. Är du osäker kan du leta i en ordlista eller på någon lämplig sida på nätet. 1. artikel: 2. redaktion: 3. recension: 4. notis: 5. lokaltidning:
13
1
N-ljudet 1 Konsonanter brukar dubbeltecknas efter kort betonad vokal. Exempel: glass, platt, grädde Men konsonanten n har en specialregel: N dubbeltecknas inte före d och t, även om det skrivs efter kort betonad vokal. Exempel: känna – kände – känt Det finns undantag från specialregeln, när det gäller sammansatta ord. När det andra delordet börjar med d eller t, så behålls dubbelteckningen av n. Exempel: Stearinljuset har en brinntid på fyra timmar. (brinna + tid = brinntid) Även en del korta och enstaviga ord med kort betonad vokal skrivs med bara ett n. Exempel: hon, han, den, men, vän
Läs orden högt.
1. sanning
4. brand
7. godkänna
10. vinter
2. sant
5. noggrann
8. godkänt
11. panna
3. brinna
6. noggrant
9. finns
12. panta
Skriv av orden. 1.
7.
2.
8.
3.
9.
4.
10.
5.
11.
6.
12. 14
1 Vilket ord saknas? Orden du kan välja på finns i ordrutan på sidan 14. 1. Under rättegången måste vittnet tala
2. Fick du
.
på körkortsprovet?
3. Nej, jag tror inte alls på att det
spöken i vår källare!
4. Hur länge tror du att stearinljuset kommer att
5. Varje
6.
?
åker Sandra på skidsemester i Norge.
7. Är det verkligen
att du vann tio miljoner på Lotto?
8. Huset blev totalförstört av en
som spred sig väldigt snabbt.
9. Martin är alltid mycket
när han tillverkar något i slöjden.
10. Jag kan tyvärr inte
bilen, sa Jonna på Bilprovningen.
11. Carolina läste faktatexten de hade i läxa mycket
12.
15
.