Martin Åkesson
Legionärer,partisaner och andra danskar
Legionärer,partisaneroch andradanskar
MartinÅkesson
Automatiserad teknik vilkenanvänds för att analysera text och datai digital form isyfte att genererainformation, enligt15a, 15b och 15c §§ upphovsrättslagen (text-och datautvinning),är förbjuden.
©2025 Martin Åkesson
Förlag:BoD ·Books on Demand, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck:Libri Plureos GmbH,Friedensallee 273, 22763Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8080-910-8
Till Anders
Av MartinÅkesson hartidigareutgivits:
Gärningar och dagarfrån en svunnen tid: berättelsen om ettsvärd, dess ägareoch vidareöden (2017)
ISBN:9789176995464
Förord
Den 28 april1893 föddes Carl PeterVærneti Astrup sockeni närheten av Aarhus på Jylland.1921 började hanläsa medicin vidKøbenhavns universitet.Under studietidenblevhan god vänmed en annanjämnårig student, FritsClausen.Samma år somCarlVærnetbörjade läsa medicini København föddes Bent Faurschou-Hviidi denlilla orten Asserbopå norra Sjælland. Drygt tjugoårsenare tjänstgjordeCarlVærnetsom SS-läkare idet tyska koncentrationslägret Buchenwalddär hanutförde medicinska experimentpåhomosexuella. FritsClausenvar vidsammatid ledare för det nazistiska politiska partiet DanmarksNationalsocialistiske Arbejderparti (DNSAP). Bent Faurschou-Hviid,mer känd somdansk motståndsmanmed täcknamnet Flammen,ingicki dendanska motståndsgruppen HolgerDanske ochhadeunder sinrelativt korta karriär sommotståndsmanlikvideratett stort antaldanskar som misstänktes församarbetemed tyskarna. Dennabok handlar om Danmark under1900-talets första hälftoch under dessadryga femtio år fick den danska befolkningen uppleva flyttavlandgränsen motTyskland, tjugoochtrettiotaletsekonomiskadepression ochpolitiska instabilitetsamt två världskrigvarav det sista medfem årsnazistisk ockupation. Boken berättar om någraavdedanskarsom varmed ochhur framföralltdet andra världskriget komatt påverkaderas livoch om de somfortfarande levde efterbefrielsen den 5maj 1945 blev varseomatt de hade valt rätt ellerfel.Varförman valdedet ena ellerandra kundehamånga orsaker; moraliska,etniska,politiska, historiska, ekonomiska,äventyrliga –listan kangöras lång. Av de somvalde rätt fick någraefter kriget psykiska problem ochifrågasattesbådeavpolitikeroch omgivningför detdegjort underockupationenoch priset för demsom valdefel blev attde
bespottades, uteslöts ur samhället,fängsladeseller inågra fallavrättades. Historiebeskrivningen om Danmarkunder besættelsen (den tyska ockupationen1940–1945) ochdeförsta åren efterkrigsslutet har förändrats imodern tidtill attvaramer nyanserad ochibland även moraliskt ifrågasättandeöverdet somskedde. De personer ochhändelser som beskrivs har verkligenfunnits respektive inträffat. Iboken berättas om till synes heltvanliga danskarsom på korttid kundeförvandlastill landssvigere (landsförrädare), stikker (angivare), torterare ellermördare.
Det varheltfrivilligt att ansluta sigtill Waffen-SS,bli koncentrationslägervakt, gå medi de nazistiskaorganisationerna Schalburgkorpset och HIPO ellerarbeta för Gestapo.Ävenatt gå med i dendanska motståndsrörelsen varheltfrivilligtlikvälsom attutföra likvideringaravlandsmän ochutförasabotagemot danska fabriker och anläggningar.
Den schweiziske författaren MaxFrischreflekterade över hurenvanlig människa kundebli en massmördare ochskrev 1946 ”Ommänniskor som harfåttsamma uppfostran somjag,talar sammaspråk somjag och älskar sammaböcker,samma musik, sammakonstsom jag– om dessa människorintekan vara säkrapåatt de inte ska förvandlastillodjur och görasaker somviinte hade kunnatföreställaoss attmänniskor ivår tid, bortsettfrånpatologiska undantagsfall,skulle vara kapabla till, vadärdet då somsäger attjag gårsäker?”
”Ensak behöver intevarasannbaradärföratt mandör förden”
OscarWilde (1854–1900)
Inledning
Vid slutet av 1800-talet förändrades dettraditionellaDanmark. Folk flyttade från landsbygdenintilldeväxande städerna,analfabetismen var ettminne blott och allmänskolpliktvar införd.Man hade iallmänhet fått tillgång till bättre livsmedeloch sjukvård ochdesanitära förhållandena varförbättrade.Alltdetta leddetill en ökad livskvalitetför gemene man. Ståndssamhället varavskaffat ochpolitiker och de politiska partiernafick allt större betydelse. De danska kvinnornavar fortfarandeutestängdafrån detpolitiska livetmen genomolikareformer fickdeökade möjligheteratt komma in på arbetsmarknadenoch skaffa sigbådeutbildning ocharbete. Under de första åren på 1900-talet genomfördesendel reformer som ytterligareutveckladedet danskasamhället, om än ilångsam takt. Även om industrin blomstrade så utgjorde år 1914 de produktersom lantbruket levererade 90 procent av dendanskaexporten. Underförstavärldskriget behöllDanmark sinneutralitet menoaktatdetta förlorade man275 handelsskepp samt ca 700 sjömän somgickundermed dessa. Det ständigabråketmed Tysklandomgränsen mellan södraJylland och Schleswig–Holstein medförde attca6 000 danska mänkalladesintill tyskmilitärtjänst. På 1920-taletdrabbades Danmarksom de flesta andra europeiska länderavekonomiskkrisoch politiskoro medframgångarpå både vänsterkanten ikölvattnetavden ryska revolutionen ochpå högerkanten medframgångarför fascisterna iItalien ochnazisterna i Tyskland.
Under andra världskriget anmäldesig 12 000danskar frivilligt för tjänstgöring i Waffen-SS varav6 000blevantagna. Av dessa 6000 var ca 1500 dansktyskar från södra Jyllandoch övriga 4500 varetniska
danskar. Detuppskattasatt avdessafrivilligatjänstgjordeminst hundra av demsom lägervakter iolika koncentrationslägerunder kortareeller längre perioder. Rekryteringentill Waffen-SS gjordes medden danska samlingsregeringensgodaminne och möjliggjorde fördanskafrivilliga attstrida på östfrontenpåtysksida.Danskapolitiker ochmyndigheter gavävenlöfte till de danska officerare som anmälde sigfrivilligtatt få återuppta sinmilitärakarriär iDanmark efterhemkomstenfrån tjänstgöring på östfronten. Av dessa 6000 SS-frivilliga stupadecirka 2000 ochlika mångasårades istriderna på framföralltöstfronten ochpå Balkan. 1943 vände dentyska krigslyckan ochsåävendet politiska klimateti Danmark. Efterkrigsslutet 1945 antogden danska riksdagenen lagsom retroaktivt straffadedesom deltagit somfrivilligai tysk tjänst. Efter kriget ställdes 3300 av dessa frivilliga införrätta iDanmark föratt ha tjänstgjortpåtysksidaikriget.
Detfanns ävenett ganska stort antalpolitiskapartier iDanmark mellan den16november 1930tillbefrielsenden 5maj 1945 somsamlade de danska nazisterna ochvarsmedlemmar fick en delatt funderapåefter kriget.Partierna var Danmarks National Socialistiske Arbejder Parti (DNSAP), Dansk SocialistiskParti (DSP), National SocialistiskArbejder Parti (NSAP), Dansk Folkefællesskab (DFF), Den Nationale Liga (DNL), Den Nationale Blok (DNB), DenDanskeFront (DDF), Dansk Folkeparti (DF), DenNationale Aktion (DNA), Dansk Antijødisk Liga (DAL) samt Dansk NationalSamling (DNS)som bildades så sentsom i augusti 1944. Hurmånga danskar somvar nazister underkriget är fortfarandeenväl bevarad hemlighet iDanmark.Det danska Rigsarkivets stora förteckning över danskanazister, Centralkartoteket, som upprättades av dendanskamotståndsrörelsen under besættelsen
innehållandes300 000 namn på nazister och derassympatisöreroch det så kallade Stockholmskartoteket som sammanställdesavdansk underrättelsepersonal iStockholm 1941–45 medtroligtvis100 000namn är fortfarandehemligstämplade.Det enda register somäroffentligt för allmänhetenärdet så kallade Bovrupkartoteket med30000 namn på tidigare medlemmar i DanmarksNationalSocialistiske Arbejder Parti (DNSAP). Det finnsemellertid enganskabegränsad möjlighet attsöka efterinformationom”landssviger,værnemagereller unational”på Rigsarkivet meninformationen från arkivettillden somsöker är att ”Retsopgøretsarkivaliererikkealmindeligttilgængelige”. Varför detta hemlighetsmakerifinns kvar så härlångt efterkrigsslutet finnsdet inget riktigtsvarpåmen gerutrymme förspekulationerfrånenvar.
Efter befrielsen 1945 skulle de danskarsom hjälpt ockupationsmakten straffas ochresultatetblevantagandet av lagarsom blandannat återinfördedödsstraffet iDanmark.Processen och de följande rättegångarnaunderåren1945–1950 komatt nämnassom Retsopgøret.
Motståndsrörelsen iDanmark uppstod frånbörjanpåbåde denyttersta politiska höger- ochvänsterkanten.Underåren1941–1942 började medlemmar i Danmarks KommunistiskeParti och Dansk Samling att organisera motståndsgruppermed mål att bekämpaden tyska ockupationsmakten.Motståndsgrupperna blev efterhandalltmer accepteradehos dendanskaallmänheten, även om de flesta vidden här tidenstod bakomden danska regeringens samarbetspolitik medtyskarna ochdetta framkom tydligtvid Folketingsvalget imars1943 då de partier som gavstöd till den tyskvänliga samarbetspolitiken fick 95 procentav rösterna.Den tyskakrigslyckanvände undersenarehälften av 1943och
Bildtext:”Ventegruppe vedprivat sammenkomst. København?”Flera av personerna på bildenbär motståndrörelsens armbindel. (Frihedsmuseets fotoarkiv)
så även danskarnas inställningtillden rådandesamarbetspolitikenmed dentyska ockupationsmakten.Detta ledde till oroligheteroch uppror i augusti samma år vilket isin turresulterade iatt dendanskaregeringen avgick.Tyskarna utfärdadesamtidigtundantagstillståndoch avväpnade detsom fannskvaravden danska armén. Detvar från denhär tidenoch fram till krigsslutetsom sabotagen från motståndsrörelsenoch deras likvideringaravdanskaöverlöpareeskalerade. Danskarnasom frivilligt
anmältsig till tysk militärtjänst deltog undersamma tidi de hårda striderna på östfrontenoch stred där ändatillkrigsslutet imaj 1945.
De som kämpademot ryssarna islutstriden om Berlin ochfanatiskt försvarade Hitler under hans sistadagar ibunkern varintebaratyskar utanäven SS-frivilligafrånStorbritannien, Estland, Lettland,Belgien, Norge,Frankrike, Holland,Danmark ochSverige.
Historien somskrevsefter andravärldskrigetvar enkel. Härvar allting vitt eller svart, gott elleront.Förlorarnavar de ondaoch segrarna de goda,klart slut.Den gängse beskrivningenavbefolkningeni de ockuperade ländernavar attman på olikasätthadevarit delaktig ien motståndsrörelseoch manhadegjort allt föratt motarbeta ochsabotera förockupationsmakten.Visst fannsdet inslag av förrädarebland befolkningen men dessatog mansnabbthandompålämpligtsätt, under elleromedelbart efterkriget. Utöver dettavar iprincip alla,bådei de ockuperade ländernaoch iTyskland, storamotståndare till nazism och antisemitism.Desom varskyldigatillkrigsförbrytelserna ochförintelsen varHitleroch hans närmaste män,men dessafick, om de inte redan själva tagitlivet av sig, sina straff efterkrigeti olika rättsprocesser. Nu kunde mansnabbtavsluta historienom andravärldskrigetoch gå vidare.
Listan över de de danskar somvaldefel sida är lång;det är blandannat angivarna – stikkerne,Schalburgarna,deSS-frivilliga,dedanska nazisterna,Gestapomedarbetarna, medlemmarnai terrorgrupperna, de som skoddesig ekonomiskt på affärer medtyskarna, tolkarna, förhörsledarna, torterarna,anställdai Sicherheitsdienst och tyskertøserne.
Det mani Danmark iförstahandlyfter fram sedan krigsslutet1945när detgällerandra världskrigetärden danska motståndsrörelsenskampmen
även bilden av Danmarksom en motståndsnationdär hela dendanska befolkningen unisontsatte sigupp motden tyska besættelsesmagten.
Det var under de glädjerusigadagarnaefter Danmarks befrielsei början av maj1945som dettanarrativskapadesoch där alla danskarpånågot sätt ville vara en delavmotståndskampen ochidentifierasig idet danska motståndetmot dentyska ockupationsmakten menävenatt tillskriva sig en egendel av segern över nazismen.Som motståndsmanräknade många sig eftersom de någon gång hadeknutithanden ifickanunder ockupationen närentysksoldatgickförbi dem elleri smyg ochmed fördragnagardinerlyssnatpåenBBC-sändningpåradion. Dettagjorde attman hade en bild av sigsjälv sommotståndsmanvilketi sintur legitimeradeatt man öppetvisadedet närfredenkom.Otaliga vardessa motståndsmänoch kvinnor, De sidstedages hellige somdesenare kom attkallas, somblevmotståndsmänförst ibörjanpåmaj 1945 ochsom sprang ut på gatorna den5 maj 1945 medmotståndsrörelsens blå-vit-röda armbindeleller medendansk flaggai handen.Vid denhär tidenfanns det cirka4 miljonerinvånarei Danmarkoch dethar uppskattats attdet var 85 000 sompånågot sättvar kopplade tillmotståndsrörelsen.65000 av dessa varregistreradesom værendei ventegruppe ochsom skulle aktiverasförst om ellernär engelska trupperanlände till Danmarkoch en delregistreradesinte förrän befrielsenstodför dörren.Avdessa totalt 85 000 vardet högst2 000som varegentligamotståndsmänoch som aktivt deltog imotståndsarbetet vilketmotsvararendastenhalvpromille av den danskabefolkningen. De danskar somanmälde sigsom frivilliga atttjänstgöra i Waffen-SS vartre gånger fler. Dessasiffrorkan ställas mot denallmänna uppfattningen om attdet iDanmark fannsenfolklig resning motdetyskaockupanterna.Efter befrielsen 1945 skulle landssvigerne
ochandra danskar som hjälpt den tyska ockupationsmaktenstraffasoch resultatet blev antagandetavlagar somblandannat återinförde dödsstraffet iDanmark.
Bildtext:”Frihedskæmpere på UdbyhøjFortefter befrielsen” (Frihedsmuseets fotoarkiv)
Bildtext:”Landssvigere,der føresind iTing-og Arresthuset. Hestemøllestræde.”(Frihedsmuseetsfotoarkiv)Fotot dateratmaj 1945.
Bildtext:”Tyske soldaterforladerKastellet iKøbenhavn imaj 1945 overvåget af frihedskæmpere.”(Frihedsmuseetsfotoarkiv)
Bokenberättar om någraavdedanskarsom varmed och hur framför allt det andravärldskriget komatt påverka deras liv och om de som fortfarande levdeefter befrielsen den 5maj 1945 blevvarse om att de hade valt rätt eller fel. 9789180