

Idomens skugga Finn Bergstrand
Idomensskugga
Finn Bergstrand
Lund 2025
Finn Bergstrand
Idomensskugga
En kriminalroman
©2025FinnBergstrand
Förlag:BoD ·Books on Demand,Ăstermalmstorg1,114 42 Stockholm, Sverige,bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH, Friedensallee273,22763 Hamburg, Tyskland
Omslagsbild: Anna Nergelius
ISBN:978-91-8080-895-8
Av Finn Bergstrand hartidigareutkommit:
Daco 1931-1937.EnsvensktjÀnstemannarörelse vÀxerfram(2003)
UtrÀkningen(2015)
VidvÀgsÀnde(2018)
Buss 121frÄnKalmar(2020)
Bryggan (2021)
Eftertankar(2021)
Undersignaturen MÄns Ripa harFinnBergstrand tidigare gett ut:
Skarvar(2008)
Till förvÀxlinglik (2008)
Varggropen (2009)
Avsked pÄ grÄttpapper(2911)
Hurjag migi vÀrldenvÀnde (2011)
SilverbÀcken (2012)
TorsÄskuppen(2013)
Dimbankar(2015)
BedrÀgligt sken (2016)
Huggeti sten (2017)
SkrÀmskott (2018)
SÄnt hÀnder inte iTorsÄs(2019)
Mörk höst iTorsÄs(2024)
Medlemmari en bokklubb
Personerna
Carolina Svanberg, liberallitteraturvetare, visionÀr,kvinnoaktivist. initiativtagare
MariaEdelswÀrd, tidigare flygvÀrdinnaoch modell hosDior, Àventyrslysten
Lena Högberg, M, lektör pÄ Verbum,i sinungdomattraktiv studentpÄ dansgolvet,
Astrid Karlsdotter, M, stadsantikvarie, sambomed SD-politikernHÄkan Josefsson
Ann-SophieLarsson, M-politiker, petadfrÄnordförandeposteni kulturnÀmnden
ThyraLundgren, ogift ochmed psykiska problem
Sara Sjöblom, antikvariatsÀgare
Gullevi StÄhl, ÀlvrÀddare,miljöpartist
EvaWendelman, förestÄndare förapoteketSvanen
Ăvriga
Olga Mironova, rysk Putinkritiker, bosatt iS:t Petersburg
Karl-ErikSvanberg, chef förhandskriftsavdelningen pÄ Universitetsbiblioteket, gift medCarolinaSvanberg, se ovan
HÄkanJosefsson, ledandeSD-politiker, sambomed Astrid Karlsdotter, se ovan
Knut Broselius, pÄ rymmen
Robert Rosén, Knutsalias
Elsa Cronqvist reporterpÄSydsvenskan
Anders Holst, poliskommissarie,mordutredarei Lund
UlfKornander, statsminister
Henrik Hallborg trubadur
JohanRosenspetz stjÀrnreporter
Olsson, försvarsminister
Cheferna förVolvo ochSaab
.
Knuffenkom bakifrÄn,heltovÀntat.Hon skulle ha fallit till golvet om inte trÀngselnvarit sÄ stor.Ingen verkadehamÀrkt nÄgot, ingen ursÀktadesig,ingen tjuv trÀngdesig bort imÀngden.Hon kontrollerade atthandvÀskanvar stÀngd ochorörd,ingenting hade stulits. Besökarna fortsatte attbeundra MalakitsalensgnistrandevÀggar.
Reseguiden hade varnat förficktjuvarinnepÄdet proppfyllda Vinterpalatset ochCarolinatog nu försÀkerhets skullett fastaregrepp om axelvÀskan,tÀnkteatt denhÀr gÄngen hade turenvarit pÄ hennes sida,men ocksÄatt honkanskehadeövertolkatknuffen.Hon bestÀmde sigför attÄterförfÀrasöverdevulgÀra exemplen pÄ tsarernas konstrikedomar somskenmot hennefrÄnvÀggaroch tak. Vemskulle viljahasÄdanti detegnahemmet? Inte ensomman fick detgratis.
En kvinna trÀngdesig fram.
âHur mĂ„rdu? JagsĂ„g attduvackladetill. Kanjag hjĂ€lpa digmed nĂ„got?â
Hontaladeengelskamen medtydligryskbrytning.
âNej dĂ„,ingen fara.Jag fick bara en knuffoch höll pĂ„ attfalla.Det Ă€r bramed mig.â
Kvinnanstannadekvarvid hennes sida ochberÀttade om Malakitsalen ochdeföremÄl somdÀr visadesupp iall singlans.Var det konstellerbarabarbari?Deenadesomdet senare.
Carolina trivdesmed sÀllskapet.Ryskanvar intelligentoch belÀst,en sÄdansom mankunde ha utbyte av.Hon hetteOlgaMironovaoch var konsthistoriker, menför tillfÀllet en av mÄngaguidersom hjÀlpte turisterna inne idet enorma Vinterpalatset dÀrman annars lÀtt kunde gÄ vilse. Viktigastoch roligastför henne varÀndÄatt besvarafrÄgorfrÄn besökarnaomkonstföremÄlen. Honvar en mycket kunnig förelÀsare.
De följdesÄtgenom nÄgrasalar ochnÀr besöketi museet varöverslog de signer utei parken ochtog en kopp thétillsammans.
CarolinaberÀttade om sigsjÀlv,omsittintresseför litteraturhistoria ochatt hondisputeratpÄenokÀnd svensk skaldfrÄn1600-taletsom hette Samuel Columbus.
âSlĂ€kt medden storeupptĂ€ckarenavAmerikaâ, frĂ„gadeOlga.
Carolinaskrattade
âMĂ„nga tror det, mennej,det gĂ„rinteatt bevisa.Annars hade detvarit kul.â
âHar mandet rĂ€tta uppsĂ„tet kanman bevisa alltâ, förklarade Olga medbestĂ€mdhet.
De utbytte tankar om sÄvÀllitteratursom konstsamt, efterenstund, ocksÄpolitik.
âDuska veta attviakademikerhadedet svĂ„rtunder kommunismen, mennĂ€stanĂ€nnu vĂ€rreunder Ă„ren medJeltsin.Vikallarden tiden förâDenstora Oredanâ. DĂ„ rĂ„ddehĂ€r bĂ„de totalfrihetoch totalt kaos. MĂ„ngagillade detoch somligablevrika. MenJeltsin Ă€r dödoch nu har vi varken detena ellerdet andra. Dessutom harPutin dragit in ossi ett anfallskrig motvĂ„rakusiner iUkraina.Det gillar vi inte.Och inte ni i Sverigeheller, detvet jag.â
Carolinasvarade försiktigt.
âSÄÀrdet,men vi Ă€r mĂ„ngai mina kretsarsom kanskiljapĂ„Putin och vanligahederliga ryssar.Ett land somhar kunnat skapasĂ„danamĂ€stare ilitteraturensom Tolstoy, Dostojevskij,Solsjenitsynoch Bulgakov,det mĂ„stevaraett kulturland ochkunna Ă„tergĂ„ till ettsĂ„dant. Putins Ryssland bordefĂ„bli en tillfĂ€llig parentes underenkortperiodav mĂ€nsklighetens historia..â
âDet varsnĂ€llt sagt,Carolina. Naturligtvis hardurĂ€tt. Ryssland Ă€r en oumbĂ€rlig historiskstormaktocksĂ„ pĂ„ kulturensomrĂ„de. Bilden av vĂ„rt land ivĂ€stvĂ€rlden Ă€r nedgraderande, inte densanna ochriktiga.ViĂ€r mĂ„ngasom vill Ă€ndrapĂ„den saken, mendet mĂ„steske lĂ„ngsamt och försiktigt sĂ„ attPutin inte uppfattaross somsvikare ochförrĂ€dare. DĂ€rför behöverviförstĂ„elseoch tĂ„lamodocksĂ„ frĂ„n er sida i vĂ€stvĂ€rlden.â
De hade övergÄtt till attjÀmföra tsarernaskonstsmak medPutinsnÀr tutningarfrÄnden svenskacharterbussen signaleradeavfÀrd. Nu vÀntadeför turisterna en bÄtfÀrdpÄNevaoch besöki Peter PaulfÀstningen.
âDet blir sĂ€kert mycket intressant fördig somsvenska.För 300Ă„r sedanvimlade detavduktiga svenskar lĂ€ngsflodensom hjĂ€lptetsar Peteratt bygga uppden hĂ€rstadentillRysslands nyahuvudstad.Och eraentreprenörer ochskickliga konsthantverkare sombosatte sighĂ€r vidförra sekelskiftet!Dom kanbĂ„devioch ni kĂ€nnastolthetöver. En sĂ„dangemensamhistoriaborde vara en fast grundför attbygga en ny vĂ€nskapmellanvĂ„rafolk.â
Carolinahöllmed
âDet tycker verkligenjag ocksĂ„. Vi svenskar bordeĂ€gnaoss mera Ă„t detoch inte bara skĂ€lla pĂ„ Putin.â
âVad roligtatt du tycker sĂ„.Och inte minstnunĂ€r Trumphar tagit över spelet iAmerika.â
Olga sÀnkte rösten.
âFastglöminteatt vi bara Ă€r statisteri detfarliga spel som stormakterna nu Ă€gnarsig Ă„t.FredenĂ€rdet viktigaste av allt.Inför den mĂ„steallaandra intressenvika. LĂ„toss hĂ„llakontakten!â
Carolina ochOlgavÀxlade adresser.I framtidenskulle de viae-posten diskuteralitteraturoch andrakulturfrÄgormed varandra.Kanskeskulle de trÀffasigen.
HonkÀnde sigupprymd underresan hemtillLund. Besöketi RysslandhadeblivitmeralyckatÀnhon kunnat hoppas pÄ.Visst varSt Petersburg en vacker stad ochfylld medhistoriskaminnen, föratt inte tala om alla museerna.Och vÀdret hade varitvÄrligt vackert, nÀstan som hemma iLundnÀr detvar sombÀstoch studenternavar upptagna med sina sluttentor.
Menviktigast varÀndÄbekantskapenmed Olga Mironova.Vilken fascinerande mÀnniska!SÄklokoch sÄ pÄlÀst.Hon varverkligen nÄgon somdet varvÀrtatt umgÄsmed,fÄbytatankaroch se sakerfrÄnnya hÄll.BÄdeomkonst ochlitteratur, menocksÄ,för ovanlighetensskull, medvisioneromatt en ny ochbÀttrevÀrld varmöjlig. OchOlgavar inte PutinfrÀlst, detvar viktigt!
Fortfarandegladoch upprymdÄtervÀnde Carolina till bostaden vid Gyllenkroksallé iLund. SammakvÀll börjadehon slÄi uppslagsböcker ochkataloger föratt finnalÀmpligamedlemmari denkulturcirkelsom Olga föreslagit henne attbilda.Det hÀrkunde blibörjantill ettnyttliv
Honhadegenastvid hemkomsten skickatett mail till Olga föratt tala om atthon kommittillbakai Sverigeoch nu börjat funderapÄlÀmpliga medlemmari denkrets av lokala kulturpersoner somhon tÀnkte samla kringsig.
Detdröjdebaraendag innansvaretkom.TillhennesförvÄning innehöll deteninbjudantillhenne frÄn ettryskt kulturinstitut att komma till S:tPetersburgoch berÀtta om detsvenska kulturlivet, tendenseroch folkligt engagemang,mot bakgrund av risken förstorkrig iEuropa. EttsÄdantmÄste undvikas.Olgavar institutetssekreterare.
MötetskulleÀga rumi mittenavjunioch institutet stod för resekostnaderoch uppehÀlle.
CarolinakÀnde ingentvekan, utan tackadegenastja. DethÀr var viktigtoch dessutomsmickrandeför henneatt ha blivit inbjuden.Det antyddes dessutom attman hoppades pÄ hennes aktiva verksamhet för atti en kretsavlikasinnade iSverige frÀmja kulturensoch fredenssak. De tvÄhörde samman.

Detta Àr en fantasifull detektivroman med tvetydig titel. Den rör sigkring hÀndelser iLund, och med utblickar mot det vÀrldspolitiska skeendet, hoten frÄn
En bokklubb med nio belÀsta damer inriktarsig pÄ att bekÀmpa det manliga maktmonopoleti det svenska samhÀllet ochsom har bidragit till det spÀnda vÀrldslÀget. Samtidigt anlÀnder en psykopatisk mördare till Lund, fast besluten att hÀmnas oförrÀtter frÄn den tiden dÄ han var student dÀr,pÄ1970-talet. Ingen vet
De fredsinriktadedamerna lockas att aktivt bekÀmpa den militÀraupprustningenoch ledainden svenska politiken pÄ en fredligare vÀg. Ibakgrunden agerar den
Ryssland och USA. vemhan Àr. lokale mördaren som alla fruktar.
Finn Bergstrand Àr statsvetare frÄn Lund som blev ambassadör iUDmed tjÀnstgöring pÄ olika poster runt om ivÀrlden. Under sin tid som pensionÀrhar han gett ut ett 20-tal böcker,varav de flestaÀrdeckare med anknytning till den fridfulla Kalmarsundskusten, Denna
gÄng Àr det Lund som stÄr icentrum. 2021 komhans sjÀlvbiografi"Eftertankar".
Satir och humor Àr honom inte frÀmmande.
