9789180740715

13 Lena Furberg

ochoch den den knorrande knorrande magen magen

MULLE och den knorrande magen

LenaLena Furberg Furberg

MULLE MULL E

och den knorrande magen

Läs också: Mulle & Ponnyklubben Mulle på sommarbete Mulle och stallspöket Mulle och julshowen Mulle på ridläger Mulle och vildhästarna Mulle i full galopp Mulle och hästtjuvarna Mulle och tårtkalasen Mulle och Lisen Mulle på rymmen Mulle och den försvunna ponnyn

MULLE OCH DEN KNORRANDE MAGEN © Text & bild: Lena Furberg Utgiven av Story House Egmont AB, Malmö, 2024 Sättning och layout: Grassman Ord&Bild Tryckt av: Scandbook AB, Sverige, 2023 ISBN: 978-91-8074-071-5

Till alla mina vilda, trassliga och oryktade vänner därute – låt er aldrig tämjas och glöm inte att gräset ÄR grönare och godare på andra sidan eltråden! (Varför skulle människorna annars ha satt upp staket?)

Er bästa kompis för alltid,

Mulle!

TISDAG DEN 28 JULI Hör du hur det knorrar och bullrar i min mage? Om du lägger örat mot boken så hör du nog – det knorrar VÄLDIGT högt därinne!

Tulpanöra säger att det gör ont i hans känsliga tulpanöron av allt knorrande, men det tror jag inte på. Han ska alltid överdriva lite.

9

Min människa Molly, däremot, är orolig. Det är också typiskt människor – de är alltid oroliga. Är det inte det ena så är det nåt annat de går omkring och oroar sig över. Och det finns inget de oroar sig över så infernaliskt mycket som sina hästar! De tror att vi är gjorda av porslin eller silkespapper.

Hur som helst, så beror knorrandet på att jag hittade en hel oöppnad säck med havre i natt, när jag gick på promenad i stallet. Jag har blivit rätt bra på att pilla upp dörren till min box och sen var det fritt fram. Molly hade glömt stänga dörren till foderrummet (otroligt, med tanke på hur noggrann hon är!) och därinne hittade jag allt möjligt gott. Bland annat den där havresäcken som jag nämnde.

10

Har du ätit havre nån gång? Det är små, guldgula korn, lagom knapriga men mjuka i mitten. Förutom tulpaner så är havre det godaste jag vet. Du borde verkligen testa om du inte redan gjort det! (Nästa gång du får en påse godis – be att få havre i den! Sen vill du ALDRIG mer äta surisar eller sega råttor!)

Så jag åt upp minst halva säcken. Sen orkade inte ens jag mer, så jag tog en paus och gick tillbaka till min box för att vila mig lite. Jag måste ha somnat för plötsligt var det morgon och där stod Molly och var arg – och orolig.

– Det är FARLIGT att äta så mycket havre på en gång! sa Molly och vred sina små händer av oro.

12

Jag begriper inte alls varför det skulle vara farligt? Det är ju bara gott!

Sen la hon örat mot min mage och lyssnade.

Inte för att det behövdes, det knorrade så högt att det nog hördes ända ut genom dörren.

– Så länge det knorrar är det nog ingen fara, sa Molly, men hennes röst lät svag och lite darrig.

13

– Det är när det blir tyst därinne som det är farligt …

Jag fattar fortfarande inte VAD som skulle vara så farligt med havre i magen, men människorna är som sagt obegripliga.

Molly säger att hon ska stanna i stallet HELA dagen och hålla vakt över mig och min mage.

Elände. Jag som hade hoppats kunna smita iväg och äta upp resten av havren i säcken.

Så typiskt.

Samma eftermiddag.

När Molly gått runt och tittat på mig och min mage halva dagen, och pratat med veterinä-

14

ren (!!) i telefonen, bestämde hon sig för att jag behövde röra på mig. Det skulle tydligen få fart på min mage så att det inte blev en propp av all havre därinne. ”Röra på mig” betyder ”ut och rida”, det vet jag sen urminnes tider. Suck.

Först ska sadeln på, och den där sadelgjorden dras åt runt min mage … som var lite

15

rundare än vanligt idag tack vare all havren.

Molly pustade och svettades och drog i stropparna och sa att sadelgjorden bara nådde till yttersta hålet. I vanliga fall når den till tredje hålet, men inte idag.

Sen klättrade Molly upp i sadeln och vi gick iväg neråt grusvägen. Jag suckade med jämna mellanrum för att visa mitt missnöje över att behöva gå ut och motionera efter en brakmiddag. Men Molly bara trummade med sina små hälar och sa åt mig att inte såsa, utan raska på lite.

Min mage behövde komma igång!

Den knorrade fortfarande.

16

Det bullrar och knorrar i min mage! Min människa Molly säger att det beror på att jag hittade en säck havre i stallet i natt och åt upp nästan hela. Hon påstår att det är farligt att äta för mycket havre. Så tramsigt. Man kan ALDRIG äta för mycket havre!

Men Molly ser orolig ut. Alldeles i onödan – jag tror jag ska försöka hitta mer havre i natt! MUMS! Om tidigare bok (Mulle och den försvunna ponnyn) i serien: I och med den tolfte boken i serien Mulles dagbok borde alla känna till den envetna ponnyn Mulle. Även om böckerna kan läsas fristående så känns det givet att alla som fångas av Mulles kombination av lathet och oerhörda driv att få sin vilja igenom kommer plöja igenom hela serien.

Camilla Appelgren, BTJ nr 13, 2023

Storytel BookBeat Nextory

ISBN 978-91-8074-071-5

9 789180 740715

NT!

A BRILJ