Rickard Ljunggren
Möte medorm
Ormar inaturen och på tomten -Andraupplagan
Möte
medorm
Andraupplagan
Ormari naturenoch på tomten
Omslagsfoto: RickardLjunggren.
Framsida:huggormshanefotograferadi Halmstad.
Baksida: huggormshane fotograferad iHässleholm.
Förord
Varjeårfår Giftinformationscentralenmellan800 och1000 samtal gällande huggormsbett, varavungefär 300 är från sjukhusdär man misstänker attnågon harblivitbiten.
Antalethuggormsbettper år har, medsmå årsvariationer,varit rätt konstant sedan70-talet. Detfinns ingetsom heter”huggormsår”.Jag läseroftaatt ”i år är detovanligtmyckethuggorm”, mendet stämmer inte om manser till hela Sverige. Lokalt kanpopulationermed huggormar ökaeller minska ochtilloch medförsvinna,men sett över landet är mängdenhuggormar hyfsat konstant.Att du serfler huggormar än vaddubrukargörahandlar enbart om slumpen, eller turomman harmittsättatt se på huggormar.
Manska naturligtvis ha stor respektför huggormaroch manska alltid söka vård om manråkat blibiten.Viktigt är dock attduintelåter det påverkaglädjen av attvarautomhus,att njutaavdin trädgård ellerta delavvår allemansrätt. Huggormarärskyggadjur, de görvad de kan föratt undvikaoss människor. Ibland misslyckas de dock ochdåärdet braomviser till attdet blir ettlyckatmöte!
Dennabok är sprungen ur mitt genuinaintresseför ormaroch min förhoppningatt läsandet av bokenska ökavåraormarschans att överleva mötetmed människan. Idéoch grundmaterialtillboken har jaghämtatfrånminaföreläsningar om ormaroch en delfrån berättelser jagfåttfrånföreläsningarnasbesökare. Tack alla somtagit sigtid attkomma ochlyssnapåminaföreläsningar ochett extratack till er sombidragitmed klokatankaroch klurigafrågor! Bästafrågan hittillsborde vara denjag fick av en pojkei förskoleålder, om mankan skjuta iväg ormarmed pilbåge!
Storttacktillallasom hjälpt migatt få bokenfrånidé till färdig produkt.
Tack Annie, Bertil ochJennianne förkorrekturläsning, synpunkter och faktagranskningavförstaupplaganoch tack till Lina föratt du korrekturläst andraupplagan.
Tack till alla sombidragitmed bilder! Utan en förstående familj hade dennalilla boksäkerligenintekommit till,tackJenny,Ludwigoch Jacob! Jagläggeralldelesför stor tidpå herpetologin,men ni låtermig.
Till sist,ett storttacktilldig somväljeratt läsa minbok!Jag hoppas attdufinnerämnet lika intressant somjag gör!
Medvänlig hälsning Rickard, ormfantast sedanbarnsben
RickardLjunggren
MÖTEMED ORM
Andraupplagan
Medpremiumtryck
©2024RickardLjunggren
Fotografi: Fotograf omnämndunder respektive bild.
Korrekturläsningförstaupplagan: AnnieMalmros, Bertil Carlsson, JennianneAhlström.
Korrekturläsningandra upplagan:LinaMalm.
Förlag:BoD ·BooksonDemand, Stockholm, Sverige
Tryck: LibriPlureos GmbH,Hamburg,Tyskland
ISBN:978-91-8057-761-8
1.Inledning
Idin hand håller du denandra upplagan av minbok, Mötemedorm. Bokens första upplagaskrevsoch släpptes år 2020, underpågående pandemi. Jaghadesedan någotårförelästomormar på bibliotekrunt om isödra Sverigeoch dethadebörjatrulla på rätt bramed bokningar. Närnyheten kom, om attcovidvirusethadebörjatsprida sigi Sverige, blev mina kommande föreläsningaravbokadeoch under nästföljande år varkalendern blank. Därnågonstansföddesidéntill dennabok ochengammaldrömomatt ge ut en bokförverkligades. Detvisadesig attdet varbåderoligtoch lärorikt attskriva! Totalt har detnublivitåtta böcker om ormar, varavden åttondeärmittförsta försök på engelska.Minaföreläsningar komigång igen efterpandemin. Någragångerper år är jagpåbibliotek ellerhos studieförbundoch pratar om ormar. Självklart harjag medmig ormaroch visarupp på mina föreläsningar, både sådana mankan få klappa ochsådanasom manför hälsansskull börhålla lite avståndtill. Mitt syftemed dennabok är atthjälpavårasvenska ormaratt överleva,genom attgedig ökad kunskapoch förståelse fördessa vackra djur.Påköpet kanman förhoppningsvisminskarädslan hos någonläsareeftersommycketoro handlaromdet manintekännertill så väl. Sist,men inte minst, så kanvikanskespara ettormbett häroch därgenom attfleragerarpårättsättvid möte medorm.Jag tror att uteblivnaormbett ledertillenökadgradavöverlevnadhos våra ormar. Ju färre somblirbitna,desto lättare tror jagatt detäratt leva sida vidsidamed våra svenskadjursom saknar päls ochfjädrar. Socialamedierpåvisar attdet finnsenbrist på kunskapomvåraormar ochenrädslasom ofta bottnar idenna okunskap samt framförallten massa felaktigaråd ochpåståendensom sprids itvärsäker ton. På nätetfinns detalltför mångasjälvutnämnda experter ochfelaktigheter upprepas ochspridstillmottagare somtrorsig ha fått reda på fakta somdesedan själva kanspridavidare.
Vårsvenska huggorm hartyvärrett ryktesom är värre än sanningen, mendessa vackra ormarhar sinnaturliga platsi vårt ekosystem. Minförhoppningäratt du somläser dennatextska hållamed migom detta närduhar kommittillsista sidan.
Bokens kärnämne är svenskaormar,ormar på tomten ochormar i naturen. Tanken är attboken skagedig svar på vaddet är förorm du ser, vadduska göra,vad du inte skagöraoch om du måstegöra någotöverhuvud tagetnär du orm.
Iboken förekommervetenskapliga namn på alla artersom nämns. Inom västerländsk forskningärdevetenskapliga namnen oftast en
blandning av grekiska ochlatin,med inslag av andraspråk,men oftast ilatiniserad språkdräkt.Pågrund av detstarkalatinskainflytandet på dessa namn användsoftadet felaktigabegreppet ”latinsktnamn”.För de flesta är dessa namn säkert ointressant läsning, menomnågon vill söka eftermer informationomnågon arteller leta bilder på nätetär dessa namn iallra högsta grad användbara.Devetenskapliga namnen är skrivnamed kursiv text,inomparentes. Motsatsentilldet vetenskapliganamnkallaspopulärnamn.
Exempelpåpopulärnamn är huggorm(Viperaberusär det vetenskapliganamnetpåvår svenskahuggorm), kungspyton (Python regius)ochmajsorm (Pantherophisguttatus). Medhjälp av vetenskapliganamnkan manoftasesläktskap mellan olikaarter av ormaroch ibland få en grundbild kringarten,tillexempel om denär giftig ellerej. Ettproblem medpopulärnamn är attintesamma ordning rådersom detgör blanddevetenskapliga namnen ochdärförsäger namnet ibland inte så mycket om arten. Ibland kanpopulärnamnen dessutomskapa förvirring då en artkan ha fleraolika populärnamn, ettsvenskt populärnamnkan ibland saknas ochett populärnamnkan till ochmed användas till fleraolika arter. Ettbra exempelpåatt ettpopulärnamn kanvaraliteslarvigtsattär vårsvenska snok somvikortoch gott brukar kallaför ”snok”.Men egentligen är snokar (Colubridae)enfamiljavormar medungefär 1800 olikaarter av snok.
Foto:Rickard Ljunggren. En kull gråbandade kungssnokar (Lampropeltisalterna)kläcktahemma hosmig förett antalårsedan.Föräldrarna harjag alltid medmig på föreläsningar, detärväldigt lugnadjuroch braexempel på attormar inte alltid är farligaoch på attormar egentligen inte är aggressiva.Just
Mitt syfte med denna bok är atthjälpavårasvenska ormar att överleva, genom att ge dig ökadkunskapoch förståelse för dessavackradjur.Påköpetkan man förhoppningsvis minska rädslan hos någon läsare, mycket oro handlar om det man inte känner till så väl. Sist, men inte minst,såkan vi kanskesparaett ormbett här och där genom att fler agerar på rätt sätt vid möte med orm.
ISverige finns tre ormarter,men idenna bok har jagvalt att skriva om fyraarter av reptiler eftersom många tror sig se en orm när demöter en kopparödla på tomten eller iskogen.
Utöverdetta fårdui denna bok allmän kunskapom ormaroch tips på vad du kan göraomduinte vill ha orm på din tomt.
Detta är den andraupplagan av denna bok. En halv gång tjockare än förraupplagan och med ett bättre tryck.
