9789180380249

-

5 DAGARS nollställning

5

-

Boken innehåller goda och matiga recept och fem olika kostprogram för fem dagar, med upp till fyra måltider om dagen.

Den rymmer menyer för totalt 25 dagar.

INGE LINDSETH & SUSANN STAVE

Inge Lindseth och medförfattaren Susann Stave har de senaste åren väglett hundratals människor genom fastehärmande kost.

Denna bok är baserad på dessa erfarenheter och ger dig svar på allt du behöver veta för att kunna genomföra din första omgång med fastehärmande kost.

RE SU LT

Forskning visar lovande resultat på hur fasta och fastehärmande kost hjälper kroppen att förnya celler, reparera vävnad och minska inflammation. Här presenteras en hälsostärkande fasta där du får äta! Med rätt kombination av näringsämnen kan man äta hela 750 kalorier om dagen och ändå sätta igång kroppens uråldriga system för cellrensning.

T A

ISBN 978-91-8038024-9

9 789180

380249

www.tukanforlag.se

no l lstä l l n i ng

FÖRNYA KROPPEN INIFRÅN MED FASTEHÄRMANDE KOST

TOD • MENYER ME •

Rensa och stärk kroppen på bara 5 dagar med fastehärmande kost!

DAGARS

Inge Lindseth & susann Stave

Inge Lindseth Susann Stave

5

-

DAGARS n o l lstä l l n i ng

Förnya kroppen inifrån med fastehärmande kost

Översatt av Catharina Andersson

Innehåll Förord av Marit Kolby ________________________________________________________ 4 Inledning _______________________________________________________________________ 7 Det är meningen att du ska vara kall, hungrig och fysiskt trött ibland __________________________________________________________ 8 Ungdomens källa _____________________________________________________________ 10 Fastehärmande kost _____________________________________________ 13 Huvudprinciperna för en femdagars nollställning med fastehärmande kost _________________________________________________ 16 Hur mycket är för mycket när man fastar? Hur lite är för lite? _______ 16 Vad händer i kroppen när du äter fastehärmande kost? _______________ 17 För vem passar fastehärmande kost? ____________________________________ 20 Femdagars nollställning med fastehärmande kost – så gör vi _______ 22 Hur ofta bör man äta fastehärmande kost? _____________________________ 23 Gör dig redo för en femdagars nollställning ________________________25 Så här förbereder du dig för ökande hungerkänslor ___________________ 27 Anpassningar ________________________________________________________________ 29 Vad kan du förvänta dig av fastan? ________________________________________ 31 När bör du inte fasta? _______________________________________________________ 34 Vad gör man om det blir kris under fastan? ______________________________35 Så här genomför du fastan _______________________________________ 37 Så här äter du fastehärmande kost i fem dagar _________________________39 Beskrivning av menyerna ___________________________________________________43 Inköp ___________________________________________________________________________45 Tillagning _____________________________________________________________________45 Kosttillskott __________________________________________________________________45 Så här väger du maten _______________________________________________________47 Dryck __________________________________________________________________________ 49 Tuggummi och tabletter ___________________________________________________ 50

2

Kosttillskott _________________________________________________________________ 50 Menyer, recept och inköpslista ____________________________________________ 51 Blå meny _______________________________________________________________________ 53 Gul meny ______________________________________________________________________ 81 Lila meny ____________________________________________________________________ 109 Grön meny ___________________________________________________________________ 125 Orange meny _________________________________________________________________ 153 Byta ut ingredienser _______________________________________________________ 154 Frågor och svar om fastehärmande kost __________________________ 159 Vägen framåt __________________________________________________ 169 Ät dig mätt när du börjar äta _____________________________________________ 170 Bra mat mellan fasteperioderna __________________________________________ 171 Hur bör den dagliga kosthållningen se ut? ______________________________172 Tidsbegränsat matintag – minifasta _____________________________________ 174 Halvfasta _____________________________________________________________________ 175 Frukost eller inte? ___________________________________________________________ 175 Framtida fastor ______________________________________________________________ 176 Fasta genom livsfaserna ___________________________________________________ 177 Fastehärmande kost genom vetenskapliga glasögon ______________ 179 Studier om fastehärmande kost _________________________________________ 180 Råd från en expert _________________________________________________________ 182 Väga fördelar mot nackdelar: Sjukdomen MS som exempel __________ 183 Mer kunskap ________________________________________________________________ 184 Efterord _______________________________________________________________________ 187 Källor ________________________________________________________________________ 189

3

Förord av Marit Kolby Låt oss utföra ett tankeexperiment. Vi reser tio år tillbaka i tiden, går ut på gatan och frågar hundra slumpvis utvalda personer vad de förknippar med fasta. Vad tror du att de skulle svara? Jag tror många skulle vara ganska negativt inställda. Några kanske har minnen från medicinska under­sökningar som krävde fasta i flera timmar, något som kan upp­ levas som jobbigt och ovant. Andra kanske skulle nämna religiösa och andli­ga ritualer, vilket kan kännas främmande och konstigt. Mycket har hänt sedan dess. Spolar vi fram till i dag så har fasta fått en ny klang. Om vi gör samma ”gatuundersökning” nu skulle vi nog få andra svar. Många skulle kunna redogöra för personliga erfarenheter av periodisk fasta som ett sätt att förbättra hälsan, bli av med några kilon eller med besvärlig värk. Andra skulle prata om energi och ökad mental klarhet.

Vi människor har alltid baserat vår berättelse om verkligheten – så som vi förstår den – på både kunskap och tro. Ett sådant exempel är antag­ andet att grunden för en hälsosam kosthållning är att äta regelbun­ det, det vill säga ofta och lite. Och det låter ju logiskt. Eftersom maten innehåller livsviktiga näringsämnen är det inte så konstigt att tänka att lagom mängd påfyllning med jämna mellanrum är vägen till ett friskt liv, men det går inte alltid att förlita sig på intuition och logik. De biologiska processerna är sofistikerade och komplexa.

Vi har på allvar insett att vi inte kan konsumera hur mycket som helst utan måste hushålla med resurserna. Återvinning, reparationer och under­håll har blivit populärt, och överdriven konsumtion har blivit ett tecken på bristande insikt. Hållbarhetstänk ska nu genomsyra allt – allt­ ifrån regeringsunderlag till läroplanen i skolan. Kan vi dra paralleller till den nya kunskapen om fasta?

Med ny forskning som visar att våra kroppar har inbyggda system för återvinning, reparation och underhåll – och att dessa system aktiveras när vi inte äter – kommer nya rön och vi ser på fasta med nyfikna ögon.

Det kanske var just nyfikenhet som fick dig att börja läsa den här boken?

När en vetenskaplig berättelse måste skrivas om på grund av att det har kommit ny kunskap kallas det paradigmskifte. Kunskapen om fastans betydelse för vår hälsa har fört oss till ett sådant skifte. Vi har numera

4

ett kunskapsunderlag som säger att matpauser är nödvändigt både för att vi ska fungera normalt och för behandling av vissa hälsoproblem.

Dess­­utom vet vi mycket mer om varför det är så. Med allt fler studier om både biologiska effekter och behandling av hälsoproblem, befinner vi oss mitt i ett expanderande universum av ny kunskap. En spännande tid!

Både inom och utanför vårdsektorn börjar folk inse hur olika former av fasta kan vara ett riktigt bra verktyg mot ohälsa.

Det finns dokumentation som visar att fasta påverkar hälsan men det behövs mer forskning inom detta fält. Vi vet exempelvis inte hur mycket fasta vi behöver i vardagen för att förebygga hälsoproblem, och vi vet inte vilka metoder som är de bästa för att behandla olika hälsoproblem.

Vad vi däremot kan vara säkra på är att olika former av fasta och de bio­ logiska effekter som de bidrar till kan utnyttjas för att ”hacka” det bio­ logiska systemet och uppnå specifika hälsofördelar. En metod som har visat sig särskilt lovande är femdagars nollställning med fastehärmande kost.

Eftersom den pågår längre än vanlig periodisk fasta utlöser den mer potenta, biologiska mekanismer. Den baseras på några få dagliga mål­ tider och är därför lätt att genomföra, både mentalt och socialt. Faste­ härmande kost är fasta på en ny nivå – med fler fördelar.

För mig personligen var fastehärmande kost räddningen ur en långsamt nedåtgående spiral av allt sämre hälsa. Jag kommer för alltid vara tack­ sam för att Inge introducerade mig för denna nya kunskap. Det kickade även igång ett intensivt intresse för biologiska effekter av fasta rent allmänt, vilket inte stod på agendan när jag studerade näringslära. Allt jag har lärt mig om fasta har gjort mig övertygad om att vi kommer att använda olika former av fasta som behandling av tillstånd som vi hittills har hanterat med läkemedel eller som vi saknar botemedel mot.

Den här boken är en inbjudan att testa hur din kropp och ditt psyke rea­ gerar på en av de mest lovande fastemetoderna vi känner till i dag. Om fastehärmande kost är bra för dig kan ingen annan än du ta reda på. Jag hoppas att du har blivit nyfiken på vad denna typ av fasta kan åstad­ komma.

5

Inledning Tänk dig att du är mitt i livet. Det har kommit ut ett piller på marknaden som i samma stund du tar det kan:

•

göra att du lever längre

•

ge dig bättre hälsa sista halvan av livet

•

ge dig bättre skydd mot flera vanliga åldersrelaterade sjukdomar

•

hjälpa dig att upprätthålla din muskelstyrka längre.

Äter du det här pillret kan du vara 80 år men fysiskt känna dig som 70 år, kanske till och med 60 år. Du kommer att leva tills du blir 100 år när du annars skulle ha gått bort nästan 20 år tidigare.

En av världens främsta åldringsforskare gör allt han kan för att utveckla detta ”piller”: David Sinclair vid Harvard Medical School i USA. Ett av hans mål är att leva längre än det som i dag är människans maximala livslängd: Varför jag vill leva i 50 år till?

För att jag äntligen börjar få kläm på det.

Det här är inte endast en önskedröm. Pillret som nämns ovan finns, men än så länge har man bara undersökt dess inverkan på levnadsåldern hos försöksdjur. Siffrorna ovan är omräknade till människoår. Det dröjer nog länge innan du kan få detta piller utskrivet av en läkare för att ”förlänga livet”, om det överhuvudtaget kommer visa sig ha samma effekt på män­ niskor. Men det finns andra metoder som kan ge liknande effekt som Sinclairs piller. En av dessa är fasta.

7

Så här genomför du fastan

– Kapitel 1 Fastehärmande kost

13

Gör dig redo för en femdagars nollställning

Anpassningar Det kan vara smart att vidta några åtgärder för att fastan ska kännas lättare och trevligare. Är du till exempel inte hungrig på morgonen under fastedagarna kan du äta frukost lite senare än vanligt. Äter du mindre vid något tillfälle kan du äta mer av maten som står på menyn under någon av dagens andra måltider, då du brukar vara som mest hungrig.

Det kan medföra att hungerkänslorna blir lindrigare resten av dagen.

Det kan också hjälpa att distrahera med något som engagerar dig för att ”glömma” hungerkänslan. Då säger du indirekt till kroppen att just nu är det du gör viktigare än mat och att hungerkänslorna inte betyder så mycket. Många väljer att genomföra fastan under en period då det händer lagom mycket spännande saker som inte är relaterade till pre­ stationskrav. Att ta fem dagars semester och åka till landet och fasta är alltså inte en strategi som fungerar för alla.

Hungerkänslan kan i sig bidra till den önskade effekten och om hungern inte är en utmaning för dig kan du strunta i anpassningsstrategierna. Du kan till och med bete dig på motsatt sätt, så att hungerkänslan ökar. En del tycker att det är för mycket mat på menyn när man ska äta fastehär­ mande kost och det finns ingen anledning att äta om man inte är hungrig.

Så här anpassar du kosten under din första fasta Många får en bra upplevelse första gången utan att behöva göra några speciella ändringar i kosten. Men om du tycker att det är obehagligt att gå hungrig i timmar och undrar hur du ska klara flera dagar med så lite mat kan du göra följande: Öka längden på nattfastan – tiden mellan dagens sista måltid och nästa dags första måltid. Lyckas du vänja dig vid en längre nattfasta/kortare ätfönster kan det bli lättare att fasta flera dagar i rad. Skjut fram frukosten lite i taget eller ät dagens sista måltid tidigare och tidigare. Ätfönstret kan gärna begränsas till tio timmar. Då kan du exempelvis äta mellan klockan tio på morgonen och klockan åtta på kvällen, eller skippa middagen någon dag. Du måste inte ha ett mindre ätfönster än vad du är van vid varje dag, men tänk efter innan du äter något utanför det ätfönster du bestämt dig för vid tillfällen då du får sug efter något extra eller blir bjuden på något utanför ätfönstret. Fortsätt med dessa förberedelser i två, tre veckor innan du påbörjar fastan.

29

Kapitel 2

När bör du inte fasta?

Har du sjukdomar eller befinner dig i någon av de livsfaser som nämns på sidan 21 bör du inte fasta. Även om du inte tillhör någon av dessa katego­ rier kan det finnas andra anledningar till att låta bli att fasta.

Du bör för det första inte börja fasta innan du känner dig bekväm med upplägget och tanken på vad du ska göra. Ställ dig följande frågor:

•

Hur känner jag mig?

•

Säger kroppen nej till fasta?

•

Passar fastan in i mitt tidsschema eller gör jag det bara för att det står i planen jag gjorde upp för ett tag sedan?

•

Har jag gått ner i vikt på sista tiden så att jag har mindre fett att ta av än förra gången jag fastade?

Fasta och stress är sällan en bra kombination. Fastan kan stressa krop­ pen ytterligare och ge dig en mindre trevlig fasteupplevelse. Tänk på att det inte alltid är så lätt att veta om man är stressad. Stress handlar om mer än att ha för mycket att göra eller lida av sömnbrist. Det vet du säkert. Rikta medvetandet inåt och ta reda på hur stressad du är egent­ ligen. Hur står det till med ditt batteri?

34

Så här genomför du fastan

Så här äter du fastehärmande kost i fem dagar •

Dag 1 intar du omkring hälften av ditt energibehov. Dag två till fem intar du knappt en tredjedel av energibehovet – beräknat utifrån att du inte är särskilt aktiv eller storväxt.

•

Mängden kolhydrater, fett och proteiner för dag 1 är samma i alla menyerna och lite större än resterande dagar. Det ger en mjukare start på fastan.

Kolhydrater *

1250 kcal

Fett Proteiner

1000 kcal

750 kcal

500 kcal

250 kcal

0 kcal Dag 1

Dag 2

Dag 3

Dag 4

Dag 5

* Glycerol och fibrer räknas här som kolhydrater för enkelhetens skull.

Diagrammet gäller en person som väger 70 kg. Energimängden varierar beroende på om man väger mer eller mindre än 70 kg på grund av olika mängd glycerol.

Du kan välja mellan fem menyer: blå, gul, lila, grön och orange. Alla inne­ håller en dagsmeny för dag 1 och en till två dagars menyer för dag 2–5.

Under fastans dag 2–5 rekommenderar vi att du väljer samma meny två dagar i rad. Följ till exempel blå meny 2–5 a i två dagar (dag 2 och 3) och blå meny 2–5 b i två dagar (dag 4 och 5). På så vis vet du vad du ska äta dag 3 och 5 och du kan laga dubbla portioner av rätterna. På nästa uppslag finns en översikt över de olika menyerna.

39

Så här genomför du fastan

Blå meny Dag 1 Havregrynsgröt med stekt äpple Kålsallad med apelsin och cashewnötter Marockansk tomatsoppa Fastetapas

Dag 2–5 a Fastetapas Sallad med päron och mandel Indisk curry med potatis och blomkål Fruktsallad med valnötter och kanel

Dag 2–5 b Fruktsallad med cashewnötter och kanel Hummus med grönsaker Stekt squashpasta med tomatsås och pumpakärnor Sötpotatis- och morotsstavar med lime och chili 53

64

Recept

87

Lila meny

Frukost/Lunch, dag 1:

Salladswraps med kikärter 120 g konserverade kikärter 1 tsk spiskummin 1 tsk paprikapulver 1 tsk oregano en nypa salt 12 g olivolja 75 g avokado 75 g grön paprika 75 g gurka 75 g mango 60 g hjärtsallad (gärna med stora blad)

1. Sätt ugnen på 175 grader över- och undervärme. Skölj kikärterna och klappa dem torra med hushållspapper.

2. Blanda kryddorna med olivoljan. Tillsätt kikärterna och blanda väl.

3. Lägg kikärterna på en plåt klädd med bakplåtspapper och rosta dem mitt i ugnen i 40 minuter. Rör om då och då.

4. Skär avokado, paprika, gurka och mango i stavar.

5. Använd salladsbladen som wraps och fyll dem med grönsaksstavar och kikärter. Du kan även äta allt som en sallad.

110

Recept

111

112

148

Recept

Kvällsmål, dag 2–5 b:

Chiagröt med blåbär och hallon Tillagas minst 6 timmar före servering.

80 g kokosmjölk (ej lättvariant) 50 g vatten 15 g chiafrön 20 g blåbär 35 g hallon

1. Häll upp kokosmjölk och vatten i en liten skål eller glasburk.

2. Rör ner chiafrön och två tredjedelar av bären. Strö resten av bären ovanpå gröten.

3. Täck över och ställ in i kylskåp. Låt stå i minst 6 timmar innan servering.

149

Ungefärlig mängd

Gram totalt

1 st

60

Apelsin

1 st

150

Chili

1 st

6

3 st

250

Gurka

1 st

150

Banan (utan bruna fläckar)

Ingefära, färsk

1 liten bit

33

Blåbär

1 pkt

100

Isbergssallad

1 st

350

Citron

1 st

60

Kålrot

1 st

200

Granatäpple

1 st

80

Körsbärstomater

1 pkt

120

Hallon

1 pkt

180

Morötter

1 påse

695

Lime

2 st

30

Palsternacka

2 st

120

Potatis

1 påse

100

Rotselleri

1 st

200

Cayennepeppar

1 burk

1

Rucola

1 påse

60

Grönsaks­ buljong­­tärningar

1 pkt

10

Rädisor

1 påse/ knippe

30

Gurkmeja

1 burk

6

Röd paprika

2 st

240

Peppar

1 burk

2

Rödkålshuvud

1 st

240

Salt

1 pkt

-

Torkad persilja

1 burk

6

Sockerärter

1 påse

40

Sötpotatis

1 st

70

Gröna oliver (i saltlag) urkärnade

1 burk

45

Kokosmjölk (ej lättvariant)

2 pkt

445

Ungefärlig mängd

Avokado

Inköpslista

Gram totalt

Grön meny

Grönsaker

Frukt och bär

Färska örter Koriander

150

1 kruka

5

Torkade kryddor

Konserver mm

Orange meny Till den här menyn hör inga recept eftersom den är framtagen för dig som inte har tid att laga mat.

Du väljer själv hur du ska kombinera råvarorna och när du ska äta dem.

Dag 1 130 g avokado 160 g morot 60 g torkade fikon 132 g stjälkselleri 135 g banan 64 g sockerärter 33 g valnötter 25 g pumpakärnor 15 g pinjenötter

Dag 2–5 130 g äpple 12 g valnötter 40 g torkade fikon 33 g stjälkselleri 30 g hasselnötter 110 g banan 20 g pumpakärnor

Kapitel 3

Byta ut ingredienser I menyerna står det hur mycket du ska äta av varje ingrediens samt hur mycket proteiner och kalorier de innehåller, men det kan hända att du någon gång vill ersätta en ingrediens med en annan. Du kan göra egna byten eller använda dig av ersättningslistan som visar utvalda ingredien­ ser och vad de kan bytas ut mot (skanna QR-koden för att få fram ersätt­ ningslistan). Det viktiga är att den ingrediens du väljer inte har högre protein- eller kaloriinnehåll än den ursprungliga ingrediensen.

Kolhydrat-, protein- och fettinnehållet skiljer sig oftast inte så mycket åt mellan livsmedel i samma matvarugrupp även om mängden vätska kan ha stor betydelse för hur mycket kalorier varan innehåller per gram.

Generellt är det bättre att byta ut en frukt mot en annan frukt än att byta ut frukten mot en grönsak. Med matvarugrupp menas matvaror som lik­ nar varandra. Bladgrönsaker hör till exempel inte till samma grupp som sötpotatis eller avokado.

För att vara säker på att du inte ersätter en ingrediens med något som har högre näringsinnehåll kan du ta hjälp av olika verktyg. På livsmedels­ verket.se kan du göra sökningar i Livsmedelsdatabasen och en närings­ lista där du kan kontrollera näringsinnehållet i massor av livsmedel finns på diabetes.nu. Vill du vara helt säker på att du inte får i dig för mycket proteiner eller kolhydrater rekommenderas att du följer menyerna till punkt och pricka.

Ersättningslista Det är inte helt lätt att hitta ingredienser som har motsvarande innehåll av kolhydrater, fett, proteiner och fibrer. I de flesta fall får du i dig lite färre kalorier totalt när du använder ingredienserna i ersättningslistan.

De flesta av listans ingredienser fungerar fint i bokens recept men några byten kräver att du själv justerar rätten. Vi rekommenderar att du läser igenom receptet och själv tänker ut hur ersättningsingrediensen ska tillagas.

154

Kapitel 3

156

Ingrediens

Kan ersättas med

100 g gurka

90 g tomat

100 g apelsin

70 g äpple eller 80 g päron

100 g sparris

80 g rädisor

100 g sallatsmix

100 g isbergssallad eller 100 g hjärtsallad

100 g banan

165 g äpple eller 185 g päron

100 g blomkål

60 g broccoli

100 g blåbär

90 g hallon eller 110 g jordgubbar

100 g hallon

40 g blåbär eller 45 g jordgubbar

100 g broccoli

80 g blomkål eller 85 g squash

100 g cashewnötter

50 g pumpakärnor eller 85 g pinjenötter eller 300 g avokado

100 g körsbärstomater

80 g gurka

100 g äpple

80 g päron

100 g torkade fikon

80 g russin eller 130 g torkade aprikoser

100 g granatäppelkärnor

150 g kiwi

100 g grönkål

180 g hjärtsallad

100 g morot

80 g kålrot

100 g hasselnötter

35 g pumpakärnor eller 35 g pinjenötter eller 345 g avokado

100 g hjärtsallad

100 g isbergssallad

100 g vitkål

100 g rödkål

100 g vetegroddar

45 g havregryn

100 g konserverade kikärter

110 g konserverade röda linser

100 g kålrot

95 g morot

100 g mandel

55 g pumpakärnor eller 70 g pinjenötter eller 310 g avokado

100 g mango

90 g äpple

100 g pinjenötter

35 g pumpakärnor

100 g päron

75 g äpple

100 g rädisor

90 g gurka

Kapitel 6

Råd från en expert Att genomföra en flerdagarsfasta kan inte jämföras med att inta vanlig medicin som ger biverkningar, exempelvis blodtrycksmedicin. Nyttokost­ nadsanalysen ser annorlunda ut när det gäller fasta. Bland annat beror det på att fastan påverkar på så många nivåer och att fasta är något som varit bekant för människokroppen genom hela evolutionen.

Fasta kan dessutom ge ökad matglädje, bättre kunskap om hunger- och mättnadskänslor, en känsla av prestation och ha en meditativ inverkan.

Utöver allt detta har fastan potential att mildra sjukdomssymptom och förebygga sjukdom. För den som kanske inte har andra alternativ än symptomreducerande läkemedel, som inte upplever fasta som särskilt utmanande och kanske även mår bättre under fastan är valet att fasta inte särskilt svårt och innebär inte heller någon större risk.

Jag som arbetar inom sjukvården baserar mina råd på mina och patien­ tens samlade erfarenheter och kunskaper samt patientens önskningar.

Kunskap handlar långt ifrån endast om det man vet genom kontrollerade, kliniska studier utan även om all annan typ av forskning, observationer och erfarenheter. Inget forskningsprojekt kan rymma allt det du är, hur din kropp fungerar i förhållande till din tillvaro och dina önskemål.

En av flera anledningar till att jag använder fasta som en del av behand­ lingen mot åldersrelaterade sjukdomar är att studier har visat att olika former av fasta kan påverka processer som är relaterade till åldrandet.

Detta gäller även om det inte finns en enda klinisk studie som har testat effekten av fasta på de sjukdomar som behandlas. I väntan på mer om­ fattande och bättre studier om den fastehärmande kostens inverkan på specifika sjukdomar måste vi gå varsamt fram. Fastehärmande kost som behandling av en specifik sjukdom bör alltid genomföras i samråd med läkare.

182

-

5 DAGARS nollställning

5

-

Boken innehåller goda och matiga recept och fem olika kostprogram för fem dagar, med upp till fyra måltider om dagen.

Den rymmer menyer för totalt 25 dagar.

INGE LINDSETH & SUSANN STAVE

Inge Lindseth och medförfattaren Susann Stave har de senaste åren väglett hundratals människor genom fastehärmande kost.

Denna bok är baserad på dessa erfarenheter och ger dig svar på allt du behöver veta för att kunna genomföra din första omgång med fastehärmande kost.

RE SU LT

Forskning visar lovande resultat på hur fasta och fastehärmande kost hjälper kroppen att förnya celler, reparera vävnad och minska inflammation. Här presenteras en hälsostärkande fasta där du får äta! Med rätt kombination av näringsämnen kan man äta hela 750 kalorier om dagen och ändå sätta igång kroppens uråldriga system för cellrensning.

T A

ISBN 978-91-8038024-9

9 789180

380249

www.tukanforlag.se

no l lstä l l n i ng

FÖRNYA KROPPEN INIFRÅN MED FASTEHÄRMANDE KOST

TOD • MENYER ME •

Rensa och stärk kroppen på bara 5 dagar med fastehärmande kost!

DAGARS

Inge Lindseth & susann Stave