MARTIN H. EAGLECHILD
Wicoz✁ni LANDET BORTOM DET STORA VATTNET Gabe blir berörd av naturen, vidderna och präriens fria folk, men snart kommer han i närkontakt med striderna mellan folken och konflikterna med den vite mannen.
2
3
Impressum
© 2021 Martin H. Eaglechild Illustration: Linnea K Sales Karta: Livia Sales Korrekturläsning: Mona Nilsson, Lillemor Karlsson Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-8007-783-5
Innehållsförteckning Tillägnan
11
Förord för bokserien Wicozani
12
KAPITEL ETT Yanktonbyn
15
KAPITEL TVÅ Dansen
26
KAPITEL TRE Pe-Hi-Zi-Zih
39
KAPITEL FYRA Sorgebudet
46
KAPITEL FEM Mötet med dakotaindianer
52
KAPITEL SEX Begravningen
60
KAPITEL SJU Giftermålet
68
KAPITEL ÅTTA Avfärden
81
KAPITEL NIO Kichiyuzapi - bröllopet
93
KAPITEL TIO Oktaktay – Dödar många
102
KAPITEL ELVA Fort Randall
114
KAPITEL TOLV Ett rendezvous
121
KAPITEL TRETTON Överfallet
128
KAPITEL FJORTON Friaren
133
KAPITEL FEMTON Synen
141
8
KAPITEL SEXTON Mazaska
151
KAPITEL SJUTTON Kidnappad
160
KAPITEL ADERTON Whisky traders
168
KAPITEL NITTON Matohota
183
KAPITEL TJUGO Dog soldiers
193
KAPITEL TJUGOETT Cheyennelägret
202
KAPITEL TJUGOTVÅ Mötet med Apsaalooke
209
KAPITEL TJUGOTRE Goda nyheter
218
KAPITEL TJUGOFYRA Apiiwishé
226
KAPITEL TJUGOFEM Fort Sarpy och buffeljakten
237
KAPITEL TJUGOSEX Nybyggarna
249
KAPITEL TJUGOSJU Där stigarna möts
258
KAPITEL TJUGOÅTTA Sicahowa
272
Litteraturreferenser
280
Persongalleri
281
Fakta och notiser
283
9
10
Tillägnan Boken är tillägnad mina fäder som bröt mark på 1800-talet. Deras kamp för att bygga upp en värdig tillvaro i en karg miljö är ett hjältedåd, som bara måste skildras. Boken är också tillägnad mina släktingar som emigrerade till USA och Kanada. Tack till släktingar som berättat om öden och äventyr i gamla tider. Ett tack vill jag också rikta till vänner bland Samer i Sverige och Norge, som låtit mig se in i vårt urfolks vackra kultur. Ett särskilt tack till Linnea, vår yngsta dotter, för forskning, alla goda råd och många arbetstimmar. Ett varmt tack till Mona Nilsson för korrekturläsning och uppmuntran. Och naturligtvis, ett stort tack till min fru, Lillemor, som korrekturläst och tålmodigt låtit mig sitta vid datorn. Allra sist, min ödmjuka tillägnan till vänner bland Nordamerikas indianer, som gett mig insyn i deras liv och storslagna, men också smärtsamma historia. Jag är innerligt tacksam för de oförglömliga veckor jag fått ”sitta i deras tipi” och dela gemenskapen. Bland många vill jag särskilt nämna, Sr och Jr Harold Stone Male Bear, Crow Nation, USA, Rance Melton, Blackfeet Nation, USA, familjen Raymond Uses The Knife, Lakota Nation, USA, och Patricia Yellow Horn, Piikani Nation, Canada.
11
Förord för bokserien Wicozani Inspirationen till att skriva bokserien Wicozani kom efter mötet med mina kusiner i Kanada, som har berättat mera ingående om en av mina farbröders emigration 1909. Upptäckten att två av farfars bröder och en syster hade emigrerat och intresset för Amerikas ursprungsfolk med flera resor till indianreservat, har också starkt bidragit till att skriva. Det som utspelar sig i böckerna har ibland sin grund i verkliga händelser, som personer födda vid sekelskiftet har omtalat, men böckerna är också insatta i det historiska sammanhanget i Sverige och Amerika. Flera förhållanden har varit viktiga att skildra. Böckernas huvudperson emigrerar två år innan svältkatastrofen som i slutet av 1800talet hemsökte Västerbotten. Ett helt kapitel handlar om hur ett barn auktionerades ut av fattigvården, något som min far med egna ögon sett i början av 1900-talet. Den första boken skildrar något om nybyggarnas konflikt med lappfolket, Samerna. Boken skildrar också väckelserörelsens baksida men också dess positiva påverkan på människor. I ett kapitel berättar jag om ”byabönen”. Jag har valt att göra det med humor utifrån min upplevelse som tonåring i byns bönhus. Mycket har skrivits om tillvaron för inlandsbor i gamla tider, men mindre om norrlänningars emigration. Knappast något har skrivits om norrlänningar vid ”the frontier”, gränslandet, på 1800-talet i amerikanska västern. Böckerna skildrar hur den västerbottniske bondpojken möter emigranternas hårda villkor, ett laglöst land och konflikten med indianfolken.
12
Mötet med ursprungsbefolkningen och en storslagen natur är vacker men också skrämmande. Kulturkrockar är oundvikliga, men ibland är indianen och norrlänningen förvånansvärt samspelta. Huvudpersonen kommer till Amerika två år efter det stora Siouxupproret i Minnesota, som också berörde det nordvästra hörnet av Iowa, där huvudpersonens farbror, Edvard Johannesson bor. Böckerna skildrar en färd i sökandet efter en försvunnen släkting, som går genom Dakota och Montana Territory där Siouxer och Cheyenner mobiliserar för att försvara sina jaktmarker mot en tilltagande ström av emigranter. Konflikterna mellan röda och vita och mellan de olika stammarna skildras med sin brutalitet. Ibland är det svårt att peka ut vilka som är onda och vilka som är goda. Mötet mellan Luthersk och indiansk andlighet är på ett intressant sätt invävd i berättelsen. I bokserien kontrasterar romantik, kärlek och trofast vänskap mot en brutal och grym verklighet. I böckerna möter man historiska personer som format den amerikanska västern. En hel del fakta om indianernas liv och kultur och emigranterna finns att hämta i böckerna. Allra sist har jag lagt in Fakta och notiser där man får veta lite mer om personer och företeelser i Västerbotten och Amerika. Jag har ibland valt att använda en del fraser i konversationerna på enkel engelska, Lakota eller Blackfoot med översättning inom parentes. Fraserna på indianspråken är naturligtvis mycket bristfälliga, men ger ändå en känsla av att det är ett eget folk med ett eget språk. Bokserien Wicozani är ett historiskt äventyr som du kan läsa med god behållning. - M. H. Eaglechild
13
14
KAPITEL ETT Yanktonbyn
D
et är tidig morgon på en fridfull plats vid James river. Gabe som egentligen heter Gabriel är på en expedition i Dakota och Montana Territory 1 för att söka farbror Edvards försvunne son, John. Med sig på färden har han den svenske pälsjägaren Daniel Peterson, hans hustru Ma’eve’ese (Röda Fågeln) och siouxindianen Tanagila. Solen stiger sakta i öster och färgar landskapet i olika färgnyanser allt eftersom morgonen övergår till dag. Nere i en sänka betar en hjord pronghorn (antilop), med vacker färgteckning. Ljusbrunt över rygg och ben, svart på nos och kinder, mörkbruna horn och vitt på mage och bakdel. Hjortar vandrar runt i snåren vid den lilla floden och repar löv från grenarna och på långt avstånd rör sig mörka fläckar över prärien, Amerikas största landdjur, bison. Gunter får syn på kalkoner som bara sitter ett stenkast från lägret. Han smyger närmare och fäller en av dem. Skottet skrämmer alla djur i närheten som försvinner som i ett trollslag. Gabe som njuter av den vackra morgonen ute på vidderna undrar om det var nödvändigt att skrämma en hel hjord antiloper och alla andra djur för middagsmaten till några få. Det blir en tidig frukost, Daniel tror att de ska hinna fram till Yankton-reservatet 2 innan kvällen. Ma’eve’ese tar ner tipin och packar medan Daniel gör i ordning en travois
15
och kopplar tipipålar till mulan. Alla känner av brådskan och gör sig klara för avfärd fortare än vanligt. Färden går genom ett landskap som är ett slättland med bara ett fåtal mindre höjder. Vid sen middagstid når de fram till Yanktonbyn, som ligger vid en böj i Missouri River. Från en liten höjd inte så långt från byn stannar Gabe och hans vänner upp. Vilken fantastisk syn, en idyll som knappast går att beskriva, ett panorama som hänför själen hos den som strävar efter ett paradis. Ett hundratal tipis, klädda med bisonskinn eller kanvas, står i en halvcirkel ute på en udde i Missourifloden, med dörröppningen mot öster. Några är vackert målade och alla är mörkare i toppen på grund av rökens påverkan. Här och var står ställningar där kött hänger för att torka i solen. Kvinnor arbetar frenetiskt med att skrapa bisonhudar, barn skrattar och leker i aftonsolen och unga män vilar i gräset eller rider planlöst runt i lägret. Nära floden rör sig en hästhjord med hundratals individer, ”indian ponies” 3, som amerikaner kallar dem. Några hästar har gått ner i vattnet för att dricka. Eftermiddagssolen skapar reflexer i vattnet och ett vackert skimmer över blänkande kroppar. Gabe försöker ta in det han ser men inser att det inte är tillräckligt att bara betrakta, man måste uppleva det och bli en del av den verkligheten. Barn till häst tävlar om att komma först för att hälsa på nykomlingarna. Snart trängs ett tiotal småttingar omkring Gabe och hans vänner. De sträcker ivrigt sina händer för att få en möjlighet att skaka hand med besökarna.
16
WICOZANI - LANDET BORTOM DET STORA VATTNET Boken är den andra i serien WICOZANI om Gabriel Johannesson som emigrerar till Amerika 1865. Vi får följa honom på en äventyrlig färd från farbrodern Edvard och Alfinas nybygge vid Muddy Creek i nordvästra Iowa. Uppdraget är att söka den försvunna kusinen John som finns någonstans väster om ”the frontier”. Överraskande möter Gabriel, som bytt namn till Gabe, kärleken igen. Med på färden har Gabe, en svensk pälsjägare och ett indianskt syskonpar. Han blir djupt berörd av naturen, vidderna och präriens fria folk och deras kultur. Kulturkrockarna är oundvikliga men förunderligt nog finns det också många likheter med livet i Västerbottens inland. Gabe får göra bekantskap med livet på fort, handelsplatser och historiska personligheter. Han ställs också inför det gäckande begreppet ”wicozani”, som väcker framtidsdrömmar tilll liv. Det nakna våldet mellan röda och vita och indianfolken emellan n, som Gabe tvingas att möta, är grymt och obegripligt. Färden genom m Dakota och Montana Territory korsar Siouxernas och Cheyennerna as väg till striderna vid Montanaleden.
martinh.eaglechild /martinh.eaglechild/ www.martinheaglechild.com
Omslag Illustration: ©2021 Linnea K Sales