

UNDER FÄRGENS YTA
Av Kicki och Gunnar Lidén:
Ett dussin russin 2007
Sånger från balkongen 2014
Grekiska Livstycken 2016
Ostmästaren i Poligny 2019
Av Gunnar Lidén
Under tamarisken 2016
Grekisk sallad 2017
Halvt kilo rött 2017
Omvägar hemåt 2017
Körsbärsträdet snöar 2018
Rörlighetens gränser 2019
Återseende 2020
Morgondagar 2021
Jaga katt med Sally och Kajsa 2021
Mesimeri, 2021
Spår, 2022
UNDER FÄRGENS YTA
© Text och bild; Gunnar Lidén 2023
Omslag och grafisk form: Gunnar Lidén
Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige
Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland
ISBN: 978-91-7851-204-1
Kulturstugan HB
Olsätersgatan 116
65468 Karlstad
gunnar@kulturstugan.se
www.kulturstugan.se
www.gunnarliden.se
UNDER FÄRGENS YTA
Det transparenta språket
Gunnar Lidén
Biografi
Gunnar Lidén, f. 1950, växte upp i Årjäng, i västra Värmland.

I tjugoårsåldern studerade han teologi i Stockholm parallellt med konststudier på Gerlesborgs målarskola i Gröndal. Studierna fortsatte i Uppsala och han prästvigdes för Karlstad stift 1979.
Gunnar har tjänstgjort som präst i Svenska Kyrkan och under alla år haft måleriet som ett stort intresse vid sidan om.
Greklandsåren 2010-2016 med tjänstgöring i Svenska Kyrkan i utlandet innebar möten med kulturen kring Medelhavet, annorlunda ljus och ett annat sätt att leva och umgås. Tecknandet och skrivandet tog fart och blev ett viktigt sätt att reflektera och bearbeta nya och annorlunda intryck.
Om konsten
Konst och tro hänger samman för Gunnar Lidén, präst och konstnär. Att skapa handlar om att synliggöra något som är bortglömt eller som vi saknar; det ljusa och sköna i livet. Det fridfulla och läkande i tillvaron. Det hoppfulla och gemensamma i samhället.
I tider när vi matas med oro och rädsla, trasighet och mörker, behöver vi påminna oss om Skaparen och Skapelsen där helhet och ljus bärs av vår tro på livet.
Gunnar Lidén är i första hand tecknare. Linjen och formerna som bildas antyder landskap och människor. Färg och mönster ger en ny dimension till målningarna. Klanger och rytmer skapas genom färgackord och strukturer i bilden.
När Gunnar skapar sina målningar finns ofta jazzmusik i högtalaren. Fria kompositioner och överraskande utvikningar som inte måste förstås med tanken men landar i känslan.
Så blir en målning till och när bilden är färdig är det inte sällan ett överraskande resultat för konstnären.
Förord
I min pappas ateljé såg jag som liten pojke hur ett stort skåp målades i nya färger och dekorerades med blomstermotiv. Skåpet var chockrosa. Han lade på nya lager med lasyrolja och pigment i kalla och varma toner. Skåpet mörknade och färgerna började vibrera och klinga. Efter några lager låste pappa färgen med ett lager lack och fortsatte att pensla på tunna lager med en varm röd åt det orangea hållet och sedan en kall röd med dragning åt violett. Det skimrade.
Ett par stickade vantar gjorde intryck på mig under en tågresa för många år sedan. Garnet skiftade i grågönt och rödviolett. Första intrycket sa mig att de var vackra, och sedan kom minnet från pojkåren i kanot vid sjön. Klipporna där jag gick iland, mossan på berget och ljung som växte i skrevorna. Färger som berättade om tillit.
Mitt måleri har med åren mer och mer litat på att färger och former kan väcka personliga berättelser hos betraktaren som ser en målning. Under färgens yta finns en annan bild än den som syns på duken.
Mina målningar får ta tid innan de blir färdiga. Jag tror att det behövs en distans till det egna arbetet för att kunna lyssna till färgackorden, formernas rörelser, linjernas färd och strukturernas mönster över ytorna. Vi ser samma bild på olika sätt och jag hoppas att betraktaren ska ta sig tid att låta målningen väcka minnen och inre bilder som kan inspirera till nya erfarenheter av det som varit och det som ligger framför.
LidénInnehåll
Öppning i muren
När skörden är mogen
Rostiga gångjärn
Värmebölja
Kristallkronan i björken
Det pågående vägbygget
Dimman lättar
Dans vid midnatt
Vi samlas kring en lägereld
I soluppgången vaknar morgonbrisen
Vi brukade bo vid havet
Resan ut till de yttersta holmarna
Vandring på Neptuni åkrar
Ett rum för natten
I mörkret är alla katter grå
Minnas och glömma det som varit
Uppvaknandet en vinterdag
Om natten sover de lyckliga
Om jag vore ett träd
En vall till skydd mot tidvattnet
En lägenhet med utsikt
På berget växte en helig stad
Förlåt oss våra skulder
Ett annat land, en annan tid
Stanna tiden en kort sekund
Den blomstertid nu kommer
En oas av tystnad mitt i staden
Öppning i muren
Om vi letar riktigt noga, ska vi finna att den metertjocka muren som vaktar vår tro har glipor och sprickor i det ogenomträngliga.
På en teologisk konferens på Sigtunastiftelsen berättade Göran Tunström för oss blivande präster om tvivlets nödvändighet bland trons dogmatiker, som om han ville tränga igenom det hårdnackade och ställa sig på Tomas Tvivlarens sida i matchen.
Om sprickorna i muren handlade samtalet och vi såg på allt vi hittills lärt oss om vår tro som nu fick en ny karta och en kompass där norr blev söder och upp blev ner.
Vi delade för ett par dagar
vår tro med tvivel
på en kyrka som gärna värnar om sanningen som en muromgärdad fästning för allt som varit men som tvekar inför kärlekens öppna portar.
