Innehåll
07 Förord
Svante Öquist
09 Industrialism och nya konsumtionsmönster Anders Houltz
13
Thonet möblerade sin samtid Kerstin Wickman
1861–1901 28 Den första industriella
1902–1928 54 Stordrift, mekanisering och rationalisering Anders Houltz
61
Elegans och exklusivitet Sara Kristoffersson
91
Elekticitet, idrott och invandrad kompetens Petter Eklund
1929–1954 98 Den svenska
revolutionen Anders Houltz
möbelindustrin formas Anders Houltz
37
Från leksaker till wienermöbler Sara Kristoffersson
113
45
En fabrik kommer till byn Petter Eklund
149 Folkhemsbygge
4 | INNEHÅLL
Funktionalism, folkhem och Scandinavian Modern Sara Kristoffersson och turism Petter Eklund
1955–1983 156 Rationaliseringar och internationell konkurrens Anders Houltz
165 187
Från folkhem till offentlighet Sara Kristoffersson Småstadsliv, utflyttning och en ny fabrik Petter Eklund
2011– 241 Ett modernt svenskt hantverksföretag Sara Kristoffersson
256 Samtid – Framtid Petter Eklund
260 Från förlustfabrik till framtidsdröm Intervju med Benny Hermansson
262 Idébyggen för utveckling 1984–2010 194 Från nedläggningar till kraftsamling Anders Houltz
207 Nymodernism, restaurering och hantverk Sara Kristoffersson
229 Nedläggningar, konkurser och nya bofasta Petter Eklund
Intervju med Fredrik Carlström
264 Hållbar produktion är framtiden Intervju med Hanna Nova Beatrice
266 Människor vill mötas Intervju med Gert Wingårdh
268 Kvalitet och hantverk Intervju med Carina Seth Andersson
270 Nyckelhändelser i Gemlas historia
272 English Summary 276 Register
INNEHÅLL | 5
Förord HANTVERKSKUNNANDE, FLEXIBILITET, FORMSTYRKA, innovationskraft, jävlar anamma, mod, revanschlust, självkänsla, stolthet, uthållighet, ödmjukhet, överlevnadsinstinkt … är bara några av de värden, hårda såväl som mjuka, som alla besjälar vilken verksamhet som helst. Besjälar och ger den kraft att överleva i mer än ett sekel. Ja, i mer än ett och ett halvt sekel – i hela 160 år. I en värld som mer och mer återupptäcker traditionella värden och värderingar är det dessutom bara början på en ny era. Gemla Fabrikers AB – Sveriges äldsta möbelföretag som fortfarande är i kontinuerlig drift och 2021 fyller 160 år. Ett faktum som i princip gör Gemlas historia synonym med den svenska möbelindustrins historia. En historia mer än värd att berätta, dela och föra vidare. Gemlas sätt att tillverka högkvalitativa möbler utifrån genuin omsorg, lika genuint hantverkskunnande och, förstås, traditioner är ett kulturarv att förvalta. Dessutom helt unikt i kraft av att vara Sveriges enda möbelverkstad som behärskar konsten och hantverket i att forma massivt trä till nya former med hjälp av vattenånga. Klassiska och samtidigt innovativa former som årtionde efter årtionde – alltid i Sverige, i Småland, i Diö – skapats av Sveriges absolut främsta formgivare: Gunnar Asplund, Åke Axelsson, Carl Bergsten, Peter Celsing, Yngve Ekström, Uno Åhrén Sigurd Lewerentz, Nisse Strinning … Stolar, som utöver sin tidlöshet, är in i minsta detalj så gediget tillverkade att de med bara lite kärlek och omvårdnad behåller sin apparition. Är och förblir moderna klassiker som tål att repareras och ärvas och därmed är garanterade ett evigt liv. Generation efter generation. Hållbarhet – på riktigt! Att Gemla genom åren alltid varit och fortfarande är en föregångare i fråga om att själva, och med fullständig självklarhet, ta sig an omvårdnad och service av sina alster är inget annat än anmärkningsvärt och – fortfarande – näst intill unikt. I nutid förvaltas de klassiska formerna varsamt och tas med fingertoppskänsla vidare i samma tradition med nutidens främsta formgivare: Jonas Bohlin, Mia Cullin, David Ericsson, Front, Lisa Hilland, Sami Kallio, Carina Seth Andersson, Pierre Sindre, Jakob Thau, Mats Theselius. Den här boken handlar om genuin svensk möbelkonst och historia – initierat och kärleksfullt skildrat. Petter Eklund ger oss ett lokalhistoriskt och framåtblickande perspektiv; Anders Houltz skriver om de industrihistoriska sammanhangen; Sara Kristofferssons texter fokuserar på design-, kultur- och konsthistoriska och Kerstin Wickman bidrar med en essä om arvet från Thonet och den historiska bakgrunden till möbler i massivt böjträ. Ursprung, historia, nutid och framtid.
Svante Öquist, juni 2021
FÖRORD | 7
Från leksaker till wienermöbler Sara Kristoffersson
U
Den klassiska kulramen och häst på hjul nr 124 var två av epokens bästsäljare.
nder 1800-talet förändras det västerländska samhället på ett dramatiskt sätt. Tekniska genombrott som det elektriska ljuset, telegrafin, fotografin och tåget revolutionerar människans livsvillkor. Allt fler flyttar från landsbygden till städerna, och industrialiseringen tar fart på allvar. I fabrikerna rationaliseras arbetet, och med hjälp av maskiner kan varor tillverkas i större skala och till lägre priser. Föremål som tidigare bara varit tillgängliga för ett fåtal når allt bredare grupper med större köpkraft. På den första världsutställningen i London 1851 visas mängder av varor upp i det nybyggda Crystal Palace. Utställningen brukar få representera massproduktionens och den globaliserade handelns genombrott. Likaså brukar modern design ses som en följd av industrialismen. Förutom teknisk produktutveckling och marknadsföring krävs konstnärlig gestaltning, och där kommer designers in som en yrkesgrupp. Det dröjer emellertid innan särskilda formgivare uppmärksammas. Företag och varumärken framhävs, inte enskilda designers. De nya järnvägarna är en förutsättning för distributionen av marknadens växande utbud. Tåget betraktas som modernitetens spjutspets, synonymt med framsteg och utveckling. Rälsen länkar samman stad och land, fabrik och gård men även i städerna sker drastiska förändringar under främst seklets andra hälft. Tack vare trottoarer kan människor flanera utan att bli påkörda eller lortiga. Marknadsplatser och gårdsbutiker ersätts i allt större utsträckning av detaljhandeln. Utmed gatorna öppnar fler butiker, och inte minst varuhus. De nya affärspalatsen blir symbol för den framväxande moderna
1861−1901 | 37
Ryggdetalj och blommig sammets klädd sits från stol nr 5003, Hipp.
62 | 1902−1928
Telegrafstolen för telefonister med hylla för telefonkatalogen under sitsen.
1902−1928 | 63
1902−1928 | 67
68 | 1902−1928
1929 1954
FRÅN VÄNSTER: FÄLLSTOL NR 5560 modifierades av
Uno Åhren inför Stockholmsutställ ningen 1930. Stol nr 650 modifierades av Uno Åhren inför Stockholmsutställ ningen 1930. Stol nr 5262 modifierades av Uno Åhren i flera olika omgångar. Stol nr 5240 av Gunnar Asplund inför Stockholmsutställningen 1930.
Den svenska möbelindustrin formas
I
jämförelse med andra industriländer hade Sverige en kraftig ekonomisk tillväxt under mellankrigstiden, och reallöner och levnadsstandard ökade. Urbaniseringen och bostadsbyggandet tilltog och i förlängningen även den inhemska efterfrågan på konsumtionsvaror, samtidigt som importen begränsades genom tullar och restriktioner. Den svenska möbelindustrin expanderade och många nya, framför allt små, företag tillkom. Ekonomhistorikern Sverker Jonsson betecknar detta som möbelindustrins formeringsperiod. Mellan de båda världskrigen fördubblades antalet möbeltillverkare från cirka 400–500 till cirka 800–900. Särskilt tydlig var ökningen i Småland och Västergötland och främst på små orter – sådana som Diö. När den ekonomiska depressionen vid 1930-talets början gjorde att lönsamheten minskade fanns det således många företag som konkurrerade på en ansträngd marknad. För dem som kunde fanns det all anledning att rationalisera. Därtill fanns det nu andra tekniska förutsättningar än tidigare. Landsbygdens elektrifiering tog fart på allvar. Nya, mindre och billigare elektriska motorer till maskinutrustningen och nya metoder för ytbehandling och andra moment gjorde det möjligt för fabrikerna att effektivisera produktionen. Rationaliseringsidéerna gick hand i hand med det estetiska program som funktionalisterna presenterade i samband med den stora Stockholmsutställningen 1930. De förespråkade förenklade
98 | 1929−1954
geometriska former och avsaknad av dekorativa detaljer, vilket var väl lämpat för maskinell, storskalig serietillverkning av bruksvaror. För Gemla samverkade flera faktorer: de tekniska landvinningarna, konjunkturläget, impulserna från USA, eldsvådan 1929 som nödvändiggjorde en helt ny fabrik och sist men inte minst inbjudan att medverka i Stockholmsutställningen 1930. Allt detta föranledde ett förnyelseprogram utan motstycke. Förnyelsen kom till uttryck i de nya möbelkollektioner som visades upp på utställningen, formgivna av ledande funktionalister som Uno Åhrén och Gunnar Sundbärg. Men den demonstrerades också genom den imponerande fabrik med fyra våningar i slätputsad betong och stålbalkar som uppfördes i Diö, med start i september 1929. Med andra världskriget följde resursbrist och en avstannande byggbransch, och därmed även kris för möbeltillverkningen. Efter kriget började dock möbelindustrin så sakta andas ny morgonluft. Under det följande decenniet kom bostadsbyggandet i gång för fullt, och möbeltillverkningen, alltjämt dominerad av små men många fabriker, blomstrade på nytt. Fortfarande var det möbler för en inhemsk marknad som gällde. Sammantaget motsvarade den svenska möbelexporten år 1950 endast två procent av tillverkningen – och importen av utländska möbler var även den obetydlig. Detta skulle snart förändras. ■ Anders Houltz
1929−1954 | 99
OVAN: Basning på fabriken i Gemla. TILL HÖGER: Polering, 1940-tal (ovan), och tapetsering, 1930–1940-tal (nedan).
100 | 1929−1954
1929−1954 | 101
JACK RÄNGE Jack Ränge (1917–2011) utbildades vid Högre konstindustriella skolan. Han gick därefter vidare till arkitekt utbildningen på KTH. 1950 öppnade han sitt eget arkitektkontor. Bland kunderna fanns bland andra Electrolux, ASEA och SARA-bolagen. Som formgivare ritade han både fast inredning och en mängd olika
180 | 1955−1983
stolar. Jack Ränge var alltid aktiv och ytterst noggrann i förarbetet innan modellen sattes i produktion. Han ritade för flera olika producenter. För Gemla ritade han bland annat stolen Rotunda till Liseberg (ovan till vänster) samt karmstolen i böjträ som senare fick namnet Kaiser (ovan till höger). Den senare ritades
först som stol till Chalmers Tekniska Högskola 1962. Sägnen säger att förre japanske kejsaren Hirohito blev så förtjust i stolen att den fick ta plats i hans frukostmatsal, därav det ståtliga namnet. Stolen Rotunda togs upp i Gemlas sortiment igen 2017. Kaiser tillverkas enbart för unika nya projekt.
1955−1983 | 181
The Art of Taming Wood
Passing through the beech forests and the small village of Diö on the banks of the river Helgeå, you will find not only Sweden’s oldest furniture manufacturer, Gemla Fabrikers founded in 1861, but also a curiously rich history, characterised by the inventiveness and stubbornness for which the province of Småland is r enowned. Bohemian craftsmen arrived in Diö in the nineteenth century, bringing with them expertise and experience gained in Thonet’s factories. They were the first to introduce Sweden to the art of bending wood to produce the furniture so t ypical of the cafés of Vienna. While these craftsmen did indeed lay the foundation of this art, Gemla has been continuously developing it ever since, throughout over a century and a half of changes of ownership and factory fires, as well as several changes of direction and production. Gemla has tamed the wood, shaping it into beautiful chairs, cinema armchairs and even hockey sticks and tennis rackets. The company has quite simply developed and refined this technique, of which they are now the only masters anywhere in Sweden. Collaborating and developing the art of shaping wood has always been a t radition at the company. Over the years, Gemla
272 | ENGLISH SUMMARY
has collaborated with some of the most ambitious and innovative architects and designers of their eras: Carl Bergsten, Gunnar Asplund, Uno Åhren, Sigurd Lewerentz and, more recently, Jonas Bohlin, Front, Mats Theselius, Lisa Hilland, Mia Cullin, Sami Kallio, David Ericsson, Carina Seth Andersson, Sara Helder, Gert Wingårdh and many more. Gemla only works with certified beech and ash, and only the finest specimens meet the company’s exacting standards. Some chairs are covered in textiles or naturally tanned leather and upholstered using only natural materials such as Hairlok, a mixture of horse hair and natural latex, and wool felt. The company never uses polyether-based upholstery foam. Natural, environmentally friendly materials age beautifully and well. The bentwood technique in itself enables the manufacture of light, strong and extremely durable chairs. Before it leaves Gemla, each chair has been in the hands of dedicated craftsmen and women for hours, days and sometimes even weeks. They scrutinise every step of the production process before the final quality-control inspection, after which each chair is labelled with the date of manufacture and the name Gemla.
Marja: jag har inte fått översättningen ännu, men har lagt in den svenska som markering. Vore bra med grafisk lösning för att fylla ut text på denna sidan English summary på två uppslag
Gemla and the Swedish Furniture Industry: Key Events 1861
Svenska Leksaksmagasinet (Swedish Toy Warehouse) is founded by Alexis Westerdahl in Stockholm.
1866
The company moves its business from Stockholm to a former papermill in Gemla and changes its name to Gemla Leksaksfabrik (Gemla Toy Factory).
the exhibition, including its chairs and armchairs. The chairs are manufactured by Gemla Leksaksfabrik and Carl Bergsten becomes the company’s first named designer. 1906
Gemla recruits bentwood workers from Thonet’s factories in Bohemia.
Michael Thonet’s patent on the technique of steam bending wooden chairs expires.
1910
The company changes its name from Gemla Leksaksfabrik to Gemla Fabrikers AB.
1870
Wholesaler Frans Svanström & Co. acquires Gemla Leksaksfabrik.
1916
Norwegian civil engineer Andreas H Holden becomes managing partner.
1884
Gemla Leksaksfabrik is burnt to the ground for a second time, after which manufacturing is moved to Diö.
1917
The company begins to specialise in cinema interiors.
1927
1928
1869
1885
Gemla Leksaksfabrik is registered as a limited company.
1886
After conflicts with Frans Svanström, Alexis Westerdahl leaves Gemla Leksaksfabrik and starts his own toy manufacturing company.
1901
Gemla's bentwood manufacturing takes off and the first Vienna 5005 chair leaves the factory in Diö.
1906
The Norrköping Exhibition of Art and Industry takes place. Carl Bergsten designs Strömsholmens Café for
274 | ENGLISH SUMMARY
1930 – Major investment in 1934 manufacturing furniture for public spaces. 1948 Architect Axel Kandell designs a modification to the classic Vienna chair for the renovation of restaurant Cattelin in Gamla Stan, Stockholm’s old town. First manufactured by Gemla’s craftsmen in 1905, the chair remains in production to this day. 1959 After many years as Scandinavia’s biggest producer of tennis rackets, Gemla halts production. 1962
Gemla Fabrikers AB stops manufacturing wooden toys and bicycle rims.
Margit Holden takes over as managing director. Gemla focuses its business on public spaces.
1963
Andreas H Holden’s oldest son, Thoralf, travels to the United States to work and study the furniture business. The best modern machines of the time are acquired and a proposal for a new factory is developed.
A furniture factory in Tollarp is acquired, giving the company a total factory floor space of 15,000 square metres. Gemla now exports to 33 countries.
1965
Gemla’s sales reach SEK 5.8 million. The company has 91 employees.
1971
Margit Holden leaves her post as managing director to be replaced by Bengt Lindblom. The Tollarp factory is closed down.
1929
The new Bauhaus-inspired factory is built.
1930
Architects Uno Åhrén and Gunnar Sundbärg are engaged to design chairs for the Stockholm Exhibition of 1930, which proves to be a huge success for Gemla.
1975 1973 – The so-called B-factory is built and Gemla gets a modern one-storey facility. Management decides on a
Från 1885
1910/leksaker
gradual withdrawal from the home interiors sector. Esso Motor Hotel is an important customer.
1910 1983
Christer Holden takes over as managing director.
1990
Declining sales lead to cutbacks. Furniture renovation is launched as a business idea.
1920–1935 2003
1925–1940
1930–1950
2005
Göran Widing and Thomas Löndahl become the new owners of Gemla Fabrikers AB.
2008
Carpentry business Skirö Snickeri is acquired and some production of furniture for Svenskt Tenn is moved to Gemla.
2011
Jörgen Carlen takes over as acting managing director. After an absence of several years, Gemla once again exhibits at the Stockholm Furniture Fair. Designers such as Jonas Bohlin, Mats Theselius, Front and Lisa Hilland are asked to design new products for Gemla.
1950–1970
1970–2011
2012–2016
Christer Holden resigns and short-term owners take over the business for a couple of years without being able to reverse the negative sales trend. The entire furniture industry is suffering from recession and closures in the face of strong competition from low-cost countries.
2013
The Bauhaus-inspired factory from 1930 is sold.
2014 All manufacturing moves to the so-called B-factory. 2015 Benny Hermansson takes over as managing director and partner to Göran Widing. 2016 An extensive environmental inventory of materials and production is completed. 2017 Gemla delves into its furniture archives and begins producing a number of older designs and returning others to their original form. 2018 The furniture renovation service is revived. Göran Widing sells his shares in the business to Benny Hermansson, who now becomes the sole owner of Gemla Fabrikers AB. 2019 Gemla Fabrikers AB expands its product range with several new functions and many new products. 2020 The Gemla Studio & Wine Bar opens in Stockholm. 2021 Gemla Fabrikers AB celebrates its 160th anniversary.
2016
ENGLISH SUMMARY | 275