9789178251148

Traz möte med Krom och den unga kvinnan blir början på en lång resa som ändrar allt i hans liv.

Karavanen är den första boken i Berättelsen om Hjälmen.

NIKLAS KROG KARAVANEN

Traz lever ett enkelt liv vid ett berg i öknen.

Där finns hans klan, alla människor han känner och älskar. Utanför berget finns en värld av magi och spännande platser som han bara hört talas om.

En dag kommer en stor karavan till berget.

Karavanens ledare heter Krom. Han kommer med våld och ondska. Bland hans fångar finns en ung kvinna som Traz vill veta mer om.

– en möjlighet för alla

Nypon förlag

Nypon förlag – en möjlighet för alla info@nyponforlag.se www.nyponforlag.se Titel: Karavanen Författare: Niklas Krog Omslag: Niklas Lindblad © 2019 Niklas Krog och Nypon förlag AB Första upplagan 2019 Lix: 19 Lättlästnivå: Från 13 år.

ISBN 978-91-7825-114-8 På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.

Nypon fรถrlag

T U N Gruva

Gruva

Naga

Avar

Ă–ken

Oas

Oas Ku su

Solens ocean

r

Kuststaden Um

D R A

Angbar

Birg Undur Skölden Balk

Öknens hjärta

I Berättelsen om Hjälmen finns: Karavanen Skölden

I den här boken möter du förutom Traz själv: Dram, en god vän till Traz.

Traz klan, en grupp människor som är som hans familj.

Ormond, klanens ålderman.

En ung kvinna i röda kläder som är fånge hos Krom.

Krom, en man i svarta kläder med en mystisk svart hjälm.

Om Traz Traz bodde vid en källa med vatten långt ute i öknen. Oasen låg i skuggan av ett ensamt berg som kallades Balk.

Vid oasen levde en grupp människor, de var Traz klan.

Norr om öknen fanns Himmelsbergen. De högsta topparna sträckte sig nästan upp till himlen och var täckta av snö.

Topparna gick att se från berget Balk.

Söder om öknen fanns ett stort hav. Det hade Traz aldrig sett, bara hört talas om.

3

Öknen var stor. Det tog många dagar att gå genom den.

Människor och kameler gick genom öknen i stora grupper.

De bar med sig saker som andra människor ville köpa.

Ibland stannade karavanerna vid oasen där Traz bodde.

4

Karavanen Traz satt inne i huset av sten och slipade sin kniv.

Den var slipad så många gånger att bladet hade blivit smalt, men det var skarpt.

– En karavan! ropade en röst. En av de största!

Traz kände igen rösten. Det var hans vän Dram som ropade.

Traz reste sig och gick ut i den skarpa solen.

Människor i andra tält och hus kom också ut.

5

Dram kom springande på stigen ner från berget. Hans mörka hår fladdrade i vinden.

– Den kommer från norr! ropade han.

Traz hade alltid tyckt om karavaner.

Om de kom från havet hade de med sig vackra tyger, olivolja, vin och krukor.

Ibland hade de slavar. Människor som tagits till fånga och skulle tvingas arbeta i gruvorna i norr.

Karavaner från norr hade vapen och sköldar, sådant som gjordes av metall. De kunde också ha ädelstenar och vackra smycken, ibland guld.

6

Det hände att rövare försökte stjäla deras last. Därför hade de största karavanerna krigare som skyddade dem.

Om det var många krigare betydde det att det fanns en värdefull last.

Dram stannade i skuggan av en klippa där klanen brukade samlas.

Klippan stack ut från berget som en stor tumme.

Drams panna blänkte av svett, efter att han sprungit nerför berget.

Klanens femtio män, kvinnor och barn ställde sig framför honom.

Traz stod längst bak.

Han var en av de äldsta ungdomarna och redan huvudet längre än alla andra, men han var inte vuxen.

7

En bit ifrån honom stod en flicka som hette Eora. Hon hade långt mörkt hår och de mest nyfikna ögon Traz sett.

När hon var i närheten hade han svårt att tänka på något annat.

Berget som kallades Balk tillhörde klanen.

Vid berget fanns en grön oas.

Karavaner som vandrade förbi fick köpa vatten från oasen av klanen.

Den som bestämde över vattnet i öknen bestämde över livet.

Men klanen vågade inte alltid ta betalt av stora karavaner. De var starka och farliga, och klanen var liten.

8

Ibland var det bättre att gömma sig och låta karavanen ta vatten.

– Hur många krigare har karavanen? frågade Ormond.

Ormond var klanens äldste man, deras ålderman. Han hade ett långt vitt skägg och en skarp blick.

– Många, sa Dram. Den har mycket av allt. Jag såg krigare, tungt lastade kameler och en ledare med svart mantel. Han rider på en svart kamel.

Männen och kvinnorna i klanen tittade tyst på varandra.

Traz svalde.

– Jag såg slavar också, sa Dram.

9

Karavaner som kom från norr brukade inte ha slavar.

Slavar togs oftast i söder och tvingades vandra norrut för att arbeta i Himmelsbergens gruvor.

– Hur många kameler och människor finns det i karavanen? frågade Ormond.

– Mer än hundra kameler och många fler människor.

Traz drog ett djupt andetag. Det var den största karavan han hört talas om.

Ormond nickade.

– Karavanen är för stark, sa han.

Vi måste gömma oss.

Ingen sa emot. Karavanen var skrämmande stor.

10

Klanens läger låg en bit ifrån oasen. Om de stannade i lägret skulle karavanen inte se dem.

De kunde också gömma sig på Drakslätten.

Ormond hade berättat historien om Drakslätten många gånger.

En drake hade blivit arg och slagit sönder en del av berget Balk.

Stora klippor hade rasat ut i öknen och platsen kallades Drakslätten.

Men Traz ville inte gömma sig.

Han ville veta mer om karavanen och ledaren i de svarta kläderna.

Han trängde sig bort till Dram.

– Hur långt har karavanen kvar? frågade han. När kommer den fram till oasen?

11

– Om någon timme, sa Dram.

Han drog Traz åt sidan.

– Du skulle ha sett! Ledaren har en stor och spetsig hjälm. Den är svartare än natten. Den sög till sig allt ljus. Jag kunde inte sluta titta.

Traz blev ännu mer nyfiken.

Klanens barn hade börjat sopa bort alla spår mellan lägret och oasen.

När karavanen kom fram skulle det inte finnas några spår kvar som ledde till lägret och klanen.

Traz var så stor att han inte behövde sopa bort spår. Han smög bort från lägret, uppför berget mot platsen där Dram hade sett karavanen.

12