9789178232581

FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

Hans Persson

Lära NO åk 6 Lärarhandledning är ett planeringsstöd som hjälper dig att skapa struktur i din undervisning när du använder läromedlet Lära NO åk 6.

Lärarhandledningen hjälper dig att planera läsåret, terminen, arbetsområdet och faktiskt ända ned på lektionsnivå. Lärarhandledningen ger dig konkreta tips och idéer, kopplingar till läroplanen och bedömningsstöd. Här hittar du också facit till uppgifterna i Arbetsboken. Allt för att du ska kunna forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat.

LÄRA NO ÅK 6

NO

ÅK 6

LÄRARHANDLEDNING

LÄRARHANDLEDNING

HASSE PERSSON är en av Sveriges främsta läromedelsförfattare. Både hans böcker och hemsidan www.hanper.se är mycket omtyckta.

Hasse är en outtröttlig källa till inspiration och en nyfiken själ som väcker lusten att lära hos eleverna.

LÄRA

ISBN 978-91-7823-258-1

9 789178

O_NO årskurs 6 lärarhandledning.indd 2-3

232581

Hans Persson

2022-01-14 13:12

O_NO årskurs 6 lärarhandledning.indd 4-5

2022-01-13 13:34

Hans Persson

LÄRA

NO

ÅK 6

LÄRARHANDLEDNING

FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

I_Lära NO 6 LH.indd 1

2022-01-13 13:58

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hej och välkommen till Lära NO! ......................4 Lära NO – en översikt .........................................5 Vad är NO? ..........................................................6 Syftet med undervisningen i biologi, fysik och kemi ......................................................6 Elevbokens delar ..................................................7 Arbetsboken ....................................................... 10 Lärarhandledningen .......................................... 10 Var hittar du det centrala innehållet?................ 11 Planering av läsår, arbetsområden och lektioner.............................................................. 17 Variation av arbetssätt ....................................... 21 Bedömning .........................................................23 Utrustningslista ..................................................26

Kapitel 4: Sexualitet och relationer ...............66 Sexualitet och relationer ....................................68 Vad är puberteten?.............................................68 Vad händer under puberteten? .......................... 70 Könsorganen ...................................................... 71 Ett barn blir till .................................................. 72 Identitet .............................................................. 73 Vanliga frågor .................................................... 74 Viktiga upptäckter/Sammanfattning ................ 75 Prov .................................................................... 76 Facit till Prov ...................................................... 79

Kapitel 5: Surt och basiskt ..............................80

Kraft och rörelse ................................................ 33 Vad är en kraft? ................................................. 33 Krafter och motkrafter ......................................35 Tyngdkraften ..................................................... 37 Rörelse och hastigheter ......................................39 Friktion...............................................................40 Balans................................................................. 41 Viktiga upptäckter/Sammanfattning ................ 42 Prov .................................................................... 43 Facit till Prov ......................................................46

Surt och basiskt ..................................................83 Vad menas med att något är surt? .....................83 Basiska ämnen ...................................................85 Hur kan man ta reda på om något är surt eller basiskt? ................................................ 87 pH-värdet talar om hur surt eller basiskt något är ..............................................................89 Varning .............................................................. 91 Mer om starka syror och baser ..........................93 Surt regn leder till försurning ............................95 Basisk eller sur – livsviktigt för människor och djur 97 Viktiga upptäckter/Sammanfattning ................99 Prov .................................................................. 100 Facit till Prov .................................................... 103

Kapitel 3: Livets utveckling .............................47

Kapitel 6: Kemiska reaktioner .......................104

Kapitel 1: Repetition ..........................................28 Kapitel 2: Kraft och rörelse .............................31

Livets utveckling ................................................49 Livets historia .....................................................49 Evolution ............................................................ 51 Hur kan vi veta något om evolutionen? ............. 53 Stamträdet avslöjar ............................................ 55 Alla lever inte överallt ........................................56 Djur och växter som försvunnit ......................... 57 Varför har så många arter försvunnit? .............. 59 Människans utveckling ......................................60 Så här kan våra förfäder ha sett ut .................... 61 Viktiga upptäckter/Sammanfattning ................62 Prov ....................................................................63 Facit till Prov ......................................................65

Kemiska reaktioner.......................................... 107 Vad är en kemisk reaktion?.............................. 107 Kemiska reaktioner i vår vardag ..................... 109 Eld och brand ...................................................111 Experiment med kemiska reaktioner ............... 112 Explosioner är häftiga kemiska reaktioner ...... 114 Från råvara till färdig produkt, del 1 .............. 115 Från råvara till färdig produkt, del 2 ...............117 Hur gör man maten mer hållbar?.................... 119 Viktiga upptäckter/Sammanfattning .............. 121 Prov .................................................................. 122 Facit till Prov .................................................... 125

2

I_Lära NO 6 LH.indd 2

2022-01-13 13:58

Kapitel 7: Hållbar utveckling ..........................126 Hållbar utveckling ........................................... 130 Ett klot med liv ................................................. 130 Näringskedjor och den biologiska mångfalden 132 Ekosystemtjänster............................................. 134 Klimatförändringar på grund av utsläpp av gaser 136 Vårt dagliga vatten och de stora vatten ........... 138 Skogarna brinner och tundrorna tinar............ 140 Vad är ekologiskt fotavtryck? ........................... 142 Hållbar utveckling – tre delar som måste samverka ...................................................................... 144 Vi byggde ett miljötivoli................................... 146 Rymdresan ....................................................... 148 Viktiga upptäckter/Sammanfattning .............. 149 Prov .................................................................. 150 Facit till Prov .................................................... 152

Kapitel 8: Astronomi ........................................153 Astronomi ........................................................ 156 Vår plats i universum, del 1 ............................. 156 Vår plats i universum, del 2 ............................. 158

Solsystemet ....................................................... 159 Solen och planeterna, del 1 och 2 .................... 160 Meteoroider och galaxer – stort och smått i rymden ........................................................... 162 Rymdfärder och människan i rymden ............ 163 Frågor och svar om satelliter och rymdskrot ... 164 Tid och tidmätning .......................................... 165 Viktiga upptäckter/Sammanfattning .............. 167 Prov .................................................................. 168 Facit till Prov .................................................... 170

Kapitel 9: Systematiska undersökningar ....171 Systematiska undersökningar .......................... 175 Systematisk undersökning – fysik .................... 175 Systematisk undersökning – kemi .................... 177 Systematisk undersökning – biologi ................. 179 Tuggummitestet och andra undersökningar ... 180 Viktiga upptäckter/Sammanfattning .............. 182 Prov .................................................................. 183 Facit till Prov .................................................... 184

Facit till arbetsboken.......................................185

3

I_Lära NO 6 LH.indd 3

2022-01-13 13:58

HEJ OCH VÄLKOMMEN TILL LÄRA NO! Jag (Hans Persson, författare till Lära NO-serien) vill hälsa dig och dina elever hjärtligt välkomna till Lära NO åk 6. Det är den sista delen i ett ämnesövergripande NO-läromedel för åk 4–6. Serien innehåller dessutom böcker för åk 4 och åk 5.

En bok för varje årskurs!

Suveränt!

Biologi, fysik och kemi = NO I läroplanen för grundskolan, både i Lgr 11 och i Lgr 22, har de tre naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi från och med åk 4 varsitt centralt innehåll, till skillnad från åk 1–3 där ämnena är samlade under beteckningen NO. Eftersom undervisningen i biologi, fysik och kemi även i åk 4–6 ofta bedrivs som NO är syftet med Lära NO-serien att hjälpa dig som lärare att se hur de tre ämnena kan samspela och integreras.

Jag vet att det finns många lärare i åk 4–6 som efterfrågar planeringsstöd till sin NO-undervisning. Det finns också ett stort behov av hjälp med att tolka det uppdrag som styrdokumenten ger läraren, så att läraren kan forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat. Allt detta hjälper denna lärarhandledning er med.

En ände att börja i och vägar som leder vidare Böckerna i Lära NO-serien är utformade utifrån min långa erfarenhet av arbete i grundskolan och utifrån mina kontakter med tusentals svenska lärare. En av de frågor som intresserat mig mest är att hitta en röd tråd för undervisningen. Ibland kallas den röda tråden för ”progression av innehåll”, eller mer vardagligt: ”ordningen man gör saker i”.

Lära NO hjälper dig både med att hitta en ände att börja i och med att finna vägar vidare. Serien är tänkt att bygga elevernas kunskaper, från det enklare till det mer komplexa och sammansatta, längs en röd tråd.

Från det enklare till det mer komplexa I den ena änden av den röda tråden, det vill säga i kapitel 1 i Lära NO 4, får eleverna en mjuk ingång, med en introduktion till NO-ämnenas speciella arbetssätt och en översikt över de grundläggande begrepp som kommer användas hela vägen upp genom mellanstadiet.

I den andra änden av tråden, i Lära NO 6, finns texter och uppgifter som ställer högre krav på kunskaper i NO och på elevernas förmåga att planera och genomföra experiment, att argumentera och att granska information inom NO-området.

Det är många mellanstadielärare som har bett mig göra dessa årskursböcker, så jag blev väldigt glad när förlaget Bonnier Lära nappade på idén. Jag hoppas att Lära NO kommer vara till glädje både för er lärare och för era elever.

Lära NO och läroplanen Vid utvecklingen och produktionen av Lära NO-serien har jag varit väldigt noga med att se till att den följer läroplanen och svarar mot alla de krav som ställs där. Detta för att du som lärare, när du använder Lära NO, ska känna dig trygg och veta att eleverna får med sig det de ska.

4

I_Lära NO 6 LH.indd 4

2022-01-13 13:58

LÄRA NO – EN ÖVERSIKT Mycket förenklat kan man beskriva de övergripande idéerna bakom Lära NO på följande sätt:

Lära NO-serien ger stöd vid planering och genomförande av NO-undervisning utifrån riktlinjerna i Lgr 11 och Lgr 22 för ämnena biologi, fysik och kemi.

Stöd vid planering ➜

V O R

Arbetsområden (kapitel) ➜

P K

A M

Det finns en röd tråd där delarna hänger ihop. Tråden löper genom varje kapitel, vilket gör att de olika delarna tillsammans bildar meningsfulla helheter.

Intressanta lektioner

Varje uppslag i boken ger underlag för intressanta lektioner. Lärandet fördjupas i arbetet med arbetsböckerna.

➜

Förhoppningen är förstås att Lära NO-serien ska ge dina elever goda kunskaper som leder till goda resultat. Som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper finns prov med facit här i lärarhandledningen.

En röd tråd ➜

S * **

* **

De tre elevböckerna är indelade i kapitel som utgör arbetsområden inom vilka man arbetar med delar ur det centrala innehållet från Lgr 11 och Lgr 22. Arbetsområdena, och områdenas ordning, är planerat och framtaget i samråd med många svenska lärare.

Goda resultat

5

I_Lära NO 6 LH.indd 5

2022-01-13 13:58

VAD ÄR NO? Biologi + fysik + kemi = NO NO är en förkortning för ”naturorienterande” och ett samlingsnamn för de tre naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi. I länder där man undervisar i ”science” ingår ofta även ämnet geologi, och det finns länder där tekniken är en del av det vi kallar NO. Eftersom Lära NO bygger på den svenska läroplanen kan det vara på sin plats att se vad Skolverket säger om NO i Lgr 22. Kursplanerna för de tre NO-ämnena inleds med tre meningar som beskriver respektive ämne. Den första meningen är identisk för biologi, fysik och kemi: ”Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.”

Efter detta kommer en mening som beskriver några olika områden där kunskaperna i de tre NO-ämnena ”haft stor betydelse”. För fysiken nämns till exempel ”energiförsörjning och meteorologi”. För kemiämnet nämns ”materialutveckling och miljöteknik” och för biologin ”miljö och hälsa”.

Den tredje meningen inleds och avslutas på samma sätt, men de exempel som ges är olika för de tre NOämnena: Biologi: ”Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna främja hållbar utveckling.”

Fysik: ”Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.”

Kemi: ”Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.”

Avlutningen pekar på detta sätt tydligt ut att undervisningen ska leda till att eleverna uppfyller ett av de övergripande målen i läroplanen: att varje elev ”visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv”.

Redan på s. 6 i Lära NO åk 4 så finns de tre ämnenas särarter beskrivna på ett lite lättsammare och mer elevnära sätt.

V O R

* **

A M

P K

SYFTET MED UNDERVISNINGEN I BIOLOGI, FYSIK OCH KEMI

S * **

När Lgr 22 väl beskrivit ämnenas identitet och betydelse följer en längre text som handlar om syftet med undervisningen i biologi, fysik och kemi. Denna viktiga text kom vid revideringen 2019 att få ett delvis nytt utseende.

Texten slår fast att eleverna ska ges ”förutsättningar att utveckla”: 1) kunskaper om ämnet för att beskriva och förklara 2) förmåga att använda ämnet för att argumentera/kommunicera/granska 3) förmåga att genomföra systematiska undersökningar i ämnet.

Man skulle kunna tolka ordningen 1, 2, 3 som att man behöver begrepp och kunskaper både för att kunna argumentera och för att på ett meningsfullt sätt genomföra systematiska undersökningar.

Syftestexten – ett bra stöd

Syftestexten i läroplanen är ett bra stöd till dig som lärare, eftersom den både beskriver de tre ämnena biologi, fysik och kemi och vad det är tänkt att undervisningen i NO ska leda till. Det hjälper dig också när du ska kommunicera vad NO är till dina elever.

Det första kapitlet i Lära NO åk 4 heter för övrigt just ”Vad är NO?”. Det är tänkt att ge dina elever en begriplig, lockande och relevant bild av vad NO är. Det ger också exempel på kunskaper från naturvetenskapen som haft stor betydelse för oss människor.

I det inledande kapitlet finns även ett uppslag som beskriver skapelsemyter från olika kulturer. Förhoppningsvis kommer detta avsnitt hjälpa dina elever att ”…utveckla sin förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden” (Lgr 22).

Denna förmåga har alltid varit av stor betydelse, men i den föränderliga värld som vi och våra elever lever i behövs dessa kunskaper i allt högre grad. Bland annat för att förstå vad som är sant av det som sägs på sociala medier och vad som är fake news.

6

I_Lära NO 6 LH.indd 6

2022-01-13 13:58

ELEVBOKENS DELAR Här följer en översikt över hur Lära NO-serien är uppbyggd. Översikten hjälper dig att förstå syftet och tankarna bakom de olika byggstenarna i läromedlet, så att du kan få ut så mycket som möjligt av innehållet.

Kapitlen i de tre Lära NO-böckerna VÄXTER FRÅN HELA SVERIGE

Lära NO 6

Lappland – Fjällsippa Jämtland – Brunkulla

I Sverige finns nästan 2000 olika växtarter. Alla arter växer inte överallt, så ett sätt att sortera växter på är att ordna dem efter var de växer. 1908 fick biologilärare från hela Sverige lämna förslag på vilka växter som skulle bli landskapsblommor. Växterna som valdes växer inte bara i ”sina” landskap, men de är typiska för just det landskapet.

Värmland – Skogsstjärna

Härjedalen – Mosippa

Dalarna – Ängsklocka

Lära NO 5

Norrbotten – Åkerbär

Dalsland – Äkta förgätmigej Bohuslän – Vildkaprifol

Västerbotten – Kung Karls spira Ångermanland – Styvmorsviol Medelpad – Gran Västergötland – Ljung

Hälsingland – Lin Gästrikland – Liljekonvalj

Repetition Växter och djur Svampar, alger och mikroorganismer Magnetism El Lösningar och blandningar Ljud och vår hörsel Ljus och vår syn Människokroppen

Halland – Hårginst Uppland – Kungsängslilja Västmanland – Mistel

Närke – Gullviva Södermanland – Vit näckros

Skåne – Prästkrage Östergötland – Blåklint

DISKUTERA: Vilken av landskapsblommorna är inte gömfröig?

Småland – Linnea

Öland – Ölandssolvända

Gotland – Murgröna

Blekinge – Ek

48

49

Lära NO 4 Vad är NO? Växter Djur Grundläggande kemi Luft Energi Värme och väder

Repetition Kraft och rörelse Livets utveckling Sexualitet och relationer Surt och basiskt Kemiska reaktioner Hållbar utveckling Astronomi Systematiska undersökningar

V O R

* **

P K

Var och en av de tre Lära NO-böckerna består av 7–8 kapitel. Dessa kapitel fångar in hela det centrala innehållet för åk 4–6 i de tre ämnena biologi, fysik och kemi.

Genom alla kapitel löper en röd tråd. Den väver ihop kunskaper från det enkla till det mer sammansatta och komplexa. Kapitlen bygger på varandra, tidiga kapitel lägger grunden för vad som sägs i senare. Som du ser i översikten ovan börjar böckerna för åk 5 och 6 med korta repetitioner av vad man lärt sig i tidigare årskurser.

Dessa repetitioner hjälper eleven att inte tappa den röda tråden.

A M

S * **

Hur är kapitlen uppbyggda?

2

KRAFT OCH RÖRELSE

Bilden visar världens starkaste djur. Jo, det är faktiskt sant! För om man räknar ut hur mycket ett djur orkar lyfta i förhållande till sin vikt och storlek så har den lilla dyngbaggen världsrekordet.

För att få kulan i rörelse behövs en kraft, och det är inget problem för dyngbaggen. Den kan lyfta 1 141 gånger sin egen vikt, vilket för en människa blir ungefär 80 ton. Att lyfta så mycket skulle kräva superhjältekrafter – det är lika mycket som fem bussar.

I det här kapitlet lär vi oss:

en kraft är • vad kan mäta krafter • hur man som menas med en motkraft • vad tyngdkraften och hur den påverkar oss • om rörelser och hur man räknar ut medelhastigheten • om • om friktion och balans

12

Inledande uppslag Varje kapitel startar med ett inledande uppslag med en stor, intresseväckande bild och en kort text som ger en ingång till arbetsområdet.

13

På alla inledande uppslag hittar du också rubriken ”I det här kapitlet lär vi oss”. Under den finner du en sammanfattning av kapitlets lärandemål. Det är förstås viktigt, både för dig som är lärare och för dina elever, att ni vet vad det är ni arbetar med och vad det är meningen att eleverna ska lära sig

7

I_Lära NO 6 LH.indd 7

2022-01-13 13:59

DJUR OCH VÄXTER SOM FÖRSVUNNIT

Faktatexter Faktatexterna i Lära NO är utformade så att de både väcker intresse och håller intresset vid liv. Eleverna får möta en stor variation av texttyper. Många texter är enkla faktatexter, men det finns också tidningsartiklar, berättande i serieform och porträtt av forskare. Här finns en spännvidd från både historiskt innehåll till det aktuella, och innehållet har både ett lokalt och ett globalt perspektiv. Du och dina elever kommer dessutom möta en glimt av humor. Sammantaget gör detta att du kan genomföra en varierad och tillgänglig undervisning där det abstrakta och komplexa blir begripligt, utan att du tappar riktigheten och sanningshalten i förklaringarna och utan att innehållet avviker från det centrala innehållet i Lgr 22.

Utdöda växter Det finns också många exempel på utdöda växter.

Här nedan får du läsa om två av dem.

Det har alltså funnits liv på jorden i mer än 4 miljoner år, och under den tiden har miljontals arter hunnit utvecklas. Men alla arter överlever inte.

Här är några exempel på djur som funnits, men som nu är utdöda.

Ginkgo Glossopteris Forskarna vet inte riktigt hur detta ormbunksträd såg ut, men tack vare fossil vet vi att det levde nära sydpolen. Där Antarktis ligger nu fanns för länge sedan en annan kontinent. Då var det varmare vid sydpolen än vad det är idag.

Mängder av fossilfynd visar att det har funnits ett träd som hade ett mellanting mellan blad och barr.

Forskare trodde att detta träd, ginkgoträdet, dog ut för 2,5 miljoner år sedan. Tänk så överraskad den biolog blev som 1691 hittade ett levande exempel hos munkar i Japan. Eftersom trädet inte är utdött kallar man ginkgoträdet för ett levande fossil.

Hur vet vi att det som är utdött har funnits?

Dinosaurier Ett av de mest kända utdöda djuren är en hel djurgrupp – dinosaurierna.

I nästan 200 miljoner år levde de här på jorden.

Gigantiska växtätare som brachiosaurus, kolossala köttätare som giganotosaurus och skräckinjagande flygande jätteödlor med en vingbredd på 14 meter.

Dinosaurierna dog ut för 66 miljoner år sedan på grund av de klimatförändringar som uppstod när jorden träffades av en gigantisk asteroid. Fåglarna är den djurgrupp som lever idag som är närmast släkt med dinosaurierna.

De flesta bevisen för att de utdöda arterna har funnits får vi från olika fossil.

De förstenade resterna kan berätta en hel del om utdöda arter, men inte allt.

Mammut

DISKUTERA: Vad tror du man inte kan få reda på om en art från ett fossil?

På en liten ö utanför Sibirien levde en liten grupp mammutar ända till för 3 700 år sedan.

Det är samtidigt som när de första pyramiderna byggdes i Egypten. Man vet inte exakt varför mammutarna dog ut. Klimatförändringar och jakt är troliga orsaker.

Pungvarg Den sista kända pungvargen (tasmansk tiger) dog på ett zoo i Tasmanien 1936. Men de senaste åren har det kommit rapporter om att levande exemplar kan ha setts i den australiensiska delstaten Queensland.

50 kameror har nu monterats upp för att försöka fånga en levande pungvarg på bild.

Det händer ibland att man tror att ett djur är utdött utan att det är det. Ett exempel är nattpapegojan. Den hade inte synts till sedan 1890 när den plötsligt dök upp igen 2015.

Förstenade träd

Ingjutna i bärnsten

Avbildade av oss människor

Ett märkligt exempel på fossil är så kallade förstenade träd. Man kan fortfarande se alla detaljer som fanns i stammen när trädet var levande, trots att trädet har omvandlats till sten.

Det finns också exempel på att djur eller växter för länge sedan fastnat i kåda från träd. Under årmiljonerna har kådan omvandlats till det som kallas bärnsten.

Många grottmålningar föreställer utdöda djur. Bilden visar en bisonoxe som var ett av de stora djur som levde i Europa för mer än 13 000 år sedan då bilden är målad. Bisonoxen utrotades här i Europa men finns fortfarande i Nordamerika.

40

41

Ord och begrepp På många ställen i Lära NO finns rutor med blå ram. Här förklaras ord och begrepp som används inom NO. Dessa rutor hjälper eleven att utöka sitt naturvetenskapliga ordförråd.

H ORD OC P: BEGREP

Olika typer av rörelse

V O R

FAKTARUTA Det finns två saker som avgör vilket pH en sur eller en basisk lösning har: – vilken slags syra eller bas det är, det vill säga om det är en stark eller svag syra eller bas.

– hur mycket vatten man har hällt i.

Faktaruta Håll också utkik efter faktarutorna som har orange ram.

ATT GÖRA: Plantera blommor och hjälp bina!

För att vi ska få mat är det oerhört viktigt att bin pollinerar växter. Men antalet bin har minskat väldigt mycket de senaste åren. Om du vill hjälpa bina ska du plantera blommor som har mycket nektar och pollen, till exempel käringtand, prästkrage och vicker. Det kan göra att bina har en större chans att överleva.

P K

A M

S * **

Hitta tyngdpunkten och balansen

Du behöver: en bit styvt papper, ett snöre med en tyngd, en penna.

Så här gör man för att hitta tyngdpunkten hos en bit styvt papper: Håll pappret som bild 1 visar och dra ett streck längs snöret.

Håll i ett annat hörn och rita igen. Gör om det en tredje gång.

Papprets tyngdpunkt finns där strecken möts.

När du hittat tyngdpunkten kan du balansera papperet där med hjälp av pennan.

* **

Att göra De ljusgröna rutorna med rubriken ”Att göra” innehåller korta uppgifter.

Arbetet med dessa uppgifter ger eleverna förutsättningar att utveckla sina kunskaper, sin beskrivnings- och förklaringsförmåga och sin förmåga att kommunicera, granska och föra argumentation om sådant som har med NO-ämnena att göra.

Att diskutera Här får eleverna möjligheten att fördjupa sina kunskaper genom att tillsammans med någon eller några i klassen fundera över och samtala om innehållet i en text eller en bild. ”Att diskutera”-rutorna ger även eleverna chansen att utveckla sin förmåga att kommunicera, granska och föra argumentation om sådant som har med NO-ämnena att göra.

EXPERIMENT:

Likformig: samma hastighet och riktning hela tiden.

Olikformig: hastigheten eller riktningen förändras.

Accelererad: hastigheten ökar.

Retarderad: hastigheten minskar.

DISKUTERA: Transporter

När vi använder fossila bränslen för att driva fordon som transporterar människor och varor förstärks växthuseffekten. Det leder till klimatförändringar.

Vad kan vi använda istället för fossila bränslen?

Vilka val kan ni i er familj göra som är bra för miljön och klimatet?

Experiment Naturligtvis finns det mängder av experiment i Lära NO. De mörkgröna prickarna ramar in beskrivningar av enkla, men meningsfulla och lärorika experiment. I Lära NO åk 4 hittar du både historien bakom experimenterandet inom naturvetenskap och en beskrivning av hur man genomför systematiska undersökningar. Här i åk 6-boken finns ett helt kapitel med massor av exempel på systematiska undersökningar.

Experimenten i Lära NO-serien är genomgående vardagsnära och enkla. Det krävs med andra ord ingen labbsal med avancerad utrustning vid genomförandet. På sida s. 26–27 i denna lärarhandledning hittar du en lista över utrustning till experimenten i Lära NO åk 6. Det mesta är sådant som går att hitta i en vanlig mataffär. I de fall där det behövs speciellt NO-materiel, som magneter, sladdar och glödlampor, anges några lämpliga firmor att kontakta för inköp.

8

I_Lära NO 6 LH.indd 8

2022-01-13 13:59

Bilder Det finns mycket inom NO som förklaras enklare om texten är kopplad till en tydlig bild.

I Lära NO kommer du och dina elever möta många häpnadsväckande bilder, både teckningar och vackra foton. Dessa bilder lyfter fram och tydliggör innehållet i texterna, och gör att man vill lära sig mer.

EKOSYSTEMTJÄNSTER För att förstå mer om hållbar utveckling och hur vi människor är beroende av ekosystem och andra levande organismer brukar man tala om ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är allt det som naturen ger oss och som gör att vi överlever och mår bra.

Exempel på ekosystemtjänster är mat, olika råvaror, energikällor, rening av vatten och luft, samt nedbrytning av dött material som förbättrar jorden.

Även naturupplevelser är en ekosystemtjänst som naturen ger oss.

Ekosystemtjänsterna beskriver vilken nytta vi har av naturen. Ofta tar vi ekosystemtjänsterna för givet, men genom att lära oss mer om dem kan vi förstå bättre hur viktigt det är med hållbar utveckling.

DISKUTERA:

Fyra typer av ekosystemtjänster

Kulturella ekosystemtjänster

Ekosystemtjänsterna brukar delas in i fyra grupper: försörjande, reglerande, kulturella och stödjande tjänster.

Det som naturen bjuder oss på och som gör oss glada och ger ökad livskvalité kallar vi för kulturella ekosystemtjänster. Att vistas i naturen kan ge oss bättre hälsa. En skid- eller en ridtur, eller upplevelsen av vackra växter och fågelsång gör att vi njuter och mår bättre.

Försörjande

Reglerande

Kulturella

Till exempel: • mat • medicin • dricksvatten

Till exempel: • vattenrening • skydd mot naturkatastrofer • pollinering

Till exempel: • hälsa • ekoturism • friluftsliv

Stödjande Behövs för att övriga ekosystemtjänster ska fungera.

Till exempel: • produktion av näringsrik jord • fotosyntes • vattnets kretslopp

Kan du se några exempel på ekosystemtjänster i bilden?

Kan någon av ekosystemtjänsterna ta slut? Vad skulle hända då?

Försörjande ekosystemtjänster Försörjande ekosystemtjänster är gåvor från naturen som gör att vi kan överleva. Några exempel är dricksvatten, mat, medicin och olika råvaror. Råvarorna använder vi till allt från kläder till byggnadsmaterial.

Vi klarar oss inte utan dessa ekosystemtjänster.

DISKUTERA: Vad skulle kunna göra att en av de försörjande tjänsterna försvann?

Reglerande ekosystemtjänster Reglerande tjänster är processer i naturen som måste fungera för att vi ska överleva. Vattnet vi dricker måste renas, växterna måste ta upp koldioxid så att växthuseffekten inte ökar, växterna måste pollineras och det måste finnas träd som ger skydd mot olika naturkatastrofer som orkaner, stormar och översvämningar.

112

Bild: Magda Korotynska

Stödjande ekosystemtjänster För att de övriga ekosystemtjänsterna ska fungera behövs så kallade stödjande tjänster. Det är grundläggande saker, till exempel att nedbrytare producerar näringsrik jord, att vattnets kretslopp fungerar och att fotosyntesen producerar energirik näring.

Allemansrätten garanterar oss kulturella ekosystemtjänster För att vi i alla Sverige ska kunna ta del av de kulturella ekosystemtjänster som våra ekosystem erbjuder finns en lag som ger oss rätt att vistas i naturen. Den lagen kallas för allemansrätten.

Det här får du göra i den svenska naturen: • Gå, cykla och rida och vara nästan överallt.

Men inte för nära boningshus (villor).

• Om du öppnar en grind måste du stänga den bakom dig.

• Gå, cykla och rida på privata vägar.

• Tälta en natt. Vill du tälta längre tid måste du fråga den som äger marken.

• Bada, åka båt och gå iland, men inte nära boningshus.

• Plocka blommor, bär och svamp. Men inte de som är fridlysta.

• Fiska med metspö och kastspö utmed kusten och i de fem största sjöarna (Mälaren, Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland).

• Du får göra upp en liten eld om du är försiktig.

Elda inte direkt på en berghäll, den går lätt sönder.

Det är bäst att elda där det finns en särskild plats för eldning. På sommaren är det ofta förbjudet att elda. Fråga din kommun vad som gäller.

113

Bild: Kjell Thorsson

QR-koder Vid de allra flesta experiment finns QR-koder som är länkade till nyproducerade filmer.

Dessa filmer kan användas på många olika sätt, till exempel: • för att introducera experimentet (då stoppar man enkelt filmen innan resultatet visas) • för att kontrollera att man förstått (man tittar vidare, ser vad som händer och lyssnar till förklaringen) • som ett alternativ till att göra experimentet i klassrummet.

6

V O R

* **

Lära NO åk 6

P K

Sammanfattning Varje kapitel avslutas med uppslag där vänstersidan har rubriken ”Viktiga upptäckter”. Här blandas exempel från naturvetenskapens historia med aktuella rön.

Dessa sidor täcker det centrala innehållet ”Några upptäckter inom Biologi/Fysik/Kemi-området och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen” (Lgr 11).

Högersidan har rubriken ”Sammanfattning”. Där finns en sammanfattande ruta med titeln ”Ord och begrepp”, där man hittar 10–12 av kapitlets viktigaste ord och begrepp. Kontrollera gärna att eleverna vid arbetsområdets slut har lärt sig vad begreppen betyder. Eleverna kan exempelvis få sätta in begreppen i meningar så att du kan stämma av och bedöma hur goda deras kunskaper är om ämnets ”begrepp och förklaringsmodeller” (Lgr 22), samt hur de använder begreppen och förklaringsmodellerna för att beskriva fenomen och samband inom fysik, kemi eller biologi.

På högersidan finns också en ruta med meningar som sammanfattar vad eleverna lärt sig i det aktuella kapitlet.

Dessa meningar överensstämmer med lärandemålen på kapitlets inledande uppslag.

Det är förstås viktigt både för dig som är lärare och dina elever att ni vet vad ni har arbetat med och vad eleverna lärt sig.

VIKTIGA UPPTÄCKTER

ORD OCHP: BEGREP

Kemisk reaktion Explosion Fotosyntes Förbränning Nedbrytning Egenskaper Stål Plast Alfred Nobel

Alfred Nobel och dynamiten

A M

Den svenske uppfinnaren Alfred Nobel (1833–1896) startade ett företag som tillverkade och experimenterade med nitroglycerin. Flera allvarliga olyckor inträffade, bland annat vid fabriken i Vinterviken i Stockholm, där Alfreds bror var en av fjorton människor som dog.

en explosion Den 11 juni 1868 kl. 14.30 sker experimenterat i Vinterviken. Nobel har Smällen hörs ett tag med nitroglycerin. mister livet över hela stan. 14 personer inne på Stora och fönster går sönder ända Nygatan i Gamla stan.

Nitroglycerin var ett effektivt och väldigt explosivt sprängämne som var vanligt under senare delen av 1800-talet. Det är en vätska som är extremt lättantändlig och explosiv. Minsta lilla stöt kan starta den våldsamma kemiska reaktionen. Detta gjorde att många olyckor inträffade när nitroglycerin framställdes, fraktades eller användes.

Till slut lyckades Alfred, genom att blanda nitroglycerinet med en grötliknande jord som heter kiselgur, uppfinna dynamiten. Dynamit blev det första högexplosiva sprängämne som gick att använda utan att man själv riskerade att hamna mitt i explosionen.

Alfred Nobel blev oerhört rik på sin uppfinning. När han dog användes det mesta av hans förmögenhet till att skapa Nobelpriset.

104

Porträtt av Alfred Nobel utfört av Emil Österman.

Högexplosiva ämnen i krig

Nobel uppfann också ett krut som inte gav ifrån sig någon rök. Det krutet kunde användas till gevär och kanoner. När Nobel fick frågan om hans uppfinningarna kunde komma att användas till att skada eller döda människor sa han: ”När det står klart vilken kraft det finns i sprängämnen och krut och vilken skada de kan åstadkomma kommer man avstå från att använda dem.”

Vi vet nu att han hade helt fel. Många högexplosiva ämnen används för att döda och skada människor.

S * **

• Vid en kemisk reaktion bildas ett eller flera nya ämnen med nya egenskaper.

• Fotosyntes, förbränning och nedbrytning är exempel på några vanliga och mycket viktiga kemiska reaktioner.

• Farosymbolen för explosivt ämne visar hur något som varit instängt plötsligt tar större plats och kastas iväg åt olika håll. tillverkningen av olika material, exempelvis stål och plast, används olika • Vid kemiska reaktioner.

• När man tillverkar stål är råvaran järnmalm.

Vid tillverkning av plast används ofta olja som råvara.

• Man kan göra mat mer hållbar genom att exempelvis frysa, torka, salta • eller konservera den.

105

9

I_Lära NO 6 LH.indd 9

2022-01-13 14:00

ARBETSBOKEN VAD ÄR EN KEMISK REAKTION?

För att ytterligare fördjupa lärandet, och för att ge eleverna möjlighet att arbeta enskilt med innehållet i Lära NO-böckerna, finns en arbetsbok för varje årskurs.

Den innehåller övningar för i stort sett alla moment i elevboken. Övningarna är utformade så att eleverna ska kunna utföra dem enskilt. De ska, med hjälp av texten och bilderna i elevboken (och ibland utifrån egna idéer), kunna lösa uppgifterna.

4. a) Är det ett exempel på en kemisk reaktion när man tänder en tändsticka? Motivera ditt svar.

b) Varför kan man inte tända den högra tändstickan igen?

5. Är det här ett exempel på en kemisk reaktion?

Motivera ditt svar.

1. Varför är detta en kemisk reaktion?

2. Varför är detta inte en kemisk reaktion?

6. a) Vilka två ämnen blandas här?

b) Om man tänder eld på blandningen blir det en explosion. Vad har bildats efter explosionen?

c) Förklara genom att rita atomer och molekyler hur det gick till när syre och väte bildade ett nytt ämne.

3. Bilderna visar hur man smälter tenn och gjuter en tennfigur. Är det ett exempel på en kemisk reaktion eller inte? Motivera ditt svar.

66

67

Facit till arbetsboken Allra sist här i lärarhandledningen finns facit till samtliga uppgifter i arbetsboken.

LÄRARHANDLEDNINGEN

V O R

Lärarhandledningen är ett planeringsverktyg som hjälper dig att enkelt skapa struktur i din undervisning när du använder läromedlet Lära NO. I lärarhandledningen hittar du hjälp vid planering av läsåret, terminen, arbetsområdet och faktiskt också den LÄRA ÅK 6 enskilda lektionen.

LÄRARHANDLEDNING För varje uppslag i elevboken anges de tre viktigaste läromålen under rubriken ”Det viktigaste att lära av detta uppslag”. Du får sedan hjälp med några ”Frågor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget”, så att det blir enkelt att stämma av elevernas kunskapsutveckling. Efter detta får du metodiska tips som hjälper dig vid lektionsplaneringen. De är samlade under rubrikerna ”Något att samlas kring”, ”Att göra” och ”Att diskutera”.

Du får också här i lärarhandledningen en bild av hur elevbokens texter och bilder, samt arbetsbokens innehåll, är kopplat till Lgr 11 och Lgr 22. För varje kapitel anges inte bara vilket av NO-ämnena som är i fokus, utan även vad i det centrala innehållet som behandlas och vilka delar av kunskapskraven som kan stå i fokus vid bedömningen.

Till varje kapitel finns också ett prov med facit. Detta prov kan vara till stöd för din bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Du får med andra ord tillgång till bedömningsstöd och tips som hjälper dig att utforma intressanta och meningsfulla lektioner som gör att dina elever når goda resultat.

I lärarhandledningen finns också QR-koder som länkar till filmer på författarens hemsida www.hanper.se.

Där finns över 200 filmklipp som du kan använda vid planering och genomförande av din NO-undervisning. Dessa filmer går även att nå via författarens Youtubekanal.

FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

Hans Persson

Lära NO åk 5 Lärarhandledning är ett planeringsstöd som hjälper dig att skapa struktur i din undervisning när du använder läromedlet Lära NO åk 5.

Lärarhandledningen hjälper dig att planera läsåret, terminen, arbetsområdet och faktiskt ända ned på lektionsnivå. Lärarhandledningen ger dig konkreta tips och idéer, kopplingar till läroplanen och bedömningsstöd. Här hittar du också facit till uppgifterna i Arbetsboken. Allt för att du ska kunna forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat.

LÄRA NO ÅK 6 LÄRARHANDLEDNING

HASSE PERSSON är en av Sveriges främsta läromedelsförfattare. Både hans böcker och hemsidan www.hanper.se är mycket omtyckta.

Hasse är en outtröttlig källa till inspiration och en nyfiken själ som väcker lusten att lära hos eleverna.

ISBN 978-91-7823-258-1

9 789178

232581

* **

NO

P K

A M

Hans Persson

S * **

10

I_Lära NO 6 LH.indd 10

2022-01-13 14:00

VAR HITTAR DU DET CENTRALA INNEHÅLLET? De kursplaner som är en del av läroplanen innehåller inte bara beskrivningar av syftet med undervisningen i de respektive ämnena. Där finns också kunskapskrav för de olika betygsstegen och ett centralt innehåll för varje ämne.

Efter revideringen av Lgr 11 har indelningen av det centrala innehållet förändrats.

Den oreviderade versionen av Lgr 11 hade fyra huvudrubriker: Fysiken/kemin i naturen Fysiken/kemin i vardagen och samhället Fysiken/kemin/biologin och världsbilden Fysikens/kemins/biologins metoder och arbetssätt För biologin var de två första rubrikerna: Natur och samhälle Kropp och hälsa I den reviderade kursplanen Lgr 22 ser huvudrubrikerna ut på detta sätt: Fysiken i naturen och samhället Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen De två första rubrikerna under biologiämnet är: Natur och miljö Kropp och hälsa Sedan följer en rubrik som är gemensam för alla tre NO-ämnena: Systematiska undersökningar och granskning av information Texten under dessa rubriker pekar i både Lgr 11 och Lgr 22 ut det centrala innehåll som undervisningen i varje ämne ska behandla. Där står dock inget om i vilken ordning innehållet ska behandlas eller hur det kan bilda meningsfulla helheter i form av arbetsområden.

Just detta får du hjälp med då du använder Lära NO-serien. Ordningen, progressionen av innehållet, ges av kapitlen i de enskilda läroböckerna.

Här följer en uppställning som visar i vilka kapitel i Lära NO-serien du hittar det centrala innehållet för åk 4–6 i ämnena biologi, fysik och kemi.

S * **

BIOLOGI

P K

A M

Lgr 11

V O R

* **

Natur och samhälle • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

Lära NO åk 4: kap 2 och 3 Lära NO åk 5: kap 2 och 3 Lära NO åk 6: kap 7 • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Lära NO åk 4: kap 2 och 3 Lära NO åk 5: kap 2 och 3 Lära NO åk 6: kap 6 och 7 • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.

Lära NO åk 4: kap 2 och 3 Lära NO åk 5: kap 2 och 3 Lära NO åk 6: kap 7 • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Lära NO åk 5: kap 2 och 3 Lära NO åk 6: kap 7 Kropp och hälsa • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.

Lära NO åk 5: kap 9 Lära NO åk 6 kap 4

11

I_Lära NO 6 LH.indd 11

2022-01-13 14:00

• Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

Lära NO åk 4: kap 4 Lära NO åk 5: kap 6 och 9 Lära NO åk 6: kap 6 och 7 • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

Lära NO åk 4: kap 6 Lära NO åk 6: kap 7 Kemin och världsbilden • Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

• Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.

• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.

Flera kapitel serien igenom

* **

Kemins metoder och arbetssätt • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

• Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.

Lära NO åk 5: kap 6 • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Flera kapitel serien igenom

P K

Lgr 22

A M

BIOLOGI

V O R

Natur och miljö • Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.

Lära NO åk 4: kap 1–3 Lära NO åk 5: kap 2 Lära NO åk 6: kap 3 och 7 • Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars samspel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. Fotosyntes och cellandning.

Lära NO åk 4: kap 2 och 3 Lära NO åk 5: kap 2 och 3 Lära NO åk 6: kap 7 • Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.

Lära NO åk 4: kap 2 och 3 Lära NO åk 5: kap 2 och 3 • Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

Lära NO åk 4: kap 2 och 3 Lära NO åk 5: kap 2 och 3

S * **

Kropp och hälsa • Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Lära NO åk 5: kap 9 Lära NO åk 6: kap 4 • Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel.

Lära NO åk 5: kap 9 Lära NO åk 6: kap 4

14

I_Lära NO 6 LH.indd 14

2022-01-13 14:00

PLANERING AV LÄSÅR, ARBETSOMRÅDEN OCH LEKTIONER En av de bärande tankarna bakom läromedlet Lära NO är att serien ska ge dig stöd vid planeringen av din NO-undervisning. Här är nedan ser du ett förslag på hur många veckor det kan vara lämpligt att arbeta med varje arbetsområde. Du ser också vilka sidor i elevboken, arbetsboken och lärarhandledningen som behandlar de olika arbetsområdena.

Läsårsplanering i NO åk 4–6

* **

Åk 4

Antal veckor

Sidor i elevboken

Sidor i arbetsboken

Sidor i lärarhandledningen

Vad är NO?

5

4–27

6–23

28–45

Växter

8

28–63

24–51

46–67

Djur

6

64–91

52–73

68–85

Grundläggande kemi

5

92–117

74–93

86–103

Luft

4

118–133

94–105

104–116

Energi

4

134–151

106–115

117–131

Värme och väder

3

152–165

116–124

132–144

Åk 5

Antal veckor

Sidor i elevboken

Sidor i arbetsboken

Sidor i lärarhandledningen

Repetition

1

4–7

–

28–29

Växter och djur

4

8–27

6–19

30–44

Svampar, lavar och mikroorganismer

4

28–43

20–29

45–56

Magnetism

3

44–59

30–40

57–68

El

4

60–81

41–53

69–84

Lösningar och blandningar

4

82–101

54–66

85–101

Ljud och vår hörsel

4

102–117

67–75

102–114

Ljus och vår syn

3

118–131

76–86

115–127

Människokroppen

8

132–167

87–116

128–153

P K

A M

S * **

V O R

Åk 6

Antal veckor

Sidor i elevboken Sidor i arbetsboken

Sidor i lärarhandledningen

Repetition

1

4–11

–

28–30

Kraft och rörelse

4

12–27

6–19

31–46

Livets utveckling

5

28–49

20–37

47–65

Sexualitet och relationer

4

50–65

38–49

66–79

Surt och basiskt

4

66–85

50–65

80–103

Kemiska reaktioner

4

86–105

66–81

104–125

Hållbar utveckling

5

106–129

82–100

126–152

Astronomi

5

130–153

100–117

153–170

Systematiska undersökningar

3

154–165

–

171–184

17

I_Lära NO 6 LH.indd 17

2022-01-13 14:00

VARIATION AV ARBETSSÄTT Det kanske viktigaste jag lärt mig under alla mina år som verksam lärare är hur viktigt det är att undervisningen är varierad. Både för att väcka elevernas intresse och för att hålla det vid liv, så att undervisningen leder till god kunskapsutveckling. Jag är inte den ende som menar att det är viktigt med variation. I Lgr 22 står det exempelvis: ”i undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer.”

Både vid planering av arbetsområden och lektioner är därför val av arbetssätt och arbetsformer en viktig parameter att ha med.

Olika gruppstorlekar En form av variation av arbetssätt är att dela in eleverna i olika stora grupper. Här några exempel: • Helklass: Läs texten tillsammans. Diskutera gemensamt med utgångspunkt i bilderna.

• Grupparbete: I Lära NO åk 6 passar sidorna 132–149 om astronomi bra att göra som grupparbeten.

• Pararbete: Många av diskutera-uppgifterna i elevboken lämpar sig att göra i par.

• Enskilt: Eleverna kan arbeta självständigt i elevboken och svara på arbetsbokens frågor.

Nedan följer exempel på ett flertal olika arbetssätt. Som du ser finns det också en stor möjlighet till variation inom varje arbetssätt.

V O R

Experiment/systematiska undersökningar

* **

• Demonstrationsförsök: Klassen samlas runt experimentet och observerar det. Under din ledning reflekterar eleverna över det som händer och hur det kan förklaras. I Lära NO åk 6 finns på s. 93 ”Elda stålull”, som är ett exempel på detta. På s. 95 hittar du ett annat experiment att samlas runt: ”Två flaskor med ballonger”.

• Gruppexperiment (alla grupper gör ett och samma experiment): Eleverna delas in i små grupper som får varsin uppsättning av de saker som behövs för att genomföra experimentet. De dokumenterar och redovisar vid lektionens slut iakttagelser och resultatet för hela klassen. Exempel på detta är ”Rödkål är en suverän surhetstestare” på s. 72, men många andra av experimenten i boken går också bra att utföra på detta sätt.

• Gruppexperiment (alla grupper gör olika experiment): Eleverna delas in i grupper och gör olika experiment som de sedan redovisar för varandra. För detta passar exempelvis experimenten i kap 9 på s. 157, 159, 161 och 163.

• Hemexperiment: Även här finns det många passande experiment på s. 157, 159, 161 och 163.

• Filmade experiment: Använd QR-koderna för att titta på filmade experiment. Stanna filmen, låt eleverna komma med förslag på vad som ska hända eller ge förklaringar till det som redan hänt. Titta sedan vidare.

S * **

A M

Uteundervisning

P K

Särskilt inom biologi finns det moment som är lämpliga att, som Lgr 22 säger, genomföra som ”Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg”.

På s. 157 och 161 i Lära NO åk 6 hittar du experiment som passar bra att göra utomhus, till exempel ”Pappersplan” (s. 157), ”Pulsen” och ”Gråsuggor” (s. 161).

Bygg modeller och ha en utställning Om man vill lyfta undervisningen och samtidigt ge eleverna minnen för livet kan man låta klassen bygga saker som har en mottagare. Det stoff man arbetar med leder då till något konkret. Här är ”Vi byggde ett miljötivoli” på s. 124–125 i Lära NO åk 6 ett bra exempel.

21

I_Lära NO 6 LH.indd 21

2022-01-13 14:00

* * *

O_NO årskurs 6 lärarhandledning.indd 4-5

M S

K A

V O R P

* **

2022-01-13 13:34

KAPITEL 1: REPETITION Boken inleds med en kort repetition av de viktigaste och mest centrala kunskaper som eleverna har med sig från arbetet med Lära NO åk 4 och åk 5. Repetitionen tar upp grundläggande begrepp och kunskaper inom alla tre NO-ämnen.

De arbetsområden som behandlades i åk 4 och 5 var:

Åk 4 • • • • • • •

Vad är NO? Växter Djur Grundläggande kemi Luft Energi Värme och väder

Åk 5 • • • • • • • •

Växter och djur Svampar, lavar och mikroorganismer Magnetism El Lösningar och blandningar Ljud och vår hörsel Ljus och vår syn Människokroppen

V O R

* **

P K

Ett bra sätt att få ut så mycket som möjligt av dessa två inledande uppslag är att följa rådet från trädet: – Arbeta först med frågorna själv.

– Jämför sedan med en kompis.

– Kolla till slut med hela klassens svar.

Här är facit till frågorna:

A M

S * **

SIDA 4–5

Vilka är de tre NO-ämnena?

Svar: Fysik, kemi och biologi.

Vilket NO-ämne hör ihop med vilken bild?

Svar: Biologi – blomma, fysik – lampa, kemi – atomer Vad heter den händelse för 13,8 miljarder år sedan då universum bildades?

Svar: Big bang Vad är allt i hela universum uppbyggt av?

Svar: Atomer Vad heter den galax där man hittar planeten jorden?

Svar: Vintergatan Hur fortplantas blomväxter?

Svar: Insekten pollinerar blomman. Det bildas frön som kan bli nya växter.

Vad kan de gröna växterna tillverka med hjälp av fotosyntesen?

Svar: Druvsocker

28

I_Lära NO 6 LH.indd 28

2022-01-13 14:00

Vilka är de två huvudgrenarna i djurens stamträd?

Svar: Ryggradslösa djur och ryggradsdjur.

Ge exempel på några djurgrupper.

Svar: Elevernas egna förslag ur stamträdet.

SIDA 6–7 Vad heter det när ett ämne förändras från fast till flytande form?

Svar: Ämnet smälter.

Vad heter det när ett ämne förändras från gasform till flytande form?

Svar: Ämnet kondenseras.

Vilken temperatur är vattnets kokpunkt?

Svar: 100 °C Till vilken form övergår vattnet då?

Svar: Gasform

V O R

Varför går det att hälla luft från ett glas till ett annat under vatten?

Svar: Luft är något som tar plats.

Vad kallas luftlagret runt jorden?

Svar: Atmosfären

P K

Vilka ämnen består luften av?

Svar: Kväve, syre, koldioxid och lite andra gaser.

A M

Vad menas med att en energikälla är förnybar?

Svar: Att den nybildas och inte tar slut.

Ge exempel på några förnybara energikällor.

Svar: Sol, vind, vatten och biobränsle.

S * **

* **

Vad menas med att en energikälla är icke förnybar?

Svar: Att den kan ta slut.

Ge exempel på några icke förnybara energikällor.

Svar: Fossila bränslen och kärnkraft.

Vad är skillnaden mellan väder och klimat?

Svar: Med väder menar man hur det är med temperatur, vindar, nederbörd och annat i atmosfären under en kortare period. Med klimat menar man hur vädret har varit under en lång tid (många år).

Ge exempel på några olika typer av extremväder.

Svar: Orkan, stormar, värmeböljor och köldknäppar.

SIDA 8–9 På vilka sätt är dessa djur anpassade till olika naturtyper?

Svar: Isbjörn – vit färg för att inte synas mot snön, tjock päls mot kylan.

Rödbena – långa ben för att vada i vatten, perfekt näbb att fånga föda med när den vadar.

Det här brukar kallas för ”naturens kretslopp”. Vad händer i de olika bilderna?

Några användbara ord: dö, äta, brytas ned, växa.

Svar: Växterna växer, djur äter av växterna, djuren kan ätas av andra djur, djuren och växterna dör och bryts ned, det växer upp nya växter.

29

I_Lära NO 6 LH.indd 29

2022-01-13 14:00

BALANS

EXPERIMENT:

Hitta tyngdpunkten och balansen Du behöver: en bit styvt papper, ett snöre med en tyngd, en penna.

Så här gör man för att hitta tyngdpunkten hos en bit styvt papper: Håll pappret som bild 1 visar och dra ett streck längs snöret.

Håll i ett annat hörn och rita igen. Gör om det en tredje gång.

Papprets tyngdpunkt finns där strecken möts.

När du hittat tyngdpunkten kan du balansera papperet där med hjälp av pennan.

s. 24–25: Balans Det viktigaste att lära av detta uppslag 1) Tyngdpunkten är den punkt där ett föremåls tyngd har sitt centrum.

2) För att få bättre balans kan man sänka tyngdpunkten.

3) Med stödyta menar man den yta som ett föremål stöder sig på.

Frågor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget Vad menas med tyngdpunkten hos ett föremål?

Hur kan man få bättre balans?

Vad menas med stödyta?

I många idrotter gör de tävlande allt för att få bra balans. De hukar sig eller böjer benen lite. Att man får bättre balans när man hukar sig beror på att man sänker sin tyngdpunkt. När man flyttar isär benen får man dessutom det som kallas för en större stödyta.

Pilarna på bilderna visar att tyngdkraften alltid är

riktad mot jordens medelpunkt. Den punkt där tyngden hos ett föremål har sitt centrum kallas för tyngdpunkten. Hos en kula av järn är tyngdpunkten precis i mitten. I ett paket fullt med mjölk är det likadant.

Det är lite knepigare att lista ut var tyngdpunkten är hos en människa, men den finns någonstans mitt i magen.

X

Med stödyta menar man den yta som ett föremål stöder sig på. När ett mjölkpaket står upp är botten dess stödyta. Om man lägger paketet ned blir stödytan större och paketet får bättre balans. Å andra sidan kan mjölken lätt rinna ut.

X X

Om man dricker upp mjölken och lägger några tunga skruvar i botten på paketet så hamnar tyngdpunkten längre ned jämfört med när paketet var fyllt med mjölk. Paketet med låg tyngdpunkt är svårare att välta omkull. Låg tyngdpunkt ger bättre balans, både för mjölkpaket och för skidåkare som hukar sig ned.

X

X

Ett bra exempel på hur man kan få bättre balans genom att sänka tyngdpunkten är de superhöga lyftkranar som används vid byggen. Här har man använt stora betongblock som sammanlagt väger hundratals ton för att göra kranen mer stabil.

Om man lutar ett mjölkpaket så att tyngdpunkten hamnar utanför stödytan så välter paketet.

Mycket hög tyngdpunkt och liten stödyta ger dålig balans.

24

25

Något att samlas kring Introducera begreppen balans, tyngdpunkt och stödyta genom att samlas runt två tomma mjölkpaket. Jämför balansen när det ena paketet ligger på sidan och det andra står upp. Vilket har bäst balans?

(Svar: Det som ligger ned. Det har både lägre tyngdpunkt och större stödyta.)

V O R

* **

Lägg en kilovikt i ena hörnet av en tom kartong som bilden visar. Låt eleverna använda orden ”tyngdpunkt” och ”stödyta” för att förklara varför det går att balansera kartongen på detta sätt.

P K

Att göra Gör experimentet ”Hitta tyngdpunkten hos ett föremål”. Man kan istället för papper använda en stor rund knäckebrödskiva. Om man tagit några tuggor från den ena sidan hamnar inte tyngdpunkten i hålet. När man hittat tyngdpunkten kan man ta några bett till, och då kommer tyngdpunkten flyttas.

Titta även på filmklippet som nås via QR-koden i elevboken.

A M

S * **

Låt eleverna leta efter bilder från olika idrotter, både sådana där utövaren strävar efter att sänka tyngdpunkten och sådana där det handlar om att höja den.

Kunskapskontroll Arbeta med arbetsboken, s. 15–17.

KOPPLINGAR TILL LGR 11 Fysik • Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.

• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

• Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

KOPPLINGAR TILL LGR 22 Fysik • Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer.

• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

• Kritisk granskning och användning av information som rör fysik.

41

I_Lära NO 6 LH.indd 41

2022-01-13 14:00

KAPITEL 4: SEXUALITET OCH RELATIONER Detta kapitel, liksom det förra, handlar mest om biologi. Men detta är ett arbetsområde som går utanför det rent biologiska. Det pågår ständigt en diskussion om innehållet i undervisningen om det som tidigare kallades ”sex och samlevnad”. När detta skrivs revideras kursplanerna angående dessa frågor, och Skolverket föreslog redan 2019 att kunskapsområdet bör heta ”sexualitet och relationer”. Därav kapitlets titel.

På Skolverkets hemsida finns mycket bra skolutvecklingsmaterial om det som när detta skrivs fortfarande benämns ”sex och samlevnad ”. Så här inleds texten på hemsidan: Begrepp som sexualitet, relationer, kön, jämställdhet och normer finns i flera av kurs- och ämnesplanerna. Det innebär att ansvaret för kunskapsområdet vilar på flera lärare och ska tas upp inom många kurser och ämnen.

Alltså bör du som lärare vara medveten om att detta är ett arbetsområde som inte bara rymmer biologi. Men eftersom detta är en NO-bok kommer fokus naturligtvis ligga på det innehåll som i kursplanerna hör hemma i ämnet biologi.

* **

På det inledande uppslaget hittar du en mycket viktig text som är inspirerad av en text från Vårdguiden 1177.

Den är riktad både till dig och dina elever, och har rubriken ”Vad vi menar när vi skriver man eller kvinna”.

På uppslaget hittar du också du kapitlets lärandemål. I det här kapitlet lär vi oss: • viktiga fakta om puberteten • om kvinnans och mannens könsorgan • hur spermier kan befrukta en äggcell • hur ett befruktat ägg blir ett foster som utvecklas inuti livmodern innan det föds • om identitet och sexualitet • vad som menas med normer och hur vi påverkas av dem • vart man kan vända sig om man har frågor om något som man tycker är jobbigt.

V O R

P K

Efter detta inledande uppslag kommer två uppslag som förklarar vad som händer när ett barn kommer i puberteten och varför det händer. Sedan följer bilder och texter som beskriver anatomi och funktion hos människans könsorgan. Den röda tråden spinner vidare med ett uppslag som handlar om befruktningen och hur ett barn blir till. Efter detta kommer två uppslag som inte bara är anatomi och biologi. Här får eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper om det som i det centrala innehållet i Lgr 22 benämns sexualitet och identitet.

A M

På den sista sidan sammanfattas kapitlets centrala lärandemål. Dessa kan användas för att kontrollera att eleverna har lärt sig det viktigaste i kapitlet.

S * **

Hur du kan bedöma elevernas kunskaper

Eleverna kan visa vad de lärt sig genom att göra det avslutande provet på s. 76–79. Alternativt kan du låta dem använda sin dokumentation av arbetet med kapitlet för att skriftligt eller muntligt redogöra för kapitlets lärandemål.

På detta uppslag finns en matris som visar vilka punkter i kursplanerna som behandlas i kapitlet. Matrisen kan ligga till grund för bedömning.

Vilket centralt innehåll från Lgr 11 behandlas i detta kapitel?

Biologi Kropp och hälsa • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.

• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.

66

I_Lära NO 6 LH.indd 66

2022-01-13 14:01

KAPITEL 6: KEMISKA REAKTIONER Titeln ”Kemiska reaktioner” skvallrar om att kapitlet handlar om kemi, men här finns också många kopplingar till biologiämnet.

På det inledande uppslaget hittar du kapitlets lärandemål. I det här kapitlet lär vi oss: • vad som är typiskt för en kemisk reaktion • mer om fotosyntes, förbränning och nedbrytning • experiment som visar kemiska reaktioner • vad som menas med en explosion • hur ämnen som är märkta med en farosymbol ska hanteras • hur tillverkningen av olika material går till • hur man kan göra maten mer hållbar.

* **

Här i kapitel 6 får eleverna, direkt efter kapitlet ”Surt och basiskt”, vidareutveckla sina kemikunskaper.

Som inledning, och för att fånga in innehållet i hela kapitlet, ges på det första uppslaget en förklaring till vad som menas med en kemisk reaktion. Texten handlar om några experiment där resultaten tydligt visar om det skett en kemisk reaktion eller inte.

Det andra uppslaget ger en bild av hur oerhört viktiga olika kemiska reaktioner är för vår överlevnad. Där fördjupar vi oss i fotosyntesen, förbränning och nedbrytning.

Nästa uppslag innehåller fakta och experiment som handlar om eld och brand.

Efter ett uppslag med några enkla experiment kommer mer fakta om en av de farosymboler som eleverna mötte i kapitel 5 – symbolen för explosiva ämnen.

Sedan följer två uppslag som behandlar det som i Lgr 22 är formulerat som ”råvarors förädling till produkter”. Här berättas om några kemiska reaktioner som varit viktiga ur ett historiskt perspektiv, då de bidragit till material som givit namn åt våra tidsåldrar.

Nästa uppslag handlar om hur man kan förhindra att maten blir dålig, bland annat genom att stoppa kemiska reaktioner.

V O R

P K

A M

På det avslutande uppslaget sammanfattas kapitlets centrala lärandemål. Använd dem för att kontrollera att eleverna lärt sig de viktigaste punkterna i kapitlet.

S * **

Hur du kan bedöma elevernas kunskaper

Eleverna kan visa vad de lärt sig genom att göra det avslutande provet på s. 122–124. Alternativt kan du låta dem använda sin dokumentation av arbetet med kapitlet för att skriftligt eller muntligt redogöra för kapitlets lärandemål.

På s. 104–106 finns en matris som visar vilka punkter i kursplanerna som behandlas i kapitlet. Matrisen kan ligga till grund för bedömning.

Vilket centralt innehåll från Lgr 11 behandlas i detta kapitel?

Biologi

Natur och samhälle • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter.

Samband mellan organismer och den icke levande miljön.

Kemi Kemin i naturen • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.

• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.

• Vattnets egenskaper och kretslopp.

• Luftens egenskaper och sammansättning.

• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.

104

I_Lära NO 6 LH.indd 104

2022-01-13 14:02

KAPITEL 8: ASTRONOMI Bokens näst sista kapitel heter ”Astronomi”, och rymmer uteslutande stoff från fysiken. Många lärare upplever att detta är ett NO-område som de flesta elever visar ett stort intresse för.

På det inledande uppslaget hittar du kapitlets lärandemål. I det här kapitlet lär vi oss: • hur universum uppstod • vad ordet astronomi betyder • hur astronomer har beskrivit vår plats i universum • om vårt solsystem, och hur lång tid det tar jorden att färdas ett varv runt solen • varför det blir natt, dag och olika årstider • om de andra planeterna i vårt solsystem • vad som kretsar runt solen förutom planeter • om Vintergatan och andra galaxer • om rymdfärder och människan i rymden • om tid och tidmätning.

* **

Kapitlet börjar med en återblick till kapitel 1 i Lära NO åk 4. Där var rubriken ”Från Big bang till idag”, men här har vi valt titeln ”Vår plats i universum”. Uppslaget handlar om hur universum uppstod och hur all materia bildades. Det visar vår galax och var i den man hittar vår planet, samt berättar hur vi vet allt detta.

Nästa uppslag berättar om olika historiska världsbilder, det vill säga hur man förklarade vår plats i universum förr i tiden.

Sedan kommer ett uppslag som fångar in det centrala innehållet ”Hur dag, natt, årstider och år kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar” (Lgr 22). Även månens faser behandlas.

De följande uppslagen presenterar fakta och visar bilder på solsystemets planeter och andra mer avlägsna astronomiska objekt.

Eleverna får därefter en inblick i den historiska utvecklingen inom rymdfärder. ”Frågor och svar om satelliter och rymdskrot” följer, innan kapitlet avslutas med ett område som innefattar både är astronomi, matematik och teknik – ”Tid och tidmätning”.

V O

R P K A

På det avslutande uppslaget sammanfattas kapitlets centrala lärandemål. Använd dem för att kontrollera att eleverna lärt sig de viktigaste punkterna i kapitlet.

M S * **

Hur du kan bedöma elevernas kunskaper

Eleverna kan visa vad de lärt sig genom att göra det avslutande provet på s. 168–169. Alternativt kan du låta dem använda sin dokumentation av arbetet med kapitlet för att skriftligt eller muntligt redogöra för kapitlets lärandemål.

På s. 153–154 finns en matris som visar vilka punkter i kursplanerna som behandlas i kapitlet. Matrisen kan ligga till grund för bedömning.

Vilket centralt innehåll från Lgr 11 behandlas i detta kapitel?

Fysik

Fysiken i naturen och samhället • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.

Kemi

Kemin i naturen • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet.

Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform • Vattnets egenskaper och kretslopp.

Fysiken och vardagslivet • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

153

I_Lära NO 6 LH.indd 153

2022-01-13 14:04

Hans Persson

LÄRA

NO

ÅK 6

V O R

ARBETSBOK FACIT

P K

A M

S * **

* **

FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

I_Lära NO 6 LH.indd 185

2022-01-13 14:04

I_Lära NO 6 LH.indd 186

4) Jordens dragningskraft (gravitationen).

3) 30 Newton (30 N)

2) Personen till vänster.

10) Det är jordens gravitation som drar rymdkapseln tillbaka mot marken.

9) a) höger b) Kraften från den spända ballongen slungar luften i ballongen åt vänster.

Motkraften puttar iväg ballongen åt höger.

8) Gaser kastas iväg nedåt. Motkraften får raketen att röra sig uppåt.

KRAFTER OCH MOTKRAFTER

1) a) Kraftens storlek. b) Kraftens riktning.

7) Elevens eget svar, som ska vara cirka sex gånger högre än vad hen kan hoppa på jorden.

6) a) 60 Newton b) 10 Newton

5) Tidvatten orsakas av månens gravitation (dragningskraft/tyngdkraft).

4) Solens gravitation (dragningskraft/ tyngdkraft) håller kvar planeterna.

3) a) Dragningskraft b) Tyngdkraft

2) Egenskapen massa (att väga något) gör att föremål påverkar varandra med gravitationen.

1) De menar att de skulle få bättre resultat om det var svagare tyngdkraft.

TYNGDKRAFTEN

6) a) Kraften från handen. b) Motkraften från huvudet.

5) Bordets motkraft trycker tillbaka mot fingret.

7) Elevens eget svar. Kan exempelvis handla om att man lutar bordet, blåser på bilen eller gör en konstruktion som fungerar som motor.

6) Dyngbaggen kan lyfta 1 141 gånger sin egen vikt.

Boxarräkan kan krossa säkerhetsglas med sin klo.

Tarp-jawmyran kan hoppa iväg med hastigheten 234 km/h.

5) Elevens eget svar, kan exempelvis handla om starka motorer.

4) Elevens eget svar, exempelvis att få en fjäder att röra sig genom att blåsa på den.

3) Elevens eget svar.

2) Kraften får ballongen att ändra form.

1) a) röra sig b) ändra hastighet c) ändra form

VAD ÄR EN KRAFT?

KAPITEL 2: KRAFT OCH RÖRELSE

S * **

A M 5) A: Längst ner.

B: Högst upp.

C: I nedförsbackar.

D: I uppförsbackar.

4) Centripetalkraften

3) Retarderad, Olikformig, Accelererad, Olikformig, Likformig

2) Elevens eget svar, till exempel att åka bil, buss eller cykel på raksträcka med samma hastighet.

1) a) Elevens eget svar. b) Olikformig

RÖRELSE OCH HASTIGHETER

12) När man faller genom luft så bromsar luften. Fritt fall är när något faller genom vakuum, det vill säga där det inte finns någon luft.

11) Det blir varmt av luftmotståndet när rymdkapseln möter jordens atmosfär.

P K

7) a) Elevens egen teckning. b) Elevens eget svar. Bör innehålla att kulan accelererar där det lutar nedåt och retarderar där det går uppför. c) Elevens eget svar. Bör innehålla att kulan går snabbare ju mer banan lutar nedåt och långsammare ju mer den lutar uppåt. d) Elevens eget svar. e) Gravitationen (jordens dragningskraft/tyngdkraft) drar kulan nedåt.

6) 11 km/h

V O R

* **

2022-01-13 14:04

X

X

X

X 3) Det högra paketet har lägre tyngdpunkt.

2)

1) Jag böjer på benen för att sänka tyngdpunkten. Då får jag bättre balans. Med fötterna isär får jag större stödyta, vilket också ger bättre balans.

BALANS

5) Raka av håret på armar och ben, använda badmössa och en speciell dräkt.

4) Man vill öka friktionen.

3) Tejpen gör att man glider bättre genom luften.

2) a) Spikskorna (längst till höger). b) Man behöver bra grepp när man springer, men behöver kunna glida bra på isen eller på golvet när man dansar. c) De behöver kunna glida bra, men också kunna bromsa.

1) Friktion är den bromsande kraft som uppstår när två ytor gnids eller glider mot varandra.

FRIKTION

f) Gravitationen (jordens dragningskraft/tyngdkraft) bromsar kulan.

Bonnierförlagen Lära utvecklar alla sina läromedel tillsammans med Lärarpanelen, en referensgrupp som består av undervisande lärare runtom i Sverige.

Vill du vara med?

Mejla hejlara@bonnierforlagenlara.se och skriv ”Lärarpanelen” i ämnesraden!

Lära NO åk 6 – Lärarhandledning ISBN: 9789178232581 © 2022 Hans Persson och Bonnierförlagen Lära Projektgrupp: Hans Persson, Mattias Ljung och Eva Skarp Form: Marit Messing Redaktion: Mattias Ljung Illustrationer: Kjell Thorsson och Magda Korotynska Foto omslag: MARTIN BERNETTI/Getty Images Foto inlaga: s. 7 Dr- P. Marazzi/Science Photo Library/TT, s. 7 Erik G Svensson, s. 44 peepo/Getty Images, s. 45 Jens Lindström/Johnér, s. 44 Johan Nilsson/TT, s. 45 Cavan Images/Getty Images, s. 63 Print Collector/Getty Images, s. 71 Viktoriia Janis/Shutterstock, s. 76 Maskot/Getty Images, s. 101 Erik G Svensson, s. 122 r.classen/Shutterstock, FabrikaSimf/Shutterstock, s. 123 I love Photo and Apple./Getty Images, s. 150 NASA, s. 169 steveball/Shutterstoc Bildredaktör: Susanna Mälarstedt Produktionsledare: Merete Lind Första upplagan 1 Tryck: BALTOprint, Litauen 2022

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver det som regleras enligt BONUS-avtalet, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Undantag: Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Upphovspersonens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet.

I_Lära NO 6 LH.indd 198

2022-01-13 16:08

O_NO årskurs 6 lärarhandledning.indd 4-5

2022-01-13 13:34

FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

Hans Persson

Lära NO åk 6 Lärarhandledning är ett planeringsstöd som hjälper dig att skapa struktur i din undervisning när du använder läromedlet Lära NO åk 6.

Lärarhandledningen hjälper dig att planera läsåret, terminen, arbetsområdet och faktiskt ända ned på lektionsnivå. Lärarhandledningen ger dig konkreta tips och idéer, kopplingar till läroplanen och bedömningsstöd. Här hittar du också facit till uppgifterna i Arbetsboken. Allt för att du ska kunna forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat.

LÄRA NO ÅK 6

NO

ÅK 6

LÄRARHANDLEDNING

LÄRARHANDLEDNING

HASSE PERSSON är en av Sveriges främsta läromedelsförfattare. Både hans böcker och hemsidan www.hanper.se är mycket omtyckta.

Hasse är en outtröttlig källa till inspiration och en nyfiken själ som väcker lusten att lära hos eleverna.

LÄRA

ISBN 978-91-7823-258-1

9 789178

O_NO årskurs 6 lärarhandledning.indd 2-3

232581

Hans Persson

2022-01-14 13:12