9789178231249 by Smakprov Media AB

Här ﬁnns medryckande berättelser, spännande fakta, roliga övningar och tänkvärda diskussionsfrågor – som på ett enkelt och tydligt sätt förklarar hur man bäst studerar utifrån hur minne, inlärning, koncentration och motivation fungerar. Och inte minst: varnar för de fyra farorna!

HJÄRNSMARTARE ••• Johan Rapp

Skapa lust och intresse hos dina elever för lärande och att plugga smart. Med grund i kognitiv och neurovetenskaplig forskning kan du lära ut konsten att studera på hjärnans villkor, något som dina elever har glädje av hela livet.

HJÄRN

SMARTARE Johan Rapp ed de Se upp m farorna!

Detta är kunskaper som passar för alla skolämnen.

ISBN 978-91-7823-124-9

9 789178 231249

O_9789178231249_hjarnsmartare_306x210_4+4_W1.indd 1

elever a in d lp ä j H ättre b h c o e r a snabb att lära sig 2020-05-25 15:53

Om författaren …

JOHAN RAPP Johan Rapp är författare, journalist och föreläsare med särskilt fokus på forskning om hjärnan och inlärning. Han har bland annat skrivit Bli hjärnsmart - lär dig snabbare och bättre, för ungdomar, och Handbok för Tankspridda, om vardaglig tankspriddhet.

O_9789178231249_hjarnsmartare_306x210_4+4_W1.indd 2

2020-05-25 15:56

HJÃ&#x201E;RNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 3

2020-05-26 20:13

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver det som regleras enligt BONUS-avtalet, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Hjarnsmart_A5_W2.indd 4

2020-05-26 20:13

HJÄRNSMARTARE

– HJÄLP DINA ELEVER ATT LÄRA SIG SNABBARE & BÄTTRE •••

Johan Rapp

BONNIERFÖRLAGEN LÄRA

Hjarnsmart_A5_W2.indd 5

2020-05-26 20:13

A R LÄ

Hjarnsmart_A5_W2.indd 6

R Ö RF

D R O

2020-05-26 20:13

HEJ OCH VÄLKOMMEN TILL HJÄRNSMARTARE! Det blir både roligare och lättare för dina elever att studera om du kan få dem att plugga smartare genom att förstå hur hjärnan fungerar vid inlärning. Hur bildas minnen? Vad är det smartaste sättet att repetera? Hur fungerar fokus? Senaste årens hjärnforskning har gett många svar som du kan ha glädje av i din undervisning och som dina elever kan ha nytta av under alla sina studieår. Hjärnsmartare är den utökade och läraranpassade skolversionen av Bli hjärnsmart, som riktar sig direkt till barn och ungdomar. I Hjärnsmartare får du och dina elever på ett lättillgängligt sätt ta del av anekdoter och kunskap med hög igenkänningsfaktor – direkt kopplade till information om hur hjärnan fungerar. Till varje avsnitt finns tips, diskussionsfrågor och övningar som förstärker aha-upplevelsen, samt sökförslag till inspirerande fakta för ytterligare fördjupning. Du kan läsa stories och faktatexter för dina elever, använda bilder och anekdoter för att levandegöra informationen och få igång elevernas tankar med övningar och diskussionsuppgifter. Du har många träffsäkra och humoristiska illustrationer till ditt förfogande. Allt är uppdelat för att underlätta för dig som lärare: Story • Fakta • Tips • Diskussionsfråga • Övning • Fördjupning

Lycka till!

ÖVNING Mål: Självinsikt Självskattning på attityd till plugg. Gör testet på sidan 103 eller bonnierforlagenlara.se och diskutera resultaten. Upprepa gärna efter några månader för att se om attityderna förändrats.

HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 7

2020-05-26 20:13

INNEHÅLL KAPITEL 1 – DEN FIFFIGA HJÄRNAN. . . . . . . . . . . . . . . 11 Ditt lilla medvetanderum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Rikta din uppmärksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Belöningssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Vardagsglömska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14, 17, 20, 25 KAPITEL 2 – MINSKA DIN LETANDETID. . . . . . . . . . . 27 Att-göra-lista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Enkla rutiner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Minimera: sortera och kasta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

KAPITEL 3 – DE FYRA FARORNA . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Fara nr. 1 Multitasking . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Fara nr. 2 Skjuta upp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Fara nr. 3 Vara händelsestyrd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 Fara nr. 4 Tidsoptimism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35, 39, 41, 43 KAPITEL 4 – DINA BÄSTA VAPEN . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Motivation: din vilja, ditt mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Inspireras av andra. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Mål och delmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Musik, spel, idrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Sömn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50, 52, 55, 64, 67

Hjarnsmart_A5_W2.indd 8

LÄRA-SERIEN

2020-05-26 20:13

KAPITEL 5 – PLUGGTEKNIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Minnestekniker: repetition och storytelling . . . . . . . . . . . . . 70 Trögt i början sen går det undan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Skaﬀa basfakta och sammanhang. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Minnestekniker: klumpa ihop, kategorisera, ordna . . . . . .80 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .73, 75, 86, 89 KAPITEL 6 – HJÄRNAN BEHÖVER BRÄNSLE . . . . .90 Ät varierat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .90 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

KAPITEL 7 – STRESS, STRESS, HETS, HETS . . . . . . . 93 Så klarar du stressen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .94 Därför blir du nervös. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96, 97 KAPITEL 8 – SÅ HÅLLER DU EN BRA PRESENTATION . . . . . . . . . . 98 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

Åtta snabba tips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Studieproﬁltest . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 9

2020-05-26 20:13

Hjarnsmart_A5_W2.indd 10

2020-05-26 20:13

KAPITEL 1

DEN FIFFIGA HJÄRNAN DITT LILLA MEDVETANDERUM

V O

* * *

Låt oss börja med att titta på ditt medvetande, på hur du uppfattar saker. Det är viktigt att förstå att medvetandet är som ett litet, litet rum som endast har plats att ta in pyttelite information i taget. Det kan låta som en begränsning, något man borde åtgärda – fixa ett större rum? – men i själva verket är det en välsignelse. Hjärnan prioriterar. Du behöver inte uppfatta alla ljud runtomkring dig, notera varje gatsten, vara medveten om varje människa du passerar, eller lukta alla lukter. Tack och lov.

* * *

R P K A

M S

»Det som hjärnan tar in är det som du har ditt fokus riktat mot.«

Som nu när du tar del av den här texten. Via dina öron eller ögon och nervbanor går budskapet in i din hjärna. Något annat får just nu inte plats. Hela ditt medvetande är fullt av detta.

HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 11

2020-05-26 20:13

RIKTA DIN UPPMÄRKSAMHET

Bengt har förlagt sin mobiltelefon. Det är inte första gången! Det är kväll. Han tycker det är otäckt att gå genom den mörka trädgården till gäststugan för att leta.

Story Tänk dig att du bor över med några kompisar på landet. Du och några till ska få sova i en liten stuga trettio meter nedanför det stora huset där resten av gänget bor. Alla är samlade i det stora huset under kvällen och spelar kort. Då kommer du på att du har glömt din mobiltelefon i det lilla huset. Du går dit för att hämta den. Det är mörkt. Trädgården är stor och du kan bara skönja svarta konturer av buskar och träd. Du har fått låna en pannlampa. Den är stark och lyser upp åt det håll som du vänder ditt huvud mot. Du riktar ljuset mot marken framför dig för att se var du går. Oj, där var en sten som du hade kunnat snubbla på. Du traskar vidare.

V O

* * *

R P K A

M S

Fakta Plötsligt prasslar det till vid sidan om dig. Åt vilket håll riktar du ljuset? Precis: mot ljudet. Dit ljuskäglan riktas, där har du ditt fokus. Resten av trädgården har du inte en tanke på. Just så fungerar vår uppmärksamhet. Vi uppfattar det som är i ljuskäglan, inte det runtomkring. Det som hjärnan tar in är det som du har ditt fokus riktat mot. Du ser inte vad som är bakom dig, inte ens om det är ett spöke. Du ser bara vad som fångas av ljuskäglan (fokus). Vi har nu slagit fast två mycket viktiga saker:

* * *

1. Medvetandet är ett litet rum. Du uppfattar endast en pytteliten del av verkligheten omkring dig. 2. Vår uppmärksamhet är som en ljuskägla. 12

Hjarnsmart_A5_W2.indd 12

LÄRA-SERIEN

2020-05-26 20:13

Detta har stor betydelse för hur du ska lägga upp dina studier. Vi kommer att prata mer om saken, men tills vidare minns detta:

V O

* * *

R P K A

»Se till att din ljuskägla är riktad mot det som är viktigt!«

* * *

M S

HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 13

2020-05-26 20:13

ÖVNINGAR Mål: Förstå att du endast kan fokusera på en sak i taget Pannlampan. Mörklägg rummet så gott det går. Låt 1. elever med pannlampa leta efter något och beskriva vad de ser i ljuskäglan. Bilden. Klipp ett ca 3x3 cm stort hål i ett papper. Hitta en 2. detaljrik bild (foto eller illustration), till exempel från en tidning eller på nätet. Be din kamrat memorera så mycket som hen kan från bilden. Placera sedan papperet med hålet över bilden och be din kamrat att memorera det som syns i hålet.

V O

* * *

Diskutera. Vad kan störa ditt fokus? Har du lätt för att 3. bli distraherad? Hur kan du förbättra ditt fokus i klassen och när du pluggar.

R P K A

Gorillan. Låt eleverna göra det berömda testet med den 4. ”osynliga” gorillan, men nämn inget om en gorilla innan ni ser klippet. Be bara eleverna räkna antalet passningar, fråga efteråt hur många som såg gorillan och hur många gånger han var i bild.

M S

Video (Eng. 1,22 min) om hur vi fokuserar, Selective Attention Test. Googla på: the invisible gorilla.

* * *

Fördjupning Video (Eng. 7,41 min) om hur vi håller fokus. Googla på: 5 psychological tips to stay focused in school. Boken har flera hänvisningar till video och annat material på internet. Obs att söktipsen med tiden kan bli inaktuella.

Hjarnsmart_A5_W2.indd 14

LÄRA-SERIEN

2020-05-26 20:13

V O

* * *

R P K A

Story

Tänk dig att du går i den mörka trädgården på din kompis landställe och hör något prassla intill dig. Du riktar din pannlampas ljusstråle ditåt. Prasslet du hör kommer från bakom en buske. Buskens grenar skakar till. Du hör ett krafsande ljud. Det är inte vinden. Det är stjärnklart och vindstilla. Något finns bakom busken! Du är bara halvvägs till lillstugan. Donk, donk, donk. Ditt hjärta slår hårdare.

* * *

M S

Fakta Din hjärna har uppfattat ett möjligt hot och automatiskt frigörs olika ämnen (hormoner som adrenalin, kortisol, med mera) som får ditt hjärta att slå snabbare och ökar din reaktions- och uppmärksamhetsförmåga. Din hjärna har försatt dig i försvarsläge, du är beredd på att slåss eller fly. Som i ett datorspel där du måste skjuta dig fri eller sega dig uppför en lodrätt klippa utan att falla hundratals meter. I spelet är det en kick som du vill ha, om och om igen, i liv efter liv. Här har du bara ett liv. Det gör det hela ännu mer spännande. Den här stressreaktionen är bra. Genom tiderna har den kunnat rädda dig från att bli uppäten av ett lejon, till exempel. Däremot kan långvarig stress, på grund av sådant som konflikter i skolan och hemma, vara skadligt. Mer om detta på sidan 93 ff.

HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 15

2020-05-26 20:13

SPELET SOM GÖR DINA ELEVER KLOKARE Mål: Göra eleverna medvetna om fyra faror som hindrar dem från att nå sina mål.

V O

* * *

R P K A

M S

Ett roligt, spännande och lärorikt spel som kan spelas när som helst, men gärna i samband med kapitlet om de fyra farorna. GÖR SÅ HÄR:

1. Ladda ner som två A4-sidor som tejpas ihop till en större spelplan. Spelet ﬁnns att ladda ned via QR-koden längst ner på sidan. 2. Dela upp klassen i grupper om 2-4. Ge varje grupp en spelplan. 3. Regler och förutsättningar ﬁnns på spelplanen. Tidsåtgång: 10–20 minuter beroende på antal deltagare. Först i mål lyckas bäst på provet! Scanna QR-koden för att komma direkt till spelet.

Hjarnsmart_A5_W2.indd 32

LÄRA-SERIEN

2020-05-26 20:14

KAPITEL 3

DE FYRA FARORNA FARA NR 1: MULTITASKING Story

* * *

Tänk dig att du cyklar och samtidigt läser i mobilen. Plötsligt springer en kattunge ut från en häck och ut på gatan precis framför dig. Ser du den i tid? Som du lärde dig i första kapitlet fungerar vår uppmärksamhet som en ficklampa i en nattsvart trädgård. Det du lyser på är det du uppfattar. Resten ligger i mörker. Om det prasslar till bakom en buske är det ditåt du vänder ljuskäglan. Tänk dig nu att du har en pannlampa med två huvuden, en tvillinglampa som lyser åt två helt olika håll samtidigt. Kan du då se åt båda hållen samtidigt? Svaret är nej.

V O

* * *

M S

R P K A

Vad gör du? Du verkar helt vimsig. Stör mig inte. Jag försöker se åt två håll samtidigt.

Bengt har slagit vad med en klasskompis om att han kan titta både fram och bak, samtidigt.

HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 33

2020-05-26 20:14

Och det är också svaret för multitasking. Du kan endast koncentrera dig på en sak i taget. Men hallå! tänker du kanske nu. Jag kan visst multitaska. Jag kan se på en film och samtidigt skicka meddelanden till mina kompisar. Fakta Jo, men vad du gör – om vi tänker ficklampan igen – är att ena stunden tittar du längs tvillinglampans ena ljuskägla, nästa stund den andra. Du tittar inte på bägge samtidigt. Du växlar ideligen fokus. Eftersom det tar ett tag för hjärnan att verkligen koncentrera sig är risken stor att du lär dig att bara skumma på ytan. Utan vettig koncentration: det tar mycket längre tid att lära sig saker. det du ser och hör ”fastnar” inte lika lätt i minnet. Det här gäller förstås också din studiemiljö. Om du störs av stök och bök i klassrummet är det samma sak som påtvingad multitasking (distraktion). Du får svårt att koncentrera dig. Om det är ett problem, be din lärare och skola att göra något åt saken. Det är viktigt att du får en miljö där du kan fokusera på en sak i taget. Forskning visar att ju bättre fokus du har på en uppgift, desto lättare har du att lära dig den och minnas den. Bra fokus gör det lättare för hjärnan att koda minnen. Koncentrationsnivån sjunker varje gång du blir störd.

V O

* * *

R P K A

M S

Koncentrationsnivå

Antal störningar under loppet av 20 minuter

Hjarnsmart_A5_W2.indd 34

LÄRA-SERIEN

2020-05-26 20:14

Story

Tänk dig att du försöker fokusera på en uppgift, men så frågar en kompis: – Har du nya jeans? Du svarar inte. Lite senare. – Kolla det här youtubeklippet! Såå kul. Du stirrar stint in i din bok. Det knackar på dörren. Ett huvud sticker fram: – Vad heter han med fräknar? Och så piper din mobil till för ett inkommande sms. Varje gång du blir störd, måste du kämpa dig tillbaka till samma höga koncentratonsnivå (se diagrammet). Det blir allt jobbigare och till slut ger du upp, och ropar: – Nej, det är inga nya jeans! Nej, inga filmklipp nu. Nej, jag vet inte vad han med fräknar heter. Hejdå!

V O

»Gör en sak i taget när du pluggar. Då lär du dig snabbare.«

* * *

M S

R P K A ÖVNINGAR

Mål: Visa varför det lönar sig att fokusera på en sak i taget.

* * *

Bollkontroll. Kasta två lätta bollar (t ex pingisbollar) 1. nästan exakt samtidigt mot en elev som ska fånga dem. Kasta korsvis så att det blir svårare. Poäng: du klarar inte att ha fokus på bägge bollarna samtidigt. Dubbel trubbel. Lös ett korsord medan en klasskamrat 2. läser en faktatext högt för dig i en minut. Vad minns du av texten? Hur långt kom du med korsordet? Byt roller och läs nu en annan text för din klasskamrat medan hen fortsätter lösa korsordet. Siffervirrvarr. Mörklägg rummet så gott det går. En elev 3. har pannlampa och ska räkna ut tal. De andra eleverna ropar ut enkla matteuppgifter till eleven med pannlampa från olika delar av klassrummet, typ 9 +72, -11, delat med 2 osv. Pannlampan visar tydligt var uppmärksamheten är och hur svårt det är att hänga med.

HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 35

2020-05-26 20:14

INSPIRERAS AV ANDRA Det hjälper att ha ett mål. Jämför med framgångsrika idrottare, som måste träna stenhårt år ut och år in, varje dag i regn, snö och sol. Vad är det som driver dem till framgång? Vad är det som motiverar dem? Det är inte den snabba kicken som råttan ville ha eller den glupska marshmallowätaren får. De tränar för en tävling, ett mästerskap, en bragd, ett personbästa. Sveriges mest kände fotbollsspelare Zlatan Ibrahimovic växte upp i Rosengård i Malmö. I sin bok, Jag är Zlatan, beskriver han sin uppväxt som fattig och tuff. (“Ofta var kylskåpet tomt, fastän jag var vrålhungrig.”) Han säger att en av hans främsta drivkrafter var revanschlusta, och att han visste att han kunde vara “tio gånger bättre än alla andra”. Ilskan är fortfarande en av hans viktiga drivkrafter, samtidigt som han aldrig nöjer sig med vad han presterar. Han vill alltid bli bättre och tränar stenhårt för att nå sina mål.

V O

* * *

R P K A

M S

Jag ska också bli bäst, störst och vackrast!

* * *

HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 47

2020-05-26 20:14

Zlatan, Sarah, Shellback och Hawking – fyra personer med stark motivation och delvis olika drivkrafter. De är speciella, fantastiska talanger inom sina områden– och det är inte meningen att jämföra sig med dem. Men de kan inspirera dig att utnyttja de drivkrafter du har. Idrott är lätt att relatera till när man talar drivkraft och prestation, men i verkligheten är drivkraft/prestation minst lika viktigt hos forskare, hantverkare, företagare … och inte minst studerande!

V O

ÖVNINGAR

Mål: Förstå betydelsen av drivkrafter.

* * *

R P K A

Diskutera: Vilken är din starkaste drivkraft? Motivera. 1. • Du vill visa att du är bra. • Du är en ﬁghter, beredd att träna länge och hårt. • Du är rädd att misslyckas. • Du vet att du kan. • Du vill hjälpa andra. • Du vill vara som din idol. • Du vill rädda jorden.

* * *

M S

Diskutera: Har du någon förebild/ någon som sysslar 2. med något (är bra på) du gärna skulle syssla med i framtiden?

Hjarnsmart_A5_W2.indd 50

LÄRA-SERIEN

2020-05-26 20:14

MÅL OCH DELMÅL

V O

Story: Sätt upp mål för dig själv

* * *

Tänk att du på helgerna ligger i sängen och läser deckare och lagregler för att en dag bli polis och skydda svaga och utsatta människor.

R P K A

Fakta Ett viktigt och bra sätt att ta sig fram är att sätta upp mål för sig själv. Ett är ditt långsiktiga mål, som att du vill bli läkare, musiker, snickare eller helt enkelt att ha bättre betyg än din storebror hade. Viktigast är delmålen: Att i år ska du höja ditt betyg i matte och engelska, till exempel. I vår ska du plugga minst en timme per dag, grupparbetet i historia ska bli briljant, eller vad du nu har för delmål. Under din långa skoltid har du många delmål, som till slut leder fram till ditt stora mål ... Se till att ha många delmål. Delmål är bra även när du inte har ett stort fint mål på sikt.

* * *

M S

Tre typer av mål

Du kan ha ett resultatmål: Jag ska höja mitt betyg i engelska och matte. Eller: Jag ska springa 200 meter 5 sekunder snabbare än förra året. Du kan ha ett prestationsmål: Jag ska vara positiv och fokuserad på alla lektioner i fysik, även om jag har lättare att ta till mig språk och samhälle. Jag ska göra läxor minst en timme per dag. Du kan ha en målsättning för hur du ska hantera ditt liv: Jag ska lägga mig senast klockan 22 om jag börjar klockan 8 dagen därpå. Jag ska minska tiden jag letar efter saker. Det brukar kallas processmål. HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 51

2020-05-26 20:14

ÖVNINGAR Mål: Lära sig sätta olika typer av mål. Målpisten. Sätta resultatmål. Låt eleverna rita sin målpist. 1. De börjar med “huvudmålet” (målfållan), skriver sedan delmål (slalomportarna) som de tror kan hjälpa dem att nå sitt huvudmål.

* * *

Diskutera: Hur kan man förbättra sin prestation och 2. processer? Eleverna sätter sina prestations- och processmål för sig själv, anonymt, för att slippa press. De får gärna behålla vad de skrev och stämma av efter några månader.

V O

R P K A

TIPS: Se till att ha kul på vägen dit

Det har du om du får igång dig själv att plugga och uppfyller dina mål. För, som sagt, varje gång du lyckas med vad du föresatt dig själv kickar din hjärnas belöningssystem igång.

* * *

Hjarnsmart_A5_W2.indd 52

M S

LÄRA-SERIEN

2020-05-26 20:14

MUSIK, SPEL, IDROTT Fakta Biologen Andrew Naylor lät några labbråttor springa i träningshjul i nio dagar. Rena maraton. Han hade några andra råttor att jämföra med. De behövde inte springa något alls. Det visade sig att de råttor som sprang fick fem gånger så många stamceller i en del av hjärnan som reglerar minnen (hippocampus) än de råttor som bara såsade omkring. Fyra veckor efter träningen hade en stor del av stamcellerna utvecklats till fungerande nervceller. Efteråt lät han råttorna simma runt i en liten pool där uppgiften var att fatta hur man skulle ta sig därifrån. Vad tror du resultatet var? Jo, de råttor som hade motionerat fattade snabbare än de andra hur de skulle ta sig ur poolen. Detta gäller inte bara råttor. Träna! Idrotta! Det är bra för hjärnan. Du lär dig snabbare och minns bättre.

V O

R P K A

Mycket imponerande. Men jag vill veta hur mycket smartare du har blivit.

* * *

M S

HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 53

* * *

Amanda praktiserade på ett labb där råttor motionerade för att utveckla nya hjärnceller.

2020-05-26 20:14

KAPITEL 5

PLUGGTEKNIK Story: Ditt minnespalats Tänk dig att du drömmer att du bygger ett palats som når upp långt över molnen. Här finns tusentals och åter tusentals rum. En del av palatset är påbörjat, till exempel delar av östra vingen är beboelig, men mycket måste konstrueras från grunden och många rum saknar väggar, ibland golv, tak och fungerande kommunikationer. En tanke hämtar minnen från tusentals rum från olika delar av palatset.

V O

* * *

R P K A

Fakta

Ungefär så ser ditt långtidsminne ut. Du pluggar för att utveckla och fylla ditt palats och göra det så vackert, bra och funktionellt som det någonsin går. Det innebär att du stoppar in kunskaper som du kan ta fram och använda när du behöver dem. Målet är inte att vara duktig på att rapa fakta. Målet är att bli duktig på att associera, skapa, förstå, analysera. För att lyckas väl måste du fylla ditt palats med en massa uppgifter, upplevelser och annat. Till ditt förfogande har du denna fantastiska, dynamiska konstruktion. Som i verkligheten är världens mest fantastiska organ, hjärnan, som har tiotals miljarder neuroner (hjärnceller) och synapser (kopplingar). Minnen du skapar är just specifika nätverk av hjärnceller.

* * *

M S

synaps

nervcell

När du t.ex. skakar hand med någon aktiverar du vissa hjärnceller (det minnet) från olika delar av hjärnan. Hjärncellerna (neuronerna) överför och processar information mellan varandra genom små elektriska impulser och kemiska signaler. Kopplingarna kallas synapser. 68

Hjarnsmart_A5_W2.indd 68

LÄRA-SERIEN

2020-05-26 20:14

Bengt har spanat in en tjej, men hon verkar inte märka honom. Då kommer han på: -Om jag ger henne en blomma, då minns hon mig nog.

* * *

V O

* * *

R P K A

M S

Trots att palatset är enormt och blir allt större finns bara en liten och trång entré (kortidsminnet). De flesta besökare (information som du ska minnas) måste passera här för att komma in i palatset. Andra är bara i entrén tillfälligt på uppdrag av korttidsminnet för att lösa ett problem eller komma ihåg något för stunden, som ett telefonnummer. Det har drag av en reception med en vakt som bara släpper in ett fåtal i själva palatset. Och inte många kommer igenom samtidigt. Dessutom krävs det ofta flera besök och helst i lite olika skepnad för att det som släpps in ska bli en del av ditt växande slott: ditt minne. HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 69

2020-05-26 20:14

Fakta: Klassiska minnestekniker

Så hur minns jag? Vad gör de här minnesexperterna? De gör bland annat vad de gamla grekerna och romarna gjorde. Då, för flera tusen år sedan, utan vare sig papper eller datorer, måste man ibland lära sig att minnas enorma mängder information. Här är tre av deras viktigaste knep: 1. Galna fantasier och kopplingar till saker du redan kan. 2. Platsmetoden. Fantisera att du placerar informationen på olika platser. 3. Repetition.

V O

Galna fantasier

* * *

Till exempel ordet kvagga, som vi pratade om tidigare (sidan 72). Ett helt nytt ord för de flesta. Hur ska du minnas det? Ja, det är ett utdött djur som ser ut som en korsning mellan en zebra och en häst. Där har du en koppling till något du redan känner till: zebra/häst. Själva ordet ”kvagga” kan du fantisera kring. Hjärnan minns bilder bättre än ord, så du kan till exempel visualisera en häst med zebraränder som står i en vagga och tuggar på ett k. Genom att fantisera färgstarka och halvtokiga bilder/scener + kopplingar till sådant du redan vet hjälper du minnet. Får du med känslor blir minnesbilden ännu starkare. För att minnas att kvaggan utrotades av människan kan du till exempel fantisera att en jägare med gevär rusar fram och skjuter kvaggan när den står i vaggan.

* * *

Hjarnsmart_A5_W2.indd 82

R P K A

M S

LÄRA-SERIEN

2020-05-26 20:14

Fakta: Platsmetoden

Lägg begrepp, händelser och annat du ska minnas på olika platser där du bor eller annat ställe du känner väl till. Det är grunden för metoden Loci, ”lokal” (plats) på latin. Det sägs att Simonides, en grekisk poet född 556 f.v.t om på platsmetoden efter en middag där han var den ende överlevande. Av en tillfällighet var han utomhus när taket till matsalen rasade in. Han kunde återge namnen på alla döda genom att minnas vilken placering de hade vid bordet. Det är för övrigt så en del lärare lär sig namn på dig och dina klasskamrater. Läraren utgår från, när det är möjligt, var i rummet ni sitter och olika kännetecken, som lång eller kort, gröna ögon, humoristen, bråkstaken och så vidare.

V O

Få se nu… Hera satt bredvid Apollo, som satt snett bakom Alexander ...

* * *

R P K A

M S

Fördjupning Video (Eng. 3,30 min). Så funkar platsmetoden. Googla på: memory palace technique Den filmsnutten kan betyda mycket för att förbättra elevernas betyg.

HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 83

2020-05-26 20:14

ÖVNINGAR Mål: Känna på stress. Hetsplugg. Prova att plugga in fem saker du inte redan 1. kan (ex. japanska glosor, afrikanska huvudstäder) medan en klasskamrat viskande räknar ner tiden från 30 sekunder till 0. Hur gick det? Diskutera: Vad stressar oss idag? Vad var annorlunda 2. på stenåldern? Är dina mobilvanor nomofobiska?

V O

* * *

R P K A

DÄRFÖR BLIR DU NERVÖS Story

Tänk dig att du ställer dig framför klassen för att hålla en presentation (eller du upplever ett reellt hot). Ditt hjärta slår snabbare och du är torr i munnen. Varför?

* * * Fakta

M S

Detta är en stressituation, som både skrämmer dig och gör att du skärper dig. Ditt alarmsystem har satt igång via amygdalan, som är specialiserad på att få dig att känna rädsla. (Och som är central för inlärning. Du minns bättre när känslor kopplas till fakta). Hjärnans hypotalamus signalerar till hypofysen, som släpper iväg adrenalin till dina binjurar, som utsöndrar stresshormonet kortisol. Det som hindrar dig från att gå totalt i spinn är hjärnans bromspedaler. En är minnescentrumet hippocampus. En annan är pannloben, som är centrum för impulskontroll och din analytiska förmåga. Du analyserar rädslan utifrån vad du har för erfarenhet och minnen och far inte iväg i panik. Som ung är du extra känslig. Alla delar i bromssystemet är inte fullt utvecklade förrän du är cirka 25. Det är däremot amygdalan, som gasar på. Därför kan du som yngre lättare bli stressad.

Hjarnsmart_A5_W2.indd 96

LÄRA-SERIEN

2020-05-26 20:14

TIPS

Fysisk träning gör att båda dina stressbromsar, pannloben och hippocampus, fungerar bättre och till och med kan växa sig starkare. Träna att stå inför publik, var väl förberedd, var inte rädd för att göra bort dig – det hjälper dig att hålla fokus och bemästra rädslan. Här är delarna av hjärnan som reglerar hur stressad du känner dig.

V O

Pannloben

* * *

R P K A

M S

Hypothalamus

Amygdala Hypofysen Hippocampus

ÖVNING Mål: Förstå skillnaden mellan positiv och negativ stress. Diskutera: Vad gör dig riktigt nervös? Varför? Kan det vara bra att vara nervös? Har du några tips hur man kan hantera nervositet?

HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 97

2020-05-26 20:14

KORT SAGT Det centrala budskapet till eleven i den här boken: Du har en hjärna. Använd den på bästa sätt! Följ tipsen och rekommendationerna och du lär dig saker snabbare och bättre. Det är garanterat. Det är DITT personliga val om du ska göra det eller inte.

HJÄRNSMARTARE

Hjarnsmart_A5_W2.indd 101

101

2020-05-26 20:14

HJÄRNSMARTARE Hjälp dina elever att lära sig snabbare och bättre isbn: 9789178231249 © 2020 Johan Rapp och Bonnierförlagen Lära redaktion: Katarina Neiman Hedensjö form omslag och inlaga: Jenny Skogvoll / Makeable STHLM AB författarfoto omslag: Stefan Tell illustratör: Anders Worm produktionsledare: Merete Lind Första upplagan 1 tryck: BALTOprint, Litauen 2020

Hjarnsmart_A5_W2.indd 106

2020-05-26 20:14

Om författaren …

O_9789178231249_hjarnsmartare_306x210_4+4_W1.indd 2

2020-05-25 15:56

HJÄRNSMARTARE ••• Johan Rapp

HJÄRN

SMARTARE Johan Rapp ed de Se upp m farorna!

Detta är kunskaper som passar för alla skolämnen.

ISBN 978-91-7823-124-9

9 789178 231249

O_9789178231249_hjarnsmartare_306x210_4+4_W1.indd 1

elever a in d lp ä j H ättre b h c o e r a snabb att lära sig 2020-05-25 15:53