Stihl MI
Motiverande samtal i behandlingsarbete
– att hjälpa människor att växa
Innehåll
Förord
Varför ska du läsa just mina ord?
Inför andra upplagan
Tack
Inledning
MI i ditt arbetsliv
Vad är MI och hur gör jag?
Framkalla
Planera
2. MI-andan – hjärtslaget i MI
Detta är INTE
Självbekräftelse
Att ”rama om” en klients berättelse
4. Förändring
Adekvata mål?
MI i praktiken
Hur blir jag duktig på MI?
Steg 1 – MI-andan
Steg 2 – Samtalstekniken 92
Steg 3 – Känna igen förändringsprat
Steg 4 – Framkalla förändringsprat
Steg 5 – Hantera dissonans och bevarandeyttranden 95
Steg 6 – Förhandla fram en förändringsplan
Steg 7 – Förstärka åtaganden
MI-andan vi förmedlar
Under samarbetets gång
Inför avslut av samarbetet
6. Verktyg
Meny – agenda
Skalfrågor – ett verktyg för att utforska motivation
Skalfrågornas roll i MI
Avslutning
Lästips
Förord
Motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) är en evidensbaserad metod som används för att locka fram och stärka en individs inre motivation till förändring. I MI är det individens tankar och känslor som är i centrum för förändringsarbetet.
Att arbeta med förändringsarbete är något av det svåraste man kan göra. Men det är också något av det roligaste och mest givande man kan hålla på med. Det jag vill uppnå med boken är att göra det svåra mer lättillgängligt och begripligt. Jag vill bryta ner delarna av förändringsarbetet så att alla känner igen det i sig själva. För visst har vi väl alla varit där och funderat på förändringar, gjort förändringar eller varit tvungna att göra ett vägval? Jag tror att vi alla är överens om att man inte kan tvinga någon till en genuin och hållbar förändring om inte personen själv vill, och det är ju det som gör det hela så svårt.
Den här boken presenterar MI såväl i teorin som i praktiken. Den riktar sig både till dig som vill börja med MI och till dig som redan arbetar med MI men som vill fräscha upp dina kunskaper. Du som läser kommer att få en genomgång av grundtankarna bakom MI och de grundläggande tekniker som används i metoden.
Jag tror att du som läser boken jobbar med vård och omsorg eller socialt arbete på något sätt. Kanske arbetar du med tonåringar på behandlingshem, på en fritidsgård eller i skola. Kanske arbetar du med vuxna personer som med hjälp av ditt stöd går igenom en förändring i livet. Eller så är du kanske chef över personal som
arbetar med något av ovanstående. Jag antar också att du har gått igenom en del förändringar i ditt liv, både privat och i ditt arbetsliv. Förmodligen har du funderat på något av följande: söka in på utbildning, avsluta en relation, börja leva hälsosammare, sluta röka, byta jobb, skaffa familj eller flytta till en ny stad. Känner du igen det? Det är förändringar som krävde att du tog beslut som du visste skulle komma att påverka din framtid.
Jag antar vidare att du har haft personer i din omgivning som har varit mer eller mindre till hjälp då du har velat få stöd för beslut kring en förändring som du har funderat på. Säkert har du någon i din närhet som är bra på att lyssna och hjälpa dig att utforska. Men det finns säkert också någon som inte är lika bra på det. Kanske till och med en person som provocerar dig lite om du berättar om dina planer på förändring.
I den här boken kommer du att läsa om förändringsprocessen och om hur du som hjälpare kan vara behjälplig med metoden motiverande samtal, MI. Jag ger dig exempel från verkligheten genom berättelser som du förmodligen känner igen, både från ditt privatliv och arbetsliv. Längst bak i boken hittar du verktyg som du kan använda i ditt arbete.
Varför ska du läsa just mina ord?
Om jag skulle skriva ett CV så skulle det stå ungefär så här, utbildad behandlingspedagog, fil kand i sociologi, utbildad handledare i psykosocialt arbete och grundutbildning i terapi med psykodynamisk inriktning. Men erfarenheter och kunskap kommer ju inte bara från högskola eller betyg utan även från arbetslivserfarenhet.
Mina erfarenheter av behandling kommer ifrån att jag har arbetat på en SIS-institution (Statens institutionsstyrelse) under ett par år, men främst de tolv år då jag arbetade med unga vuxna tjejer på ett behandlingshem. Det var ett behandlingshem där vi trodde på relationen och på att se tjejen för den hon var. Jag jobbade några år som medlevare på behandlingshemmet och var därefter under flera år ansvarig för eftervården för de tjejer som flyttade ut från behandlingshemmet. Jag har även arbetat som föreståndare på enheten där jag haft personalansvar samt tätt samarbete med socialtjänst.
Under min tid på behandlingshemmet kom jag i kontakt med MI och utbildade mig under 2008 på Linnéuniversitet i metoden. Det dröjde dock till 2016 innan jag tog steget att söka medlemskap i det internationella nätverket MINT. Jag gjorde min TNT (Training New Trainers) i Montreal det året.
Idag (2025) arbetar jag som metodgarant i MI för Humana Individ och Familj. I min tjänst ingår att jag utbildar och handleder personalgrupper och metodstödjare i metoden både inom Humana och utanför.
Inför andra upplagan
Det har nu gått fem år sedan första upplagan av min bok gick i tryck och det har hunnit hända en del under den tiden. Miller och Rollnick, grundarna av metoden, har hunnit omarbeta grundboken och gett ut en fjärde reviderad utgåva, MI4 (2024). MI4 har en del uppdateringar som jag tar med i den här boken. Miller har även, tillsammans med Theresa Moyers, gett ut en ny bok: Effective Psychotherapists: Clinical skills that improve client outcomes (2021) som kommit att bli en stor gåva och inspiration för oss som utbildar i metoden. Boken beskriver åtta färdigheter utifrån forskning som är avgörande för att vara en bättre hjälpare. De färdigheterna kan med enkelhet kopplas till MI. Jag kommer även att referera till den boken här.
Jag har även under de här fem åren hunnit skaffa mig många nya erfarenheter och hittar på lite annat roligt inom området. Jag har tillsammans med min MI-kollega och vän Jennifer Ollis Blomqvist skrivit en bok om MI i skolan: MI – motiverande samtal på högstadiet: att stärka elevers lärande. Förutom ny litteratur som uppdaterat mina kunskaper så får jag otroligt mycket inspiration och lärdomar från de arbetsgrupper och deltagare jag möter i handledning och på utbildningar.
En erfarenhet som jag har fått med mig från mina arbetsgrupper i handledning och i utbildning är att implementeringen av en metod är så otroligt viktig. För att en metod ska sätta sig på en enhet eller i en arbetsgrupp så finns det mycket som behöver synkas. En viktig lärdom är att en metod som MI behöver finnas på hela enheten, det vill säga i alla led. MI är inte bara något man gör, utan något man så småningom är. Att arbeta utifrån MI med sina klienter eller
patienter utan att MI-andan finns i personalgrupp eller mellan chef och personal, det gör det hela mycket svårare. En erfarenhet som gjort att vi på min arbetsplats har satsat lite extra på att skapa en utbildning med fokus på MI för ledare.
Jag kan inte nog betona vikten av den grundläggande MI-andan i behandlingsarbetet. Om man inte lär sig och anammar MI-andan först och utifrån det förstår varför man använder sig av samtalstekniken finns det en stor risk att samtalen tenderar att bli mer mekaniska och inte känns autentiska och genuina. Så om du funderar på hur du ska börja – börja med att öva på MI-andan.
Tack
Utöver de fina personer som jag tackat i första utgåvan så önskar jag göra ett tillägg, det kanske viktigaste tillägget som innebär att boken faktiskt blev av. Jag har turen att ha fantastiska kollegor och chefer i mitt arbetsliv på Humana. De har låtit mig inspireras och utvecklas med stöd och tillit. I mitt arbete möter jag behandlingspersonal som lär mig så mycket genom att utmana mig och genom att dela med sig av sina erfarenheter och möten med sina klienter. Jag möter deltagare på mina utbildningar och handledningar i som kommer med nya erfarenhetsområden som jag får lära mig så mycket av. Stort tack till er – det är ni som får mig att vilja utvecklas och fördjupa mig. Och ett stort tack till alla de fina ungdomar jag arbetat med genom åren som fortfarande gör sig påminda med jämna mellanrum.
Tack också till alla vänner som håller på med att göra förändringar och växa som vuxna, för ni ger mig så många bra exempel ur verkligheten som jag kan använda i mina utbildningar och i boken på ett tacksamt vis. Tack till Jack Krull som blivit min vän och MIkollega som varit väldigt hjälpsam vid genomläsning av denna utgåva.
Ett alldeles särskilt och speciellt tack vill jag rikta till alla mina fina MIkollegor i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) runt om i världen.
Hässleholm i april 2025
Malin Stihl
Jag har varit aktiv med MI sedan 2008 och har utbildat andra som arbetar inom socialt arbete i metoden sedan dess. År 2016 blev jag medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). Utgångspunkten för den här boken är MI:s grundbok, Motiverande samtal – att hjälpa människor till förändring (4 uppl. 2024), som är skriven av grundarna William R. Miller och Stephen Rollnick samt de MINTforum som jag årligen deltar vid och där jag uppdateras i MINTkollegors forskning och erfarenheter.
Bill Miller gratulerar och lyckönskar mig till min bok på
MINT-forum i Tallin 2019 .
Inledning
Tankar kring förändringar
Har du någon gång funderat kring de förändringar som du har gjort eller de planer om att göra förändringar som du bär på? Har du funderat på vilka förändringar som har varit lättare respektive svårare att genomföra? Har du funderat på hur personer i din omgivning har varit involverade, antingen stöttande eller kanske mindre stöttande? Kan du känna igen att det inte alltid är de svåraste besluten som har varit svårast att genomföra?
Ibland bara vet vi att en förändring behöver ske, men vi vet inte hur det ska gå till. Andra gånger kan det vara satt andra har påtalat för oss att en förändring bör ske, men vi håller kanske inte med. Eller så gör vi det, men vi vill inte genomföra förändringen. När det gäller vissa förändringar så kan det medföra en identitetskris. Vem är jag om jag gör den här förändringen?
Jag vill att du tar med dig funderingar som väcks i dig genom hela boken. Tänk på hur det känns att lyckas med en förändring och hur det känns när det inte blev som du tänkt dig. Jag kommer kontinuerligt att återkomma till dina egna erfarenheter när det gäller förändringsarbete i boken. Detta då vi, även om vi är olika och går igenom olika saker, faktiskt har mycket gemensamt med varandra när det gäller att genomföra förändringar. Vi behöver förstå oss själva för att kunna förstå andra.
MI i ditt arbetsliv
Hur kan du ha nytta av metoden motiverande samtal (MI) i ditt arbetsliv? Hur kan det hjälpa dem du möter att du arbetar utifrån MI? På vilket sätt kan du som behandlare eller chef på en enhet som arbetar med behandling ha nytta av MI? Hur kan MI vara en hjälp för dig som chef i din kontakt med din personal? Hur kan MI vara till nytta för dig i din kontakt med anhöriga och myndigheter då du vill hjälpa din klient? Hur kan du använda MI i privatlivet? Dessa frågor kommer jag att besvara i den här boken. Så håll ut och häng med.
Inledningsvis berättar jag översiktligt om metoden MI och dess ursprung. Sedan går vi igenom de fyra uppgifter som är vi följer i MI följt av den unika MI-andan. Vi tittar på den centrala samtalstekniken och hur man kan se på förändring. Syftet med boken är att ge dig en introduktion till metoden och förhoppningsvis göra dig nyfiken på mer.
Begrepp som används i boken
Klient – den person som genomgår behandlingen eller som tar emot en insats från samtalsledare, hjälpare eller behandlare. Benämningen kan uppfattas som stel och opersonlig. Samtidigt är klient ett ord som innefattar andra benämningar som många använder sig av, såsom ungdom, brukare, boende, patient och elev. Jag kommer att använda flera av dessa begrepp i boken beroende på sammanhang.
Samtalsledare/hjälpare. Den som leder samtalen kallas för samtalsledare i boken. Detta refererar till situationen då ni, du och din klient, sitter i ett MI-samtal. Då ni är utanför samtalsrummet har jag valt att kalla din roll för hjälpare i stället. Även om man kan vara samtalsledare i ett vardagssamtal så upplevs begreppet behandlare eller hjälpare mer korrekt i sådana sammanhang.
Relation/allians. Att hjälpa en klient med ett förändringsarbete kräver att det finns en trygghet och en tilltro mellan klient och behandlare samt en vilja att dela med sig från klientens sida. För det krävs att man har en relation. En terapeutisk allians är vad man kallar den relation som uppstår mellan klient och behandlare. I en terapeutisk allians finns det ett gemensamt accepterat mål som båda vill arbeta mot. Det krävs alltså en relation för att skapa en allians.
Att vara klient
Jag skulle ljuga om jag sa att jag vet hur det är att bo på ett behandlingshem för det vet jag inte. Många av oss vet inte det. Men vi vet hur det är att vara patient eller att vara kund någonstans där vi är beroende av andra. Vi har mött personer med en förmåga att få oss att känna oss sedda, men vi har också mött personer som har fått oss att känna det som att vi är ytterligare ett projekt att bocka av, en person i tidboken att lägga till handlingarna.
Vi vet hur det är att känna sig missförstådd, att bli sedd som en i mängden och inte som en person med unika tankar och känslor. Att bli behandlad så kallas inom socialpsykologin för abstrakt socialitet, där kategori möter kategori. Det kan exempelvis vara ”kategori läkare” som möter ”kategori patient”. När man är i en kategori är man inte mycket mer än sin roll, både för sig själv och för den andra kategorin.
Motsatsen är vad man kallar för konkret socialitet. Det innebär att det i första hand är människa som möter människa, oavsett roll. Exempelvis en läkare som ser bakom patientrollen och visar sig vara människa i första hand och läkare i andra hand.
Det resoneras mycket om att vara professionell då man arbetar med människor. Men måste det betyda att man hamnar i abstrakt socialitet? Att behandlare möter klient? Eller kan man primärt vara människa och sekundärt sin yrkesroll, och ändå vara professionell? Jag tror det. Jag tror att om man kan balansera det personliga med sin yrkesroll, då är man professionell. Om man inte vågar vara personlig kan man knappast förvänta sig att klienten blir personlig. Samma sak gäller om man i första hand är chef som möter anställd. Inte människa som möter människa och i andra hand har rollerna chef och anställd. Här ska man inte förväxla begreppet personlig med att vara privat. Hur kan vi visa att vi bryr oss?
En av de åtta färdigheter som Miller och Moyers presenterar i sin bok Effective Psychotherapists är genuinitet. De menar att genuinitet hos hjälparen och att visa genuinitet – egenskaper såsom spontanitet, humor och sårbarhet – främjar arbetsalliansen mellan hjälpare och klient, vilket är direkt kopplat till samarbete som är en del i MIandan (Miller & Moyers 2022). Mer om detta lite längre fram.
Till och med när man följer en strukturerad behandlingsmanual är några terapeuter mer effektiva än andra, och det har inte mycket att göra med hur många års erfarenhet personen har . Åtminstone åtta observerbara kliniska färdigheter skiljer ut terapeuter vars klienter har bättre (eller sämre) utfall oavsett terapeutisk inriktning . (Miller & Rollnick 2024)
Vilka färdigheter gör oss till hjälpsamma hjälpare?
Vad är det som gjorde att du valde att arbeta med det du gör, att hjälpa och vara stöd för andra människor på ett eller annat sätt?
Förmodligen har du, liksom jag, tänkt något i stil med att vi vill hjälpa andra människor till ett bättre liv. Så vilka färdigheter är hjälpsamma i terapeutiska och hjälpande sammanhang?
Som jag tidigare nämnt så har Miller och Moyers skrivit en bok där de sammanställt 70 års forskning och kommit fram till vilka färdigheter som gör skillnad för dem vi möter, de som behöver vårt stöd och vår hjälp på vägen i en förändringsprocess eller vid stöd för att växa som människa. Tidigare forskning har ofta fokuserat på vilka metoder eller behandlingsmodeller som är mest hjälpsamma. En insikt som författarna redovisar är att det inte är vilken metod eller modell i första hand som har betydelse utan vem det är som utför metoden. Med det sagt är inte metoden utan betydelse, men det är hjälparens färdigheter och metod/modell som är avgörande.
Det man har sett som är avgörande är inte personliga egenskaper utan färdigheter som man faktiskt kan lära sig att behärska. För det behöver man som hjälpare vara vaksam på vad som händer inombords och på vad man sänder ut.
De åtta färdigheter som presenteras i boken är ”riktad empati” (accurate empathy), acceptans, positiv blick (positive regard), genuinitet, fokus, hopp, framkallande (evocation) och att ge råd. Inom parentes ser ni de engelska översättningarna där det är lite svårt att översätta rättvist. Som av en händelse är de färdigheterna kopplade till MI-anda och samtalstekniken i MI.
MI föddes ur nyfikenhet om människors egen motivation
Då jag gjorde min TNT (Training New Trainers) och blev medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) i Montreal 2016 så berättade Bill Miller det här för oss under vår utbildning. Han beskriver hur han under 80-talet deltog i ett projekt och besökte ett behandlingshem för missbrukare. Detta var ett nytt klientel för honom och han var nyfiken på de personer han mötte. De bilder han tidigare fått från kollegor gällande personer med missbruk var att de var lögnare, att de inte gick att lita på, att de hade omogna försvar i sin personlighet och att de levde i förnekelse.
Med nyfikenhet och en mängd frågor mötte han sina nya klienter. Det visade sig att den föreställning av missbrukare han hade med sig in i arbetet inte riktigt stämde överens med vad han mötte. Han såg att de missbrukande klienterna var olika i sitt sätt och i sina tankar i lika hög grad som den allmänna befolkningen. Den bild Miller fick av personerna var att de var lika intressanta och tänkande människor med självinsikt och lika många önskningar och förhoppningar på livet som vem som helst. De hade alla olika anledningar till att de fastnat i ett missbruk och tampades med olika svårigheter i sitt liv. De var ofta väl medvetna om vilka konsekvenser deras beteende fick, alltså tvärtemot den gängse bilden av missbrukande klienter som Miller tidigare fått till sig.
Detta gjorde att Miller började fundera över vad det var som gjorde att just de klienterna som missbrukar sågs som så ”besvärliga”. Kunde det ha med mötet mellan klient och behandlare att göra? Kunde det ha att göra med hur behandlarna såg på sina klienter? Miller upptäckte att klienternas ”motstånd” eller försvarsinriktning hade med personalens konfrontativa metoder att göra. Men även den öppenhet som vissa klienter visade hade att göra med hur personalen bemötte och såg på klientens förmåga. Miller förstod att det
saknades en nyfikenhet på klientens egen motivation. Ur de funderingarna skapades en samtalsteknik som idag kallas för Motivational Interviewing, på svenska översatt till motiverande samtal.
Metoden är forskningsbaserad och ständigt under utveckling. I den senaste upplagan av grundboken (MI4) har Miller och Rollnick lagt till begreppet ”utveckling” – i betydelsen att växa som människa (grow) – som en del av MI:s definition.
Motiverande samtal är ett speciellt sätt att tala med människor om förändring och utveckling för att stärka deras egen motivation och vilja till åtagande .
(Miller & Rollnick 2024)
Vad är MI och hur gör jag?
Motiverande samtal är en guidande och personcentrerad metod. Den bygger på ett empatiskt och nyfiket förhållningssätt samt en samtalsteknik som lockar och utforskar. Syftet är att framkalla klientens egen motivation till förändring. Förhållningssättet utan samtalstekniken är inte MI och vice versa. En av de viktigaste uppgifterna handlar om att få personen att själv uttala sina egna skäl för förändring, inte att få dem serverade av terapeuten eller behandlaren. Vi som hjälpare vill höra klientens eget varför. Samtalsledaren bekräftar sin klient med äkta empati och ställer öppna frågor för att få reda på så mycket som möjligt och för att inbjuda till ett berättande. Samtalsledaren reflekterar över det som sägs och återberättar det som leder i riktning mot en förändring. Genom denna summering får klienten höra sina ord filtrerade genom samtalsledaren.
Miller & Rollnick beskriver MI som enkelt men inte lätt, åtminstone inte i början när man lär sig metoden. Man behöver vara medveten om vilka vanor man har med sig som man kan behöva sluta med och vilka vanor man har som är främjande för klienten som man kan behöva göra mer av och utveckla. Jag skulle säga att en stor portion ödmjukhet och självkännedom är en förutsättning. MI är ett sätt att vara och en metod att sätta samman med det man redan gör.
I de kommande avsnitten av boken går jag igenom vad MI är. Först förklarar jag de fyra uppgifterna i MI. Sedan går jag igenom den i mitt tycke viktigaste delen i ett behandlingsarbete, nämligen det man inom MI benämner MI-andan. Därefter tar jag upp de centrala samtalsfärdigheterna och sedan resonerar vi kring förändringsarbete.
Men vi börjar med de fyra uppgifterna för att få en överblick över MI.
Värderingskort
Samarbete
Andra Metoder Dissonans
Förstärka
Förändringsprat
MI-anda
Acceptans
Skalor
Ambivalens
Förhandla
EMPOWERMENT
Fokusera
Framkalla
Sammanfatta
Öppna frågor
Compassion
Planera
Meny Agenda
Reflektera
Förändring
Engagera
Egenskapskort
Fyra uppgifter i MI
Det finns fyra grundläggande uppgifter i MI, att engagera, fokusera, framkalla och planera. De ligger till grund för varandra, men de går också in i varandra. Vi kan inte gå vidare till nästa steg om man inte har klarat av det första men kan inte heller hoppa över någon uppgift. Däremot så kan man ibland behöva pendla mellan de olika stegen upp och ner som i en trappa.
De fyra uppgifterna används genom hela samtalet och under hela tiden för ett behandlingsarbete. Man kan alltså se det enskilda samtalet utifrån de fyra uppgifterna och man kan även se behandlingstiden utifrån dem. Genom att låta andan i MI genomsyra behandlingsarbetet så har man en god förutsättning för att skapa en bärande relation, en allians. MI är främst en vägledande, guidande samtalsstil. Jämfört med att å ena sidan bara vara lyssnande och å andra sidan att vara styrande. MI är en balans mellan de två. Första trappsteget man ska ta sig uppför handlar om att skapa en relation genom den engagerande uppgiften där vi är lite mer lyssnande och utforskande.
Planera
Framkalla
Fokusera
Engagera
Den första uppgiften vi har är att skapa en grund av trygghet och allians. Det är relationen eller alliansen som avgör hur mycket klienten kommer att låta oss vara en del av deras förändringsprocess. Har jag som behandlare min klients tilltro? Det känner vi ofta av ganska snabbt i ett möte om vi har eller ej. Men detta kan förändras, så trots att vi har haft en god relation tidigare kan saker ske som gör att vi behöver ta igen något i relationen, backa och ta nya tag. Vi behöver utforska och lyssna skickligt för att kunna gå vidare. Ju mer vi på ett tryggt sätt utforskar och tar reda på om vår klient, desto bättre lär även klienten känna sig själv och kan sätta ord på riktning och eventuella mål för förändringen.
I den här uppgiften har vi stor nytta av färdigheterna genuinitet, riktad empati, acceptans och positiv blick. Vi har engagemang först då klienten är engagerad i sin egen förändring. När vi hör vår klient uttala fler saker som tyder på att en förändring bör ske än om en förändring bör ske kan det vara ett tecken på att vi kan ta nästa steg och hitta ett gemensamt fokus för förändringen. Det vi tar med oss in i de kommande uppgifterna är vårt skickliga lyssnande som behöver vara närvarande i vår arbetsallians.
Engagera
Fokusera
Vår andra uppgift är att skapa och formulera ett gemensamt mål och fokus. Vart är vi på väg? När man har börjat skapa en allians och ett samarbete skapar man också en trygghet för att tillsammans med klienten kunna formulera en agenda för vad samtalet eller förändringen ska innehålla. Man kan behöva hjälpa sin klient att formulera och sortera bland de tankar som finns. Det är i denna uppgift som man utvecklar och för samtalet vidare i en specifik riktning. Vilka mål finns för samtalet och förändringen? Vad säger uppdraget? Vad säger klienten? Hur kan vi zooma in på målet? Att hålla fokus är en av de färdigheter Miller & Moyers beskriver i sin bok – en färdighet som vi kan ständigt behöva utveckla för att stötta vår klient mot en positiv förändring. I kapitlen 5 och 6 får du tips på hur du kan utveckla den färdigheten och vilka verktyg du kan ta till.
Framkalla
Den tredje uppgiften handlar om att framkalla klientens egen motivation till förändring. Den grundläggande tanken i MI är att det är inom klienten själv som motivationen bor. Vårt jobb är att locka fram den och hjälpa klienten att se den. Vi vill höra klientens egna argument för förändring eftersom vi ju vet att det innebär en säkrare väg mot en hållbar förändring. Det som klienten uttalar som är i riktning mot en förändring är vad vi kallar för förändringsprat. Det vill vi höra mycket av. Vi vill hjälpa vår klient att uttala sitt eget ”varför”.
De flesta av oss tycker inte om att andra talar om för oss vad och hur vi ska göra. Om vi själva får ge argumenten för en förändring och dessutom får berätta hur vi vill att den ska genomföras så är det mer troligt att den genomförs. Vi är experter på oss själva och vet vad som har fungerat tidigare och vad som inte fungerat. Ett undantag är så klart om vår klient ber oss om råd. Då finns det färdigheter att ta till och använda som kan vara hjälpsamma för vår klient. Läs mer på s. 56.
Planera
När vår klient har uttalat skäl för förändring och hur denna förändring skulle kunna gå till, då är det dags att börja planera. Vi kan nu prata om och planera för hur åtaganden för förändring ska ske. Det är nu förändringsprocessen får luft under vingarna. Vi bör vara uppmärksamma på när vår klient är redo för att börja planera. Om vi börjar för tidigt så kanske vi inte får med oss klienten eftersom hen inte är redo, och om vi börjar för sent så kanske klienten har tappat lusten. Det handlar om tajming.
En av de åtta färdigheter som Miller och Moyers poängterar som viktig i det hjälpande samtalet är att kunna inbringa hopp hos vår klient. Miller säger att om klienten saknar hopp låna ut din tilltro och ditt hopp så länge. Det kan vara extra viktigt i den planerande uppgiften och fungera som ett stödhjul för vår klient.
Under samtliga uppgifter använder vi oss av MI-andan som grund för hur vi ser på vår klient och dennes situation. Det innebär att vi är ödmjuka inför att förändring kan vara svårt och att vi respekterar klientens autonomi. Vi möter vår klient med empati och försöker
förstå eftersom vi tror på människans inneboende kraft. Vi använder oss också av de specifika samtalsverktyg som tillämpas i MI. Samtalstekniken presenteras längre fram i boken. Först går vi vidare och bekantar oss med MI-andan.
Motiverande samtal är en vanlig metod vid behandlingsarbete – och den fungerar. Därför är den också omtyckt bland såväl klienter som behandlare.
Denna bok riktar sig framför allt till dig som arbetar på behandlingshem och är nyfiken på MI. Du får en inblick i vad MI innebär och hur du praktiskt kan arbeta med motiverande samtal som metod och förhållningssätt för att skapa motivation och vilja till förändring hos dina klienter. Den ger dig en förståelse för hur förändringsprocessen går till och vad du som personal måste tänka på för att underlätta för din klient på dennes resa.
Motiverande samtal ger dig som personal ett verktyg för aktivt lyssnande och att kunna locka fram, stärka och återge guldkornen som klienterna uttalar – ett sätt att jobba klientcentrerat på riktigt. Denna nya upplaga har en ny titel och är uppdaterad utifrån den senaste versionen av grundbokens fjärde reviderade utgåva, MI4 (2024) av Miller & Rollnick.
Malin Stihl är en erfaren utbildare och handledare i psykosocialt arbete. Hon utbildar bland annat i MI – Motivational Interviewing, Motiverande Samtal på svenska. Hon är medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). Att påminna om relationens, lyhördhetens och bemötandets betydelse för att ge klienterna rätt förutsättningar för förändringsarbete och möjlighet att växa är grundläggande i Malins arbete.