9789177414421

Sofia Hindhammar Karin Nystås

Den här boken ger en bred kunskapsbas och konkreta idéer för hur en trans­inkluderande skola kan se ut, oavsett om det är i förskoleklass eller på gymnasiet. I bokens tre delar får skolledare, elevhälsopersonal och pedagoger förståelse för varför arbetet behövs, kunskap om vad skolan behöver göra och vägledning i hur verksamheten och undervisningen kan utformas. Främjande, förebyggande och åtgärdande perspektiv lyfts fram på både organisatorisk nivå och grupp- och individnivå på ett sådant sätt att övriga diskrimineringsgrunder och värdegrundsuppdrag kan ingå.

Varje kapitel avslutas med ett dilemma som kan användas som diskussions­ underlag i grupp eller för enskild reflektion.

Författarna Sofia Hindhammar och Karin Nystås är båda socionomer med påbyggnadsutbildningar inom bland annat kristeori, sexologi och psykisk ohälsa.

De har lång erfarenhet som skolkuratorer i grundskolans alla stadier, gymnasiet samt anpassad grund- och gymnasieskola.

ISBN 9789177414421

9 789177 414421

en transinkluderande skola

Att öka inkludering och trygghet för en utsatt minoritetsgrupp minskar frånvaro och undanröjer hinder för lärande. Dessutom skapas en skolmiljö där det är möjligt att vara sig själv. Det är ett arbete som är nödvändigt för vissa, underlättar för många och är bra för alla.

Sofia Hindhammar och Karin Nystås

Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för elevers psykiska hälsa.

Samtidigt uppger många unga transpersoner att det är en plats präglad av utsatthet och otrygghet och att verksamheten inte är utformad för dem.

Skolan behöver därför arbeta aktivt för att kön inte ska definiera i vilken utsträckning elever kan vara trygga, lära sig, utvecklas och trivas.

TRANSINKLUDERANDE

skola

EN TRANSINKLUDERANDE SKOLA

Sofia Hindhammar Karin Nystås

© 2024 Författarna och Gothia Kompetens AB ISBN 978-91-7741-442-1 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Linnéa Isheden Omslag och grafisk form: Hanna S Larsson Omslagsillustration: Hanna S Larsson, med inspiration från en bild ursprungligen ritad av William Nystås Figurer: Getty Images Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2024

Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papperets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

Till William och alla andra som helt enkelt vill kunna vara sig själva

INNEHÅLL FÖRORD – ”VI MÅSTE KOMMA UT FÖR ATT FÅ ETT SKÅP”................................ 9 INLEDNING................................................................................................................11

Vem riktar sig boken till?....................................................................................... 12 Om författarna....................................................................................................... 13 Varför en bok om könsidentitet i skolan?.......................................................... 13 Avvägningar och riktlinjer.................................................................................... 14 Del- och kapitelöversikt........................................................................................ 15 Författarnas tack.................................................................................................... 17

1

VARFÖR TRANSINKLUDERING I SKOLAN?

1. ORD OCH SPRÅK.................................................................................................. 21

Behov av ord och språk...................................................................................... 21 Hbtq(ia+)............................................................................................................... 26 Kön.......................................................................................................................... 28 Transition................................................................................................................ 30 Könseufori...............................................................................................................32 Intersektionalitet.....................................................................................................32 Det ordlösa språket..............................................................................................33 Avslutande om ord och språk.............................................................................34

2. ATT VARA TRANS I SKOLAN I DAG...................................................................36

Hur många elever handlar det om?................................................................. 36 Hur mår elever med transidentitet?................................................................... 38 Vad säger eleverna om sin skola?.................................................................... 40 Vad säger omgivningen om transinkludering i skolan?.................................42 Vad säger styrdokumenten att skolan ska göra?........................................... 44 Avslutande om att vara trans i skolan i dag.................................................... 47 3. RISK- OCH SKYDDSFAKTORER I SKOLAN.......................................................48

Riskfaktorer............................................................................................................ 48 Skyddsfaktorer.......................................................................................................53 Avslutande om risk- och skyddsfaktorer i skolan............................................ 58

2

VAD KAN SKOLAN GÖRA?

4. VAD ÄR TRANSINKLUDERING I SKOLAN?......................................................63

Inkludering på olika nivåer................................................................................. 64 Anpassningar, integrering eller inkludering?...................................................67 Transinkludering för äldre och yngre............................................................... 69 Avslutande om vad transinkludering i skolan är..............................................70 5. ATT VÄNDA PÅ PERSPEKTIVET............................................................................ 71

Utmaningar i förändringsarbete.........................................................................72 Vad behövs för att lyckas?..................................................................................73 Avslutande om att vända på perspektivet........................................................75

3

HUR KAN SKOLAN GÖRA?

6. BYGGSTENAR FÖR EN TRANSINKLUDERANDE SKOLA...............................79

1. Gemensamt förhållningssätt.......................................................................... 80 2. Kunskap och fortbildning................................................................................83 3. Normmedvetenhet.......................................................................................... 86 4. Kartläggning..................................................................................................... 89 5. Rutiner vid uppkomna kränkningar och trakasserier.................................. 91 6. Plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK)..................... 94 7. Delaktighet och inflytande............................................................................. 96 8. Administrativ medvetenhet............................................................................. 99 9. Elevnära värdegrundsarbete...................................................................... 102 10. Hbtqia+ i undervisningen.......................................................................... 105 Avslutande om byggstenar för en transinkluderande skola....................... 108 7. PLATTFORMAR FÖR TRANSINKLUDERING..................................................... 111

Arbetsgrupper och team....................................................................................111 Olika rollers ansvar och möjligheter................................................................ 117 Bemötande oavsett roll......................................................................................126 Avslutande om plattformar för transinkludering.............................................127 8. ÄMNESSPECIFIK VÄGLEDNING..................................................................... 129

Svenska.................................................................................................................129 Engelska och moderna språk........................................................................... 131

Matematik............................................................................................................132 Samhällsorienterande ämnen..........................................................................132 Naturvetenskapliga ämnen..............................................................................134 Idrott och hälsa................................................................................................... 136 Bild.........................................................................................................................137 Musik.................................................................................................................... 138 Slöjd...................................................................................................................... 139 Hem- och konsumentkunskap.......................................................................... 140 Sexualitet, samtycke och relationer................................................................ 140 Avslutande om ämnesspecifik vägledning....................................................142 AVSLUTANDE REFLEKTIONER...............................................................................143

Vidare arbete.......................................................................................................143 Ett omdiskuterat arbete...................................................................................... 144 Ett arbete under utveckling............................................................................... 144 REFERENSER............................................................................................................147 BILAGOR...................................................................................................................159

1. Begreppslista.................................................................................................. 159 2. Vidare läsning................................................................................................ 162 3. Att tänka på vid transinkludering................................................................ 165

FÖRORD –

Vi måste komma ut för att få ett skåp Jag är son till en av författarna och jag kom ut som trans år 2017. Genom den här bokens process från post-it-lappar på en vägg till en tryckt kopia har jag fått möjligheten att tycka till om innehåll, tips och råd.

Jag var själv inte ute som transperson i grundskolan eller gymnasiet, utan jag kom ut i samband med att jag påbörjade högre studier. Även om den här boken inte riktar sig specifikt till fakulteten för högre studier upplevde jag där situationer som uppstår för transpersoner oavsett skolnivå.

En sådan situation uppstod då en del av mina studier krävde åtkomst till omklädningsrum med skåp. Dagen då min klass fick sina skåp förklarade en av ledarna att vi bara behövde se damernas omklädningsrum eftersom inga killar fanns i den lilla grupp jag befann mig i. Det lämnade så klart en märklig känsla i mig att muntligt indirekt få höra att jag inte läses av som kille. Men deras system byggde också på personnummer för att enkelt kunna hänvisa elever till antingen damernas eller herrarnas omklädningsrum, och jag hade kvar mitt personnummer från födseln. Just att systemet enkelt ska dela in elever i kön är i teorin smidigt, men det krånglar till livet för en minoritetsgrupp som just transpersoner. Det innebär ju att om personnumret inte ändrats för att spegla ens identitet behöver vi lägga tid och energi på att berätta att systemet inte fungerar för oss. Vi måste komma ut för att få ett skåp, och det finns alltid en oro att vårt behov inte ska tas emot på ett bra sätt.

Ibland önskar jag att jag hade varit bekväm med att komma ut även under grundskolan och gymnasiet. Dock pratades det där om trans­personer som slutklämmen på ett skämt. Vi var konstiga gravida män eller konstiga

9

”män” i klänningar. Vi var personerna som fick sneda blickar och kvävda skratt efter oss. Jag uppfattade alltså att det inte fanns vare sig plats för eller information om att transpersoner finns och alltid har funnits.

Hade jag däremot gått i en skola som jobbat så grundligt med trans­ inkludering som den här boken ger förslag på hade jag kanske kunnat känna en trygghet i att tidigare i livet utforska och upptäcka min egen transidentitet. Jag hade tidigare kunnat få ord på vad en transperson är och vad den gruppen representerar. Jag hade kunnat finna den plats där mina tankar, känslor och minnen fick en förklaring. Och jag hade därmed antagligen haft enklare att känna mig accepterad så som jag är var jag än är.

Jag ser den här boken som en viktig del av att utbilda våra barn. För det kommer alltid att finnas elever som identifierar sig som trans i klassrummen, korridorerna och på skolgården, och dessa elever kommer att växa upp till arbetande vuxna som även kommer att vara trans på olika arbetsplatser. Och det går nu att se ett skifte i Sverige och i världen mot en mer inskränkande och stängd människosyn. Minoriteters rättigheter, inte minst transpersoners, riskerar att bortprioriteras eller rentav skrotas.

Oavsett vad som sker, vilka lagar som sätts eller vilka val som görs är vi alla människor som förtjänar ett humant bemötande. Med det vill jag säga att om vi från början lär alla barn hur de kan visa respekt och tolerans gentemot varandra är det ett arbete som kommer att gynna alla delar av samhället. Det kan verka som en liten sak att kalla någon för personens valda namn, rätt pronomen eller stötta i klädval och frisyrer, men i grund och botten är det en strävan efter att få vara sig själv. Att ha den respekten för någon annan kräver inga lagar eller regler, bara omtanke.

William

10

INLEDNING Varje enskilt barn i skolan har rätt att vara tryggt, trivas och utvecklas.

Skolan är den verksamhet där vi tillbringar den största delen av vår uppväxt. Eftersom det inte är tillåtet att välja bort utbildningen ska vi kunna säga till varje barn: Kom hit till din skola. Vi har kommit överens om att det är här du kan bli ditt bästa jag, därför måste du vara här. Du får lära dig saker för att kunna förstå världen, dig själv och andra. Det här har du och alla andra barn rätt till, har vi vuxna bestämt.

Att vara trans innebär att identifiera sig som ett annat kön än det vid födseln registrerade. Unga transpersoner är en av de grupper som generellt uppger att skolan inte är en plats för dem. Det är svårt att förstå sig själv och bli sitt bästa jag i en verksamhet som inte är utformad för en. Skolan kan upplevas som otrygg eller missgynnande om eleven bryter mot norm­ er kring kön även utan en transidentitet. Att bryta mot en sådan befäst norm som kön kommer med utmaningar. Skolan behöver därför arbeta aktivt för att vara en plats där kön inte definierar i vilken utsträckning elever kan utvecklas och trivas.

Uppdateringen av läroplanen till Lgr22 lyfter tydligare än tidigare fram att snäva könsroller blir ett hinder för lärande och aktivt behöver arbetas bort. Normmedvetenhet ska bidra till att elever får vara som de är. Dessutom är skolan skyldig att redovisa aktiva åtgärder i arbetet med kön och könsöverskridande identitet eller uttryck utifrån diskrimineringslagen. Trots

11

att könsidentitet, jämställdhet och könsroller återkommande nämns i styrdokument är transperspektiv på kön ett område där skolor uppger bristande kunskap, arbetssätt och inkludering (1–3) .

FN:s barnrättskommitté har uttryckt att Sverige kan behöva ge särskild uppmärksamhet till barn med transidentitet för att säkerställa deras rättigheter (4) . Kommittén menar att rättighetskränkningar är vanliga, bland annat inom skolan, och att unga transpersoner kan behöva särskilt skydd och stöd (5) . Unga hbtqi-personer har som grupp ökad risk för psykisk ohälsa, vilket i sin tur kan utgöra ett hinder för lärande som skolan har att hantera (6, 7) . Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för trans­ personers psykiska hälsa. Alla transpersoner mår inte dåligt, men statistiskt är gruppen överrepresenterad gällande utsatthet och ohälsa (8, 9) .

Utöver lagkrav och riktlinjer finns det flera vinster med att arbeta förebyggande för transpersoners hälsa i skolan. Att öka inkludering och trygghet för en utsatt minoritetsgrupp minskar frånvaro och undanröjer hinder för lärande för berörda elever. Dessutom skapas en skolmiljö där det är möjligt att vara sig själv. Det är ett arbete som är nödvändigt för vissa, underlättar för många och är bra för alla (10) .

Vem riktar sig boken till?

Den här boken är till för dig som arbetar i skolan och som vill underlätta för unga transpersoner att trivas, utvecklas och lära sig på samma sätt som andra elever. Den hjälper dig att börja arbeta aktivt med transinkludering i skolan, från förskoleklass till gymnasiet. Du som skolledare, elevhälsopersonal eller pedagog får vägledning i hur arbetet kan se ut för att skapa en skola där elever kan trivas och utvecklas oavsett könsidentitet. För dig som pedagog finns delar som vägleder i både enskilda möten med elever och utformandet av undervisningen. Du som skolledare får ramar för att arbeta med hela värdegrundsuppdraget. Främjande, förebyggande och

12

åtgärdande perspektiv lyfts fram på både organisatorisk nivå och gruppoch individnivå på ett sådant sätt att övriga diskrimineringsgrunder och värdegrundsuppdrag kan ingå.

Vår bestämda uppfattning är att en skola som blir bra på att arbeta med en diskrimineringsgrund automatiskt har arbetat fram en organisation som gynnar alla sätt att vara människa. Därför visar vi var transperspektivet kan vävas in i det strukturella arbete som alla skolor behöver göra för att lyckas med sina olika uppdrag.

Om författarna Vi som skriver boken har gemensamt nära 30 års erfarenhet av att arbeta som skolkuratorer i grundskolans alla stadier, gymnasiet samt anpassad grundoch gymnasieskola. Vi har båda socionomexamen och olika påbyggnadsutbildningar, bland annat inom kristeori, sexologi och psykisk ohälsa. Skolan ska hantera många områden och elevhälsan kopplas ofta in när det går som sämst för våra elever. Därigenom har vi inblick i hur och varför skolan fallerar för individer. Samtidigt ser vi vilken skillnad det gör för många barn när skolan som helhet från början är en plats att trivas och känna trygghet i. Som författare har vi mötts i engagemanget kring organisatoriskt värdegrundsarbete och barnperspektiv, med olika ingångar utifrån erfarenheter och ålder.

Varför en bok om könsidentitet i skolan?

Blicken för hur skolor arbetar med olika könsidentiteter skärptes efter det att min son berättade för mig, Karin, att han är transperson. För mig blev det naturligt att läsa på och lära mig mer. Jag slogs av vilken kämpig situation barn och ungdomar med transidentitet befinner sig i och hur höga ohälsotalen är. Som skolkurator vet jag att skolan kan vara en arena

13

för utsatthet och otrygghet, särskilt för transpersoner, men också att en välfungerande skola är en stark skyddsfaktor.

Tillsammans valde vi, Karin och Sofia, att undersöka mer noggrant vilken vägledning och kunskap som finns tillgänglig för skolor samt hur det korrelerar med upplevelser och redovisningar av skolors arbete med transinkludering. Vi fann att dagens skola ofta brister i implementering av den vägledning och de skyldigheter som finns. Det beror i stor utsträckning på kunskapsbrist, perspektivträngsel och svårigheter att översätta hbtq-specifik vägledning till skolverksamheten. Därför avser vi med den här boken sammanfatta och skolöversätta vägledning för transinkludering.

Vår förhoppning är att boken ska kunna bidra till att göra det lättare att existera i skolan som transperson och få en mer positiv upplevelse av skolan samt åstadkomma en tillgänglig lärmiljö för alla.

Avvägningar och riktlinjer Vi har lagt stor vikt vid att bokens innehåll inte ska präglas av tyckande.

Samtidigt har det ibland varit nödvändigt att vi som författare översätter allmän vägledning till skolkontext eller tips för hbtq-inkludering till transfokus. Det finns i dag endast en vetenskaplig artikel om unga transpersoner i svensk skola (11) . I övrigt bygger boken på myndighetsrapporter, nationell och internationell facklitteratur, allmän skolforskning, konventioner om mänskliga rättigheter, Skolverkets och Skolinspektionens text­ er, lagar, praxis och förarbeten. Det är viktigt för oss att hantera källorna med eftertänksamhet och respekt inför att bokens ämne verkar upplevas som kontroversiellt och nytt även om skolan har varit skyldig att arbeta aktivt med könsidentitet i flera år. Vi har också samverkat med sakkunniga, transpersoner och olika skolprofessioner för att säkerställa att boken blir relevant och korrekt. Vissa slutsatser har vi kunnat dra utifrån vår yrkes­ erfarenhet som socionomer i skolan.

14

Genom skrivprocessen har några aspekter varit viktiga för oss som vägledning. Vi är medvetna om att vi skriver om en grupp vi inte själva tillhör och har stor respekt för vad det kan innebära. Därför har vi varit måna om att skriva tillsammans med och inte om transpersoner.

Det har också varit viktigt att kontinuerligt ställa oss frågan: ”Vad är vinsten med det vi skriver?” Varje kapitel i boken avser att erbjuda mer än summan av delarna. Boken handlar om elever med transidentitet, men vinsten spiller över på alla elever som inte upplever att de passar in i de snäva ramarna för vad kön förväntas vara. Samtidigt är boken avsedd att ge vinster för skolpersonalen som erbjuds ett sätt att arbeta med flera delar av styrdokumenten som ofta är svårgreppbara och otydliga.

Våra ledord har varit att erbjuda ökad kunskap och förståelse för unga trans­ personers livsvillkor och därmed ökat engagemang för det transinkluderande arbetet i skolan. Vi hoppas att den här boken ger dig som läsare just det.

Del- och kapitelöversikt Boken är uppdelad i tre teman. Den första delen (kapitel ett till tre) handlar om förförståelse. Den ger grundläggande kunskap för att öka din förståelse för elevgruppen och svarar på varför arbetet behövs. Den andra delen (kapitel fyra och fem) fokuserar på vad skolan kan göra för att åstadkomma transinkludering. Den sista delen (kapitel sex till åtta) föreslår hur verksamheten och enskild skolpersonal kan utforma strukturell transinkludering.

Bokens första kapitel, Ord och språk, lyfter fram betydelsen av språk och vägleder dig genom några viktiga begrepp. Förståelsen är nödvändig för att få motivation till att börja använda ett transinkluderande språk. Du som söker en begreppslista hittar en sådan i bilaga 1.

Nästa kapitel handlar om Att vara trans i skolan i dag. Där besvaras frågor om hur många elever som berörs, hur unga transpersoner mår, vad i

15

styrdokumenten som är relevant för transinkludering och vad elever och omgivningen har för upplevelser av skolan.

Risk- och skyddsfaktorer i skolan lyfts därefter fram för att få överblick över vad som generellt kan försämra och förbättra hälsa och lärande för elever med transidentitet.

Nästa kapitel svarar på frågan: Vad är transinkludering i skolan? Här sammanfattas tips, råd och vägledning som oftast erbjuds skolor på olika sätt för att elever med transidentitet ska kunna trivas och må bra under sin utbildning.

Att vända på perspektivet handlar om hur vägledningen ska kunna implementeras i skolverksamheten. Utmaningar och nödvändiga aspekter för att lyckas med förändringsarbete diskuteras och utgör en grund att stå på inför nästkommande kapitel.

I Byggstenar för en transinkluderande skola erbjuds förslag på ett ramverk för att implementera transinkludering i synnerhet men även värdegrundsarbete i allmänhet. Det ger framför allt dig som är delaktig i organisationsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete något att utgå från på organisatorisk främjande och förebyggande nivå.

I kapitlet Plattformar för transinkludering ges förslag på vilka arbetsgrupper och roller som kan ansvara för och möjliggöra olika delar av implementeringen. Här erbjuds även specifik vägledning kring bemötande oavsett roll.

Slutligen innehåller sista kapitlet Ämnesspecifik vägledning och vänder sig till dig som vill få stöd i hur just ditt ämne kan bli transinkluderande.

Varje kapitel avslutas med ett tillhörande dilemma. De kan användas som diskussionsunderlag i grupp eller för enskild reflektion.

16

Författarnas tack Tack till Niklas Häggström för ovärderligt stöd, bollplank och marktjänst, Kevin Häggström för omvärldsbevakning, stöttning och bollplank, William och resten av familjen för pepp och en generös inställning. Tack till Jenny och Lisa för klok input och uppmuntran. Tack Claes Reit för att du lärde oss hur en bok blir till, Peter Söderholm för att du trodde på vår idé och Gothia Kompetens som möjliggör att det här projektet ros i hamn. Tack också till kuratorsgrupperna i Partille och Göteborg sydväst.

Tack Irina Schmitt, Elias Svedberg, Anna Bennich, Ingela Fehér, Carin Apelmo, Edward Summanen och Transammans för att vi har fått ta del av er kompetens, ert stöd och er professionella input.

Tack alla som gett respons på utkast till manus eller på annat sätt bidragit med sin kompetens, uppmuntran och/eller erfarenhet. Sophie, Oscar, Ulrika, Wilma, Mia, Carina, Maria, Sara, Kim, Jessica, Anna, Joel, Karin, Carolin, Frida, Katrin, Ylva, Emma, Malene, Alice, Andreas, Henrik, Caitlyn, Lena, Carl, Åsa, Tigr, Annebelle, E och M, Jocke och Bettan, administratörerna i Partille kommun. Tack till alla som har lyssnat på våra föreläsningar och för era kloka frågor och input. Tack också till er som svarade på våra enkäter, både skolkuratorer och föräldrar.

17

 VARFÖR TRANSINKLUDERING I SKOL AN?

KAPITEL 1 O R D O C H S P RÅ K

F

ör att över huvud taget kunna prata om och arbeta med transperspektiv i skolan behövs kunskap om och förståelse för olika begrepp. I det här kapitlet går vi igenom viktiga begrepp och språkets betydelse i inkluderingsarbete.

En bred språkpalett som inkluderar många sätt att vara människa underlättar för elevers upplevelse av att undervisningen är relevant och till för dem. Det främjar närvaro och underlättar inlärningen (10, 12) . Det krävs också kunskap och ett rikt språk för att kunna undervisa om transpersoners livsvillkor. Söker du innebörden av ett specifikt ord hittar du en begreppslista i bilaga 1.

Behov av ord och språk Människan har svårt att tänka det vi inte kan sätta ord på. Då kan vi inte heller definiera våra känslor eller oss själva. Det vi inte kan hitta ord för eller sätta i ett sammanhang förpassas ofta till diffus ångest. Det kan i sin tur utvecklas till kvarvarande psykisk ohälsa. Att ha tillgång till språk och information om transidentiteter blir särskilt användbart för transpersoner när det kommer till att förstå sig själv och att komma ut. Transpersoner nämner media, sociala medier, andra onlinekällor, böcker och stödgrupper som vägledande för att både hitta språket och testa att presentera sin identitet (13) . Det kan resultera i att elever besitter varierande grad av kunskap om olika sätt att vara människa, där exempelvis ciselever (inte trans) som inte har sökt information på nätet får svårare att förstå transelever som

21

använder begrepp de själva har funnit. Skolans undervisning om och användning av ett inkluderande språk underlättar således för alla elever att förstå både sig själva och varandra.

Behov av neutrala berättelser För att må väl i sin könsidentitet behövs passande termer och information utan negativa associationer. Negativa narrativ av transpersoner i media och samhället i stort kan vara hinder för att komma ut eller landa i sin identitet. Antingen känns bilden som förmedlas alltför avlägsen för att identifiera sig med eller så blir det för smärtsamt att tänka att nidbilden av trans definierar ens egen person varpå tankarna kring könsidentiteten slås bort. Att förstå sin könsidentitet kan vara extra svårt för vissa grupper av transpersoner där representationer lyser med sin frånvaro, exempelvis ickebinära (se nedan) (14–16) .

Skolans makt att inkludera genom språket En effektiv förebyggande insats av skolan är att använda ett så rikt och inkluderande språk som möjligt samt läromedel som innehåller många olika typer av ord, förebilder och levnadssätt. Det går inte att veta vem som behöver vilka ord när, så arbetet bör vara skolövergripande och en del av skolans förhållningssätt.

När skolan hanterar språk och information utövar vi en makt att forma miljön och eleverna. Den positiva makten handlar om möjligheten att använda språk och symboler utan kostnad i pengar eller tid på ett sätt som kan höja elevers hälsa och trivsel. Men den språkliga makten innebär också möjligheten att exkludera, osynliggöra och exotifiera människor. För att kunna hantera makten på ett ansvarsfullt sätt behövs kunskap.

I det följande presenteras några viktiga begrepp som exempel på olika sätt som ord och språk spelar roll.

22

Trans som exempel på betydelsen av definitioner Trans betyder på latin ungefär ”på andra sidan av”. Begreppet kan förstås som ett paraply över olika könsidentiteter som inte är i linje med det vid födseln registrerade könet. Gemensamt är att transpersoner på något sätt bryter mot normer för kön och könsidentitet.

Historiskt har begrepp som beskriver hbtq-personer skapats för att definiera problem som behöver korrigeras hos människor (17) . Fram till nyligen klassificerade exempelvis Världshälsoorganisationen (WHO) transsexualism som en sjukdom, men har nu flyttat diagnosen till ”sexuell hälsa” i stället (18) . Socialstyrelsen har dock ännu inte översatt uppdateringen och flyttat diagnosen inom svensk vård. Ordet transsexuell riskerar också att bli missvisande eftersom innebörden inte har något med sexuell läggning att göra. Begreppet kan således upplevas som problematiskt på flera sätt. Transsexualitet är samtidigt den diagnos du som binär transperson behöver för att få ändra juridiskt kön och genomföra underlivskirurgi (19) . Som ickebinär transperson (se nedan) får du andra diagnoskoder vid vård. Begreppet transsexuell inkluderar alltså inte alla transpersoner rent medicinskt och är dessutom associerat med en form av sjukdomsstämpel utifrån diagnostiseringen.

Av ovanstående anledningar är en del transpersoner inte bekväma med att beskriva sig som transsexuella (20) . Att i stället kalla sig trans eller trans­ person möjliggör en bredare identifikation eftersom det finns flera olika sätt att vara trans. Även transvestism, att uttrycka ett annat kön än sitt juridiska, innefattas av transbegreppet. I dag kopplas det ofta ihop med dragqueens eller -kings, men transvestism innefattar inte alltid uppvisande inslag.

Efter transition (se nedan) kan transidentiteten ersättas med att helt enkelt vara man, kvinna eller ickebinär. För vissa är det alltså viktigt med ordet trans medan det för andra upplevs som en del av ens historia men inte en del av ens identitet.

23

Sofia Hindhammar Karin Nystås

Den här boken ger en bred kunskapsbas och konkreta idéer för hur en trans­inkluderande skola kan se ut, oavsett om det är i förskoleklass eller på gymnasiet. I bokens tre delar får skolledare, elevhälsopersonal och pedagoger förståelse för varför arbetet behövs, kunskap om vad skolan behöver göra och vägledning i hur verksamheten och undervisningen kan utformas. Främjande, förebyggande och åtgärdande perspektiv lyfts fram på både organisatorisk nivå och grupp- och individnivå på ett sådant sätt att övriga diskrimineringsgrunder och värdegrundsuppdrag kan ingå.

Varje kapitel avslutas med ett dilemma som kan användas som diskussions­ underlag i grupp eller för enskild reflektion.

Författarna Sofia Hindhammar och Karin Nystås är båda socionomer med påbyggnadsutbildningar inom bland annat kristeori, sexologi och psykisk ohälsa.

De har lång erfarenhet som skolkuratorer i grundskolans alla stadier, gymnasiet samt anpassad grund- och gymnasieskola.

ISBN 9789177414421

9 789177 414421

en transinkluderande skola

Att öka inkludering och trygghet för en utsatt minoritetsgrupp minskar frånvaro och undanröjer hinder för lärande. Dessutom skapas en skolmiljö där det är möjligt att vara sig själv. Det är ett arbete som är nödvändigt för vissa, underlättar för många och är bra för alla.

Sofia Hindhammar och Karin Nystås

Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för elevers psykiska hälsa.

Samtidigt uppger många unga transpersoner att det är en plats präglad av utsatthet och otrygghet och att verksamheten inte är utformad för dem.

Skolan behöver därför arbeta aktivt för att kön inte ska definiera i vilken utsträckning elever kan vara trygga, lära sig, utvecklas och trivas.

TRANSINKLUDERANDE

skola