9789177413363 by Smakprov Media AB

Den här boken fokuserar därför på samtalet om det lästa och berättade. Den redogör på ett enkelt sätt för teorier och forskning om såväl högläsning och berättande som samtal i barngrupper. Författaren beskriver metoder som dialogisk högläsning, sokratiska samtal, Filosofi med barn och Filozoo, liksom kreativa estetiska metoder. Dessutom lyfter författaren fram hur pedagogen kan planera för progression genom att arbeta tematiskt och projektinriktat. Boken kan användas som underlag i kollegialt lärande. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor, förslag på fördjupning och ett praktiskt avsnitt med uppgifter att genomföra i arbetslaget eller på egen hand.

ISBN 9789177413363

HÖGLÄSNING OCH BERÄTTANDE i förskolan ANN S. PIHLGREN

ANN S. PIHLGREN

Ann S. Pihlgren är fil.dr och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, universitetslektor, skolpolitiker, studierektor och ansvarig för fritidslärarutbildningen vid Stockholms universitet. Barns tänkande, språk och samspel är hennes huvudsakliga forskningsintressen.

Samtala om HÖGLÄSNING OCH BERÄTTANDE i förskolan

För att högläsning och berättande ska främja den språkutvecklande undervisningen i förskolan krävs en medveten strategi. Barnen behöver få samtala om och förstå innehållet i högläsningen och berättelserna. Ett samtal som läggs upp på rätt sätt kan stärka barns språkliga och kommunikativa förmågor, förmågan till självinsikt samt en positiv lärandeidentitet.

Samtala om

9 789177 413363

77413363.1.1_Omslag.indd 1,3

2022-12-12 15:08

I nnehåll Prolog Reflektera själv eller tillsammans............................................................................................. 11 Processarbetet – Observera en högläsnings- eller berättarstund. . ........................................ 11

1. Inledning Bokens innehåll. . ........................................................................................................................ 18 Boken som underlag för kollegialt lärande............................................................................. 20 Processarbete – Reflektera över egna läs- och berättarminnen........................................... 22 Förbered din dokumentation...................................................................................................... 23 Förbered för kollegialt lärande. . ................................................................................................ 23

2. Språk och tanke hör samman Språkutveckling sker genom undervisning.. ............................................................................. 27 Språkets viktiga delar................................................................................................................ 28 Processarbete – Kartlägg undervisningens nuläge................................................................. 34

3. Högläsningen Högläsning utvecklar literacy.. .................................................................................................. 39 Högläsning stärker gemenskapen............................................................................................ 40 Varför just du ska läsa............................................................................................................... 41 Läsa och bearbeta samma bok på olika sätt............................................................................ 43 Förbereda sig för att läsa högt. . ............................................................................................... 49 Processarbete – Högläsningsaktivitet..................................................................................... 53

77413363.1.1_Inlaga.indd 4

2022-12-12 11:27

4. Berättandet Sagan öppnar en förtrollad värld.............................................................................................. 58 Sagans form................................................................................................................................ 59 Att berätta sagor........................................................................................................................ 61 Dags för sagostund.. ................................................................................................................... 63 Förbereda sig för sagoberättande. . ...........................................................................................64 Hitta på egna sagor.................................................................................................................... 65 Processarbete – Berättaraktivitet............................................................................................ 67

5. Samtala om berättelser Förskoledialog har flera former.. ............................................................................................... 73 Olika frågor – olika effekt på lärande.. ..................................................................................... 76 Frågornas plats i samtalet......................................................................................................... 82 Processarbete – Analysera frågorna........................................................................................84

6. Dialogisk högläsning Vara ställföreträdande tänkare................................................................................................ 89 Dialogisk högläsning................................................................................................................. 90 Planera dialogisk högläsning. . ................................................................................................... 91 Processarbete – Prova dialogisk högläsning........................................................................... 93

7. Sokratiska samtal Samtalsledarens roll.. ................................................................................................................. 97 Det sokratiska samtalets struktur........................................................................................... 98 Planera ett sokratiskt samtal. . ................................................................................................ 101 Processarbete – Prova ett sokratiskt samtal........................................................................ 106

77413363.1.1_Inlaga.indd 5

2022-12-12 11:27

8. Filosofi med barn Filosofi med barn...................................................................................................................... 110 Metodiska steg i Filosofi med barn. . ....................................................................................... 112 Metodiska steg i Filozoo.. ......................................................................................................... 113 Filosoferande när språket är i tidig utveckling . . .................................................................... 120 Processarbete – Prova Filosofi med barn.............................................................................. 122

9. Kreativa estetiska metoder för bearbetning Skapa och uppleva stöttar språkutvecklingen och språkförståelsen.. ................................. 127 Kreativitet – vad är det?......................................................................................................... 128 Några arbetsformer.................................................................................................................. 129 Processarbete – Prova estetiska metoder för bearbetning. . ................................................ 144

10. Planera för progression i samtalen om berättelser Planera för ett projekt............................................................................................................. 149 Följa upp och utvärdera undervisningens resultat.. ............................................................... 150 Aktiviteterna i projektet.......................................................................................................... 152 Processarbete – Planera och genomför ett projekt.............................................................. 156

Epilog Processarbete – Utvärdera. . .................................................................................................... 161

Bilagor A. Dialogiska högläsningsplaneringar för sagoberättande och högläsning . . ....................... 165 B. Sokratiska samtal om böcker och berättelser.. ................................................................. 169 C. Filozooplanering för samtal om böcker och berättelser................................................... 175 Referenser. . ................................................................................................................................ 177

77413363.1.1_Inlaga.indd 6

2022-12-12 11:27

77413363.1.1_Inlaga.indd 7

2022-12-12 11:27

P rolog Varför tror ni att pojken säger att han vill göra en pälsmössa av katten? Förskollärare Calle avbryter sitt berättande och ser ut över gruppen, som består av sex mycket koncentrerade fyra- och femåringar. Han har precis inlett berättelsen Mästerkatten i stövlarna och frågan handlar om en viktig dramatisk vändning i historien: Pojkens far, mjölnaren, har dött och hans bröder har fått ärva kvarn, åsna och vagn men själv har pojken bara fått ärva mjölnarens gamla katt. – Han kanske inte gillar katter …, föreslår Tuva lite tvekande och ler lite, som om hon tvivlar på sin egen idé. – Så skulle det kunna vara, uppmuntrar Calle. Kan det finnas fler idéer om varför pojken säger som han gör? – Han kanske fryser om huvudet! skrattar Märta och alla skrattar med. – Ja, då skulle han verkligen behöva en pälsmössa, svarar Calle. Fler idéer? Varför tror ni att han säger så här precis när hans bröder har fått ärva kvarnen, åsnan och vagnen? – Jag tror han är ledsen för att han inte fick något bra, som de andra fick, säger Lina efter en stund. Vad ska han göra med katten, liksom? Den kan ju inte ge honom pengar. – Nä, han kommer inte få nån mat mer, han är nog orolig för hur det ska gå, bekräftar Alve. – Så ni tänker att han kanske är besviken för att han inte fått mer och kanske också orolig för hur han ska klara sig, stämmer det? frågar Calle och barnen nickar. Tänker han inte på hur det känns för katten när han säger så där? – Han tror inte att katten fattar, han tänker att det bara är en gammal katt.

77413363.1.1_Inlaga.indd 8

2022-12-12 11:27

Han är nog bara besviken och arg, summerar Tuva. Calle fortsätter sin berättelse. Det visar sig att katten mycket väl har förstått vad pojken har sagt. Katten tycker att pojken ska glömma pälsmössan och i stället gå och köpa honom en stor kvarnhatt med plym och ett par vackra kragstövlar. Då lovar katten att allt kommer att ordna sig för mjölnarpojken. Men mjölnarpojken säger ifrån – inte kan han ha råd med sådana dyrbara saker, då tar alla pengar slut och de har inget att leva av. Men katten envisas. Återigen avbryter Calle sitt berättande och frågar gruppen: – Mjölnarpojken vet varken ut eller in, han vet inte hur han ska göra. Han kommer till vår förskola och ber er om hjälp! Hur tycker ni att han ska göra? Ska han köpa hatten och stövlarna till katten och hoppas att katten ska hjälpa honom eller ska han göra en pälsmössa av katten eller helt enkelt bara strunta i den? Tänk en liten stund själva och prata sedan om era idéer med kompisen som sitter bredvid. Mästerkatten i stövlarna, Barnen pratar intensivt en stund med varandra i illustration av Gustave Doré par, och när Calle åter ber hela gruppen samtala från 1800-talet. finns flera tankar: – Vi tycker att han ska behålla katten men inte köpa något till den, eftersom pengarna tar slut då, säger Märta som har pratat med Ossian. Det är ju inte så snällt om han gör en pälsmössa av den. – Nä, men det blir ju i alla fall slut på pengar efter ett tag, menar Tage. Vi tänkte att pojken kanske kunde fråga bröderna om han fick jobba hos dem.

77413363.1.1_Inlaga.indd 9

2022-12-12 11:27

– Katten är ju ganska lurig, kanske kan den ändå göra något, menar Tuva och sneglar på Lina som hon har samtalat med. Kanske borde han köpa grejorna till katten? – Du sa att katten är lurig, varför tänker ni att den är det? undrar Calle. Vad säger ni andra, är den lurig? – Ja, den har ju varit tyst hela tiden, i flera år, och nu börjar den prata! Det är lurigt, menar Lina. – Ja, och sen kommer den på att den ska ha de där sakerna, det verkar också lurigt, menar Ossian. – Den liksom övertalar pojken, bekräftar Märta. – Okej, så här har vi en lurig katt, summerar Calle. Betyder det att pojken ska göra som katten säger eller inte? – Man borde nog egentligen inte göra som den säger, man vet inte om man kan lita på den, säger Alve tvekande. Men pojken har liksom inget annat att välja på. Han borde ta chansen. – Jag håller med, säger Märta. Om katten är lurig kan den kanske också hjälpa honom. Det är liksom magi med katten … – Jaha, säger Calle. Ja, pojken gjorde faktiskt som ni föreslår. Han bestämde sig för att lita på katten och gick och köpte honom en kvarnhatt med plym och ett par kragstövlar. Under tiden sprang katten och kunskapade … Är det någon som vet vad det kan betyda, ”kunskapa”? Huvudskakningarna i gruppen tyder på att det är ett nytt begrepp för barnen. – ”Kunskapa”, det handlar om att ta reda på nya saker och att nosa upp vad som händer, förklarar Calle. Det gjorde katten. Men vad han fick reda på, det berättar jag imorgon!

77413363.1.1_Inlaga.indd 10

2022-12-12 11:27

Reflektera själv eller tillsammans I exemplet i början möter vi en förskollärare och en barngrupp som samtalar om inledningen av berättelsen Mästerkatten i stövlarna. Berättelsen avbryts då och då och barnen diskuterar olika möjliga tolkningar av det som händer i berättelsen. • • •

Hur fördjupar barnen sitt tänkande om det som händer i berättelsen? Vilka uttalanden är särskilt viktiga för att barnen ska tänka vidare? På vilket sätt stöttar förskollärare Calle barnen att fördjupa sin förståelse? Hur skulle du själv ha tänkt om vad pojken borde göra?

I slutet av boken, i bilaga A, hittar du en samtalsplanering för en dialogisk högläsning som den här i prologen, om du själv vill prova att berätta sagan i en barngrupp. Uppteckningar av folksagan om Mästerkatten i stövlarna går att hitta på bibliotek, se mer om det i kapitel 4. Berättandet.

Processarbete – Observera en högläsnings- eller berättarstund Efter varje kapitel i boken kommer jag att föreslå ett utvecklingsarbete som läsarna kan genomföra för att sätta de teoretiska kunskaperna i praktisk nytta. Man kan antingen göra det på egen hand i en barngrupp eller tillsammans med sitt arbetslag. Om man arbetar tillsammans i arbetslaget kan boken också användas som ett stöd för förskolans kollegiala lärande. Mer om hur det kan gå till presenteras i nästa kapitel 1. Inledning. I det här första processarbetet föreslår jag att läsaren observerar en högläsnings- eller berättarstund. Det kan vara en stund som genomförs av en kollega eller någon annan, exempelvis en bibliotekarie. Det kan också vara en stund som man själv genomför och som filmas eller spelas in1 så att man efteråt kan se hur berättandet eller högläsningen togs emot av barnen och hur de utvecklade sitt resonemang. Ofta är det en fördel

77413363.1.1_Inlaga.indd 11

2022-12-12 11:27

om 2–3 pedagoger kan samverka i en observation, exempelvis en person som genomför aktiviteten och övriga som observerar. En aktivitet tar ofta en stund och för att det inte ska bli svårt att överblicka kan det därför vara bra att välja ut runt fem minuter som man analyserar lite närmare. Gör ett enkelt observationsprotokoll där du som observerar skriver ner vad som händer och vad som sägs under de fem minuter som du väljer ut. Ett utdrag ur ett enkelt observationsprotokoll kan se ut som i exemplet nedan. Protokollet kan exempelvis göras av ett vikt A4-papper, där ena halvan används för att anteckna det som händer och sägs och andra halvan används för att anteckna de snabba reflektioner som man gör direkt efter observationen. Numrera gärna varje händelse, det underlättar när du eller ni analyserar observationen.

Observation: Vad säger och gör deltagarna?

Egen reﬂektion

1. Calle: Varför tror ni att pojken säger att han vill göra en pälsmössa av katten? (ser på barnen) 2. Tuva (tvekar, ler): Han kanske inte gillar katter. 3. Calle: Så skulle det kunna vara. Kan det finnas fler idéer om varför pojken säger som han gör?

Tvivlar på sin egen idé?

4. Märta: Han kanske fryser om huvudet! (Alla skrattar)

Skojar för att lätta upp stämningen? Svårt ämne?

Exempel på utdrag ur enkelt observationsprotokoll.

Gör därefter, gärna tillsammans i arbetslaget, en analys av det som antecknats i samband med vars och ens observation. Utgå från följande frågor:

77413363.1.1_Inlaga.indd 12

2022-12-12 11:27

• • • • •

Vad förvånade och överraskade er i aktiviteten och observationerna? Vilka tecken på lärande och utveckling synliggjordes? Vilka faktorer som kan ha försvårat att lärande och utveckling synliggjordes? Hur utvecklades barnens tänkande under samtalet? Vilka händelser i samtalet hade särskild betydelse för att utveckla barnens förståelse?

Om ni arbetar i grupp kan ni avsluta med en kort runda där alla svarar kortfattat på frågan: •

Vilka nya tankar och insikter har processarbetet givit? Hur kan vi använda det i vårt vardagliga arbete i förskolan?

1 Personal i förskolan kan filma och spela in sin egen undervisning för analys utan att begära tillstånd från vårdnadshavare, under förutsättning att filmer eller inspelningar inte används i något annat syfte än egen kompetensutveckling och att de förstörs efteråt. Det är dock alltid bra att be vårdnadshavarna om ett generellt tillstånd så att inga frågetecken uppstår.

77413363.1.1_Inlaga.indd 13

2022-12-12 11:27

Inledning En gång för länge sedan lyckades människor erövra förmågan att spara eld och att med tiden göra upp eld. Det var så länge sedan att grupper av människor vandrade från plats till plats över vidsträckta områden, medan andra människor hade bosatt sig i grottor. Det krävdes en hel del finurlighet och kreativitet att hitta sätt att skydda glödkolen från att slockna när man bar med sig dem i läderpåsar under dagen eller för att skydda glöden i grottan när man var ute för att samla växter och jaga. Med elden som hjälp utvecklades människans fysiska förutsättningar för att kunna använda ett mer utvecklat språk. Det berodde på att man med hjälp av elden kunde laga till maten och tillgodogöra sig ett högre näringsinnehåll, något som i sin tur innebar en bättre tillväxt av hjärnan. I ljusskenet från lägerelden förlängdes också dagen. Människorna samlades runt elden efter det att mörkret hade fallit för att arbeta och umgås. Språket och berättandet utvecklades vid lägereldarna och här uppstod troligen sagornas urform.

77413363.1.1_Inlaga.indd 14

2022-12-12 11:27

77413363.1.1_Inlaga.indd 15

2022-12-12 11:27

En gång för länge sedan … Det är en klassisk början på en saga. ”Nu kommer något intressant och spännande”, tänker vi som lyssnare. ”Nu ska vi få höra!” Men det är faktiskt alltså också själva början på berättandets historia. Det finns en stark koppling mellan sagoberättande och människans språkutveckling (Batista, 2015). Att höra sagor berättas är en av vägarna till literacy, det vill säga att förstå sig på hur man ska använda språket för att ta sig fram i världen. Barnet lär sig berättandets struktur under tiden som hen lyssnar. Förskolläraren och författaren Ann Granberg (2000) menar att sagostunden i förskolan fungerar som en förmedlare av språk, begrepp och värderingar och att den förutom att inspirera till fantasi och kreativitet också stimulerar initiativförmåga och ökar barnens koncentration och gruppkänsla. Berättandet påverkar alltså flera saker i människans utveckling. Barnboksförfattaren Astrid Lindgren (1997) visar på den starka påverkan som sagor kan ha. Så här berättar hon om en upplevelse som formade hennes livsbana – hur hon som femåring fick höra en saga: I ett för länge sedan försvunnet torftigt litet statarkök var det som undret skedde, och sen den dagen finns i världen inget annat kök. Den svenska nobelpristagaren och författaren Selma Lagerlöf beskriver hur hennes farmors sagoberättande påverkade henne och la grunden för hennes författarskap. Farmodern satt i hörnsoffan i sitt rum och berättade sagor, sjöng och läste verser för barnen, medan hon stickade på en strumpa. När farmodern dog var Selma fem år (Lagerlöf, 1991. s. 5): Det var som om dörren till en hel vacker, förtrollande värld, där vi förr fritt kunde gå ut och in, hade blivit stängd. Och nu fanns ingen, som förstod sig på att öppna den dörren. De gamla folksagorna och skönlitteraturens berättelser innehåller budskap om livet och hur det ska levas och de hjälper barnet att få perspektiv på sig självt och sitt liv. Men berättelser kan ha fler funktioner. Kognitionsprofessorn Peter Gärdenfors (2010) menar att människans minne är utvecklat för att komma ihåg berättelser. Genom berättelser kommer vi att se orsaker och förstå och upptäcka mönster. Genom berättelser kan barn få hjälp med

77413363.1.1_Inlaga.indd 16

2022-12-12 11:27

att organisera sin kunskap och skapa sammanhang i världen. En vuxen som kan använda sig av berättandets konst för att förmedla och sätta in upplevelser, kunskaper och idéer i ett sammanhang kommer alltså att kunna undervisa för lärande. Om man kan använda berättarkonst inom olika områden, inte bara för att berätta klassiska folksagor eller läsa skönlitterära böcker, kan man också utveckla och stödja barnets lärande (Egan, 1995). Berättandets påverkan på lärandet är något som följande anekdot handlar om: En mamma sökte upp Albert Einstein för att få goda råd om hur hon skulle hjälpa sin matematiskt begåvade och logiskt tänkande son att bli en stor vetenskapsman. – Berätta sagor för honom! svarade Einstein. – Men när jag har gjort det, vad gör jag då? undrade mamman. – Berätta ﬂer sagor! fick hon till svar. Kanske är historian sann, kanske inte. Men liksom de flesta berättelser som lever vidare förmedlar den något om vad som är väsentligt. Berättandet är viktigt för oss människor på flera sätt – för att utvecklas som människor i världen, för att underhållas och glädjas men också för att minnas och lära oss. I min utbildning fick jag för flera decennier sedan möjlighet att höra en föreläsning av den då drygt 85-åriga Elsa Olenius som talade till oss blivande förskollärare och lågstadielärare om betydelsen av att berätta sagor för barn. Elsa Olenius var den välkända bibliotekarie och dramapedagog som på 1940-talet hade startat Vår teater i Stockholm. Hon talade om vikten av sagoberättande och läsning av skönlitteratur för barnets fantasi- och språkutveckling för att barnet ska förstå sig självt och världen, men hon gjorde också något mer under de dryga två timmar som vi lyssnade till henne – hon berättade sagor för oss! Mitt allra första möte med sagoberättande som pedagogisk aktivitet gjorde att jag fortsatt kom att intressera mig mycket för den urgamla berättarkonsten – genom mina yrkesår har jag berättat och läst otaliga sagor och berättelser för alla barn och vuxna som har velat höra på. Med den här boken hoppas jag förmedla samma glöd till dig! Språkutveckling är just nu ett högaktuellt ämne i förskolan, inte minst beroende på att skolmyndigheterna har lagt stor vikt vid att

77413363.1.1_Inlaga.indd 17

2022-12-12 11:27

påtala förskolans viktiga roll men ofta bristande undervisningsstrategier när det gäller att stötta barns tidiga språkutveckling. Den här boken är tänkt att ge dig verktyg för att fullgöra uppdraget i förskolans läroplan, Lpfö 18: Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Högläsning och berättande är två viktiga komponenter i den språkutvecklande undervisningen i förskolan. Båda kan fungera språkutvecklande men gör det inte utan att pedagogerna har en medveten strategi, framför allt för hur barnen får samtala om och förstå innehållet i högläsningen och berättelserna. Vi vet från forskning att högläsning och berättande kan fungera språkutvecklande om barnen får samtala om det som berättas eller läses på det sätt som exempelvis sker i prologens samtal om Mästerkatten i stövlarna. Om samtalet läggs upp på rätt sätt kan det förstärka de språkliga och kommunikativa förmågorna och barnets förmåga till självinsikt (Pihlgren, 2008). Samtalet kan också stärka barnets positiva lärandeidentitet.

Bokens innehåll Den här boken fokuserar på samtalet om det lästa och berättade och redogör på ett enkelt sätt för teorier och forskning om såväl högläsning och berättande som samtal i barngrupper. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor, förslag till fördjupad läsning och förslag på vad läsaren kan prova i den egna barngruppen. Boken kan användas som underlag i kollegialt lärande. Prologen visar hur ett samtal om en berättelse kan te sig. Förskollärare Calle berättar och bjuder in barnen till en diskussion om sagan om Mästerkatten i stövlarna. Processarbetet till det här kapitlet handlar om att observera en högläsnings- eller berättaraktivitet. Boken innehåller därefter följande kapitel:

77413363.1.1_Inlaga.indd 18

2022-12-12 11:27

Inledning beskriver berättandets och högläsningens roll i mänsklighetens utveckling och i förskolebarnens språk- och identitetsutveckling. Här berättas också om bokens innehåll och hur boken kan användas i kollegialt lärande. Processarbetet till kapitlet handlar om att reflektera över egna läs- och berättarminnen och dra slutsatser, förbereda dokumentationen under läsningen samt att göra upp hur ett eventuellt kollegialt lärande kan genomföras. Språk och tanke hör samman motiverar varför språket har en särställning i förskolans verksamhet och beskriver några viktiga områden i barns språkutveckling som är kopplade till just samtal, högläsning och berättande. Processarbetet innebär att göra en kartläggning av nuläget. Högläsningen beskriver högläsningens teori och praktik. Här motiveras högläsningen genom forskning. Läsaren får också reda på hur högläsningen bör förberedas och hur den ska gå till för att locka och intressera till samtal. I processarbetet provas högläsningsaktiviteter. Berättandet fokuserar i stället på det muntliga berättandet av folksagor och hur pedagogerna kan gå till väga för att förbereda för berättarstunder i barngruppen. I processarbetet provas berättaraktiviteter. Samtala om berättelser belyser samtalet om högläsning och berättelser genom att teorier och forskning beskrivs. Här ges också en introduktion till olika typer av frågor som bör ställas i olika delar av berättelsen. I processarbetet analyseras pedagogernas sätt att ställa frågor i en undervisningsaktivitet. Dialogisk högläsning är en metod för att arbeta med yngre barn och högläsning men den kan också användas vid sagoberättande. I kapitlet beskrivs de bakomliggande idéerna samt hur den dialogiska högläsningen kan planeras och genomföras. Processarbetet innebär att pröva en dialogisk högläsning. Sokratiska samtal är en mer avancerad form för samtal om texter och i kapitlet beskrivs de bakomliggande idéerna och hur samtalen planeras och genomförs. Processarbetet innebär att prova ett sokratiskt samtal.

77413363.1.1_Inlaga.indd 19

2022-12-12 11:27

Filosofi med barn tar upp några andra, liknande metoder som kan användas för samtal om texter, Filosofi med barn och Filozoo, där ett större fokus läggs vid det logiska resonemanget. Processarbetet innebär att prova Filosofi med barn. Kreativa estetiska metoder för bearbetning beskriver hur drama, lek, musik, bild och form och andra kreativa metoder kan användas för att fördjupa barnens förståelse av texternas och berättelsernas innehåll. Processarbetet innebär att prova estetiska metoder för bearbetning. Planera för progression i samtalen om berättelser tar upp hur förskolan kan arbeta tematiskt och projektinriktat för att se till att barnen också utvecklar sitt språk, sitt berättande och sin förståelse i progression. Här presenteras hur man planerar och genomför ett projekt i progression och hur man kan följa upp att undervisning leder till lärande genom att exempelvis använda stöd av kriterier och matriser. Processarbetet innebär att planera och genomföra ett tematiskt projekt om högläsning eller berättande. Epilogen summerar boken genom att författaren tar upp vikten av samtal om högläsning och berättande samt reflekterar över vad läsaren kan göra för att förändra sitt arbetssätt. I processarbetet utvärderas arbetet utifrån boken. I bilagorna får läsaren ta del av några planeringar av samtal genom de olika metoder som tagits upp i boken utifrån ett urval av högläsningsböcker och sagor.

Boken som underlag för kollegialt lärande Boken kan läsas av en enskild person. I så fall genomförs processarbete och reflektioner på egen hand. Boken kan också fungera som ett underlag för kollegialt lärande, antingen i arbetslag i förskolor eller under utbildning. Varje kapitel följs av ett praktiskt avsnitt med processarbete, observationer och andra uppgifter som genomförs i verksamheten. På så sätt utvecklas förskolans angreppssätt för högläsning,

77413363.1.1_Inlaga.indd 20

2022-12-12 11:27

berättande och samtal om berättelser successivt med att boken läses. En bra arbetsgång för ett sådant kollegialt lärande kan exempelvis vara följande: 1. Ett individuellt tillfälle för läsning av det aktuella kapitlet. Här behöver deltagarna ges tid för inläsning. 2. Första gemensamma träff à cirka 1 timme och 30 minuter med processarbete där gruppen dels diskuterar frågorna i slutet på det inlästa kapitlet, dels förbereder det kommande processarbetet. 3. Processarbete som görs inom ramen för det ordinarie arbetet. 4. En andra gemensamma träff à cirka 45 minuter, där det individuella processarbetet bearbetas och diskuteras tillsammans. För att leda den kollegiala gruppen framåt i lärandet behövs det en lärledare som ser till att strukturen vid mötet hålls. Förberedelser för det kollegiala lärandet sker i det första processarbetet efter det här kapitlet.

Reflektera själv eller tillsammans • • •

Vilka erfarenheter har du av att arbeta med högläsning, berättande och samtal i förskolan? Hur känner du spontant inför att läsa för barn? Varför känner du så, tror du? Hur känner du spontant inför att berätta berättelser för barn? Varför känner du så, tror du?

Läs mer Granberg, A. (2000). Småbarns sagostund – kultur, språk och lek. Stockholm: Liber.

77413363.1.1_Inlaga.indd 21

2022-12-12 11:27

Processarbete – Reflektera över egna läs- och berättarminnen När du har läst kapitlet reflekterar du själv över de läs- och berättarminnen som du har från barndomen och vuxenlivet. Vilka positiva respektive mindre positiva minnen har du? Skriv upp de minnen som du har, ett i taget. Berätta därefter, gärna för varandra i arbetslaget, om ett minne i taget. Analysera och skriv upp efter varje berättelse: •

Vad var viktiga stärkande eller försvårande faktorer i den här berättelsen?

Med faktorer menas här sådant som påverkade den fortsatta upplevelsen av att läsa, lyssna på och själv berätta berättelser. För gärna in stärkande och försvårande faktorer i en lista utifrån det som kommer fram i berättelserna:

Stärkande faktorer

Försvårande faktorer

Se därefter igenom listan och reflektera: •

Vilka viktiga slutsatser drar vi inför arbetet med barngruppen?

77413363.1.1_Inlaga.indd 22

2022-12-12 11:27

Förbered din dokumentation För din egen del är det en fördel om du, samtidigt som du läser boken och provar uppgifterna i processarbetet, kan dokumentera din personliga utvecklingsprocess. Du kan exempelvis skapa ett digitalt dokument eller använda en särskild anteckningsbok där du skriver ner svaret på diskussionsfrågor och analyser samt dina egna tankar om det som du har läst (och eventuellt diskuterat i arbetslaget). På så sätt kan du stärka din egenutveckling genom att följa och gå tillbaka till tidigare tankar.

Förbered för kollegialt lärande Om arbetslaget tillsammans ska genomföra ett kollegialt lärande med boken som underlag kan det vara bra att tillsammans vid det gemensamma tillfället resonera om följande: • • • • • • •

Vilket syfte vill ni uppnå med det kollegiala lärandet? Vilka ska delta? Hur mycket tid ska varje deltagare kunna lägga ner? När ska träffarna ske? Vem eller vilka är lärledare? Vilken lokal ska användas? Det behövs tillgång till smartboard, whiteboard eller blädderblock. Hur och när ska det kollegiala lärandets resultat utvärderas? Se också sista kapitlets processarbete där en modell för utvärdering föreslås.

77413363.1.1_Inlaga.indd 23

2022-12-12 11:27

ISBN 9789177413363

HÖGLÄSNING OCH BERÄTTANDE i förskolan ANN S. PIHLGREN

ANN S. PIHLGREN

Samtala om HÖGLÄSNING OCH BERÄTTANDE i förskolan

Samtala om

9 789177 413363

77413363.1.1_Omslag.indd 1,3

2022-12-12 15:08