9789177413134

minoriteterNationella språk ikulturochförskolan ÅSA ULLA-MAIJALUNDMANPESOLA

8

Inledning Sverige har ett rikt kulturarv och har alltid varit ett mångkulturellt och flerspråkigt land. Att överföra och utveckla Sveriges kulturarv är ett viktigt uppdrag förskolan har. Vårt uppdrag utvecklas ständigt och sedan 1998 har vi en läroplan som reviderades 2018. I den reviderade läroplanen ges våra nationella minoriteter – judar, romer, tornedalingar, samer och sverigefinnar – och deras nationella minoritetsspråk särskild uppmärk samhet.Detär

viktigt att förstå att de nationella minoriteterna är en del av Sveriges gemensamma kulturarv. Förskolan har ett viktigt uppdrag i att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer som annars riskerar att gå förlorade. Alla vi som arbetar inom försko lan ska skapa möjligheter för barn att använda och utveckla sitt natio nella minoritetsspråk och också en kulturell identitet. Alla barn i för skolan, oavsett bakgrund, har rätt att få kunskap om vårt gemensamma kulturarv där de nationella minoriteternas språk, traditioner och histo riaFöringår.att kunna skapa förståelse för varför de nationella minoriteterna särskilt ska skyddas och främjas behöver vi prata om de nationella mi noriteternas historia i Sverige, hur de har behandlats av majoritetssam hället och vad det har fått för konsekvenser. Det är viktigt att vi känner till vår egen historia så att vi kan undvika att göra om samma misstag. Vi ska arbeta för att alla barn i vårt land ska få känna stolthet och gläd je över sitt språk och sin kultur.

Att arbeta med värdegrunden är ett viktigt uppdrag i förskolan och ett uppdrag som är återkommande varje dag. Värdegrunden går som en röd tråd genom allt arbete för att vi på så sätt ska kunna skapa ett bra förhållningssätt till barnen, vårdnadshavarna och varandra i personal först att ge en historisk tillbakablick på hur våra mino riteter haft det och till viss del fortfarande har det i vårt land. Därefter kommer ett kapitel om varje nationell minoritetsgrupp i Sverige, deras bakgrunder, traditioner och språk och hur ni kan arbeta med dem i för skolan. Vidare ger vi tips om aktiviteter, en liten ordlista med ord som kan komma väl till pass på förskolan när ni uppmärksammar våra mi noriteter och slutligen några förslag på böcker att läsa.

Inledn I ng 9

Rasism och diskriminering kan komma till uttryck på många olika sätt, inte bara i uttalade åsikter. Det kan handla om vilken stämning vi sprider i vår omgivning och vilka normer och värden vi tillåter domi nera i vårt sätt att vara och arbeta. Det är viktigt att vi jobbar med att motverka fördomarna på flera plan för att ändra på samhällets syn på nationella minoriteter och skapa ett samhälle där de inte känner att de måste dölja sin identitet.

Förskolan är en mångkulturell mötesplats där det är viktigt att di rekt bemöta osunda handlingar och uttalanden. Alla människor har fördomar och därför är det första vi måste göra i arbetet mot rasism att ärligt fundera över vad vi själva har för fördomar och hur vi handskas med dem. Helt enkelt ifrågasätta oss själva. Barn märker snabbt om det vi försöker förmedla kommer från hjärtat eller enbart från munnen.

gruppen.Vikommer

Våra minoriteter och rasbiologins framväxt i Sverige

Sverige anses vara ett land som ligger i framkant inom många områ den, inte minst när det gäller mänskliga rättigheter. Det som sällan ta las om är Sveriges mörka historia när det gäller rasbiologi och hur de nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och torne dalingar har behandlats. Linnés kategorisering av befolkningen En av Sveriges och kanske världens mest kända forskare är Carl von Linné (1707–1778), som än i dag beröms för sin forskning. Han namn gav och kategoriserade bland annat djur, växter och mineraler och ska pade grunden för klassificeringssystem som fortfarande används. I da gens samhälle är det dock få som känner till Linnés forskning om klassificering av jordens befolkning till ett hierarkiskt system. Enligt Linné kunde befolkningen delas in i fyra kategorier beroende på kon tinent och hudfärg. Gula asiater, röda amerikaner, svarta afrikaner och vita européer. Alla fyra grupperna gavs också olika egenskaper utifrån hudfärg. De röda ansågs vara enkla, ivriga, aggressiva och ha gapande näsborrar. De gula var giriga, stela, allvarliga och högfärdiga. De svarta hade svullna läppar, var slöa, sluga och försumliga. De vita däremot an sågs vara smarta, uppfinningsrika, snabba och muskulösa med blont hår och blåa ögon (SOU 2005:56;The Linnean Society, 2020).

10

Våra m I nor I t eter och rasb I olog I ns F ram V äx t I sV er I ge 11

fick en son, Gustaf Retzius (1842–1919), som ville fortsätta i sin fars fotspår. Han tänkte också att skallängden berättar mycket om människors intelligens och värde. Gustaf blev läkare, ana tom och professor i histologi och en av de mest framstående forskarna i rasbiologi. Precis som Anders mätte även Gustaf skallar på människor.

Eftersom Linnés forskning kring växter, djur och mineraler hade högt anseende väckte hans kategorisering av människor intresse i värl den. År 1735 publicerade Linné boken Systema Naturae (Naturens sys tem) där hans kategorisering av människors egenskaper utifrån deras hudfärger fanns med. Boken fick stor spridning och kom att bidra till framväxten av rasbiologi i Sverige och i andra länder.

En annan känd svensk forskare som kom att fortsätta i Linnés fotspår när det gällde kategorisering av människor var Anders Retzius (1796–1860) som var anatom och biolog vid Karolinska Institutet. Retzius hade ett stort intresse för rasbiologi. Han ville ta fram vetenskaplig evi dens för att kunna visa på olikheter mellan människor med olika etnisk bakgrund, vad de kallade raser. Retzius var speciellt intresserad av kra nier och hade en enkel teori. Han utgick från att människor kan delas upp i olika grupper utifrån skallängd – kortskalliga och långskalliga. De långskalliga ansåg han vara den bästa människotypen, då en lång skalle var tecken på en större hjärna. Däremot var det inte bra att vara kortskallig då det var tecken på att hjärnan inte var fullt utvecklad. För att kunna fastslå vilka som var kort- och långskalliga utvecklade Retzius en metod för att mäta storleken på skallar, ett så kallat skallin dex. Metoden fick stort genomslag i världen då det var enkelt att ge nomföra mätningarna och siffrorna och hela proceduren hade en veten skaplig känsla. Genom att samla in mått på människors skallar kunde Retzius sedan sortera människor i olika grupper och dra paralleller till derasAndersintelligens.Retzius

Skallmätningar och dokumentation av människors kroppar

En forskare som hade ett stort intresse för familjen Retzius forsk ning om rasbiologi var Herman Lundborg (1868–1943). Lundborg var läkare och rasbiolog med en övertygad tro att rasblandning är farligt och skulle leda till försämring av svenskarnas kvalitet. Enligt Lund borg utgjorde svenskarna en högre stående ras som skulle skyddas från lägre stående raser. Men vilka var människorna som ansågs tillhöra de lägre raserna i Sverige som utgjorde ett hot mot de renrasiga? (SOU 2005:56, Hagerman, 2015).

12 I en stor studie där nästan 45 000 värnpliktiga i Sverige fick genomgå en skallmätning kunde Gustaf Retzius slå fast att svenskar är vitast av alla och också det mest värdefulla, renrasiga och överlägsna av alla folk på jorden. Studieresultatet är förstås inte sant, men det togs emot med glädje för på den tiden ville man tro på det. När en forskare lägger fram vetenskaplig evidens på att just svenskar av alla folk är bäst i hela världen är det lätt att få politikens, forskarvärl dens och hela landets uppmärksamhet och intresse. Studieresultaten väckte många frågor, inte minst bland invånare och beslutsfattare. Vad kan Sverige göra för att se till att svenskar fortsätter att vara det mest överlägsna folket som finns, och vad gör man med invånare som inte håller måttet? (SOU 2005:56; Lundmark, 2007; Hagerman, 2015).

72 housut takki alushousut mekko hattu haalarit kengät sukat alushousut hanskat maanantai tiistai keskiviikko torstai perjantai lauantai sunnuntai tammikuu helmikuu maaliskuu huhtikuu toukokuu kesäkuu heinäkuu elokuu syyskuu lokakuu marraskuu joulukuu appelsiini banaani mango päärynä viinirypäle omena sininen vihreä keltainen violetti oranssi vaaleanpunainen punainen musta valkoinen perjantai lauantai sunnuntai tammikuu helmikuu maaliskuu huhtikuu toukokuu kesäkuu heinäkuu elokuu syyskuu lokakuu marraskuu joulukuu appelsiini banaani mango

Sverigefinnar och finska Sverigefinnar är Sveriges största nationella minoritet. Det finns cirka 700 000 sverigefinnar i Sverige varav 250 000 uppskattas kunna finska. Precis som de andra nationella minoritetsgrupperna är sverigefinnar ingen homogen grupp.

Sverige och Finland har en lång gemensam historia. I över 600 år var Sverige och Finland ett och samma rike. Med tanke på det är det inte konstigt att finsk och svensk kultur liknar varandra på många sätt. De olika traditionerna till exempel kring högtider som jul, midsommar, påsk eller valborg är både lika och olika mellan länderna. Många sverige-

sVerIgeFInnar och FInsKa 73

Finland och Sverige har tusen år av historia tillsammans och finska har talats i Sverige långt före riket bildades. Finland var en del av Sverige fram till 1809, tills Sverige förlorade landet till Ryssland. Både svenska och finska talades i hela riket och när gränsen drogs mellan länderna blev finsk- och svenskspråkiga kvar på bägge sidor av gränsen. Finsktalande som blev kvar på svenska sidan efter gränsdragningen och i dag deras ättlingar är en del av den nationella minoriteten sverigefinnar. Migrationen från Finland till Sverige, och tvärtom, har fortsatt också efter gränsdragningen år 1809. Under 1900-talet har det varit flera stora flyttvågor från Finland till Sverige. Under andra världskriget evakuerades över 70 000 krigsbarn till Sverige. Majoriteten av dem flyttades tillbaka till Finland, men flera tusen blev kvar. Efter kriget kom också cirka 4 500 finskspråkiga flyktingar från Ryssland till Sverige. Den största flyttvågen kom för 50–60 år sedan, då över 100 000 finländare reste till Sverige för att arbeta. Migrationen från Finland till Sverige, och från Sverige till Finland, fortsätter än i dag (Institutet för språk och folkminnen, 2020c).

74 finnar har tagit till sig det som för dem är det bästa från båda länderna och format sina egna sverigefinska traditioner, som fortsätter att växa fram. Traditioner med koppling till Finland har olika betydelse för sve rigefinnar. För en del kan till exempel firandet av Finlands självstän dighetsdag vara viktigare än för andra. Oavsett hur starka band man har till Finland, om man har migrerat till Sverige från Finland eller inte, om man pratar flytande finska eller ingen finska alls, har alla lika stor rätt att identifiera sig som sverigefinnar.

Finska språket Till skillnad från samiska och romani chib är finskan endast ett språk med ett väldefinierat skriftspråk. Finsktalande personer från Sverige och Finland brukar förstå varandra utan problem. Precis som det alltid har talats finska i Sverige, har det alltid talats svenska i Finland. Ungefär fem procent av Finlands befolkning tillhör den svenskspråkiga minori teten och kallas för finlandssvenskar. Det är viktigt att förstå att sverige finnar och finlandssvenskar inte är samma sak, och till skillnad från sve rigefinnar är finlandssvenskar inte en nationell minoritet i Sverige. Det svenska samhällets syn på finska språket har länge varit negativ. Många finskspråkiga föräldrar vittnar om att barnhälsovården ända fram till 1980-talet rekommenderade föräldrarna att inte prata finska med sina barn för att undvika att barnen skulle bli eftersatta eller halv språkiga. Det finska språket har haft en låg status och kunskaper i fin

Den sverigefinska kulturen är rik på många sätt, inte minst när det gäl ler mat, bastu och närheten till naturen och möjligheterna att plocka svamp, odla, fiska och jaga. Att plocka bär fortsätter att vara viktigt för många sverigefinnar och det sägs att blåbärspaj är en typisk sverigefinsk efterrätt och vispgröt och karelska piroger fortsätter vara populära bland både barn och vuxna. För många är också möjligheten att ha en egen stuga med bastu med närhet till vatten viktig. Bastu, eller sauna som det heter på finska, är för många sverigefinnar en viktig och naturlig del av livet från födelsen till livets slut. Bastu hör ihop med den sverigefinska identiteten och vardagen och har för många en djupare betydelse än vad man kan tro.

Förskolan har en viktig uppgift i att uppmärksamma det finska språket i sina verksamheter på ett positivt sätt. Det är också viktigt att tänka på vad du har för förhållningssätt till finskan och vad du förmedlar för attityd. Om finskan lyfts som ett mycket svårt språk som låter fult och hårt för att den har många konsonanter, kan det bli svårt för sverigefinska barn att känna stolthet över sitt språk och sina rötter.

I dagens samhälle fortsätter många sverigefinnar att vara kristna, men det är också vanligt att ha en annan trosuppfattning eller att vara ateist eller agnostiker. Det finns ingen officiell statistik varken över antalet sverigefinnar i Sverige eller vilken trosuppfattning som är vanligast bland gruppen. I Svenska kyrkan har finska språket använts i flera hundra år i församlingslivet och även i dag finns det sverigefinsk och finskspråkig församlingsverksamhet

för sverigefinnar i alla åldrar runtom i Sverige.

Den 24 februari firas sverigefinnarnas dag. Dagen är en officiell flaggdag i Sverige. Sverigefinnarnas flagga är en sammansättning av svenska och finska flaggan och har ett blått och ett gult kors mot en vit bakgrund. Den sverigefinska minoriteten har ingen egen nationalsång.

Trosuppfattning

sVerIgeFInnar och FInsKa 75

Sverigefinska traditioner Det finns många traditioner som är viktiga för den sverigefinska minoriteten. Som vi tidigare nämnt är gruppen inte homogen, och vissa traditioner kan vara viktigare för en del än vad de är för andra.

Sverigefinnar är ingen homogen grupp när det gäller trosuppfattning.

SverigefinnarnaS dag

ska har inte uppskattats. Många familjer har valt att inte prata finska med sina barn då man har velat skydda barnen från diskriminering. Valet att inte överföra språket till sina barn är nu en stor sorg för många sverigefinnar. I dag finns det många familjer där mor- och farföräldrarna kan finska, men inte deras barn, vilket lett till att barnbarnen har begränsade möjligheter att lära sig språket (SOU 2005:56).

78 ‣aktiviteter Här hittar du förslag på aktiviteter med fokus på sverigefinnars språk och kultur. Danserna och lekarna som beskrivs här passar bra att an vända i en aktivitetsbana utomhus. bygg en baStu Ordet bastu är en förkortning av bad och stuga och är en viktig del i både sverigefinnarnas och tornedalingarnas kultur. Gör i ordning en lekbastu i någon vrå eller ute på gården. Här kommer också en flam lampa väl till pass som eldstad i bastun. En stäva/hink, skopa, stjärtlap par att sitta på och några handdukar gör bastun i stort sett komplett. På sommaren kan ni också tillsammans med barnen undersöka hur man gör en basturuska av björk till bastun. På vintern kan ni leka vin terbad och bastu. Oavsett om det är sommar eller vinter är det gott med en svalkande dryck efter bastubadet! käpphäStar Käpphästar är ett annat intresse som bara blir större och större, både i Finland och Sverige och även bland sverigefinska barn. Köp in några eller tillverka dem själva. Ge hästarna namn och låt barnen beskriva deras personligheter. Sätt upp lagom svåra hinder och låt barnen hoppa med sina hästar. Det är ett roligt sätt att få in rörelselek i vardagen. Denna aktivitet går också att koppla ihop med hästkunskap som är en del av finskspråkiga romers kulturarv. karelSka piroger, kaffeoSt och annan Mat Den sverigefinska kulturen har en rik mattradition. Karelska piroger, det finska julbordet med tillhörande kålrotslådor, morotslådor med mera, kaffeost med hjortronsylt, karelsk köttgryta, korvsoppa och visp gröt är bekanta maträtter för många sverigefinnar. På nästa sida hittar ni recept på vispgröt som passar både till frukost och till mellanmål.

VIsPGröt 1 l 41,5vattendlmannagryndllingonellerröda

sVerIgeFInnar och FInsKa 79

1

vinbär dl socker 0,5 tsk salt lekar Här kommer tips på finska traditionella lekar som många sverigefinnar har varma minnen av. Dessa och fler lekar hittar du i boken Låt oss leka av Perinneleikit Ry (2019). häXaNs Gryta Rita en rund ring som föreställer häxans gryta i mitten av ett avgränsat område. En av deltagarna väljs till häxa. Häxans uppgift är att fånga de andra barnen. När häxan rör vid ett barn, förvandlas barnet till en groda och grodan skuttar in i häxans gryta. Leken slutar när alla barn/grodor är i grytan. Häxan berättar slutligen vilken mat hen kommer att tillreda av grodorna. Gö r så här Koka upp vattnet med bär och socker, sila och häll saften tillbaka i kastrullen. Häll i mannagrynen och salt. Låt koka cirka 5–15 minuter och rör om ibland. Vispa med elvisp tills gröten blir riktigt fluffig. Servera med kall mjölk. Karelska piroger gjorda av leklera.

Slutord Genom att lyfta fram nationella minoriteters språk och kultur som något positivt skapar vi en förståelse och nyfikenhet som hjälper bar nen att utveckla sin förmåga att förstå och leva sig in i andras levnads villkor. Det blir i sin tur en värdegrund som är värd att bygga på.

s l utord 101

Någonstans finns då också förhoppningen att det ska höja statusen och göra minoriteternas språk och kultur till en naturlig och synlig del i vårt samhälle.

Vi har olika levnadsmönster som format oss redan som barn och det påverkar också på vilket sätt vi ser på varandra. För att förstå gäller det att mötas och mod att våga släppa in varandra och låta sig berikas av vad andra har att säga och byta tankar och erfarenheter. Låt barnen få uppleva många nyanser av livet genom att ta tillvara kunskaper som alla besitter. Prata med barnen och ta tillvara deras tankar och funde ringar och bygg vidare på dem och som vi nämnt tidigare; alla ska få känna sig glada och stolta över sitt språk och sin kultur. Förskolans uppdrag är omfattande och viktigt men kan ibland kän nas övermäktigt. Tänk då på att de allra flesta barn går i förskolan i fem år. Allt behöver inte hinnas med på ett år. Ingen mår bra av stress. Framför allt inte barnen. Se förslagen vi skrivit om som en inspiration. Välj fritt bland förslagen. Det finns inget som säger att man måste göra allt, men vi hoppas att vi med den här boken kunnat inspirera er till fortsatt arbete med språk och kultur.

102 De kulturyttringar vi berättar om och lyfter i boken utgår från inter vjuer med personer som tillhör de nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Vi vill rikta ett stort tack till er alla för att ni har delat med er av er kultur, språk, kunskap, erfarenheter och tankar – kiitos, דאַנק, gijtto, najis, giitu, gäjhtoe, giitoe, pariki!Kom ihåg att de nationella minoriteternas språk och kulturer är en del av Sveriges gemensamma kulturarv, som vi alla ska vara stolta över! a lla barn är viktiga d EM a7 d d7 g Alla barn är viktiga. Alla barn är viktiga. Alla barn är viktiga, d a7 d du och du och jag g d EM a7 d Du och du och du och jag, alla är lika bra. g d E a7 Du och du och du och jag, hipp hipp hurra, TJO! e n aV sångerna K r I ng de ol IK a art IK larna I F n :s barn K on V en t I on aV e r IK s h J älpen och a g neta a lmq V I st (2016, s. 6).

Detta är också kunskap som alla barn oavsett bakgrund har rätt att ta del Författarnaav. ger en historisk tillbakablick på hur våra minoriteter ha det och till viss del fortfarande har det i vårt land. Däre er ly s varje nationell minoritetsgrupp am, deras bakgrunder, traditioner och språk. Varje kapitel innehåller rikligt med tips på aktiviteter, böcker, sånger och lmer som knyter an till de olika minoriteterna. Boken vänder sig till alla som arbetar i förskolan och vill ge konkreta verktyg att använda i arbetet med läroplanens mål om nationella minoriteter. åsa lundman , leg. förskollärare har arbetat som rektor och utbildningssamordnare för flerspråkiga barn i Skellefteå. Åsa har lång erfarenhet av att kompetensutveckla och stötta förskolor i arbetet med att utveckla barnens minoritetsspråk. ulla-maija pesola , Fil. Dr i informatik har arbetat som forskare och universitetslärare. Numera är Ulla-Maija informationssamordnare i Skellefteå där hon bland annat har som uppdrag att bygga upp förskoleverksamhet på minoritetsspråk. ISBN 9789177413134 9 78917 74 13134

Boken handlar om Sveriges nationella minoriteter – sverigennar, tornedalingar, judar, romer och samer – och hur vi kan uppmärksamma dem i förskolan. Barn som tillhör en nationell minoritet ska ges förutsättningar att använda och utveckla sitt nationella minoritetsspråk och skapa en kulturell identitet.

de nationella minoriteterna är en del av Sveriges gemensamma kulturarv och förskolan har enligt läroplanen ett särskilt viktigt uppdrag i att skydda och ämja de nationella minoriteternas språk och kulturer. Med kunskap om deras historia, hur de har behandlats av majoritetssamhället och vad det har fått för konsekvenser kan vi skapa möjligheter för barn att lära sig om och känna stolthet för vårt svenska kulturarv.