Céline Nordenhed är leg. förskollärare, lärare och specialpedagog med lång erfarenhet av arbete inom både förskola och skola, bland annat som specialpedagog, förskolechef och skolchef. Anna Röst Riben är leg. psykolog och leg. psykoterapeut och har arbetat med personalutbildning, som barnpsykolog i förskola och skola samt nu på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM).
KRIS och potentiellt TRAUMA
WikingTryck AB
upp de barn som på något sätt upplevt en svår händelse. Genom att agera i tid och känna till tecken på när ett barn har drabbats av en kris eller ett potentiellt trauma (som följd av till exempel en naturkatastrof, svår bilolycka, krig, genom bristande omsorg eller att förlora en närstående) kan förskolans pedagoger i många fall bli helt avgörande för barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling. I den här boken ger författarna en tydlig introduktion kring kris och potentiellt trauma hos yngre barn. På ett överskådligt sätt återger de kännetecken på ett potentiellt trauma och hur individuella förutsättningar påverkar barn i utsatthet. De delar med sig av de strategier, förhållningssätt och metoder som på ett tidigt stadium kan göra stor skillnad för utsatta barns lärande och utveckling, såväl på kort som lång sikt. Du får ta del av konkreta praktikexempel och hur leken kan användas som stödinsats. Avslutningsvis finns material och hjälpmedel för att kunna samtala med barnen om det svåra de varit med om. Boken vänder sig till yrkesverksamma barnskötare, förskollärare och rektorer som vill stötta och förstå barn som befinner sig i utsatta situationer.
Anna Röst Riben & Céline Nordenhed
Förskolan är en viktig arena för att möta och fånga
Anna Röst Riben & Céline Nordenhed
KRIS och potentiellt
TRAUMA
förstå och stötta utsatta barn i förskolan
ISBN 9789177412274
9 789177 412274
77412274.1.1_omslag.indd Alla sidor
2020-12-10 07:47
INNEHÅLL Förord 5 Inledning 7 Vi som skrivit
Kris och potentiellt trauma – vi reder ut begreppen
9
11
Kris 11 12 Potentiellt trauma Sorg 13 Depression 13 14 Posttraumatisk stress Triggers 15 Flashbacks 16
Olika former av potentiellt trauma Trauman som påverkar några eller många Generationsöverskridande trauman Upprepade trauman
Utvecklingsfaser och identitetsutveckling 1–2 år 2–3 år 3–5 år 5–6 år Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
17 17 18 19
21 22 24 25 26 28
Anknytningsteori 35 Olika anknytningsmönster Trygg anknytning Otrygg anknytning Anknytning i förskolan
Potentiellt trauma hos yngre barn Tecken på potentiellt trauma
77412274.1.1_inlaga.indd 3
37 39 39 43
47 47
2020-12-10 07:39
Barn som lever i utsatthet
52
Omsorgssvikt 53 Försummelse 55 56 Våld och psykiska övergrepp Sexuella övergrepp 56 Våld i hemmet 58 59 Kränkningar och mobbning Barn som upplevt krig och flykt 60 62 Psykisk ohälsa, alkoholism och drogmissbruk Dödsfall och andra svåra förluster 62
Risk- och skyddsfaktorer
65
Inre faktorer 67 Yttre faktorer 69 Skyddsfaktorer 70
Bemötande 72 Traumamedveten omsorg
Förebyggande arbete ur ett traumaperspektiv
73
75
Omsorgsuppdrag 75 Kompensatorisk funktion 76 Trygg miljö för alla barn 78 Goda relationers betydelse 80 86 Kroppslig integritet Stöd i reglering och mentalisering 88 Stöd genom kommunikation 94 Tryggt agerande i krissituationer 99 Samverkan 102
Metoder för att stödja barnen i bearbetning och läkning Med leken som stödinsats Bearbetning genom skapande aktiviteter Läkande sagor och böcker Att gå vidare
105 105 110 112 112
Slutord 114 Referenser 116 Bilagor 120
77412274.1.1_inlaga.indd 4
2020-12-10 07:39
FÖRORD
Under senare år har barns psykiska hälsa och olika former av ut-
satthet lyfts fram i ljuset. Det finns numera mycket forskning om trauma, anknytning och yngre barns utveckling och genom flertalet studier vet man att barns förmåga att lära och utvecklas hör tätt ihop med välmående, trygghet och hälsa. I denna forskning har även vikten av tidiga insatser i förskola och skola uppmärksammats. Idag vet vi att det finns ett samband mellan ett barns tillgång på goda relationer, trivsel och trygghet i förskolans miljö och senare skolframgångar liksom möjligheten till en god hälsa som vuxen (Partanen, 2019). Det saknas dock tillräckligt tydliga arbetssätt kring hur förskolan ska bemöta och förhålla sig till utsatta barn när de efter en kris eller ett potentiellt trauma återgår till sin verksamhet (Almqvist m.fl., 2019). Eftersom det har visat sig att förskolans sociala funktion är väldigt viktig för dessa barns fortsatta utveckling anser vi att det här behöver utvecklas. Vår tanke med den här boken är att skapa ett konkret material till dig som arbetar i förskolan att kunna ta tag i och hålla i handen när det värsta sker eller har skett – ett barn har utsatts för en kris eller ett potentiellt trauma. Det finns redan många böcker på temat, men vår upplevelse är att den litteratur som finns tillgänglig främst riktar sig till personal som dagligen arbetar med traumatiserade barn 5
77412274.1.1_inlaga.indd 5
2020-12-10 07:39
och unga: kuratorer, psykologer, personal inom barn- och elevhälsa med flera. Vår bok är istället tänkt att vara ett stöd i förskolan. Den handlar därför om hur du upptäcker och bemöter alla livets kriser, inte enbart de som kräver specialistbehandling. Syftet är inte hel ler att presentera nya teorier om trauman och barn, utan snarare att sammanställa den forskning som finns på ett överskådligt sätt och utifrån den beskriva fungerande strategier i förskolan. Målet är att du som förskolepersonal redan innan en situation uppkommer ska ha reflekterat över hur du bör agera när ett barn har drabbats av en svår händelse, för att på så sätt känna trygghet i hanteringen av den. Eftersom omsorg och undervisning precis som lärande och psykisk hälsa är tätt sammanlänkade i förskolans utbildning är det högst relevant att du som pedagog får tillgång till just strategier och metoder för att möta barn som befinner sig i svåra situationer. Det faktum att ett stort antal barn lever i utsatthet ökar också kraven på att du har de kompetenser som behövs kring barns kognitiva, emotionella och sociala utveckling för att kunna arbeta förebyggande. Med denna bok hoppas vi därmed kunna stärka dig som arbetar i förskolan, så att varje barn får tillgång till en lärmiljö präglad av förståelse och kunskap. Anna Röst Riben och Céline Nordenhed, november 2020
6
77412274.1.1_inlaga.indd 6
2020-12-10 07:39
INLEDNING
Traumatiska händelser i livet är en av de vanligaste orsakerna till att barn under tio år drabbas av allvarliga psykosociala svårigheter (Almqvist m.fl., 2019). Beroende på hur barn agerar upptäcker vuxna runt omkring dem olika snabbt, om ens alls, att något svårt har inträffat. Det är allas vårt ansvar att uppmärksamma och agera när barn utsätts för en kris eller ett potentiellt trauma, men då de allra flesta går i förskolan utgör barnomsorgen en viktig arena för att fånga upp de barn som på något sätt upplever eller har upplevt svåra livshändelser. Potentiellt traumatiska händelser kan skapa direkta konsekvenser för ett barn. Det kan handla om att hens koncentration och förmåga till känslomässig reglering påverkas, vilket i sin tur påverkar förmågan att lära och utvecklas. Detsamma gäller förmågan att leka och samspela med andra. Mer långsiktiga konsekvenser kan vara negativa effekter på språkinlärningen och arbetsminnet. Utöver det kan trauman till och med leda till att barnets hjärnstrukturer ändrar storlek och uppbyggnad samt att hens DNA påverkas negativt (Bath & Seita, 2018). Ju tidigare som insatser genomförs, desto större är chansen att vända denna negativa utveckling (Almqvist m.fl., 2019). Det är därför av stor vikt att du som pedagog lär dig känna igen tecknen för upplevd kris och potentiellt trauma samt har 7
77412274.1.1_inlaga.indd 7
2020-12-10 07:39
redskap för att kunna bemöta dessa barn i förskolan. Du kan nämligen ha en avgörande roll för barnets fortsatta utveckling. För att kunna må bra igen efter en traumatisk händelse är omsorgen från trygga vuxna i barnets vardagsmiljö viktig. Det gör att du som pedagog även har en mycket viktig roll för barnets möjlighet till läkning. Genom att sprida kunskap om kris och potentiellt trauma i förskolan samt relevanta insatser i samverkan med hemmet och andra aktörer i samhället kan många barn på så sätt ges möjlighet till bearbetning och återhämtning. I boken kommer vi att betona teman som relationer, bemötande och anknytning då detta är betydelsefullt för barn i allmänhet, men särskilt för de som lever i utsatthet. Som pedagog i förskolan är du en viktig omsorgsgivare och för de barn som saknar viktiga omsorgsaspekter i sin närmaste familj blir förskolan på många sätt avgörande för deras fortsatta utveckling. Eftersom förskolans arbete till största del bedrivs i arbetslag som arbetar tätt tillsammans, riktar sig denna bok både till dig som är förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan. För att underlätta läsningen kommer vi att använda samlingsbegreppet pedagog och benämna barnens vårdnadshavare med ordet förälder, även om det inte alltid är föräldern som är vårdnadshavare.
8
77412274.1.1_inlaga.indd 8
2020-12-10 07:39
METODER FÖR ATT STÖDJA BARNEN I BEARBETNING OCH LÄKNING Det finns olika metoder och strategier för att underlätta barns
läkning efter ett upplevt trauma. Självklart behöver man liksom tidigare anpassa aktiviteter och metoder utifrån barnets ålder och mognad, men även utifrån hens språkliga nivå, lekförmåga och hur tryggt barnet känner sig i förskolans miljö. Om barnet bara tyr sig till en pedagog behöver man börja med insatser som rör just den pedagogen och barnet för att sedan utöka med andra relationer. Det går samtidigt inte att säga att en metod fungerar för alla barn, istället kan man behöva prova på olika. Framförallt behöver man ha tåla mod, ibland tar det tid innan man vet vad som fungerar.
Med leken som stödinsats Leken i sig är helande och grunden till allt lärande. Genom leken tränar vi våra sociala och språkliga förmågor och på att strukturera, planera och reglera våra handlingar. Leken skapar självklart också tillfälle för glädje och välbefinnande, både mellan barnen och barn och vuxna. Genom skapandet av lekfulla sammanhang med närstående vuxna under de första levnadsåren ges förutsättningar att utveckla en förståelse för ömsesidighet, samarbete och turtagning (Lindberg, 2014). Dessa förmågor tar barnen sedan med sig i samspelet med sina 105
77412274.1.1_inlaga.indd 105
2020-12-10 07:39
jämnåriga kamrater. Dessutom visar senare års forskning att leken har betydelse för hjärnans utveckling. Att fritt få leka i samspel med andra gör att hjärnans neurobiologiska strukturer och funktioner stimu leras, vilket i sin tur påverkar förmågan till exempelvis självreglering (Almqvist m.fl., 2019). Leken är helt enkelt oerhört viktig för barns utveckling liksom deras kortsiktiga och långsiktiga välmående. I förskolans värld är leken central. Läroplanen (Lpfö18) beskri ver hur barn genom leken ges möjlighet att imitera, fantisera och bearbeta. På så sätt skapar de sig en uppfattning om sig själva och andra. Lek uppstår naturligt när barn känner trygghet, det är då de upplever, undersöker och upptäcker tillsammans med andra. På så sätt är det viktigt att ge ett stort utrymme för lek i förskolans verksamhet och att du som pedagog ger det stöd som behövs för att alla barn ska kunna delta. För vissa barn kan leken dock vara svår att hantera. Ett barn som drabbats av något traumatiskt kan ha en hämmad leklust, uteblir då rätt stöd kan detta få negativa konsekvenser för hens utveckling av andra förmågor. Detta barn kan få svårigheter i relationer till andra och senare även inlärningssvårigheter i skolan (Lindberg, 2014). Därför behöver du som pedagog både delta i leken och vara en god lekförebild för barnen. Lekfulla strategier
Det finns olika strategier för att stimulera barns lekförmåga. Ett sätt är att visa vägen in i leken genom att duka fram material och starta upp leken för att sedan dra sig undan när barnen har hittat sin plats och sitt sammanhang. Ju mindre erfarenhet ett barn har av lek, desto mer konkret behöver lekmaterialet vara. Dessa barn behöver ha tillgång till färdigföreställande material som stöd, medan barn med större lekvana kan använda symbolik i leken, exempelvis att kotten blir en bil. Att kunna delta i lek med andra är också viktigt för att kunna sätta sig in i andras perspektiv, vilket har stor betydelse för utveckling en av den empatiska förmågan (Dyregrov, 2010). Som vi nyligen 106
77412274.1.1_inlaga.indd 106
2020-12-10 07:39
beskrivit kan de barn som har varit med om något svårt dock sakna förmågan att delta i lekar och ha svårigheter att använda sin fantasi. De barn som inte fått uppleva lek tillsammans med sina föräldrar kan därför behöva mycket stöd av dig som pedagog för att lära sig förstå sådant som ömsesidighet, turtagning och andra samspelssituationer. Här kan du fungera som en sorts brygga mellan barnet och de jämnåriga kamraterna. För att ge alla barn samma förutsättningar till utveckling behövs ibland riktade insatser inom lek och samspel. En metod är lekarbetspedagogik där leken används som stödinsats för att utveckla barnens lekförmåga och andra förmågor som hänger ihop med leken (Lindberg, 2014). Vi kommer här att beskriva hur du kan arbeta med strukturerade lekstunder, fritt utifrån lekarbetspedagogiken. STRUKTURERADE LEKSTUNDER I FÖRSKOLAN
Det som skiljer strukturerade lekstunder från annan lek i för skolan är att: • Leken är planerad. • Leken följer samma rutiner vid varje tillfälle. • Leken återkommer enligt en viss struktur. • Leken innefattar samma pedagog och barn vid varje tillfälle.
Gör så här: Utse en pedagog som varje vecka har minst ett pass på ungefär 30 minuter tillsammans med barnen där fokus är lek. Du som deltar gör det antingen som observatör genom att iaktta barnens lek eller genom att vara en lekpartner till barnen. Detta beror helt på situationen och vilka barn som deltar. Ju mer självständigt barnen leker, desto mer observerande bör din roll bli. Många barn behöver dock stöd i att leka och med dessa barn behöver du aktivt delta för att det ska uppstå samspel mellan barnen. De strukturerade lektillfällena kan pågå, förändras och fördjupas under lång tid. Det beror på att det tar olika lång tid för barn att tillägna sig det som sker i lekstunderna, därför är det bra att inte gå vidare för snabbt.
107
77412274.1.1_inlaga.indd 107
2020-12-10 07:39
Céline Nordenhed är leg. förskollärare, lärare och specialpedagog med lång erfarenhet av arbete inom både förskola och skola, bland annat som specialpedagog, förskolechef och skolchef. Anna Röst Riben är leg. psykolog och leg. psykoterapeut och har arbetat med personalutbildning, som barnpsykolog i förskola och skola samt nu på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM).
KRIS och potentiellt TRAUMA
WikingTryck AB
upp de barn som på något sätt upplevt en svår händelse. Genom att agera i tid och känna till tecken på när ett barn har drabbats av en kris eller ett potentiellt trauma (som följd av till exempel en naturkatastrof, svår bilolycka, krig, genom bristande omsorg eller att förlora en närstående) kan förskolans pedagoger i många fall bli helt avgörande för barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling. I den här boken ger författarna en tydlig introduktion kring kris och potentiellt trauma hos yngre barn. På ett överskådligt sätt återger de kännetecken på ett potentiellt trauma och hur individuella förutsättningar påverkar barn i utsatthet. De delar med sig av de strategier, förhållningssätt och metoder som på ett tidigt stadium kan göra stor skillnad för utsatta barns lärande och utveckling, såväl på kort som lång sikt. Du får ta del av konkreta praktikexempel och hur leken kan användas som stödinsats. Avslutningsvis finns material och hjälpmedel för att kunna samtala med barnen om det svåra de varit med om. Boken vänder sig till yrkesverksamma barnskötare, förskollärare och rektorer som vill stötta och förstå barn som befinner sig i utsatta situationer.
Anna Röst Riben & Céline Nordenhed
Förskolan är en viktig arena för att möta och fånga
Anna Röst Riben & Céline Nordenhed
KRIS och potentiellt
TRAUMA
förstå och stötta utsatta barn i förskolan
ISBN 9789177412274
9 789177 412274
77412274.1.1_omslag.indd Alla sidor
2020-12-10 07:47