9789177412229

Pappa! Du kan få berätta en riktigt bra saga om en krokodil som har snabel och vassa tänder. B E P P E ,

tt leva med barn är roligt och svårt. Ett äventyr som ger nya perspektiv och innebär både glädje och utmaningar.

Hur kan det vara? Hur är det att vara barn? Hur gör man som förälder? Föräldraskapet är ett livslångt åtagande

som förändras i takt med att barnen växer.

Leva med barn är tänkt som ett stöd i denna resa, något att slå i när du har en specifik fråga eller läsas från pärm till pärm. Med boken som inspiration hoppas vi att du kan hämta kunskap, tips och råd, få stöd och känna tillförsikt! Intervjuer med familjer och citat från barn gör att du kan känna igen dig i olika sammanhang och funderingar.

leva med barn

a

3 ÅR

Leva med

BArN

Författare är Marie Köhler, barnläkare, Antonia Reuter, psykolog och Johanna Tell, BHV-sjuksköterska. Med sina tre olika professioner inom barnhälsovården bidrar de med gedigen kunskap från sina områden.

Det går inte att beskriva hur det är att ha barn, en familj.

Det är något helt annat …

Man tänker på barnen, man tänker på hur andra barn har det. F O UA D, 4 8 Å R

77412229.14.1_Omslag.indd Alla sidor

ISBN 9789177412229

9 789177 412229

2020-06-29 14:23

leva med

BArN Marie Kรถhler Antonia Reuter Johanna Tell

77412229.14.1_Inlaga.indd 3

2020-06-17 14:46

© 2020 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-222-9 Kopieringsförbud!

Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Susanne Bardell Carlbring Omslag och grafisk form: Anna Hild Tack till Anna Eklund och Maria Gauffin på Rum för barn, Kulturhuset i Stockholm för värdefulla tips på bra barnböcker.

Stort tack till barnteckningarna av Beatrice, Jonatan, Måns och William.

Stort tack till familjerna som ställde upp för intervjuer: Oskar & Erik; Linda & Patrik; Carollina; Paiman & Fouad; Ingrid & Kalle.

Stort tack till alla barn som ställde upp för intervjuer: Adam, Alva, Beppe, Charly, Ludvig, Sude, Thea.

Fjortonde upplagan, första tryckningen Den första upplagan kom 1983.

Tryck: Dimograf, Polen 2020.

Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

77412229.14.1_Inlaga.indd 4

2020-06-17 14:46

innehåll Förord 7 Alla barn är allas barn

den första tiden tillsammans

12

15

Att bli förälder

17

Att bli familj

19

Nyfödd och den första tiden

22

Tidig utveckling

26

Att knyta an

27

Gråt och skrik

31

vad behöver det lilla barnet?

37

Äta 38 Sova 74 Skötas om Lyhörda föräldrar

barnets utveckling och hälsa

89 107

109

Barn är olika

112

Personlighet och temperament

113

Vem är jag?

118

Röra sig

121

Prata och berätta

125

Lika och olika

135

Tillväxt 138 Lek och rörelse

139

Sjuk och ledsen

142

Barnhälsovården 152

77412229.14.1_Inlaga.indd 5

2020-06-17 14:46

barns miljö

165

Våra barns jord

166

Leka ute

170

Barn och sol

172

Barn och kyla

174

Barn och tobak

174

Barn och alkohol

176

Barn och läkemedel

178

Barn och droger

178

Barn och trafik

179

Barnsäkerhet 180 Barn och media

leva med barn Vara tillsammans

187

197 198

Syskon 200 Vem ska stanna hemma?

206

Vad är bäst för barnen?

208

Vilja 215 Samvaro 216 Bli arga på varandra

218

Aldrig våld!

220

Gå ifrån varandra

222

Kämpa för barns rätt

225

Mer att läsa!

229

Länktips 234 Register 235

77412229.14.1_Inlaga.indd 6

2020-06-17 14:46

Förord Kära läsare!

Första gången Leva med barn kom ut var 1983. Lars H Gustafsson, barnläkare och författare, stod bakom den då.

Vi som sedan år 2013 har skrivit boken har alla tre professionella rötter i barnhälsovården och har i många år arbetat som utvecklare, med fortbildning för personalen på barnavårdscentralen, BVC, och med frågor som rör barns hälsa. Vi har haft många givande möten med barn och föräldrar. Som ett plus har vi olika perspektiv som barnläkare, psykolog och distriktssköterska/barnhälsovårdssjuksköterska (BHVsjuksköterska). Dessutom har vi själva, inte minst, erfarenhet av att leva med barn och vet att det är fantastiskt roligt, lärorikt och faktiskt också svårt.

Under åren som gått har bokens innehåll omarbetats allt eftersom kunskapen om barn och faktorer som påverkar barns hälsa och utveckling har ökat. Genom alla år har barnets rättigheter genomsyrat boken.

Vi vet att många av dagens föräldrar är aktiva och söker kunskap och råd på många olika sätt. Det är bra. Även om internet är en vanlig källa så vet vi att boken som form fortfarande uppskattas. Vi tror att samtal mellan föräldrar, både med varandra och med andra föräldrar man möter på förskolan, i bostadsområdet eller föräldragruppen på BVC är bra för föräldraskapet. Och därmed för barnen.

I boken behandlar vi frågor som vi vet att föräldrar ofta tar upp på BVC och som bland annat handlar om mat, sömn och barns hälsa och utveckling. Boken innehåller texter om barn, familj och miljö och kan vara en utgångspunkt för eftertanke och självreflektion. Som inspiration till eftertanke och samtal både hemma och på föräldraträffar, har vi i anslutning till texterna formulerat några frågor.

7

77412229.14.1_Inlaga.indd 7

2020-06-17 14:46

Leva med barn är i första hand skriven för föräldrar, men kan med fördel läsas av till exempel mor- och farföräldrar och av andra vuxna som finns för barnet. Vi har försökt att skriva en bok utifrån barnets perspektiv och fokus ligger på de yngsta barnen. Behoven hos små barn är lika oavsett kön. Vi har valt att använda hen när vi skriver om barnet och förälder när vi menar barnets omsorgsgivare.

Vi hoppas att du som läsare får glädje av att läsa och leva med barn!

Författarna, maj 2020

Marie Köhler

Antonia Reuter

Barnläkare Psykolog

Johanna Tell Distriktssköterska/ BHV-samordnare

8

77412229.14.1_Inlaga.indd 8

2020-06-17 14:46

9

77412229.14.1_Inlaga.indd 9

2020-06-17 14:46

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

Varje barn har rätt att leva och utvecklas.

Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnat på. huvudprinciperna i fn:s konvention om barnets rättigheter.

10

77412229.14.1_Inlaga.indd 10

2020-06-17 14:46

1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Den innebär ett stort steg framåt i kampen för att tydliggöra barns människovärde och rätt till skydd och inflytande. I Sverige har barnkonventionen fört med sig bland annat att en rad lagar förändrats så att barnets bästa sätts tydligare i centrum.

För att barns rättigheter ska stärkas ytterligare blev barnkonventionen svensk lag 1 januari 2020.

I barnkonventionen understryker FN att det är föräldrarna, eller ibland andra vårdnadshavare, som har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling, och samhället har skyldighet att stötta barn och föräldrar. Som förälder kan man använda barnkonventionen för att bevaka sitt och andra barns rättigheter, exempelvis när det gäller förskola, skola och hälso- och sjukvård. Det kan också gälla ekonomiska förutsättningar, boende och miljö.

Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Detta ansvar kvarstår tills barnet är vuxet, oberoende av hur familjens situation i övrigt förändras. Ett föräldraskap är ett livstidskontrakt med särskilda regler för de första arton åren. Barnet har alltid rätt till sina föräldrar, även efter en separation.

Livslångt föräldraskap och garantier för barnets bästa – det är ett stort åtagande. Men barnkonventionens formuleringar är samtidigt ett stöd för föräldrar. De ger förhållandet mellan förälder och barn en unik styrka. De ger inspiration att mötas i glädje och ömsesidig respekt.

Barnen hör inte bara framtiden till. De lever här och nu. Därför är det både bra och naturligt att vi i dag talar allt mer om barnets rättigheter.

Information om FN:s konvention om barnets rättigheter finns på Barnombudsmannens webbplats – se länktips på s. 234.

11

77412229.14.1_Inlaga.indd 11

2020-06-17 14:46

Alla barn är allas barn ”Alla barn är allas barn”, säger man ibland. Att i handling visa barnen att vi menar allvar med det kan vara en ovanligt meningsfull föräldrauppgift.

I den gamla byn kunde detta vara självklart, liksom det i dag är i vissa kulturer. Det fanns många gånger ett gemensamt ansvar för byns barn. Barnet kunde vända sig till någon annan vuxen än föräldern för att få hjälp när det behövdes. I dag är det inte självklart längre. Man kan uppleva det som att varje familj ska sköta sig själv, hålla rätt på sina barn och inte bry sig så mycket om andras. Det är synd. En sådan inställning lämnar både barn och föräldrar ensamma. Det är betydelsefullt att vi samarbetar både med andra föräldrar och med andra vuxna i vår omgivning – för allas våra barn.

När barnen blir äldre och börjar röra sig utanför hemmets och förskolans väggar blir föräldrar mer beroende av att också andra vuxna ser barnen, behandlar dem med vänlighet och respekt men också griper in och vägleder när så behövs.

Barn växer upp under helt olika betingelser. Överallt finns barn som behöver vänskap, stöd och utmaningar grundat på respekt. Vi som vuxna har ett gemensamt ansvar för de barn vi har omkring oss, egna och grannars barn, barn på flykt och barn i andra länder. Skillnaden mellan ”våra barn och andras ungar” får aldrig bli för stor.

Att fundera på Vad betyder det för ett barn att bli respekterat och lyssnat på?

Hur önskar du att andra föräldrar och vuxna förhåller sig till dina barn?

Vilka viktiga vuxna fanns för dig när du var liten? Vad betydde de för dig?

Hur pratar vi med andra vuxna om hur barn har det?

12

77412229.14.1_Inlaga.indd 12

2020-06-17 14:46

Vinteräpplen Magnus Carlbring Alla barn är vinteräpplen, tidiga i frosten En blomma först som sjunger med de andra på grenen, så rör sig tiden genom bladen: skalhus, stjälkar Ett träd som spritter upp ur ingenting I varje litet äpple växer drömmen om ett träd som sträcker sig mot himlen På varje gren ett äpple, i varje äpple är ett barn, en liten kärna som värmer sig i jorden

13

77412229.14.1_Inlaga.indd 13

2020-06-17 14:46

77412229.14.1_Inlaga.indd 14

2020-06-17 14:46

deN fรถRstA tidEn tIllsammAns

77412229.14.1_Inlaga.indd 15

2020-06-17 14:46

16

77412229.14.1_Inlaga.indd 16

2020-06-17 14:46

Att bli förälder Att bli förälder tillhör livets stora händelser. En ny människa har kommit till världen och man har fått en ny viktig uppgift i livet. Ibland är det svårt att hinna med. Allt har gått så snabbt, och allt är förändrat.

När blir man förälder egentligen? När barnet är fött eller långt innan?

Man brukar räkna barnets födelse som det ögonblick då det händer.

Men processen att bli förälder startar tidigare. Redan det positiva graviditetstestet utmanar – kan det vara sant? Barnets första rörelser i magen gör det än mer påtagligt. Kanske får man också höra barnets hjärtslag hos barnmorskan. Vem finns därinne? Ett ”vi” börjar sakta ta form.

Förlossningen blir ofta en stark upplevelse. Anspänningen är stor, och man kan känna sig helt slut efteråt. Samtidigt får man äntligen se sitt barn.

Efter förlossningen lär barn och förälder känna varandra närmare för att så småningom hitta rytmen med mat, sömn och kontakt. Man ställer om till barnets tempo och får en annan vardagsrytm.

Vi blir föräldrar på olika sätt. Några som ovan, andra genom att adoptera ett barn eller att bli familjehemsförälder. Då handlar det om en annan förberedelse än graviditet och förlossning innan mötet med barnet.

Det kan upplevas som en stor press på hur man ska vara som nybliven förälder. Vi har att möta egna och andras förväntningar, som ofta förstärks i reklam och media.

Den stora omställningen, livssituationen rent allmänt, och inte minst de höga kraven på att vara en ”perfekt” förälder, kan effektivt motarbeta ”lyckoruset” och få en att känna sig osäker, ensam och ibland ledsen. Så kan man känna sig, och det gör många. Vi behöver tid att i lugn och ro finna egna sätt att vara med barnet och en ny, spännande och annorlunda gemenskap. Det är något som inte alltid kommer av sig självt – det kräver sin tid och en del arbete.

Innan man får barn kan det vara svårt att riktigt föreställa sig hur 17

77412229.14.1_Inlaga.indd 17

2020-06-17 14:46

det ska bli. Vissa har redan i förväg en dagordning och tydliga mål för föräldraskapet. Andra väntar och ser. Samtidigt som man tycks börja på första sidan i en oskriven bok, så har man redan en historia med egna erfarenheter från familjen man vuxit upp med. Det gäller traditioner, vanor och förhållningssätt. Hur man haft det med sina föräldrar, syskon och andra viktiga personer påverkar föräldraskapet, relationen och samspelet med det egna barnet.

Som förälder kan man ha många undringar och frågor. Utvecklas mitt barn normalt? Hur mycket ska barn sova? Vad är bra mat för mitt barn? Kan vi lämna barnet till någon annan och resa bort över helgen? Är det verkligen bara en lindrig förkylning? Behöver små barn kompisar? Hur ska jag räcka till för mitt barn?

Det här är frågor och upplevelser som man med fördel kan dela med andra föräldrar. Att vara förälder kan innebära stunder av innerlig lycka och glädje, men också stunder av osäkerhet och känsla av otillräcklighet. Under de första åren med barnet går utvecklingen snabbt och är därför fulla av överraskningar. Från att vara liten och helt beroende så kan de flesta barn vid två års ålder ta sig fram på egen hand och utforska världen med nyfikenhet. Vi har inte längre någon liten och följsam bebis som somnar i famnen, utan en aktiv, envis unge som uttrycker sina känslor med ännu större tydlighet.

Att bli förälder innebär att vi alltid bär våra barn med oss där vi går, att vi har dem med som en väsentlig del av livet och är ett vi med dem.

Ett vi som aldrig upphör att vara.

Att fundera på Hur känns det att bli förälder?

Vad är den största skillnaden jämfört med tidigare?

Hur ser du på dig själv som förälder?

Vad innebär det för dig att vara en ”tillräckligt bra” förälder?

18

77412229.14.1_Inlaga.indd 18

2020-06-17 14:46

Att bli familj Hur kan en familj se ut? Många har vuxit upp i en traditionell mammapappa-barnfamilj, medan andra bär på andra erfarenheter. Man har kanske haft föräldrar som separerat, varit ensamstående eller så har man kanske levt med samkönade föräldrar, i familjehem, bonusfamilj eller adopterats. Några av oss har ingen förebild då vi bildar familj, utan får forma relationer och familjeliv som utgår från barnets och egna behov.

Ur barnets perspektiv är föräldraskapets innehåll viktigare än hur familjen ser ut. Familjens form är inte avgörande för barnets utveckling och hälsa. Det betydelsefulla är förälderns förmåga att ge omsorg, skapa trygghet och bidra till en god uppväxt. Att det finns några som verkligen vill vara mina föräldrar och som inte kommer att svika.

Upplevelser i barndomen får stor betydelse när man bildar familj. De kan vara motsägelsefulla. De är mönsterbildande – på gott och ont. Något som kan bli viktigt att ta upp och få hjälp med genom att till exempel prata med sin BHV-sjuksköterska som kan förmedla vidare kontakt vid behov.

Det finns ofta anledning att gå tillbaka till sin egen barndom för att se hur mönstren därifrån färgar den situation man har i dag. Men barndomen är inte allt. Det finns starka krafter också i samhället, krafter som drar åt olika håll och inte alltid gör det lättare att finna hållbara samlevnadsformer och positiva lösningar för barn och föräldrar.

Jämfört med många av världens länder har vi det generellt sett bra i Sverige. Den materiella standarden är hög för de allra flesta, och det finns ett socialt skyddsnät. Vi har kommit en bra bit på väg mot ökad jämställdhet. Det är lättare för föräldrar att både jobba och att vara med sina barn. Reformer i föräldraförsäkringen och ökad möjlighet till kortare arbetstid för småbarnsföräldrar underlättar. En bra förskola har betytt mycket för många barn och familjer.

Samhället har i andra avseenden utvecklats på ett sätt som inte gjort tillvaron enklare för barn och föräldrar. Barngrupperna i förskolan har 19

77412229.14.1_Inlaga.indd 19

2020-06-17 14:46

blivit större. Småbarnsföräldrar heltidsarbetar i högre grad. Stressen inom arbetslivet har ökat. Arbetslöshet, knapp ekonomi och bostadsbrist påverkar barnfamiljers liv i grunden. Klyftorna mellan familjer ökar och barnens möjligheter ser därmed olika ut.

Det kan helt enkelt vara svårt att få livet att gå ihop.

Att fundera på Vad önskar du att ditt barn ska bära med sig för erfarenheter av sin familj?

Vilka erfarenheter från barndomen påverkar din syn på familjen?

Hur har samhället ändrats jämfört med när du var barn?

Vad uppskattar du hos dina egna föräldrar och vad vill du göra annorlunda?

20

77412229.14.1_Inlaga.indd 20

2020-06-17 14:46

21

77412229.14.1_Inlaga.indd 21

2020-06-17 14:46

196

77412229.14.1_Inlaga.indd 196

2020-06-17 14:48

leva med barn

197

77412229.14.1_Inlaga.indd 197

2020-06-17 14:48

Vara tillsammans Det är i familjen som barnet lär känna vuxna och barn. Föräldrar och barn formar den första samvaron tillsammans, och det är i de relatio­ nerna vi som vuxna sedan hämtar erfarenheter av hur det är att vara barn. Hur vi blev omhändertagna som barn kommer att spela roll för vårt eget föräldraskap. Barndomen präglar oss på många sätt, mer än vi kanske tror. De egna föräldrarnas mönster sitter djupt rotade, och det ”sociala arvet” förs lätt vidare till nästa generation, på gott och ont.

Ibland händer det att man bestämmer sig för att göra och vara helt annorlunda än sina egna föräldrar.

Det är inte bara den egna barndomen som spelar roll för hur vi ska klara av uppgiften att vara föräldrar. Det handlar också om i vilken tid vi lever och under vilka omständigheter. Våra föräldrar hade sina uppfattningar om hur livet ihop med barnen skulle se ut, och sina idéer om uppfostran och vad som var bra för barns hälsa och utveckling.

Vi har vår tids experter och tyckare och det finns hur mycket information som helst kring barn och föräldraskap. Idéer, råd, tips och förmaningar är många om hur man ska bli en bättre förälder eller få ett gladare och smartare barn. Valen blir många. Det gör det inte lättare utan ofta tvärtom, man blir osäker och vågar inte tro på sig själv. Att umgås med barn är inte bara en fråga om att ”välja uppfostringsmetod” och sedan hålla sig till den. Att umgås med barn är också att vara utlämnad åt sin trötthet, sin oro, sin ilska, sin fantasilöshet och sin känsla av misslyckande. Föräldrar har sina önskningar och planer för hur livet tillsammans med barnen ska se ut, hur man ska nå dit och hur man vill att barnen ska bli som vuxna. Det handlar om vilka värderingar man har, förväntningar på barnen och på sig själv, och hur samvaron i och utanför familjen ska vara.

Ett vanligt föräldradilemma är att man många gånger vet hur man vill göra och hur man vill ha det, men antingen blir man osäker på om det är rätt eller så orkar man inte riktigt fullfölja. Så känner man sig 198

77412229.14.1_Inlaga.indd 198

2020-06-17 14:48

ibland som dålig förälder, och börjar kanske till och med tro att man håller på att förstöra någonting för barnet på sikt.

Barn behöver inte perfekta föräldrar. Och vad är det förresten?

Finns de? Barn behöver föräldrar som engagerar och bryr sig, prövar sig fram, gör misstag ibland, prövar på nytt och lär sig. Man gör så gott man kan. Det kallas ibland att vara en ”tillräckligt bra” förälder, vilket räcker mycket långt. Man talar ibland om olika förhållningssätt i ett föräldraskap. Att vara auktoritär, eftergiven eller auktoritativ. Ofta känner föräldrar igen sig i alla tre. Det växlar beroende på hur man själv och barnet mår och har det.

Ibland kan man hamna i att för stunden bli auktoritär och det blir ett mycket bestämt nej, och inte ett ord till.

Ibland ger man upp, blir eftergiven och låter gå.

Att vara auktoritativ innebär att ta ett tydligt beslut men därmed inte vara auktoritär, utan man lägger tid på att förklara varför och utgår från att barn i grunden vill samarbeta. Man har realistiska förväntningar på barnet, är beredd att lyssna och kanske omförhandla det hela. Det senare innebär ett större engagemang av föräldern och har visat sig ge ett mer harmoniskt och tryggt barn, som i sin tur bär samma förhållningssätt med sig. ÖNSKAN Jag önskar dig inte guld, mitt barn ej heller pengar och makt jag önskar dig modet att vara dig själv och stå för det du har sagt.

Jag önskar dig inte en stenfri väg, men kraften att vägen gå jag önskar dig kärlek i rikligt mått och vänner att lita på.

Inger Törnqvist

199

77412229.14.1_Inlaga.indd 199

2020-06-17 14:48

Syskon Att få syskon är en stor och spännande upplevelse. Familjen blir större, annorlunda och det är en omställning för alla. Barnet kan vara upptaget av vad som egentligen finns i magen, varför föräldrarna håller på med alla bebissaker och var hen ska få plats att sova framöver.

Man har kanske väntat och väntat, pratat om hur det ska bli och så kommer det en liten till som tar sin plats, och ibland en stor plats.

Som förälder kan man undra hur man ska kunna tycka lika mycket om en till, hur det äldre barnet ska reagera och hur man själv ska räcka till.

En vanlig fråga från föräldrar handlar om syskonsvartsjuka. Frågan utgår från tanken att barnets viktiga relation till sina föräldrar hotas, barnet får en rival, betvivlar förälderns trohet, blir osäkert och känner sig utanför. Utifrån den kunskap vi i dag har om barn så är det inte självklart att svartsjukan infinner sig, men den kan ligga nära till hands.

Det är inte ovanligt att barnet reagerar med att det blir ”litet” igen, pockar på uppmärksamhet genom att vara ”busigt” och ”trotsigt” och lägger beslag på den andra föräldern. Det senare är en konsekvens av att nu är en av föräldrarna upptagen så då tar barnet nästa i anspråk.

Detta är en sund reaktion som kan hålla svartsjukan i schack. Men visst kan barnet bli mycket upprört, visa ilska och förtvivlan och föreslå att man ska sälja lillebror. Då behöver man tänka till och fundera över hur barnet mår och har det, och se över vilken tid och vilket engagemang man har med hen. Det handlar då inte bara om tid tillsammans utan vad man gör tillsammans. Att det äldre syskonet också får rå om föräldrarna en stund på egen hand. Man behöver acceptera barnets ibland motstridiga känslor och uttryck, att hen säger ”dumma saker”, men inte att hen gör någon illa.

Som förälder kan man förbereda barnet inför att få syskon genom att prata om det, läsa böcker om hur det kan bli, låta barnet vara med och förbereda för syskonet, hälsa på bebisar, få höra hur det var när hen var liten och fasa in andra viktiga vuxna för barnet. Barn har en stor 200

77412229.14.1_Inlaga.indd 200

2020-06-17 14:48

förmåga att klara utmaningar och motgångar, ta lärdom av det som händer och växa med ökat ansvar. Ibland behövs de vuxnas stöd i detta.

Att få syskon är en gåva. Syskon är en livslång relation som inte liknar någon annan. Barnets relationer till sina syskon påverkar barnets egen utveckling. Genom lek, tvister, konflikter och försoning lär sig barn den ibland så svåra konsten att umgås och hantera livets orättvisor. Barn vill i grunden samarbeta och vara kompisar. Barn försvarar ofta varandra och är glada ihop.

Att fundera på Hur kan det kännas för ditt äldre barn att få ett syskon nu?

Vilka erfarenheter har du av syskon?

201

77412229.14.1_Inlaga.indd 201

2020-06-17 14:48

FöRäldRainteRvjU Fouad 48 år, bild-, foto- och filmlärare Paiman 31 år, student Caros 7 år, går i skola Criska 3,5 år, går i förskola

så. När man gifter sig betyder det att man ska få barn. Men jag tyckte om att vara gravid. Jag gick till skolan på sfi och det gick bra. Och när det inte var skola satt jag på biblioteket och läste barnböcker för att

BOR: i lägenhet

lära mig språket.

Genom

hela

intervjun

återkommer

1998 var Fouad på besök i sin gamla hem-

Paiman och Fouad till språkets betydelse.

stad Erbil i norra Irak. Då hade han bott som

Dels Paimans egen kamp för att erövra det

ensamstående i Sverige i 16 år, efter att ha

nya svåra, dels barnens tvåspråkighet. Ti-

flytt undan kriget mellan Irak och Iran. Där

digt bestämde sig Fouad och Paiman för

på biblioteket i Erbil träffade han Paiman.

att bara prata kurdiska hemma. De vill ge

– Vi pratade och det kändes helt

barnen kontakt med sin historia och sin

naturligt. Det var kanske kärlek vid första

släkt samt bevara det starka band mellan

ögonkastet, berättar Paiman som arbetade

föräldrar och barn som ett gemensamt

som bibliotekarie.

modersmål ger. Dessutom, säger Paiman, ger tvåspråkighet en bättre intelligens och

– Där kan man inte ha ett förhållande

förmåga att lösa saker på olika sätt.

som här. Så vi förlovade oss efter två veck-

Att ha en släkt här och en där med en

or, tillägger Fouad.

Ett halvår senare stod bröllopet i Erbil

länk emellan. Det är två kulturer som beri-

och efter ytterligare ett halvår landade

kar en också. Språket gör den kontakten

Paiman i Stockholm.

naturlig, säger Fouad.

– Jag hade inte tänkt flytta någonstans

Överenskommelsen har bland annat

innan jag träffade Fouad. När jag kom hit

inneburit att Paiman har översatt sven-

var allt nytt, mannen, landet, språket och

ska barnböcker till kurdiska för att kunna

jag blev gravid på en gång. Det var faktiskt

berätta sagor på sitt eget modersmål. Kurd-

jobbigt, särskilt språket, det blev som ett

iska barnböcker är det nämligen ont om.

– Varje dag läste jag tre böcker. Jag för-

handikapp, minns Paiman.

beredde mig hemma på dagarna för att

Fouad berättade att han gärna ville vän-

kunna ha översättningen klar till kvällen.

ta lite med att få barn för att Paiman skulle

Svenska har barnen lärt sig genom för-

hinna landa i allt det nya, men för Paiman

skola och skola. Men innan de var framme

var inte det något alternativ.

vid sagoläsningen hade Paiman och Fouad

– Det är så i Kurdistan. Man tänker inte

202

77412229.14.1_Inlaga.indd 202

202

2020-06-17 14:48

FöRäldRainteRvjU – Vad gjorde vi? undrar Caros som sitter

en tuff första tid. Caros föddes med mag-

med vid köksbordet.

problem och under tre månader skrek han mycket och sov dåligt. Paiman var stän-

– Vi gick ut och promenerade, ibland

digt trött. Hon kunde inte sova på dagarna

gick vi till öppna förskolan och vi var hemma. Vi lekte och jag lagade

medan Caros sov. Hon var ganska deprimerad.

– Jag hade ingen ork att göra något annat hemma än att ta hand om min son.

Och stackars Fouad, säger Paiman. Du var uppe med Caros på nätterna och sedan gick du upp för att gå till jobbet vid sex!

Med hjälp av Fouad, mammagruppen hon träffade och barnmorskan hon kunde fråga om råd, tog hon sig igenom den svåra tiden.

Paiman fick så småningom jobb och så var det Fouads tur att vara föräldraledig. Fouad säger att han mest njöt av att vara hemma med Caros.

– Jag tycker väldigt mycket om barn och har jobbat med barn på fritidshem. För mig var det naturligt att ta hand om

”Det går inte att beskriva hur det är att ha barn, en familj.

Det är något helt annat …

Man tänker på barnen, man tänker på hur andra barn har det.”

mat och vi väntade på att Paiman

skulle

komma

hem ... Caros ville bli ammad med en gång hon kom hem.

– Jag trodde bara man bara kunde vara mammaledig!

säger

Caros

för-

vånat.

Så tänker han efter en stund och tilllägger: – Men jag kommer ihåg när du var hemma och vi kollade

på

Teletubbies.

Det var en favorit.

Fouad berättar att livet med barn i Sverige skiljer sig mycket från det i Kurdistan, både på gott och ont: – Där är de flesta mammor hemma och har fem, sex, sju barn. Och alla barn leker med varandra ute på gatan. De växer upp tillsammans och tar

hand om varandra.

Caros. Då var han ett år så vi gjorde en massa saker.

203

77412229.14.1_Inlaga.indd 203

203

2020-06-17 14:48

FöRäldRainteRvjU Criska till världen. Paiman berättar att allt

– Och de sover när som helst, fyller

var lättare den gången. Ingen kolik, rutin-

Paiman i. De ser filmer som de vuxna ser.

– På ett sätt är det lättare där, fortsät-

erna satt och själv var hon inte lika osäker

ter Fouad. Här kan de inte springa ut på

längre. Caros minns början av syskonska-

samma sätt. Här är man mer hemma och

pet som att lillasyster mest tog hans saker.

Nu är det annorlunda.

barnen ska lära sig en massa saker.

– Om jag inte hade någon lillasyster

Fouad vänder sig till Caros: – Om du skulle fråga din pappa något i

kunde jag inte leka med någon. Bara med

Kurdistan, om hur du blev till eller något

min kompis Patrik, säger han. Fouad fyller i:

om religionen, så skulle du få en smäll. Vis-

– Hon tycker väldigt mycket om dig och

sa frågor ställer man inte.

Och man pratar inte med barn på det sättet ... Man har heller ingen tradition av att läsa läxor eller sagor med barn.

– Jag tycker barnen i Kurdistan är vildare än här, säger Caros. De säljer mat och jobbar istället för att gå i skolan ...

Paiman och Fouad har tio syskon var men trots att det fortfarande är van-

”Om jag inte hade någon lillasyster kunde jag inte leka med någon.”

längtar efter att du ska komma hem.

– Ja, och istället för att krama pappa kramar hon mig! säger Caros med viss stolthet i rösten.

– Vad för ni över till era barn som är särskilt kurdiskt? undrar jag.

– Språket och överdriven kärlek, säger Paiman.

Fouad berättar att alla kurder pussas hela tiden, gärna högt och på kinderna.

ligt för kurder att få mån-

– Ju högre smack, desto mer kärlek,

ga barn tycker bägge att två barn räcker.

förklarar Paiman och skrattar.

– Man måste ju själv hinna leva också, säger Fouad. Nu kan vi ge det som varje

Att få barn innebar för Fouad att för-

barn behöver. Det funkar inte att ha det

ändra sitt liv radikalt. Framför allt det soci-

som i Kurdistan där tio barn bor i två rum.

ala livet. Tidigare gick han ofta ut och hade

Ska mina barn kunna konkurrera med

ett stort umgänge.

– Nu har man barn och måste dela livet

andra barn måste de också ha samma

med dem också. Nu är man med familjen

förutsättningar och få samma hjälp.

och vi ska ju göra saker tillsammans.

När Caros var tre och ett halvt år kom

204

77412229.14.1_Inlaga.indd 204

204

2020-06-17 14:48

FöRäldRainteRvjU Fouad låter tystnaden fylla ut inne-

– Det är en annorlunda livsstil. Jag skulle

börden av orden.

till exempel aldrig köpa bil om jag inte

– De springer till mig när jag kommer

hade barn. Men med den kan vi lättare ta

hem. De kommer att finnas kvar efter mig

oss ut och göra olika saker.

– Man blir social på ett annat sätt, till-

... När jag ser dem lära sig något är det som

lägger Paiman. Nu träffar vi mer andra

att jag också får kunskap. Man gör allt för

familjer och jag har kontakt med många

sina barn och inte bara för sig själv.

Både Paiman och Fouad ser också för-

mammor som har barn på samma skola

äldraskapet som ett sätt att själva få upp-

som Caros.

leva en barndom de bägge saknar.

Jag frågar vad som är det bästa med att ha barn. Innan Fouad och Paiman hinner

– Förr, när jag var ensam, hade jag hört

svara, ger Caros sin syn på varför det är bra

talas om barnsagor, men nu vet jag vilka

med föräldrar:

alla sagofigurer är, säger Fouad.

– Jag har inte haft så mycket roligt. Det

– De hjälper till. Det är kul att spela spel

fanns inga lekplatser, inga filmer, berättar

med dem och läsa böcker …

Och det sämsta?

Paiman och förtydligar att det inte var så

– När de blir arga …

att hennes föräldrar var elaka. Det var bara

Fouad letar efter orden när han ska

så det var där hon växte upp, för alla.

Fouad själv började jobba hos sin pap-

svara: – Det går inte att beskriva hur det är att

pa efter skoldagen när han var sju för att

ha barn, en familj. Det är något helt annat

bidra till familjeförsörjningen och få lite

… Man tänker på barnen, man tänker på

veckopengar.

– Här är det helt annorlunda, säger

hur andra barn har det.

Fouad. Här finns trygghet och barn behöver

– Och så får man köpa mer mat, fyller

inte tänka på att arbeta. De ska leka och

Caros i.

lära sig, så de blir friska människor när

– Ja, det får man, ler Fouad. Jag gillar

de blir stora och kan hjälpa sig själva och

barn och att nu ha två barn, mina barn.

andra.

205

77412229.14.1_Inlaga.indd 205

205

2020-06-17 14:48

Vem ska stanna hemma?

Tidigare sågs det som mer eller mindre självklart att det var mamman som skulle ta hand om barnen under det första året. Det var hon som hade fött barnet, det var hon som ammade och hon ansågs därför av rena naturskäl stå närmare barnet än pappan/partnern.

Numera vet vi att det redan från början är viktigt för barnet att få en nära känslomässig kontakt med båda sina föräldrar. Det är särskilt angeläget om vi vill att våra barn i framtiden ska klara av att leva i ett rikare, öppnare och mer jämställt förhållande mellan könen än vad som är vanligt i dag. Det är inte bara barnet som tjänar på att få lära känna båda sina föräldrar under det första året. Föräldrarna har också mycket att vinna.

Föräldraförsäkringen ger den andra föräldern rätt att vara ledig tio dagar i samband med barnets födelse. Försäkringen ger föräldrarna tillsammans rätten till 480 lediga dagar. Dagarna kan överlåtas mellan

206

77412229.14.1_Inlaga.indd 206

2020-06-17 14:48

föräldrarna, utom 90 dagar som är reserverade för var och en av föräldrarna. Uppdaterad information finns på Försäkringskassans webbplats.

Sedan föräldraförsäkringen ändrades har ett allt större antal pappor valt att stanna hemma, inte bara en utan flera månader. Det lägger en grund för ett känslomässigt förhållande med djup och kvalitet som tidigare inte varit lika vanligt. Män som har tidigare erfarenhet av barn och inte varit föräldralediga, brukar peka på vilken skillnad det faktiskt blir när man är hemma.

Att vara flera föräldrar, också i praktiken, är betydelsefullt för den fortsatta gemenskapen. Man delar på ansvaret, mödorna och glädjeämnena också när det gäller barnen, man talar samma språk eftersom man har samma erfarenhet. Barn och föräldrar ges genom föräldraförsäkringen möjlighet till ett jämbördigt förhållande i familjen, där båda föräldrarna blir lika delaktiga i omsorgen om sina barn och barnen får uppleva närheten till dem bägge. Uppföljning av föräldrar som delar på föräldraledigheten visar att i den gruppen sker det färre separationer och att det föds fler barn. Pågående forskning visar också att föräldrar som delar på ledigheten har en ökad förståelse för varandras vardag, liksom vad samvaron med ett barn innebär.

Ibland finns det inget val. Det gäller framför allt då man lever själv med barn och av olika skäl inte kan få hjälp av den andra föräldern.

Minns då att det för barnet allra viktigaste under den första tiden, nämligen det nära bandet till åtminstone en vuxen person, går att skapa ändå. För barnet är det ingenting konstigt med en sådan situation. Det är mycket svårare att begripa varför det ibland finns två föräldrar i huset – men bara en som man riktigt får lära känna.

Att fundera på Vad innebär ett delat ansvar för ditt barn?

Vad innebär delat ansvar för dig?

Hur kan man planera för jämställt föräldraskap?

207

77412229.14.1_Inlaga.indd 207

2020-06-17 14:48

Pappa! Du kan få berätta en riktigt bra saga om en krokodil som har snabel och vassa tänder. B E P P E ,

tt leva med barn är roligt och svårt. Ett äventyr som ger nya perspektiv och innebär både glädje och utmaningar.

Hur kan det vara? Hur är det att vara barn? Hur gör man som förälder? Föräldraskapet är ett livslångt åtagande

som förändras i takt med att barnen växer.

Leva med barn är tänkt som ett stöd i denna resa, något att slå i när du har en specifik fråga eller läsas från pärm till pärm. Med boken som inspiration hoppas vi att du kan hämta kunskap, tips och råd, få stöd och känna tillförsikt! Intervjuer med familjer och citat från barn gör att du kan känna igen dig i olika sammanhang och funderingar.

leva med barn

a

3 ÅR

Leva med

BArN

Författare är Marie Köhler, barnläkare, Antonia Reuter, psykolog och Johanna Tell, BHV-sjuksköterska. Med sina tre olika professioner inom barnhälsovården bidrar de med gedigen kunskap från sina områden.

Det går inte att beskriva hur det är att ha barn, en familj.

Det är något helt annat …

Man tänker på barnen, man tänker på hur andra barn har det. F O UA D, 4 8 Å R

77412229.14.1_Omslag.indd Alla sidor

ISBN 9789177412229

9 789177 412229

2020-06-29 14:23