Tillräknelighet som straffrättslig ansvarsförutsättning
Ivar Lavett
Tillräknelighet som straffrättslig ansvarsförutsättning
Ivar Lavett
Innehåll
Förord 5
Förkortningar 15
1 Inledning 17
1.1 En bakgrund till ämnet 17
1.2 En precisering av ämnet: två övergripande teman 22
1.3 Avhandlingens syften 27
1.4 Tillvägagångssättet: metod och material 28
1.4.1 Inledande anmärkningar 28
1.4.2 Spridda reflektioner om rättsdogmatisk forskning 29
1.4.3 Närmare om tillvägagångssättet i förhållande till avhandlingens syften 33
1.4.4 Avhandlingens internationella och historiska inslag 36
1.4.5 Användandet av psykiatrisk kunskap i avhandlingen 39
1.5 Tidigare forskning 40
1.6 Avgränsningar och förtydliganden 42
1.7 Avhandlingens disposition 43
2 Generella utgångspunkter och begrepp 45
2.1 Introduktion 45
2.2 Något om straff, straffrättens uppgift(er) och straffrättsideologi 45
2.3 Konformitetsprincipen och skuldprincipen 49
2.4 Brottsbegreppet 51
2.4.1 Allmänt om brottsbegreppet 51
2.4.2 Brottsbegreppet i svensk rätt 56
2.4.2.1 Inledning 56
2.4.2.2 Brottsbeskrivningsenlighet 60
2.4.2.3 Rättfärdigande omständigheter 62
2.4.2.4 Det allmänna skuldkravet 62
2.4.2.5 Ursäktande omständigheter 63
2.5 Påföljdsförutsättningar samt skillnaden mellan ansvarsfrihet och straffrihet 64
2.6 Tillräknelighet, otillräknelighet och ansvarsförmåga 68
2.6.1 Allmänspråkliga och straffrättsliga innebörder av (o)tillräknelighet 68
2.6.2 Det klassiska tillräknelighetsbegreppet, kritiken mot det samt några utmanare 72
2.6.3 Det samtida tillräknelighetsbegreppet (ansvarsförmåga) 76
2.6.3.1 Inledning 76
2.6.3.2 Närmare om ansvarsförmåga 78
2.6.4 Sammanfattning 87
2.7 Tre psykiatriska tillstånd associerade med otillräknelighet 87
2.7.1 Inledning 87
2.7.2 Något om psykiatrisk terminologi och begreppsbildning 88
2.7.3 Något om psykiatrisk diagnostik 90
2.7.4 Psykos 91
2.7.4.1 Allmänt om psykos 91
2.7.4.2 Schizofreni 94
2.7.4.3 Är psykosens innehåll begripligt? 95
2.7.5 Intellektuell funktionsnedsättning 99
2.7.6 Konfusion 100
2.8 Konstruktionen av ett tillräknelighetskrav 102
2.8.1 Allmänt om regelkonstruktionen 102
2.8.2 Tre metoder för regelkonstruktionen: medicinsk, psykologisk och blandad metod 103
3 Internationell utblick 111
3.1 Introduktion 111
3.2 Tyskland 112
3.2.1 Allmänt om StGB § 20 112
3.2.2
3.2.3 Tilläggsvillkoren 117
3.2.4 Tillräknelighet i brottsbegreppet 120
3.2.5 Skyddsåtgärder till följd av otillräknelighet 125
3.2.5.1 Närmare om rekvisitet ”rechtswidrige Tat” i StGB § 63 126
3.3 Danmark 130
3.3.1 Allmänt om DSL § 16 130
3.3.2 Närmare om ingångsvillkoren 131
3.3.3 Tilläggsvillkoret: ”utilregnelig” 137
3.3.4 Skyddsåtgärder till följd av otillräknelighet 142
3.3.5 Tillräknelighet i brottsbegreppet 144
3.3.5.1 Särskilt om relationen mellan tillräknelighet och uppsåt 146
3.3.6 Ansvarsfrihetsgrund eller straffrihetsgrund? 152
3.4 Norge 153
3.4.1 Bakgrund till NSL § 20 153
3.4.2 Allmänt om NSL § 20 158
3.4.2.1 Ingångsvillkoren 160
3.4.2.2 Tilläggsvillkoret 162
3.4.3 Tillräknelighet i brottsbegreppet 167
3.4.4 Skyddsåtgärder till följd av otillräknelighet 169
3.5 Kapitelavslutning 174
4 Lagstiftningshistorik 178
4.1 Introduktion 178
4.2 Sondén, Munktell och förhållandet till rättshistorien 179
4.3 Landskapslagarnas bestämmelser om afvita 183
4.3.1 Något om straffrätten före och vid tiden för landskapslagarna 183
4.3.2 Närmare om landskapslagarnas straffbestämmelser om afvita 185
4.4 Straffrihet för afvita under 1734 års lag 190
4.4.1 Lagstiftningsarbetet 190
4.4.2 Missgärningsbalken 32:1 190
4.4.3 Läkarna gör entré 193
4.4.4 Sinnesundersökningarna och 1826 års kungliga brev 194
4.5 SL:s otillräknelighetsbestämmelser 196
4.5.1 1832 års Förslag till Allmän Criminallag 196
4.5.2 Närmare om SL:s ursprungliga otillräknelighetsbestämmelser 198
4.5.3 Utvecklingen fram till 1945 års ändring av SL:s tillräknelighetsbestämmelser 202
4.5.4 1945 års otillräknelighetsbestämmelse i SL 207
4.5.5 Delsammanfattning 212
4.6 Brottsbalksreformen 213
4.6.1 Förarbetena om slopandet av tillräknelighetskravet 213
4.6.2 Röster i doktrinen om slopandet av tillräknelighetskravet 217
4.6.3 Två positioner i den efterföljande kriminalpolitiska debatten 221
4.7 Tillräknelighetsbegreppet åter in i värmen 225
4.8 Tre betänkanden om tillräknelighet 228
4.8.1 Allmänt om betänkandena 228
4.8.2 Närmare om den föreslagna regleringen 230
4.8.2.1 Tillräknelighetskravets konstruktion 230
4.8.2.2 Samhällsskyddsåtgärder till följd av otillräknelighet 232
4.8.2.3 Tillräknelighetskravets placering i brottsbegreppet 234
5 Tillräknelighetsläran i BrB del I: Påföljdsregleringen 238
5.1 Introduktion 238
5.2 Påföljdssystemet i stora drag 239
5.3 Allvarlig psykisk störning 242
5.3.1 Allmänt om allvarlig psykisk störning 242
5.3.2 Närmare om bedömningen 248
5.3.3 Allvarlig psykisk störning – ett specifikt straffrättsligt begrepp? 252
5.3.4 Kritik mot begreppet allvarlig psykisk störning 256
5.4 Nedsatt ansvarsförmåga som förmildrande omständighet vid bedömningen av straffvärdet (BrB 29:3 p. 2–3) 259
5.4.1 BrB 29:3 st. 1 p. 2 259
5.4.2 BrB 29:3 st. 1 p. 3 265
5.5 Presumtion och förbud mot fängelse samt frihet från påföljd på grund av allvarlig psykisk störning (BrB 30:6) 266
5.5.1 2008 års reform 266
5.5.2 Presumtionen mot fängelse (BrB 30:6 st. 1) 268
5.5.2.1
Straffvärde och vårdbehov (p. 1–2) 269
5.5.2.2 Självförvållade tillstånd (p. 3) 270
5.5.2.3 Omständigheterna i övrigt (p. 4) 274
5.5.2.4 Orsakssamband mellan brott och allvarlig psykisk störning 274
5.5.3 Förbudet mot fängelse (BrB 30:6 st. 2) 279
5.5.3.1 Insiktsrekvisitet 281
5.5.3.2 Kontrollrekvisitet 283
5.5.4 Frihet från påföljd (BrB 30:6 st. 3), samt något om påföljdseftergift (BrB 29:6) 284
5.6 Överlämnande till rättspsykiatrisk vård (BrB 31:3) 286
5.6.1 Allmänt om rättspsykiatrisk vård 286
5.6.2 Förutsättningar för rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning 287
5.6.3 Förutsättningar för rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning 288
5.6.4 Vem bedömer? 290
5.6.5 Fortsatt rättspsykiatrisk vård och vårdens upphörande 291
5.6.6 Kritik mot rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning 295
5.7 Kapitelavslutning 296
6 Tillräknelighetsläran i BrB del II: Ansvarsregleringen 302
6.1 Introduktion 302
6.2 Handlingskravet 303
6.2.1 Allmänt om handlingskravet 303
6.2.2 Handling och tillräknelighet 309
6.3 Tillfällig sinnesförvirring som ansvarsfrihetsgrund 320
6.3.1 Bakgrund till frågan om tillfällig sinnesförvirring i BrB 320
6.3.2 Vad avses med tillfällig sinnesförvirring? 323
6.3.3 Närmare om tillfällig sinnesförvirring som oskriven ansvarsfrihetsgrund 328
6.3.4 Tillfällig sinnesförvirring efter NJA 2020 s. 169 334
6.4 Uppsåtskravet 336
6.4.1 Uppsåtets beståndsdelar och de tre uppsåtsformerna 336
6.4.1.1 Allmänt om uppsåtsbegreppet 336
6.4.1.2 Närmare om det kognitiva elementet 338
6.4.1.3 Parentetiskt om det voluntativa elementet 342
6.4.1.4 Kort om de tre uppsåtsformerna 342
6.4.2 Täckningsprincipen 343
6.4.3 Uppsåtsprövningen 344
6.4.4 Uppsåt och rus 347
6.4.5 Uppsåt och tillräknelighet 348
6.4.5.1 Något om den begreppsliga relationen mellan uppsåt och tillräknelighet 348
6.4.5.2 Specifikt om uppsåtstäckning och psykisk störning/bristande ansvarsförmåga enligt gällande rätt 350
6.4.5.3 Relationen mellan uppsåt och tillräknelighet med utgångspunkt i Psykiatrilagsutredningens betänkande 358
6.5 Medvetenhetskravet 361
6.5.1 Introduktion 361
6.5.2 Medvetenhetskravet i doktrin och utredningsbetänkanden 364
6.5.3 Medvetenhetskravet efter NJA 2020 s. 169 369
6.5.4 Sammanfattande diskussion om medvetenhetskravet med utgångspunkt i NJA 2020 s. 169 373
6.6 Personlig oaktsamhet 377
6.6.1 Allmänt om personlig oaktsamhet 377
6.6.2 Personlig oaktsamhet och tillräknelighet 381
6.7 Putativsituationer 384
6.7.1 Allmänt om putativsituationer 384
6.7.2 Putativsituationer och otillräknelighet 388
6.8 Ursäktlig excess 397
6.8.1 Allmänt om ursäktlig excess enligt BrB 24:6 397
6.8.2 Excess och otillräknelighet 403
6.9 Ursäktlig straffrättsvillfarelse 406
6.9.1 Allmänt om straffrättsvillfarelse 406
6.9.2 Straffrättsvillfarelse och otillräknelighet 409
6.10 Kapitelavslutning 416
7 Avslutande diskussion 420
7.1 Inledning 420
7.2 Tillräknelighetslärans genomslag i svensk gällande straffrätt 420
7.3 Det självständiga, kodifierade tillräknelighetskravets potentiella funktioner i svensk straffrätt 426
7.3.1 Allmänt 426
7.3.2 Tillräknelighetskravets bakåtblickande respektive framåtblickande funktion 427
7.3.3 Tillräknelighetskravets praktiska funktion 440
7.4 Slutsatserna sammanfattade 445
7.5 Avslutande reflektioner 447
Summary 451
Källförteckning 457
den svenska straffrättsordningen brukar beskrivas som en av ytterst få i världen som inte uppställer ett krav på tillräknelighet för straffansvar. Ett sådant krav fanns visserligen tidigare, i 1864 års strafflag, med innebörden att den som begått en gärning under inflytande av exempelvis sinnessjukdom skulle gå fri från straffansvar. Men när brottsbalken trädde i kraft avskaffades tillräknelighetskravet av individualpreventiva skäl. I den straffrättsliga doktrinen råder det i dag närmast konsensus om att detta var ett misstag och att avsaknaden av ett tillräknelighetskrav strider mot grundläggande etiska principer för straffansvar.
Mot den bakgrunden undersöks i denna avhandling tillräknelighetsbegreppets faktiska och potentiella roll i svensk straffrätt. Det argumenteras bland annat för att sådana egenskaper som normalt konstituerar tillräknelighet är av betydelse för bedömningen av om ett brott är begånget enligt svensk rätt, trots att brottsbalken inte gör någon formell åtskillnad mellan tillräkneliga och otillräkneliga gärningspersoner i ansvarshänseende. En annan slutsats är att ett tillräknelighetskrav kan tillgodose inte bara grundläggande etiska principer för straffansvar, utan också intresset av att förmodat farliga gärningspersoner inte går fria ut i samhället – även om de ska frikännas från en anklagelse om brott.
Ivar Lavett är verksam vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Akademisk avhandling. ISBN