Hållbarhet ur ett rättsligt perspektiv Redaktörer: Mattias Dahlberg, Therése Fridström Montoya, Mikael Hansson och Charlotta Zetterberg ÅRSBOK
2022
ISSN 1102-3317; 2022 ISBN 978-91-7737-232-5
J U R I D I S K A FA K U LT E T E N I UPPSALA
Juridiska Fakulteten i Uppsala Årsbok 2022
Redaktör for skriftserien Mattias Dahlberg
Hållbarhet ur ett rättsligt perspektiv Red. Mattias Dahlberg, Therése Fridström Montoya, Mikael Hansson och Charlotta Zetterberg
© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2023 Upplaga 1:1 ISSN 1102-3317 ISBN 978-91-7737-232-5 Produktion: eddy.se ab, Visby 2023 Omslag: John Persson Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Telefon: 018-65 03 30 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Dimograf, Poland 2023
Förord
Förord Ämnet för De lege år 2022 är ”hållbarhet”, under den övergripande frågan vilken uppgift rätten har haft, har eller kan komma att få för att nå de mål som formulerats i Förenta Nationernas Agenda 2030. Juridiken och rättsvetenskapen kan bidra på olika sätt för att de mål som uppställs i Agenda 2030 ska kunna uppnås. Tre generella teman kan urskiljas bland de många frågor som ryms inom ämnet ”hållbarhet”: miljöfrågor, sociala frågor och ekonomiska frågor. Det finns förstås ett ömsesidigt beroende och samverkan mellan dessa teman. Miljö- och särskilt klimatfrågan är nog den som flest associerar till när det gäller hållbar utveckling, men målen omfattar även sociala och ekonomiska frågor om hälsa, fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter, jämställdhet, likabehandling och, inte minst, inkludering. En ledande princip i Agenda 2030 är ”lämna ingen utanför”. I detta sammanhang är barn- och ungdomsperspektivet viktigt eftersom hållbar utveckling är av vital betydelse för livskvaliteten för både uppväxande och kommande generationer. Begreppet ”hållbarhet” och det angränsande ”hållbar utveckling” har använts under lång tid. Den ovan nämnda Agenda 2030 från år 2015 med 17 globala mål för hållbar utveckling har fått stort genomslag – åtminstone i debatten. I Sverige har ett omfattande arbete vidtagits för att utvärdera nuläget och föreslå politiska målområden för att uppnå målen i Agenda 2030. I svensk rätt finns åtaganden för hållbar utveckling i en rad sammanhang. På ett övergripande plan anges i 1 kap. 2 § regeringsformen att det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. I 1 kap. 1 § miljöbalken stadgas att balkens bestämmelser syftar till att främja en hållbar utveckling som 5
Förord innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Målet med en hållbar utveckling har emellertid också betydelse för utformningen av lagar och bestämmelser på många andra juridiska delområden. Kritik kan också framföras vad gäller att vissa av hållbarhetsmålen är så allmänt hållna att de är svåra att konkretisera i handling. I denna volym av De lege finns ett stort antal artiklar som behandlar hållbarhet i förhållande till ett antal rättsvetenskapliga områden. Författarna är verksamma vid eller på annat sätt anknutna till Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. Vi vill tacka de medverkande författarna för deras arbete med bidragen, och hoppas att boken kan inspirera till ny och fortsatt forskning inom detta centrala område. Redaktionskommittén för De lege 2022 Mattias Dahlberg Mikael Hansson
6
Therése Fridström Montoya Charlotta Zetterberg
Innehåll
Innehåll
Förord
5
Mattias Dahlberg
Miljöskatter med tyngdpunkt på koldioxidbeskattning
9
Maria Forsberg
Ekologiskt funktionella paragrafer vid skydd och restaurering av natur
27
Therése Fridström Montoya
Ingen ska lämnas utanför – en ohållbar princip?
47
Lovisa Halje
Bolagsstyrning och en hållbar utveckling
73
Mikael Hansson
Hållbar arbetsrätt
95
Caroline Johansson
En hållbar svensk modell? – Exemplet den nya omställningsregleringen
111
Sara Lundberg
En hållbar skolplikt?
137
Melina Malafry
Renewable Energy Activities – Overriding the Interest of Biodiversity?
159 7
Innehåll Oskar Mossberg
Gröna löften och förmögenhetsrättens tillkortakommanden
195
Marigó Oulis
Konsumtion och konsumenträtt – en utomståendes betraktelse
251
Love Rönnelid
What legal research in sustainable development could become
267
Katja de Vries and Sebastian Abrahamsson
A Digital Right to Repair? How new EU legislation could open up data and software in connected products to enhance their lifespan
289
Olof Wilske
Konstitutionell hållbarhet eller hållbar konstitutionalism? 315 Charlotta Zetterberg
Fasta samverkansformer i miljöns tjänst?
331
Inger Österdahl
Agenda 2030 as a source of law: Different shades of soft Författarpresentationer
8
355 385
Hållbarhet ur ett rättsligt perspektiv Redaktörer: Mattias Dahlberg, Therése Fridström Montoya, Mikael Hansson och Charlotta Zetterberg ÅRSBOK
2022
ISSN 1102-3317; 2022 ISBN 978-91-7737-232-5
J U R I D I S K A FA K U LT E T E N I UPPSALA