Red. Andreas Anderberg, Dennis Martinsson & Erik Svensson
Teori och politik S T R A F F R ÄT T I O M VA N D L I N G
Teori och politik
NÅGOT HAR HÄNT med kriminalpolitiken. Brott och straff står högt på den politiska agendan hos såväl regeringen som oppositionen. Kriminalpolitiken tillhör väljarnas viktigaste frågor. Brottsligheten får ett allt större utrymme i media. Reformtakten på det straffrättsliga området har accelererat. I den här boken tar tolv yngre svenska straffrättsforskare pulsen på den samtida kriminalpolitiken. Genom de olika bidragen belyses några av de mest omstridda platserna på den straffrättspolitiska kartan. Boken säger därigenom något om det kriminalpolitiska och straffrättsteoretiska landskapet i början av 2020-talet. Sedda tillsammans behandlar de olika bidragen teman som kriminalpolitiska utvecklingstendenser, straffrättsvetenskapens roll, relationen mellan teori, politik och dogmatik – och inte minst hur man ska förstå de straffrättsteoretiska premisserna i en föränderlig tid.
ISBN 978-91-7737-200-4
Red. Andreas Anderberg, Dennis Martinsson & Erik Svensson
TEORI OCH POLITIK – straffrätt i omvandling red. andreas anderberg, dennis martinsson & erik svensson
Innehåll
Innehåll Förord
7
Gustaf Almkvist Straffvärdebedömningar vid flerfaldig brottslighet 9 Andreas Anderberg Åt var och en sitt. Straffbestämmelse, straffskärpningsgrund eller både och? 39 Tova Bennet En spaning om skuld 63 Jakob Hellström Nyklassicismens fall
87
Axel Holmgren Om villkorlig frigivning och tidens vindar 115 Miriam Ingeson Schrödingers brott – om orsakande i teori och tillämpning 139 Marie Kagrell Sexuella vilseledanden 171 Ivar Lavett Terroristattentat och vansinnesdåd 211 Dennis Martinsson Trender och tendenser i den samtida straffrättsanvändningen – sett genom åtgärder mot terroristrelaterad och gängrelaterad brottslighet 233
5
Innehåll Maria Rasmussen Gradindelning av brott – särskilt om skuldfaktorers betydelse 271 Erik Svensson Teori, politik och straffrättslig självförståelse 285 Linnea Wegerstad Reflektioner om nya och saknade nyckelpersoner i kriminalpolitiken 315 Författarpresentation
6
333
Förord
Förord Två olika böcker har, på varsitt sätt, inspirerat till den här antologin. Den första inspirationskällan handlar om arbetsrätt. I Lavalgenerationen (2019) presenterar sig en ny generation arbetsrättare genom att i antologiform redogöra för sin forskning. I förordet påpekas att alla de deltagande forskarna delar erfarenheten av att verka i ett förändrat rättsligt landskap, som i sin tur symboliseras genom den så kallade Lavaldomen. Som straffrättare är det lätt att känna igen den upplevelse av pågående och genomgripande förändring som arbetsrättarna vittnar om. Sedan några år tillbaka står just straffrätten mycket högt på den dagspolitiska agendan och nya reformer sker i hög takt. Också på ett teoretiskt plan verkar det röra på sig. Sanningar som fram till nyligen framstod som vedertagna har börjat ifrågasättas på ett nytt sätt. De kriminalpolitiska tendenserna för oss över till den andra inspirationskällan. I antologin Varning för straff (1995) föresatte sig ett antal av den tidens mest tongivande straffrättare att ta pulsen på tidens kriminalpolitik. Så sker också i den här boken, även om författarna till vår antologi tillhör en generation som ännu befinner sig i början av sin bana. Att ge ut antologier som syftar till att mäta tidens kriminalpolitiska vindar är något av en tradition i den nordiska straffrätten. Vi tror att det finns mycket som är värt att bevara i denna tradition. Inte minst viktigt är att låta eftertänksamma straffrättsjurister delta i den kriminalpolitiska debatten på sina egna villkor. Det övergripande temat i Varning för straff är, som redan titeln antyder, att varna för en kriminalpolitik som sätter straffrättsliga åtgärder i centrum för att lösa brottslighetens problem. I förordet talas om att alla författare delat en kritisk hållning till ”hårdare tag” i kriminalpolitiken. Den kriminalpolitiska utveckling som man varnade för år 1995 får sägas ha fortsatt med oförminskad – eller snarare accelererad – styrka under de snart 30 år som har gått sedan dess. Den här boken är emellertid inte skriven utifrån en gemensam ståndpunkt i fråga om utvecklingens
7
Förord
goda eller dåliga sidor. Några varningar utfärdas alltså inte här, utan de individuella texterna talar för sig själva. Alla de som bidrar till antologin är verksamma som lärare och forskare i straffrätt vid svenska universitet. Alla är som nämnts också relativt unga i sin forskargärning. Några är disputerade – men ingen har disputerat före 2015 – medan andra fortfarande är doktorander. Vi redaktörer är glada att så många har velat vara med. Varje författare har fått utforma sitt bidrag fritt utifrån det övergripande tema som anges av antologins titel. Friheten i fråga om närmare ämnesinriktning är resultatet av metodologiska överväganden. Just genom att var och en har fått tolka den medvetet rätt vaga titeln på sitt eget sätt, kan varje författare också träda fram som tänkare i egen rätt. Ett sådant förhållningssätt gör att de individuella valen blir tydliga, både i fråga om ämnesinriktning och stilistiska karaktärsdrag. Men om man läser de olika bidragen tillsammans, visar det sig snart att flera teman återkommer och varieras i en ganska stor del av texterna. Om man tillåter sig att bli en smula högtidlig kan man säga att vår samtid därigenom blir synlig: det var dessa frågor som upptog de unga straffrättarna vid 2020-talets början; det var här de valde att fästa sina blickar när de fick skriva hur de ville. Texterna berör ämnen som kriminalpolitiska utvecklingstendenser, dessas relation till det straffrättsteoretiska landskapet, straffrättsvetenskapens roll i denna utveckling, relationen mellan teori, politik och dogmatik, liksom det straffrättsteoretiska premisserna i ett förändrat politiskt landskap. Under arbetets gång har de individuella bidragen diskuterats vid två olika tillfällen. Ganska tidigt in i arbetet hade vi en halvdagskonferens på distans – såsom man fick göra i pandemitider – där var och en presenterade sina idéer. I ett senare skede arrangerade vi ett kollokvium på Sigtunastiftelsen, där vi diskuterade de snart färdiga bidragen. Det nämnda kollokviet finansierades genom medel från G Huselius stiftelse vid Uppsala universitet, via Magnus Ulväng. Ett generöst tryckbidrag har därutöver lämnats från Emil Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning. Stockholm och Malmö i februari 2022 Andreas Anderberg, Dennis Martinsson, Erik Svensson
8
Författarpresentation
Författarpresentation Gustaf Almkvist tf. hovrättsassessor jur. dr, Uppsala universitet Andreas Anderberg universitetslektor, Malmö universitet Tova Bennet postdok, Universitetet i Bergen Jakob Hellström doktorand, Uppsala universitet Axel Holmgren jur. dr, Stockholms universitet Miriam Ingeson doktorand, Uppsala universitet Marie Kagrell doktorand, Stockholms universitet Ivar Lavett doktorand, Stockholms universitet Dennis Martinsson universitetslektor, Stockholms universitet Maria Rasmussen doktorand Stockholms universitet Erik Svensson docent, Stockholms universitet Linnea Wegerstad universitetslektor, Lunds universitet
333
Red. Andreas Anderberg, Dennis Martinsson & Erik Svensson
Teori och politik S T R A F F R ÄT T I O M VA N D L I N G
Teori och politik
NÅGOT HAR HÄNT med kriminalpolitiken. Brott och straff står högt på den politiska agendan hos såväl regeringen som oppositionen. Kriminalpolitiken tillhör väljarnas viktigaste frågor. Brottsligheten får ett allt större utrymme i media. Reformtakten på det straffrättsliga området har accelererat. I den här boken tar tolv yngre svenska straffrättsforskare pulsen på den samtida kriminalpolitiken. Genom de olika bidragen belyses några av de mest omstridda platserna på den straffrättspolitiska kartan. Boken säger därigenom något om det kriminalpolitiska och straffrättsteoretiska landskapet i början av 2020-talet. Sedda tillsammans behandlar de olika bidragen teman som kriminalpolitiska utvecklingstendenser, straffrättsvetenskapens roll, relationen mellan teori, politik och dogmatik – och inte minst hur man ska förstå de straffrättsteoretiska premisserna i en föränderlig tid.
ISBN 978-91-7737-200-4
Red. Andreas Anderberg, Dennis Martinsson & Erik Svensson