9789177370086

ISSN: 1650-7665 ISBN 978-91-7737-008-6

PRAKTISK PROCESS VII

Bevisrätt B Bevisbörda och beviskrav

Bevisrätt B

ROBERTH NORDH är docent och verksam som expert och råd­ givare i processrätt. Han har mångårig erfarenhet som domare och rektor för Domstolsakademin. www.roberthnordh.se

Roberth Nordh

Bokserien Praktisk process belyser centrala områden inom processrätten, såsom formulering av yrkanden och grunder, rättegångshinder, bevisfrågor, domens rättskraft osv. Praktisk process vänder sig främst till praktiskt verksamma jurister och till studenter som vill få en samlad, men ändå någorlunda kortfattad redogörelse för rättsläget på ett visst område.

PP VII

PRAKTISK PROCESS VII

Roberth Nordh Upplaga 2

PRAKTISK PROCESS VII

BEVISRร TT B Bevisbรถrda och beviskrav Andra upplagan roberth nordh

© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2019 Upplaga 2:1 ISBN 978-91-7737-008-6 Produktion: eddy.se ab, Visby 2018 Omslag: John Persson Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Dimograf, Poland 2019

Innehåll Förord till andra upplagan 9 Inledning 11 1 Allmänna utgångspunkter 15 2 Bevisrättsliga utgångspunkter 18 Inledande anmärkningar 18 Bevisbörda 19 Rättsfaktum 19 Processuellt rättsfaktum 21 Iura novit curia 23 Äkta och falsk bevisbörda 24 Beviskrav 25 BEVISBÖRDA OCH BEVISKRAV I BROTTMÅL 27 3 Inledande anmärkningar 29 4 Skuldfrågan 31 Åklagarens gärningspåstående 31 Grundläggande beviskrav 31 Allmänt om särskilda bevissvårigheter 34 Uppsåt och oaktsamhet 36 Orsakssamband 41 Prejudiciella förhållanden 44 Ansvarsfrihetsgrunder 47 Rubriceringsfrågor 51 5 Påföljdsfrågan m.m. 53

Innehåll BEVISBÖRDA OCH BEVISKRAV I TVISTEMÅL 57 6 Inledande anmärkningar 59 Några allmänna utgångspunkter 59 Generellt om bevisbördans placering 60 Disposition och innehåll 70 Det normala beviskravet i tvistemål 72 7 Avtalstvister 73 Inledande anmärkningar 73 Avtals ingående 73 Avtals uppkomst 73 Rätt avtalspart 75 Avtals innehåll 76 Avtals ogiltighet 81 8 Försträckning, lån m.m. 82 Huvudprinciper 82 Omkastad bevisbörda 86 Preskription 90 9 Skadestånd 92 Inledning 92 Ansvarsgrundande faktor 93 Huvudregel 93 Omkastad bevisbörda 95 Skada 97 Orsakssamband 99 Jämkning 106 10 Fel i en vara eller tjänst 108 11 Försäkringstvister 111 Inledande anmärkningar 111 Försäkringsfall 112 Undantagsklausuler 115 Orsakssamband samt skadans omfattning och värde 117

6

Innehåll Bilaga Bevisprövning av orsakssamband 119 Litteraturförteckning 121 Lagmotiv 123 Rättsfall 124 Sakregister 127

7

Inledning

Inledning Inbilla dig inte att du kullkastar världen genom att kullkasta ord eller stilarter Ur Dialog av Werner Aspenström

Utgången av en process i domstol grundas på domstolens bedömning av processmaterialet, dvs. all information som parterna har fört in i processen och vad som i övrigt har kommit till domstolens kännedom, i den utsträckning det inte finns något processuellt hinder mot att beakta uppgifterna.

Domstolens avgörande kräver att rättens ledamöter tar ställning i ett antal frågor av processuell och materiellrättslig karaktär. Dessa innefattar både rättsfrågor och bevisfrågor. När det gäller avgörandet i själva saken tror jag varje praktiserande jurist håller med om att det är ytterst sällan ett mål, i synnerhet brottmål, gäller enbart rättsfrågor. Däremot är det mer vanligt att sakens utgång är i allt väsentligt beroende av vad domstolen finner bevisat i målet.

En bevisfråga aktualiseras framför allt, och i dispositiva mål endast, om parterna är oense om hur det faktiskt förhåller sig med vissa omständigheter. Man kan uttrycka det på så sätt att parternas uppfattning om det verkliga händelseförloppet skiljer sig åt.

Det är i en sådan situation mer sällan som domstolen utifrån den bevisning som presenteras kan dra någon helt säker slutsats om de verkliga förhållandena. Bevisvärderingen slutar med en större eller mindre grad av osäkerhet. Domstolen måste då bestämma vem denna osäkerhet ska gå ut över. Så sker genom tillämpning av regler om bevisbörda och beviskrav.

Hur bevisskyldigheten ska fördelas mellan parterna i en process är endast undantagsvis uttryckt i lagtext. Regler om bevisbördans placering har främst utarbetats i praxis och doktrin. Det kan därför vara svårt att skaffa sig en samlad bild av rättsläget. Inte heller är det alltid lätt att se hur vittgående slutsatser man ska våga dra av ett enstaka avgörande.

11

Inledning

Denna bok är ett försök att sammanställa och kategorisera praxis på ett för praktiker användbart sätt. Ambitionen är inte att ge en heltäckande överblick. Framställningen är koncentrerad till sådana frågor och tviste­ situationer som jag bedömer är mest frekvent förekommande. Samtidigt är förhoppningen att det som sägs nedan ska ge underlag för argumentering i bevisbördefrågor också i tvistesituationer som inte direkt berörs.

Enligt min mening måste regler och principer om fördelning av bevisskyldigheten mellan parter i ett mål grundas på en underliggande tanke om vad man vill uppnå med en sådan fördelning. Det måste kunna anföras något skäl för att anse att det ligger närmare till hands att låta osäkerheten kring hur det verkligen förhåller sig med en viss omständighet drabba den ena parten framför den andra. Vilka ändamålsöverväganden som bör vara styrande för bevisbördans placering är i stor utsträckning beroende av måltyp. Jag behandlar därför frågan inledningsvis i de avsnitt som behandlar brottmål respektive tvistemål.

Som redan har framkommit är dock syftet med bevisbörderegler detsamma oberoende av vilken rättsföljd som ett mål rör. Jag kommer i kapitel 1 att kortfattat beskriva detta.

En riktig tillämpning av regler om bevisbörda och beviskrav förutsätter kunskap om den teoretiska grundstruktur som rättstillämpning bygger på. En helt avgörande grundsats är att bevisbörda tillämpas endast på rättsfakta. Från dessa ska skiljas andra kategorier av fakta, såsom bevisfakta, hjälpfakta och kringfakta. Det är också viktigt att göra en klar åtskillnad mellan sakfrågan och rättsfrågan, till vilken principen iura novit curia kan knytas. Dessa och ytterligare några bevisrättsliga utgångspunkter behandlas i kapitel 2.

Den närmare innebörden av parts bevisskyldighet skiljer sig märkbart mellan brottmål och tvistemål. Av den anledningen har jag valt att efter de inledande kapitlen dela upp framställningen mellan måltyperna.

Bevisbördans placering kan i förstone synas okomplicerad i brottmål.

Den allmänna uppfattningen är att bevisskyldigheten odelat vilar på åklagaren. Det finns dock anledning att fundera över om detta verkligen gäller i alla hänseenden och om beviskravet alltid är detsamma. I kapitel 3 diskuteras frågan med särskild inriktning på åklagarens gärningspåstående, ansvarsfrihetsgrunder, faktorer av betydelse för brottets rubricering och omständigheter av betydelse för påföljdsbestämning och andra straffrättsliga sanktioner.

12

Inledning

Det är i brottmål vanligt att målsäganden för talan om enskilt anspråk.

Om målsäganden i stället hade väckt talan i en egen rättegång hade den handlagts som ett tvistemål. Därmed väcks frågan om det är bevisbörderegler för brottmål eller för tvistemål som ska tillämpas vid prövning av anspråket i samband med åtalet. Dessa frågor behandlas i Praktisk process III. Framställningen rörande tvistemål har en annorlunda disposition än den för brottmål. Tvistemåldelen inleds med ett avsnitt om för dispositiva mål gemensamma bevisbördefrågor. Därefter har jag valt att fokusera på fem tvisteområden som är mer vanligt förekommande i domstol och där bevisfrågor ofta aktualiseras. Såväl bevisbördans placering som dess närmare innebörd diskuteras för sig inom varje område.

Den första tvistetypen som behandlas särskilt är avtalstvister. Dessa tas upp i kapitel 7. Särskilt intresse riktas på dels frågor som sammanhänger med att parterna är oeniga angående om det över huvud taget har ingåtts något avtal, dels när oenigheten avser avtalets närmare innehåll.

Kapitel 8 ägnas försträckning, lån och liknande rättsförhållanden. Förutom omständigheter som anknyter till uppkomsten av ett fordringsförhållande behandlas bevisskyldigheten i fråga om sakförhållanden som förändrar fordringens karaktär, såsom betalning och preskription.

Skadeståndstvister tillhör de allra vanligaste dispositiva målen. De innefattar många gånger svåra bevisfrågor. Rättspraxis är tämligen omfattande. En genomgång av rättsfall med åtföljande synpunkter sker i kapitel 9, fördelad på frågeställningar som sammanhänger med dels den ansvarsgrundande faktorn, dels skadans omfattning och värde, dels kravet på orsakssamband mellan handling/underlåtenhet och skada, dels jämkningsfaktorer.

I kapitel 10 diskuteras bevisskyldighetens utformning när det gäller fel i vara och tjänst.

Bokens avslutande kapitel ägnas försäkringstvister. Bevisbördefrågan diskuteras med avseende på grundläggande kriterier för att försäkringsfall ska anses ha inträffat. Vidare behandlas bevisskyldigheten för faktorer som innebär undantag från det grundläggande försäkringsskyddet. Också bevisfrågor rörande kravet på orsakssamband mellan en försäkringsgrundande händelse och skadan samt skadans omfattning och värde uppmärksammas.

Principer om bevisbörda och beviskrav aktualiseras även vid rättstillämpning som rör rättegångsfrågor. I dessa hänseenden har jag dock 13

Inledning

funnit lämpligast att behandla bevisfrågor i anslutning till den rättegångsfråga som prövningen avser. Sålunda diskuteras bevisfrågor beträffande tvångsmedel i Praktisk process IV och rörande rättegångshinder i Praktisk process V.

14

ISSN: 1650-7665 ISBN 978-91-7737-008-6

PRAKTISK PROCESS VII

Bevisrätt B Bevisbörda och beviskrav

Bevisrätt B

ROBERTH NORDH är docent och verksam som expert och råd­ givare i processrätt. Han har mångårig erfarenhet som domare och rektor för Domstolsakademin. www.roberthnordh.se

Roberth Nordh

Bokserien Praktisk process belyser centrala områden inom processrätten, såsom formulering av yrkanden och grunder, rättegångshinder, bevisfrågor, domens rättskraft osv. Praktisk process vänder sig främst till praktiskt verksamma jurister och till studenter som vill få en samlad, men ändå någorlunda kortfattad redogörelse för rättsläget på ett visst område.

PP VII

PRAKTISK PROCESS VII

Roberth Nordh Upplaga 2