9789177370031

ISSN: 1650-7665 ISBN 978-91-7737-003-1

Processens ram i brottmål

ROBERTH NORDH är docent och verksam som expert och råd­ givare i processrätt. Han har mångårig erfarenhet som domare och rektor för Domstolsakademin. www.roberthnordh.se

Roberth Nordh

Bokserien Praktisk process belyser centrala områden inom processrätten, såsom formulering av yrkanden och grunder, rättegångshinder, bevisfrågor, domens rättskraft osv. Praktisk process vänder sig främst till praktiskt verksamma jurister och till studenter som vill få en samlad, men ändå någorlunda kortfattad redogörelse för rättsläget på ett visst område.

PP II

PRAKTISK PROCESS II

PRAKTISK PROCESS II

Processens ram i brottmål Om gärningsbegreppet, ändring och justering av åtal m.m.

Roberth Nordh Upplaga 4

PRAKTISK PROCESS II

PROCESSENS RAM I BROTTMÅL Om gärningsbegreppet, ändring och justering av åtal m.m.

Fjärde upplagan roberth nordh

© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2019 Upplaga 4:1 ISBN 978-91-7737-003-1 Produktion: eddy.se ab, Visby 2019 Omslag: John Persson Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Dimograf, Poland 2019

Innehåll Förord till fjärde upplagan 7 Inledning 9 1 Vissa grundläggande begrepp 12 Åtal, brott och gärning 12 Ansvar, skuld och påföljd 15 Saken – rättegångsfrågor 16 Sakfrågor – rättsfrågor 17 Två andra begreppspar 18 2 Processens yttre ram 20 Åklagarens gärningspåstående 22 Materiell processledning 34 Tolkning av gärningsbeskrivningen 38 Överskottsinformation 44 Brottsrubricering och lagrum 45 Erkännande, ansvarsfrihet m.m. 49 Påföljd m.m. 50 3 Nya yrkanden och grunder 54 Inledande anmärkningar 54 Förändring av yrkandet 55 Åtalsjustering – nya gärningsmoment 56 Tilltalad 60 Målsägande 60 Tid och rum 62 Subjektiva och objektiva brottsrekvisit 64 Rubricering och lagrum 74 Inskränkning av åtal 75 Utvidgning av åtal 77

Innehåll 4 Särskilt om prövningen i högre rätt 80 Inledning 80 Yrkande 81 Anslutningsöverklagande 85 Ändring och justering av åtal 86 Ändring av överklagande 89 Begränsningar i prövningen av överklagandet 91 51:23 a RB 92 Förbudet mot reformatio in pejus 97 Överklagande av beslut 104 5 Särskilt om återförvisning 105 Åberopad litteratur 109 Lagmotiv 111 Rättsfall 113 Sakregister 117

6

Inledning

Inledning … Ord nötes, rämnar och brister stundom, under bördan, under spänningen, halkar, glider, förgås, förfaller genom vårdslöshet, stannar ej på sin plats, vill inte förbli stilla.

T. S. Eliot, Burnt Norton

Ett brott begås. Någon blir rånad eller misshandlad, någon gör sig skyldig till ett skattebrott. Polisen utreder brottet. Åklagaren åtalar den misstänkte. Domstolen dömer brottslingen. Kriminalvården verkställer straffet. Polis – åklagare – domstol – kriminalvård. Fyra länkar i det som ofta kallas en rättskedja.

Från domarhåll värjer man sig inte sällan från att domstolarna på detta sätt blir placerade som en del i ett brottsbekämpande flödesschema. Vår uppgift är inte att bekämpa brott, säger man. Domstolen ska opartiskt pröva om åklagarens påstående om den tilltalades skuld är riktigt. Domaren står lika mycket på den tilltalades som på åklagarens och brottsoffrets sida.

På så sätt är kritiken riktig att brottmålsprocessen är ackusatorisk. Inför domstolen möts åklagaren och den tilltalade som två jämbördiga parter.

Det är i första hand parterna själva som ska prestera den bevisning som domstolen ska grunda sitt avgörande på. I motsats till vad som gäller i den inkvisitoriska processen har domstolen inget eget ansvar för att utreda ett brott och finna den skyldige. Huvuduppgiften är inte brottsbekämpning, utan att sakligt och opartiskt pröva värdet av den utredning som läggs fram.

Det innebär emellertid inte att domstolen kan eller bör förhålla sig helt passiv i brottmål. Tvärtom är rätten fri att på egen hand föranstalta om bevisning eller på annat sätt komplettera utredningen (35:6 RB). Också i fråga om brottsrubricering och påföljdsval har domstolen fria ramar, medan det motsatta gäller beträffande gärningsmoment (30:3 RB).

9

Inledning

På ett annat sätt är kritiken från domare mot att domstolar beskrivs som en del i en rättskedja missvisande. All rättskipning har som ett huvudändamål att påverka handlingsmönster i samhället.1 Genom att brottslingar lagförs och döms till straff förmås andra genom moralbildning och avskräckning att avstå från att begå brott. Ibland kan det också vara oklart vilka handlingar som omfattas av ett straffbud. Så kan vara fallet när ny lagstiftning har införts. Oklarhet kan även uppstå när sedan länge gällande lag ska tillämpas i en förändrad miljö, t.ex. på handlingar som har utförts med hjälp av ny teknik. Domstolarnas rättstillämpning ger då besked till medborgarna om vilka handlingar som är tillåtna respektive straffbelagda.2 Den ackusatoriska principen bygger på att åklagaren och den tilltalade uppträder som två jämbördiga parter. Åklagare och polis ska bedriva förundersökningen objektivt (23:4 RB). Det innebär dock inte att den tilltalade eller ett brottsoffer saknar behov av egna företrädare. För den tilltalade ökar behovet markant när åklagaren väl har tagit ställning och väckt åtal även om en försvarare många gånger har en viktig uppgift att fylla redan under förundersökningen. Och för ett brottsoffer kan det finnas skäl att ha ett eget ombud till hjälp att föra talan om enskilt anspråk även om det finns en skyldighet för åklagaren att biträda också med detta (22:2 RB). Genom bestämmelser om rätt till offentlig försvarare, måls­ ägandebiträde och särskild företrädare tillgodoses sådana behov.

En brottmålsprocess kan beskrivas som en interaktion mellan domstol, åklagare, tilltalad, försvarare, målsägande och målsägandebiträde. Var och en har sin roll. Utfallet av processen påverkas av hur varje aktör fullgör sin uppgift. Om någon missar sin entré, glömmer en replik eller gör en felsägning kan finalen bli en annan än den förväntade och avsedda.

Budskapet till åhörarna blir ett annat än det som eftersträvas.

Vilka uppgifter ligger då på de olika aktörerna? Vilket handlings­ utrymme finns för domstolen att pröva den tilltalades skuld? Vem bestämmer detta utrymme? Vilka förändringar av processens ram kan ske under rättegången? Gäller olika eller samma regler för de olika domstols­

1

Jfr prop. 2010/11:128 s. 23.

Se om rättskipningens samhällsfunktion Rättegång I s. 13 f. samt Lindblom, Progressiv process s. 41 f. och 189 f.

2

10

Inledning

instanserna? Det är dessa och andra liknande frågor som denna bok söker svaret på.

I ett inledande kapitel berörs vissa processuella grundbegrepp. Har man innebörden av dessa någorlunda klar för sig är det lättare att förstå den vidare framställningen. Där behandlar jag först processens yttre ram, sådan den fastställs genom åklagarens yrkanden och grunder. Därefter studeras vilka förändringar av yrkanden och grunder som åklagaren kan göra under rättegången. Ett kapitel rör de särskilda regler som i detta hänseende gäller för processen i högre rätt.

Boken avslutas med ett kapitel om särskilda principer för tingsrättens prövning när ett mål har blivit återförvisat dit av högre rätt.

11

ISSN: 1650-7665 ISBN 978-91-7737-003-1

Processens ram i brottmål

ROBERTH NORDH är docent och verksam som expert och råd­ givare i processrätt. Han har mångårig erfarenhet som domare och rektor för Domstolsakademin. www.roberthnordh.se

Roberth Nordh

Bokserien Praktisk process belyser centrala områden inom processrätten, såsom formulering av yrkanden och grunder, rättegångshinder, bevisfrågor, domens rättskraft osv. Praktisk process vänder sig främst till praktiskt verksamma jurister och till studenter som vill få en samlad, men ändå någorlunda kortfattad redogörelse för rättsläget på ett visst område.

PP II

PRAKTISK PROCESS II

PRAKTISK PROCESS II

Processens ram i brottmål Om gärningsbegreppet, ändring och justering av åtal m.m.

Roberth Nordh Upplaga 4