Vilja förlag info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se
TL
Ä ST
N E
X
.
.
I VÅ
Lättlästnivå: X-Large Lix: 16
L ÄT
Titel: Polare eller golare? Författare: Magnus Ljunggren Omslag: Niklas Lindblad Omslagsbild: Shutterstock © 2020 Magnus Ljunggren och Vilja förlag Första upplagan 2020 Tryckt av Totem, Polen, 2020
LARG
ISBN 978-91-7723-833-1 På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.
1 Den här berättelsen börjar en fredag två veckor innan jullovet. Det var den morgonen som Ramin förstörde frukosten för Fadi. Fadi gick i trean på Södra gymnasiet, ekonomiskt program. Ramin var hans pappa. – Jag har fått ett nytt jobb, sa Ramin. Kan du gissa vilket? Först lyssnade inte Fadi så noga. Han tittade på Youtube-klippet i sin One plus. 3
Men något i Ramins röst fick honom att reagera. Sakta tittade han upp och såg på sin pappa. – Jag ska bli rektor på din skola, sa Ramin och log. – Rektor? sa Fadi. – Ja, rektor, sa Ramin och nickade glatt. Biträdande, i alla fall. Och när Fadi inte sa något mer fortsatte Ramin: – Så nu kan vi ses varje dag! Jo tack, det hade Fadi redan förstått. Det var det som gjort honom stum. Han visste inte vad han skulle säga. I stället tog han en tugga av mackan. 4
– Det är ett steg uppåt för mig, sa Ramin. Jag får mer i lön. Och bäst av allt: Jag kan ha koll på dig. Hjälpa dig med studierna. Fadi försökte svälja ner mackan, men den satt fast som en klump i halsen. – Jag får veta vad lärarna vill ha. Då kan jag hjälpa dig att få bra betyg. Riktigt bra betyg, alltså. Inte fuska så klart. Men hjälpa till. Fadi såg sin pappa le, ett stort leende. – Men inte i dag, sa han sedan. Du får vänta till efter jul, sju veckor. Långt innan Ramin pratat färdigt ville Fadi bort därifrån. Lämna köket och Ramin. 5
Till slut lyckades han resa sig. Han slog ut med en hand och nickade. Kanske kunde pappa tro att han höll med honom. Att allt det här var bra. Sedan gick Fadi till sitt rum. Stängde dörren och sjönk ner på sängen. Han svepte bort Youtube och satte på musik. Det brukade alltid hjälpa när han ville stänga världen ute. Fadis pappa hade flytt till Sverige efter den iranska revolutionen 1979. Då var han tretton år. Fadi visste att det varit en bedrift att ha klarat sig så bra som hans pappa hade gjort. 6
Särskilt sedan Fadis mamma dött i bröstcancer för sex år sedan. Ändå var Fadi irriterad på sin pappa för det mesta. Men framför allt var det två saker som var extra jobbiga. Ramin var biträdande rektor. Det hade han varit på Fadis grundskola fram till nu. Skolan där Fadi gått från ettan till nian. I ettan var det häftigt att ha en pappa som bestämde på skolan. Men inte efter det. Då var det som att ha en pappa i det andra laget. Ramin ville alltid diskutera Fadis framtid. Han kunde inte sluta. ”Du ska satsa på skolan”, brukade han säga. 7
Eller ”Du ska bli något fint. Läkare. Advokat. Något där du tjänar pengar. Men framför allt får respekt.” Ramin sa ofta: ”Det finns inte plats för snedsteg i livet. Det är därför jag säger det här till dig. Sikta uppåt, titta aldrig åt sidan.” Fadi lät musiken fylla hela honom. Känslan av att inte få bestämma över sig själv försvann. Kvar fanns bara rytmen och stämningen i musiken. Och sedan kom bilderna på Lisa. Det gjorde de alltid om han blundade och lyssnade på musik. 8
Han var kär i henne, men hon var inte kär i honom. Hon var ihop med Branco. Att tänka på Lisa gjorde honom glad. Men också ledsen. Det gjorde ont. Ibland på ett skönt sätt, ibland inte skönt alls. Dubbla känslor helt enkelt. Fadi hade varit kär i Lisa sedan mellanstadiet. Hon visste om det. De hade till och med hånglat ett par gånger efter en skoldans i sjuan. Men inget mer. Hon blev ihop med Branco i åttan. Nu gick de alla tre i samma klass på gymnasiet. 9
Oftast kändes det inte alls, men då och då gjorde det ont.
10
En plånbok blir stulen på skolan. Fadi vet vem som har tagit den. Ska han berätta vad han vet och bli en golare? Eller ska han vara tyst och låta en oskyldig klasskompis få skulden? Vad skulle du ha gjort?