9789176998670 by Smakprov Media AB

Arvé

En biografi

av Knud Omö

Framsidans bild av Arvé: Värmländsk skogsmystik (Värmlands – Västerskogs – mystik). Linoleumsnitt (kolorerad), beskuren. Andra reviderade utgåva

Till minnet av Arvés syster Hanna Rydberg (f Gustavsson 1898, Ängmyra, Sölje)

Av författaren: Vindens moder sjunger Andningens konst Den som vet Röde Orms Edda Hjulspår Hästvinge Galen visdom Historien om en engel Gud i Glaskogen San & Sölje Camping Älskade Arvé. En biografi

1988 1999 1999 1999 1999 2001 2004 2004 2012 2016 2018

PortrĂ¤tt av Arvid ArvĂŠ, fotograf Nils Hermansson

Innehåll Inledning – ett helt, vilt och heligt liv......................................................................9 En biografi med 800 bilder – en hermeneutisk tolkning av ett helt livs historiska cirklar ......................................................16 Min synopsis i all enkelhet .................................................................................................................................................21

Tack! ......................................................................................................................33 1 – Ett barn av sin tid.............................................................................................37 Mor & far, skogvaktarhustru & skogvaktare (Kristina & Kalle), i Sölje, Granmossen, Ängmyra & Barrsäter .....................42 Arvid Arvé................................................................................................................................................................................46 Elva syskon.........................................................................................................................................................................47

2 – Konsten att vara sig själv, världsberömd i Sölje & Arvika .............................53 Utbildning: Tekniska skolan och Althins målarskola, Stockholm......................................................................................54 I Amerika .................................................................................................................................................................................68 ”Hemma”, adresserna i Arvika & tiden på Sätern, samt Mörtnäsön......................................................................................75 Arvés självporträtt & självkarikatyr....................................................................................................................................78 Arvé, romantiker? ...............................................................................................................................................................83

3 – Arvé som tecknare, målare & grafiker, alltid nr 1 ...........................................87 ”Psykologiska studier” med sällsynt teknik – om att leka lyktgubbe & uppfylla sitt kall som pessimist & original...............88 Offsettryck av tuschteckningar ...........................................................................................................................................99 Vinjetter, illustrationer, musik & pjäser..............................................................................................................................99 Arvés motiv – solen, humorn och den fria människan......................................................................................................102 Arvés linoleumsnitt, träsnitt & radering, samt hans slarv med numreringen........................................................................109 Gustaf Fröding-tryck ........................................................................................................................................................118 Träsnitt..............................................................................................................................................................................119 Radering, gravering, gravyr, monoprint............................................................................................................................122 Arvés signering, namnets ”historia” & uttalet av hans namn – örnträdet! ..........................................................................123 Priser .....................................................................................................................................................................................125

4 – Arvé som snickare, designer & fotograf........................................................127

Var hade han sin verkstad? ...............................................................................................................................................131

5 – Ett original som gärna målade på folks väggar (mural-målningar)...............133 Lovtjärn, Långserud..........................................................................................................................................................133 Stor-Sätern, Hellsjön – i ”de många sjöarnas och vattendragens förlovade land” (Arvés uttryck)...................................134 Mörtnäsön (Lillön), i Stora Lesjön ...................................................................................................................................135 Utterön (Storön), i Stora Lesjön (samt en historia om Diana/ Skogsrået) ........................................................................138 Sölje Herrgård...................................................................................................................................................................141 Gillet, Klässbol .................................................................................................................................................................142 Sävsjöns jaktskytteklubb...................................................................................................................................................142 I Arvika illustrerade Arvé ett antal platser............................................................................................................................142 Ryfalleriket, Arvika ..........................................................................................................................................................142 I trapphuset till tandläkare Eriksson .................................................................................................................................143 Warnqvist konditori, näcken & den stegrande hästen.......................................................................................................145 Arvika Nyheter, Hultabacken, 1954 – Arvés historia om hur en tidning blir till..............................................................153 I Västra Sund hos Oskar Larsson (Kocki) – ”Det regnar tallknivar i spishörna”..............................................................159 På Skyttegatan 9 målade Arvé på väggarna......................................................................................................................163 Sven Bergmark (Rak- och frisörsalong) – Arvés sista målning (pinxti) ...........................................................................164 Gröna Lyktan ....................................................................................................................................................................171 Grottan. Eller: När Kettil Nilsson blev Arvid Arvé ...............................................................................................................172

6 – Utställningar ..................................................................................................173 Arvé – en stor människa ........................................................................................................................................................179 Arvéutställningen, Minnesutställningen & Rackstadmuseet ............................................................................................181 Permanenta utställningar: konsten att förändra – och väcka – åskådaren...........................................................................186 Mörtnäsön (Sölje, 1932-41), Åsen (Söpple), San (Tångberg, 1936-68 cirka) och Holmen (Glava, 1931-79) .................186 Kolsjön intill Holmen, Vinomfar vid Hellsjön, Luss-Magnus vid Frosttjärn ...................................................................190

7 – Låt ögat höra, och örat se! Eller: Arvé, mystikens konstnär .........................191 Anden & flugan ................................................................................................................................................................200 Ett äkta original, en riktig filosof – alltid nummer 1 .............................................................................................................202 Filosofens ”ensång” (Arvé) ..............................................................................................................................................206 I Arvés Arvika (Capernaum) ............................................................................................................................................207 Arvé på slutet.........................................................................................................................................................................208 Konsten att vara mig själv * (Arvé) ..................................................................................................................................209 Lyktgubbens skapare i Arvika: Minnena tycks mest likna drömmar – börjar bli gammal och orkeslös ..........................211 Arvé, synergin & verkligheten..........................................................................................................................................213

Arvé dör 21 mars 1968 .....................................................................................................................................................214

8 – Kronologisk levnadsöversikt, om Arvé, mest i verkligheten ........................221 Förteckning över Arvés konst i denna bok.............................................................................................................................227

9 – Litteratur & källor..........................................................................................231

Skribenten Arvé *, vinjett

Varje människa är konstnär, varje själ en värld, en stjärna. Knud Omö

Visste du att Arvé lämnade tillbaka pengarna till de, som betalat för mycket för hans bilder? . . . att han bott i både USA och Frankrike? Att han importerade den romerska jaktgudinnan Diana från Amerika och gjorde om henne till det svenska Skogsrået? Att han trots sin blyga personlighet var en orädd motståndare till de ariska idéer som florerade i västerlandet på trettiotalet?

Visste du att han gjorde mural-målningar på åtminstone 20 platser i Arvika med omnejd? Att han gjorde mer än 100 monument i trä där de högsta var 4 meter? … att Arvé illustrerade flera av Gustaf Frödings dikter (runt 30) och att hans 100 olika linoleumsnitt blev en viktig del av hans konstutövande. Visste du att Arvé på somrarna i många år bodde i Sölje men annars höll till i Haga, Arvika, där han hyrde in sig på minst sex olika adresser under åren? Att ett av hans favoritmotiv var bäckahästen, den som ingår i Arvikas stadsvapen? Att längs Kyrkogatan i Arvika fanns minst tre platser där Arvé målade inomhus på väggarna; hos Warnqvist Konditori, i trapphuset till tandläkare Eriksson samt på Sven Bergmarks herrfrisering? Intill: Sölje sågen, 1931, målning 24 x 25 (baksidan: ”efter en gammal skiss från 1919”) Visste du att Arvikaborna kallas ärtskidor, eller artebocker? Ett annat öknamn – klecknamn – är Arvika skôjrer. … att Arvika är en hästskojarstad? Det uttrycket använder skulptören Christian Eriksson om staden år 1911 när han målar en stegrande häst på portalen intill sommarutställningen. Arvé skulle måla en stegrande häst i källaren till Warnqvists konditori, med näcken som åskådare.

Inledning – ett helt, vilt och heligt liv

örst en orientering: Sölje ligger i västra Värmland, 3,5 mil söder om Arvika. Sölje herrgård kom på svenska folkets läppar när filmen Värmlänningarna spelades in 1957. Redan tre år innan, i filmen Solen och sagans Värmland, hade man fått lyfta blicken mot Värmland, då man fått se de utklädda regeringsmedlemmarna i republiken Åsen spankulera i procession. Vem vet idag att en man med konstnärsnamnet Arvid Arvé var upphovsmannen bakom bildandet av Republiken Åsen och att den hade sitt ursprung i det lilla Söpple, strax intill Sölje? Att Arvika – Capernaum på Republiken Åsens språk (”åsenske språke”) – hade sin egen fristat Ryfalla (Ryfalleriket), att Stora Lesjön i Sölje har kallats Genesarets sjö, och att just dessa namn har vi Arvé att tacka för? Att konstnären fick en väg uppkallad efter sig i Graninge, Arvika, Arvés väg? Och att i ”Arvés värld” strålar alltid Solen över det provinsiella Arvika?

Johansson, ”Annersch på San” – på Sosseudden, den plats som nu är Sölje Camping? Och vem känner idag till våra övriga västvärmländska riken: Vinoms rike, Nymansriket och fristaterna Mörtnäsön och Holmen? 2 Allt detta hände framför allt på 1930-, 40- och 50-talet, men även senare. I år (2018) är det 50 år sedan Arvé dog (4 mars), 124 år sedan han föddes (12 juni), och 100 år sedan republiken Åsen symboliskt (teoretiskt säger Arvé) startade. Vidare verkar visionären Arvé ha varit 50 år före sin tid. Han förutsåg redan 1948 att vi i framtiden skulle sitta och beställa varor via ”televisionen”, betala dem trådlöst över sjö och land liksom på flaxande vingad avi! 3 ”Televisionen” blev denna datorskärm som vi på 1990-talet allt mer började använda för att beställa ”varor”, och betala via fax eller nätet. Arvid Arvé var landskapsmålare, med egendomliga moln och levande, ja mystiska, träd. Ett återkommande motiv är dessa västvärmländska skogar med inklämda sjöar, oftast med ett eller några träd i förgrunden. Kända är även hans bilder med kolaren (jägaren) och skogsrået, näcken och vilde

Vem vet att kopparbysten på Sölje Bygdegård föreställande Axel Danielsson (1) hade en föregångare i trä – gjord år 1936 av Arvé som en vängåva till bonden och socialdemokraten Anders G. 1

A. Danielsson – född 1863 i Nedre Bruksbynninga, Sölje, död 1899 i Tyskland– var medskapare av LO (Landsorganisationen) och initiativtagare till tidningen Arbetet i Malmö. Kopparbysten invigdes år 1963 av statsminister Tage Erlander. Händelsen finns återgiven mer utförligt i min bok San & Sölje Camping (2012). 2 Vi kommer ofta att höra om Mörtnäs och Söpple hos Arvé. Söpple är beläget strax väster om Sölje och bör inte

förväxlas med det som ligger i Järnskogs socken. Likaså är detta Mörtnäs ett hemman strax nordväst om Sölje, och inte det Mörtnäs norr om Årjäng, som ligger i Karlanda socken. 3 Ur dikten ”Versifierad” rapsodi (1948). Hela dikten kommer i Arvé del 3. 9

jägaren, vandringsmannen och skördegudinnan, trädet och molnet, lugnet och stormen. Hans träd och skogar intill tjärn och sjöar kommer att följa oss genom alla böcker.

Presidenterna med sina regeringsmedlemmar klädde ut sig med stora skägg och medaljer på bröstet, gick i långa processioner och höll tal på ”åsenska språke” (Åsens språk). Men uppträdande med upptåg, masker etc. hade redan förekommit på 1800-talet bland brukets olika anställda, med bl. a. Arvés far Kalle Skogvaktare, förvaltare Sandelin, jägare Knut Kullberg och byggmästare Strandberg i spetsen. Några exempel på Åsenske språke: Skaftfader Prisus de havanna Table d’hôte Dragnaglius Den oheliga skrift Syndagogan Kapernaum Galileiska havet Floden Jordan Genesarets sjö Purveltempel Diana-templet Mammons tempel Hallolering Sophia (Sophius) Sophia lockus snarkus Snickerosius Murian Mullvadiserare Gnäggson Gnäggsons chaufför Gnäggsons aveny Experimentsverkstad Deklarationsbyrå Ve-unner

Kvinna med ko *, 1928, Arv. K. G:son., ur Värmlänningarnas Jul 1929, vinjett Arvés nära vänskap till två män i trakten av Sölje skulle utveckla sig till en konstnärlig idé kring teatraliska processioner och diverse monument (politiska och mytiska personer och symboler). Ramen runt denna gemenskap, där dörrarna är öppna för ”folket”, blev en republik. Man samlades runt dessa två första presidenter inom republiken Åsen, Viktorius och Valfridus, på Åsen i Söpple respektive på Holmen (Glava), den ene mer originell än den andre (utan att säga vem jag nämner först). 4 4

Senare presidenter blev Gunnarius den förste (Gunnar Hagberg) samt Gunnarius den andre (Gunnar Torevik).

Kaffekokare (kaffepetter) Snuspris Fest Alkohol, sprit Motboken Systembolaget Arvika Glafsfjorden Söppleälven Stora Lesjön Riksdagshuset på Åsen Templet på Mörtnäsön Banken Sova på sofflocket Soffan Sofflock etc. Snickare Murare Odlare, ev. grävare Häst Hästkörare Väg till hästens hage ”Proletariat” Avträde Vidunder av trä-ved

Monumentallén på Holmen. Foto förmodligen på 50-talet

Två tallar i värmländskt landskap *, olja, 42 x 32, Arvé

All konst har som sin främsta uppgift att rubba den statiska jämvikten genom att skapa en dynamisk balans. Piet Mondrian (1872-1944), 1937 Arvé var inte bara bildmakare utan även ordkonstnär vilket han bevisade genom ett hundratal dikter. Varför är det så intressant med poesi? Därför att poeten säger det som politikern, påven och prästen aldrig lyckas ens närma sig ett svar på; meningen med livet. Poeten gör inte det heller, men kommer i alla fall närmare. Hur kan jag påstå det? Mitt argument är att de nämnda företrädare för några av vår tids stora yrken representerar folkmassor till den grad att de aldrig kan säga något som liknar sanningen. Skulle de göra det, om de nu kunde (och hade viljan att försöka), skulle deras anhängare protestera och avsätta dem. Genom att den fria poeten inte säger sanningen rakt ut, utan på omvägar, kommer kanske ändå lite av den så kallade sanningen fram. Vi behöver mer av livets poesi! Enligt vissa informanter stod Arvé för det mesta som formulerades inom republiken (han kallades republikens andliga fader). Således kallar jag gärna Arvé för allkonstnär. Jag lärde känna honom, uppväxt i Sölje, genom befolkningens minnen och Sölje Bygdegårds museum, som till stor del fyllts med Arvés konst.

5 Citat ur Vid Glafsfjordens stränder, 1988, s 11. Citatet med Fryxell är ur Värmlandsvisan. Anders Fryxells version - ur skådespelet Värmlandsflickan (1822). Anders Fryxell levde 1795-1881.

Så skriver lantmätaren B. A. Zetterberg år 1849: Från någon af dessa höjder, då man låter Ögat hvila än på de klara sjöarna med sina löfrika stränder och holmar, eller bland grönskande fält, där en och annan Ek höjer sin sekelgamla krona mot skyarna, och irra bland de grönklädda höjderna bakom hvilka man fjerran ser alltmer och mer dunkla Conturer af höjder och skogar tills de slutligen sammansmält med Azurns blå, instämmer man gerna med Fryxell: O Wermland du sköna du härliga land Du krona för Svea Rikes länder. 5 Det fanns mycket ”rart” jag fick lyssna på när folk berättade om den gamla tiden och hur folk betedde sig mot varandra. Jag hörde om en kvinna i Arvika som på 30- och 40-talet ”visade rava” (rumpa) för folk som hon inte tyckte om. Hon vände sig om, böjde sig framöver och lyfte upp kjolen där bak. På femtiotalet hade ”Hästen” korvkiosk i gamla ”Kvarnen” (6) och när folk inte hade jämna pengar, kunde han som växel betala med kondomer! Jag hörde om en konstintresserad som hade fått tag i stora bilder av Arvés konst. Vederbörande hade sedan klippt sönder bilderna i mindre bitar för att rama in dem eller sätta ihop dem till större bilder. När jag också fick höra talas om tjuvar som varit på Holmen och stulit konstverk och diverse alster från republiken, blev det så obehagligt att jag en period önskade slippa engagera mig mera i denna historia. Jag hörde om sjöslag i alkoholens kölvatten, på republikens fester. Nej, kära läsare, jag har inte tagit med allt som jag hört om livet på baksidan av all härlighet, mest av respekt för de som for illa, men 6

I början på Kvarngatan, det som idag har adressen Fallängsvägen 49.

även för att påminna oss om att det fortfarande är Arvé som står i centrum i dessa böcker.

uppenbarelser. Här ägnar vi oss även åt mina förutsättningar för att förstå Arvé.

Jag kommer att presentera Arvé i sju böcker, där den första beskriver hans resa mot – och genom – konstnärskapet. I del två lyfter jag fram hans vänner och traktens original, liksom hans roll som Fröding-skildrare i sina runt 30 illustrationer. I tredje boken ser vi den väg han följde för att kunna fullfölja sitt kall. Många blev överraskade när jag berättade att Arvé även var författare och poet. I fjärde boken kommer vi att höra om hans roll som utrikesminister i Republiken Åsen (7). Arvé var radikal på många sätt men ändå opolitisk, och förblev den fria konsten trogen till slutet. I del fem kommer folk som kände honom till tals. Här undersöker jag Arvé som konstnär under den svåra tiden på 30-talet, och Arvés konstform och ismerna under hans tid (liksom hans egen ”ism”). Slutligen kommer i de sista två delarna en analys av hans mytiska motiv, bland annat av skogsrået, men vi finner även historien om Karl XIIs resor genom västra Värmland, samt Kapten Stormflycht ”vid Lesjön” och den vilde jägarens

Alla dessa böcker är delar i en vision av livet som vi ärvde av de som inte var rädda för vare sig änglar eller demoner! En vision och känsla av att vi blir iakttagna! Kanske är det av naturen, gud eller det absoluta, allt beroende av vilket språk vi nu föredrar. Låt den stora anden råda!

Två änder *, vinjett, Arv. K G son

Visionen av världen måste vidgas till att omfatta alla osynliga energier, med vilka vi har förlorat kontakten. Joseph Beuys (1921-1986)

Och så klart Bondböneriket i Filipstad och Morokulien Magnor).

Sölje. Litografi hos”: Abraham Lundquist & Companie, Stockholm. Bilden är även införd i F. A. von Schéele: ”Wermland i teckningar efter naturen” (totalt 10 häften utgivna åren 1858–1867, gjorda tillsammans med Uno Troili). I Nisbeth o Fogelbergs Värmländska glasbruk III. Sölje glasbruk (1963, s 35) har den fått titeln ”Sölje bruk på 1850-talet”.

Under bilden står i vänster sida av den tryckta litografin ”A. Nay lith.” Det är den tysk-svenske litografen Alexander Nay (1822-1883) som gjort litografin (bilden förmodligen från 1860-talet, då han enligt Arvé hälsade på herrgårdarna kring Glafsfjorden). I höger sida står ”Tr h Abrah. Lundquist & Companie”. ”Tr h” bör nog tolkas som ”Tryckts 15

En biografi med 800 bilder – en hermeneutisk tolkning av ett helt livs historiska cirklar Vad är det i en konstnärs liv som ska lyftas fram när man gör en biografi? Konstnärens uppenbara ”konst” dvs. den som hon eller han blev känd för, eller hennes eller hans ”hemligheter” som kanske låg till grund för detta skapande? Vad säljer bäst på marknaden? Finns någon möjlighet att förstå Arvid K Gustavsson, han som under namnet Arvé var utrikesminister i en republik, han som avbildade skogsrån och som inte blev godkänd av Arvikas ”finare” konstnärer? Jag vet fortfarande inte hur jag ska läsa ”finare”, om det är som ”mer klassiska”, ”nyktrare” eller ”kulturelitistiska”. Det är just en del av denna studie att förstå vad som ”skapade” Arvé att bli den han var då och blev sen. Vem ska man lyssna på för att få fram något som liknar en sanning? Den som vet mycket berättar mest det som alla redan vet. Den som inte vet så mycket kanske har en genuin kunskap inom ett visst område. Lyssnar man till den som lever sitt liv ut från ett maktperspektiv, då blir berättelsen som man får höra färgad av detta perspektiv. Enligt vissa blev Arvé aldrig någon profet i den egna staden Arvika. Jag har försökt ta på mig den kanske omöjliga uppgiften att förstå vad som hände när Arvé avbildade inte bara påklädda tokiga gubbar, utan också avklädda smärta damer. Jag har lärt mig att vi kan se på världen ur åtminstone tre perspektiv: 8

Ordet perspektiv kommer från latinets per – genom, samt spektera – skåda. En variant på mittens perspektiv är ”in medias res”, i händelsernas mitt, ett uttryck för att man

uppifrån och ned, nedifrån och upp respektive ”rakt på” (mittens perspektiv). 8 Uppifrån och ned är den blick som den maktlystna äger. Hon eller han tänker: jag är förmer, jag är klokare eller kanske: jag är en bättre människa. Här hör den paranoida härskartypen hemma, den personlighetstyp som i det moderna samhället passar allt fler att besitta längst upp i hierkin. Här – i det andra perspektivet – finner vi även forskaren som lär sig att kritiskt undersöka folkets vanor eller psykologiska beteenden. Religionshistorikern kan vara benägen att jämföra och döma de olika religionerna i relation till varandra och glömmer på så sätt människan bakom maskerna (teologins olika filosofier, riter). För etnologen blir det lätt att analysera miljön bakom människan som man fixerar sig vid, och i Arvés fall hans enkla (”primitiva”) uppväxt. Är man läkare kan man snabbt ge Arvé en diagnos. Perspektivet uppifrån använder de som uttrycker segrarnas historia. Nedifrån och upp är blicken som beundraren och anhängaren äger, den personlighet som gillar att andra bestämmer över dess liv. Kanske är man beundraren inför ”allt” det som Arvé åstadkom, hans konstnärliga färdigheter. Till detta perspektiv hör även förlorarnas perspektiv, den historia som handlar om att man kanske tillhörde en grupp i samhället som stöttes bort av en annan grupp. börjar en roman i mitten av historien. Ett känt exempel är Gösta Berlings Saga.